Statliga jobb som försvinner från landsbygden
Interpellation 2014/15:245 av Håkan Svenneling (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-01-30
- Överlämnad
- 2015-02-03
- Anmäld
- 2015-02-05
- Sista svarsdatum
- 2015-02-17
- Svarsdatum
- 2015-03-13
- Besvarad
- 2015-03-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
De senaste månaderna har det kommit flera oroväckande signaler om att statliga jobb försvinner, eller riskerar att försvinna, från landsbygden. Det gäller både statliga myndigheter och statliga bolag. Arbetsförmedlingen aviserade i höstas att 100 kontor skulle läggas ned, men förslaget lades i byrålådan tills vidare. Trafikverket har flyttat verksamhet från Ånge, Boden, Hallsberg och Norrköping till Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle. Lantmäteriet har nyligen aviserat nedläggning av verksamheten i Bollnäs, Malung, Sollefteå, Storuman och Strömsund. SBAB har meddelat att kunder på landsbygden inte är intressanta, vilket uppenbarligen skett med regeringens goda minne.
De statliga jobben har totalt sett ökat med ca 5 700 arbetstillfällen under perioden 2004–2012. I mindre kommuner har dessa jobb samtidigt minskat med ca 4 000 arbetstillfällen. Dessa arbetstillfällen har i stället koncentrerats till större kommuner. Det betyder att de stora kommunerna fått ett tillskott om ca 10 000 statliga jobb, medan de 108 minsta kommunerna blivit av med en oproportionerligt stor andel statliga arbetstillfällen.
I regeringens budget, som man har förhandlat fram tillsammans med Vänsterpartiet, står det att ”Myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län.”
I regeringens strategi finns också en ambition att minska statens lokalkostnader. Det gör man rimligen enklast genom att lokalisera statliga jobb till platser med lägre hyror. Tyvärr verkar många myndighetschefer tro att det bästa är att finnas i Stockholms innerstad där kontorshyrorna är väldigt höga. Staten skulle kunna leverera bättre service till medborgarna om man lade resurser på verksamhet och personal i stället för på dyra lokalhyror. Ekonomistyrningsverkets analys visar att statens hyreskostnader har ökat med 21 procent under perioden 2006–2013, vilket främst beror på att hyran per kvadratmeter har ökat. Den sammanlagda lokalarean var i stort sett densamma 2013 som 2006, men lokalarean har ökat i storstadsregionerna Stockholm och Malmö.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att motverka nedskärningarna av statliga jobb på landsbygden?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att statliga jobb ska finnas i hela Sverige, även i mindre kommuner?
3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler myndigheter ska lokalisera sig utanför Stockholm?
4. Vilka Stockholmsbaserade myndigheter har prövat möjligheten att lokalisera verksamhet utanför Stockholm?
5. Vad avser statsrådet att göra för att en kontinuerlig uppföljning och samordning ska göras inom Regeringskansliet kring hur fördelningen av statliga jobb förändras?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:245
Webb-tv: Statliga jobb som försvinner från landsbygden
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:72 Fredagen den 13 marsProtokoll 2014/15:72 Svar på interpellation 2014/15:245 om statliga jobb som försvinner från landsbygden
Protokoll från debatten
Anf. 29 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Håkan Svenneling har ställt fem frågor till landsbygdsministern avseende statliga jobb som försvinner från landsbygden.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Inledningsvis vill jag tydliggöra att regeringens avsikt är att bedriva en politik som utvecklar landsbygden och möjligheterna för kvinnor och män att bo och verka i hela landet. Det är av central betydelse att den statliga förvaltningen är effektiv, tillgänglig och samordnad. Det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet.
Regeringens förvaltningspolitik bygger på att myndigheterna i stor utsträckning själva, utifrån de mål och uppgifter för verksamheten som riksdagen och regeringen fastställer, avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets samlade behov. Regeringen har stort förtroende för sina myndigheter, och det är myndigheternas respektive ledning som ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och utifrån medborgares och företags behov. Ett eventuellt minskat antal statliga arbetstillfällen måste bland annat vägas mot effektivitetsaspekter och behovet av lokal närvaro. Detta innebär att det i hög utsträckning är myndigheterna själva som ansvarar för att besluta om sin organisation och den geografiska indelningen av sin verksamhet.
Jag vill även framhålla att den arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten är långtgående. Det är myndigheterna som anställer, lönesätter, utvecklar och avvecklar sin personal utifrån gällande regelverk i form av författningar och kollektivavtal inom givna ekonomiska ramar.
Regeringens vilja är att myndigheter som är lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Regeringens utgångspunkt är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. En utgångspunkt är att myndigheterna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt.
Regeringen har ännu inte någon samlad bild av vilka myndigheter som har prövat möjligheten att lokalisera delar av sin verksamhet utanför Stockholm.
I dag för Statistiska centralbyrån statistik över antalet statliga jobb regionalt och lokalt. Arbetsgivarverket redovisar statistik på regional nivå. Jag kommer att överväga om det finns behov av en mer samlad bild av myndigheters lokalisering och fördelningen av statliga jobb.
Anf. 30 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag har ställt min interpellation med anledning av de oroväckande signaler vi har fått om att statliga jobb försvinner eller riskerar att försvinna från landsbygden. Det gäller statliga jobb inom både myndigheter och bolag. De statliga jobben har totalt sett ökat med ca 5 700 arbetstillfällen under perioden 2004-2012. I mindre kommuner har dessa jobb samtidigt minskat med ca 4 000 arbetstillfällen. Dessa jobb har i stället koncentrerats till större kommuner, vilket betyder att de stora kommunerna har fått ett tillskott på ca 10 000 statliga jobb, medan de 100 minsta kommunerna har blivit av med statliga jobb.
Jag vill tacka statsrådet så mycket för svaret. Det känns bra att vi har en regering som har en vilja att sprida staten över hela landet. Även om Sverige har en långtgående delegering till myndigheterna i fråga om var varje kontor ska ligga, som statsrådet är inne på, har statsrådet ansvar för helheten och summan av alla myndighetsbeslut.
Som riksdagsledamot skulle man vilja ha en åtgärdslista från ministern för hur han konkret tänker angripa problematiken. Hur ska regeringen driva igenom sin vilja och säkerställa att myndigheter lokaliseras i hela Sverige, även i de mindre kommunerna? Vad tänker statsrådet göra för att bryta trenden, så att det blir fler och inte färre statliga jobb i de mindre kommunerna?
Statsrådets kollega i regeringen, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, sa i Jämtlandsnytt att han kan tänka sig utlokalisering av statliga myndigheter som en möjlig väg att gå. Tycker statsrådet Ardalan Shekarabi detsamma? Tycker statsrådet som landsbygdsministern att utlokalisering är rätt väg att gå?
Statsrådet lyfter själv i sitt svar vikten av effektivitet, såväl ekonomiskt som servicemässigt. Här är det viktigt att påpeka att fler statliga jobb på landsbygden kan innebära en ökad effektivitet. Dels är lokalkostnaderna lägre utanför storstäderna, vilket gör att resurserna kan fördelas till annat, dels stärks de lokala arbetsmarknaderna, varigenom man bidrar ekonomiskt till tillväxten i hela Sverige.
En del av min frågeställning handlar om hur ministern avser att följa utvecklingen framåt. Det här är långsamma processer som är svåra att följa men som får stora konsekvenser över tid. Jag undrar hur statsrådet ska skapa sig en samlad bild över läget och på vilket sätt statsrådet kommer att följa frågan.
Vänsterpartiet menar att en bättre samordning inom Regeringskansliet av alla politikområden som rör landsbygdens utveckling är helt nödvändig. Regionalpolitiska konsekvenser för landsbygden av nya lagar, reformer och förändringar av myndighetsorganisationer eller uppdrag bör alltid redovisas. Vi tycker att regeringen ska samordna alla dessa landsbygdsfrågor inom Regeringskansliet bättre.
Vänsterpartiet vill att politiken här i Sveriges riksdag i Stockholm ska sluta vända landsbygden ryggen. För mig blev det väldigt tydligt i förrgår när jag såg Uppdrag gransknings reportage Leva och dö i Grums. I Grums kommun, där jag själv arbetat i sju år, har antalet statliga jobb minskat med 45 procent sedan 2004. Polisen har öppet på torsdagar mellan 10 och 12. Arbetsförmedlingen är öppen måndagar, tisdagar och torsdagar. Posten var öppen hela tiden mellan 8 och 18 när jag kom till Grums för sju år sedan. I dag är den öppen 8.30-10 och sedan 16-18. Försäkringskassan lämnade orten för några år sedan. Det här är givetvis bara ett litet exempel, men situationen ser likadan ut på många håll i vårt land. Därför är frågan om statliga jobb både en fråga om de lokala arbetsmarknaderna och en fråga om statlig service på landsbygden.
Anf. 31 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Jag vill tacka Håkan Svenneling för både interpellationen och ett bra anförande som verkligen visar att det är väldigt viktiga avvägningar som måste göras när det gäller regeringens förvaltningspolitik. Vi vill ha en förvaltning i världsklass, och vi har i dagsläget en förvaltning i världsklass för att vi har haft en tradition av att delegera och decentralisera beslutsfattandet till de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Vi har kunnat ge myndigheter förutsättningar att ständigt jobba med effektivisering, modernisering och utveckling av metoder. Vi har följt upp myndigheternas effektiviseringsarbete och kunnat se i internationella jämförelser att vi gått före när det gäller modernisering av offentliga verksamheter.
Detta är i grunden något otroligt positivt. Ska vi ha en stark offentlig sektor som når de målsättningar som politiken sätter upp är det väldigt viktigt att den offentliga sektorn ständigt jobbar med modernisering, och då är decentralisering av beslutsfattandet inom den statliga förvaltningen en väldigt central fråga.
De här politiska principerna måste naturligtvis även innefatta en förståelse för att den offentliga förvaltningen ska ge en god service till medborgare i hela landet. Det finns anledning att sprida de statliga jobben, så att vi får positiva regionalpolitiska aspekter och på så sätt också får möjlighet att effektivisera verksamheterna.
Regeringen kommer för det första att följa upp beslut från de myndigheter som är placerade i Stockholm och se hur de lägger ut delar av sina verksamheter till andra delar av landet. Vi ser positivt på att myndigheter gör detta. Det kan dessutom innebära kostnadsbesparingar ur ett lokalt perspektiv.
Vi kommer för det andra att följa upp det arbete som vi aviserat om att stärka Statens servicecenter och därmed koncentrera statens administrativa uppgifter till denna relativt nybildade myndighet. Dels handlar det om att effektivisera och se till att frigöra resurser, så att vi kan satsa mer resurser på kärnverksamheterna, dels kommer administrativa uppgifter att förläggas till Östersund, Gävle och andra orter som kan lokalisera servicecentrets verksamheter.
Det är otroligt viktiga frågor. Det handlar om både förvaltningens effektivitet och förvaltningens legitimitet. Vi har anledning att ständigt jobba med att ha en service som är nära medborgarna och en spridning av de statliga jobben.
Anf. 32 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! I den budget som regeringen förhandlade med Vänsterpartiet står det: Myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras till en annan plats. Utgångspunkten är att nya myndigheter i första hand bör lokaliseras utanför Stockholms län. Än så länge har den nya regeringen bara tillskapat en ny myndighet efter sitt tillträde, och det är Upphandlingsmyndigheten. Det är en myndighet som är lokaliserad till Stockholm. Statsrådet är själv ansvarig minister för Upphandlingsmyndigheten.
Har du gjort någonting för att inte hela deras verksamhet ska lokaliseras just till Stockholms län? Har statsrådet prövat möjligheten för denna Stockholmsmyndighet att lokalisera delar av verksamheten till andra delar av landet? Du är inne på att vi ska ha en förvaltning i världsklass. Jag kan inte annat än att hålla med statsrådet i det. Många gånger anges att det är kompetensbrist som är skälet till en centralisering. Samtidigt är det en självuppfyllande profetia.
Genom att statliga jobb centraliseras försvinner möjligheten för människor att bo och verka på landsbygden då de inte vet om det finns olika myndigheter i deras närområde som de kan söka sig till med den kompetens de har. Det är därför viktigt att staten utlokaliserarar både jobb som kräver akademisk utbildning och jobb som inte kräver akademisk utbildning. Det är viktigt att vi utlokaliserar generaldirektörer och handläggare i hela landet.
Du nämner själv Statens servicecenter, som enligt min mening har lite enklare arbetsuppgifter. Även om de har en del jobb som kräver kunskap kan man lätt tänka att det kan vara en del administrativt enklare uppgifter. Jag tror att det är viktigt att man från statens sida inte ger bilden av att det bara är enkla jobb, växeltjänster eller enklare hantering, som ska ut på landsbygden utan att det även gäller generaldirektörerna. Den logik som många generaldirektörer verkar ha är att är man i Stockholm är man per automatik närmare makten här i Sveriges riksdag men också regeringen där du sitter. Är det alla typer av jobb som statsrådet vill utlokalisera?
Jag tänker på de positiva exempel som finns av utlokaliseringar. För egen del bor jag i Karlstad som fick utlokaliserade statliga myndigheter ungefär 2003-2004. En av de myndigheter som vi fick till oss var Konsumentverket. Generaldirektören och jag har talat med varandra ett par gånger genom åren. Han var väldigt positiv till flytten från Stockholm till Karlstad. Han menade på att även om inte alla de som jobbade i Stockholm kom med till Karlstad fick han ändå med sig kompetens som kanske tidigare hade jobbat på Konsumentverket och fanns på andra myndigheter eller andra platser i vårt samhälle och som valde att återvända till Konsumentverket när man valde att etablera sig i Karlstad. Det visar på att vi får tillbaka kompetens till staten och därför också blir en bra arbetsgivare.
Staten kan möta de stora varsel vi ser runt om i vårt land. Huvuddelen ska kanske inte vara att utlokalisera statliga jobb. Men det kan finnas i de paket som regeringen ändå måste göra för orter som drabbas hårt av varsel. Nu senast är det Katrineholm. Jag själv vet mycket väl att grannkommunen Kristinehamn haft en mängd varsel i industrin. Det går inte att ersätta jobb inom industri eller teknik med statliga arbetstillfällen. Men man måste ändå ge de orterna en injektion så att de kan möta de svåra utmaningar de står inför när de får stora varsel. Jag hoppas ändå på att man kan ha med tanken på att utlokalisering av statliga jobb kan hjälpa till.
Anf. 33 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Vad gäller Upphandlingsmyndigheten är det frågor som vi noga tittade på när vi skulle bilda den nya Upphandlingsmyndigheten. Man ska känna till bakgrunden att den förra regeringen genomförde en stor organisatorisk förändring av upphandlingsstödet. Den flyttade bland annat verksamheter från Kammarkollegiet och Miljöstyrningsrådet in i Konkurrensverket och genomförde nyanställningar under 2014.
Det upphandlingsstöd som finns i dag och som ska flytta in i Upphandlingsmyndigheten den 1 september 2015 består av personal som redan har varit med om en omorganisation alternativt nyanställts nyligen på Konkurrensverket. Upphandlingsstödet är en väldigt central funktion för att vi ska kunna utveckla den offentliga förvaltningen och de offentliga verksamheterna i Sverige.
Vi har otroligt duktiga personer som i dag finns på Konkurrensverket som är beredda att genomföra regeringens upphandlingspolitik och ge rätt stöd till kommuner, landsting och statliga myndigheter som genomför offentliga upphandlingar. För oss har det varit otroligt viktigt att agera för att vi ska kunna behålla den personalen.
Mot bakgrund av att den precis hade genomgått en omorganisation och nyanställts var det inte riktigt möjligt att i det här fallet placera den nya Upphandlingsmyndigheten utanför Stockholms län. Men vi kommer att jobba för och följa upp arbetet att myndigheter ska lokalisera delar av sin verksamhet utanför Stockholms län. Huvudregeln är fortfarande att nya myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län.
Det är väldigt viktiga frågor. Som interpellanten själv nämner har Statens servicecenter ansvaret för viktig verksamhet i offentlig sektor. Jag kan också försäkra interpellanten att även generaldirektören för Statens servicecenter sitter i Gävle och att verksamheten bedrivs därifrån. De har en otroligt viktig uppgift att ständigt jobba med effektivisering av de administrativa uppgifterna i den offentliga sektorn.
När det gäller användning av lokalisering av statliga jobb i samband med olika typer av beslut som inneburit att jobb flyttat från orter, inte minst inom Försvarsmakten, har den metoden använts av tidigare regeringar. Det är ingen metod som utesluts i regeringens sätt att se på förvaltningspolitiken som ett instrument för att utveckla offentlig verksamhet.
Vi måste först och främst skaffa oss en bild av hur myndigheter fattar beslut när det gäller lokalisering av delar av verksamheter. Vi måste också stå upp för principerna i den svenska förvaltningspolitiken, och delegering och decentralisering är viktiga principer. Om vi frångår de principerna i alltför stor utsträckning kommer vi att få en offentlig förvaltning som inte är tillräckligt effektiv. Då kommer vi heller inte att kunna frigöra resurser som ska användas till viktiga investeringar och offentliga verksamheter.
Detta är en viktig balansgång. Det handlar om att ständigt följa upp beslut som fattas av myndigheterna och bedömda huruvida de besluten stämmer överens med de målsättningar som regeringen har satt upp. Samtidigt ska vi också respektera de grundläggande principerna i svensk förvaltningspolitik, och där har vi ett väldigt tydligt fokus på decentralisering.
Anf. 34 Håkan Svenneling (V)
Herr talman! Jag hör statsrådets argument för Upphandlingsmyndigheten. Jag delar statsrådets vision om att vi ska ha en bra upphandling, och den väg som den borgerliga regeringen var på väg att gå i upphandlingsfrågorna var inte bra. Det var ändå bra att du som statsråd drog i bromsen och sa: Nu måste vi göra annorlunda. Nu måste vi dela upp så att Upphandlingsmyndigheten blir en del och Konkurrensverket blir en annan. Det kan faktiskt inte vara en myndighet. Jag hör vad du säger, och jag hör argumenten för varför den ändå borde ligga lokaliserad här i Stockholm.
Jag är ändå glad över interpellationsdebatten och att statsrådet vill följa utvecklingen. Jag hoppas att vi kommer att få se det i statsrådets arbete och att vi som riksdag kan få möjlighet att se något slags redovisning av hur utvecklingen går. Det kan redovisas i samband med budget eller liknande. Det är precis som du var inne på viktigt att vi skaffar oss en bild av läget så att vi inte glömmer bort det bara för att det är så många olika beslut som hänger ihop och den totala bilden därför blir svår att följa.
Det är väldigt viktigt att statsrådet skickar de signaler som statsrådet i dag skickar här i kammaren till alla generaldirektörer och andra chefer inom statlig förvaltning att vi vill ha en statlig förvaltning som är decentraliserad och inte bara ligger här i Stockholm. Genom utlokalisering av myndigheter till olika delar av Sverige kan hela landets resurser och kompetens tas till vara. Det ger arbetstillfällen och bidrar till en positiv utveckling för mindre orter på landsbygden men också för regioner i stort.
Det är viktigt när nya statliga myndigheter startas att de redan från början utlokaliseras till olika delar av Sverige. Då är det mycket lättare att de blir kvar där och hittar sin kompetens än när de hela tiden behöver flytta runt. Det är bättre att starta dem där än att starta dem i Stockholm, för då är resan mycket svårare. Det är viktigt att vi värnar de befintliga statliga arbeten som finns i landet.
Anf. 35 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Herr talman! Jag vill tacka Håkan Svenneling för en intressant diskussion och för interpellationen. Den väcker viktiga frågor som regeringen också värdesätter. Vi ska jobba för att hela landet ska leva och för att vi ska ha en spridning av de statliga jobben. Vi ska samtidigt fokusera på effektivisering och modernisering av offentlig sektor. Det går att förena de två målsättningarna. Det är fullt möjligt, och det är också det som regeringens politik är inriktad på.
När vi har en modell som innebär att vi har delegerat beslutsfattandet och decentraliserat förvaltningen i stor utsträckning och när den modellen har visat sig vara otroligt framgångsrik är det viktigt att vi också följer upp hur beslut fattas och vilka effekter besluten i förvaltningen får. Därför kommer vi att fokusera på uppföljningsarbete, där vi kartlägger hur myndigheter lokaliserar sina verksamheter. Detta är också en viktig del när det gäller kostnadseffektiviseringsarbetet i de statliga myndigheterna när det handlar om lokalkostnader. Det är en annan fråga som är närliggande den diskussion som vi har haft i dag.
Det finns också tankar om hur man på ett mer genomtänkt sätt kan arbeta med statens regionala organisation och hur vi regionalt indelar de statliga verksamheterna. Det förs ett arbete inom ramen för Regeringskansliet för att titta på hur tidigare utredningar i den typen av frågeställningar har sett på den regionala indelningen av de statliga verksamheterna.
Vi kommer att återkomma med analyser av hur detta arbete ska bedrivas i framtiden. Jag vill tacka för interpellationen.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.