Statlig service i hela landet
Interpellation 2024/25:414 av Marianne Fundahn (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-13
- Överlämnad
- 2025-02-14
- Anmäld
- 2025-02-18
- Svarsdatum
- 2025-02-25
- Besvarad
- 2025-02-25
- Sista svarsdatum
- 2025-02-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
I regeringens budget får Statens servicecenter 50 miljoner mindre i anslag detta år och 150 miljoner mindre på tre år. Detta motsvarar cirka 10 procent av servicekontorens totala budget. Och nu ser vi vilka konsekvenser detta får; det har kommit förslag om att lägga ned 35 servicekontor runt om i Sverige. En kommun som drabbas direkt är min hemkommun Trelleborg.
De statliga servicekontoren spelar en viktig roll för att medborgarna ska få tillgång till statlig service. Myndighetens minskade anslag innebär sämre tillgänglighet för äldre, människor med funktionsvariationer eller språksvårigheter. För dem som befinner sig i digitalt utanförskap eller inte kan använda bank-id finns inget annat alternativ än att söka sig till ett servicekontor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa statlig service för alla i hela landet?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att stängningen av servicekontoren inte ska drabba grupper i till exempel digitalt utanförskap?
Debatt
(23 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:414
Webb-tv: Statlig service i hela landet
Dokument från debatten
- Tisdag den 25 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:76
Protokoll från debatten
Anf. 58 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Sanne Lennström har frågat mig vilka följder som regeringen har analyserat att neddragningen av servicekontor kommer att innebära för Östhammar och andra orter samt hur jag och regeringen avser att säkerställa att statlig service av denna typ når den som har ett behov av hjälp.
Vidare har Marianne Fundahn frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa statlig service för alla i hela landet och för att stängningen av servicekontoren inte ska drabba grupper i till exempel digitalt utanförskap.
Därutöver har Carina Ödebrink frågat mig hur jag och regeringen motiverar att Tranås och andra mindre orter nu förlorar viktig statlig service, trots ett fortsatt stort behov, och hur jag och regeringen avser att säkerställa att de människor som tidigare besökte Statens servicecenter i Tranås fortsatt har tillgång till den service de behöver samt vilka åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkerställa att statlig service finns tillgänglig i hela landet, inte bara i större städer.
Varje skattekrona ska användas klokt, och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. I takt med att antalet servicekontor har ökat har inte antalet besökare ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras. Det kommer att innebära att vissa kontor avvecklas och att medborgare kan få längre resväg till närmaste servicekontor.
När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut. Med dessa konsekvensanalyser som utgångspunkt har myndigheten i ett första steg nu påbörjat samråd med kommuner och andra berörda aktörer inför den fortsatta processen med eventuella avvecklingsbeslut rörande sex utpekade orter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statens servicecenter arbetar också med att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på fler ställen. Detta är en utveckling som jag följer med stort intresse.
Det pågår i dag även ett stort antal insatser på statlig, regional och lokal nivå, från såväl offentliga aktörer som näringslivet och civilsamhället, som syftar till att stärka den digitala inkluderingen bland dem som i dag inte har tillgång till eller använder digitala tjänster. För att ytterligare stärka det arbetet har regeringen i regleringsbrevet för 2025 gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att verka för en ökad digital inkludering och en ökad användning av digitala tjänster.
Jag vill avslutningsvis understryka att regeringen alltjämt anser att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd. Även om myndighetens anslag minskar kommer det fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet.
Anf. 59 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Tack till statsrådet för svaret och dagens angelägna debatt!
Statens servicecenter hanterar administrationen åt statliga myndigheter. Här är administrativa tjänster och konsultstöd gällande lön, ekonomi och HR några centrala delar.
Dessa servicekontor, i Östhammar och runt om i landet, kan också erbjuda viktig vägledning och service gällande Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
Året 2023 hanterades drygt 3 miljoner ärenden på dessa kontor. Närmare 2,6 miljoner personer besökte kontoren. I budgeten för 2025 valde regeringen dock att lägga in en besparing på hela 150 miljoner kronor för kommande år. Detta innebär att 35 av landets kontor nu kommer att riskera att avvecklas. Ett av dessa kontor är det i min hemkommun Östhammar.
Nu befaras sämre tillgänglighet till den typ av hjälp som kontoren fram till nu har erbjudit, och särskilt svårt kan det bli för den som har svårt att hantera digital teknik i kontakten med dessa myndigheter. I tidigare debatter har statsrådet antytt att myndigheterna nu själva avgör var de skulle vilja lokalisera sig. Men vad innebär det i praktiken? Det riskerar att innebära en centralisering. Servicen försvinner från mindre orter och koncentreras ibland till större städer.
Det innebär att regeringen abdikerar från sitt ansvar för att stå bakom statlig närvaro i hela landet. När regeringen abdikerar från det ansvaret lämnas fältet öppet för en utveckling där landsbygden successivt töms på samhällsservice.
Fru talman! Det är positivt att höra beskedet om att myndigheten ska planera för att på sikt tillhandahålla statlig service av den här typen i alla så kallade FA-regioner som en grundläggande nivå för att täcka den geografiska ambitionen. Men det hjälper inte alla.
För den som lyssnar och blir osäker på vad en FA-region är kan jag berätta att det är så kallade funktionella analysregioner. Det är en geografisk indelning som skapades av Tillväxtverket en gång i tiden, och i dag är det den statliga myndigheten Tillväxtanalys som svarar för indelningen. En FA-region är en grupp kommuner som på sikt kan antas vara självförsörjande vad gäller arbetstillfällen och arbetskraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att det finns hjälp att få någonstans inom den region som Östhammar tillhör är till föga nytta för den som av ekonomiska eller andra skäl inte kan förflytta sig särskilt långt. En boende i Öregrund har exempelvis 82 kilometer till närmaste storstad, som är Uppsala. Annars är det Norrtäljes kontor som är närmast, och det på en distans av 85 kilometer. Det här är långa avstånd för en person som i flera avseenden kan antas sakna resurser.
Min fråga till statsrådet Slottner blir därför: Hur tänker statsrådet och regeringen säkerställa att den här typen av statlig service når den som faktiskt har behov av hjälp?
(Applåder)
Anf. 60 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Neddragningarna på Statens servicekontor får mycket stora konsekvenser för människor i hela landet. Ett av de kontor som ska läggas ned i närtid är det i min hemkommun Trelleborg. Trelleborg är en kommun med drygt 47 000 invånare och en arbetslöshet på 8,5 procent, som fortsätter att öka. Samtidigt ökar nu antalet konkurser fortare i Skåne än i de andra två storstadslänen.
Trelleborg är en växande kommun och en viktig knutpunkt i Sverige med många pendlare och företag och en åldrande befolkning. Servicekontoren är en livlina, särskilt för äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och dem som befinner sig i digitalt utanförskap. För många är servicekontoret den enda möjligheten att få hjälp med ärenden hos Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
För dem som har svårt att hantera digitala verktyg eller saknar bankid är alternativet inte att gå in på nätet. Det finns inga alternativ. Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att även människorna i Trelleborg ska ha tillgång till statlig service?
Enligt Post- och telestyrelsen och Statistiska centralbyrån lever 1,3 miljoner svenskar i digitalt utanförskap. Vad tänker statsrådet göra för att de som lever i digitalt utanförskap, oftast de mest sårbara, inte ska drabbas när servicekontoren stänger?
Fru talman! I debatten i riksdagen den 11 februari i år bekräftade statsrådet Erik Slottner att de sex servicekontor som pekats ut först för nedläggning – de i Trelleborg, Jokkmokk, Vilhelmina, Strömsund, Vansbro och Lycksele – har valts ut delvis för att deras hyreskontrakt är på väg att löpa ut. Är det så vi ska styra statlig service? Ska den avgöras av fastighetsägarnas hyresavtal snarare än av medborgarnas behov? Ska tillgången till samhällsservice för äldre, funktionsnedsatta och dem i digitalt utanförskap vara beroende av när hyreskontrakten löper ut?
Hyreskontrakt är förhandlingsbara. Det går att omförhandla dem och hitta lösningar om viljan finns. Där kanske jag kan hjälpa till, för jag känner fastighetsägaren i Trelleborg och kan lägga ett gott ord för statsrådet och myndigheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är tydligt att det snarare handlar om att spara pengar än att garantera medborgarnas rätt till service. Det saknas en övergripande analys av hur nedläggningen påverkar till exempel Trelleborg. Valet grundas på praktiska och ekonomiska skäl, inte på medborgarnas behov. Effektivisering och digitalisering är positivt, men det får inte leda till att man lämnar de mest sårbara i sticket.
(Applåder)
Anf. 61 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation, även om jag kanske inte är särskilt nöjd med det.
Man ska kunna lita på Sverige, och då behöver hela Sverige fungera och beslut fattas med hänsyn till olika bygders behov och förutsättningar. Vi är den främsta förkämpen för landsbygden och våra små och medelstora städer – för hjärtlandet. Vi är partiet för att hela Sverige ska fungera.
De här orden är inte mina, fru talman, men jag skulle nästan kunna uttala dem själv. Det var Ebba Busch, statsrådets partiledare, som sa detta för snart tre år sedan.
De statliga servicekontoren fyller en viktig funktion för statlig service och närvaro för medborgare och företag i hela landet. Sverige är stort, och det är viktigt med en likvärdig samhällsservice oavsett om man bor i Tranås, Östhammar, Trelleborg eller Stockholm. Det handlar om vårt gemensamma samhälles ansvar och människors tillit till viktiga myndigheter och samhällstjänster.
I Tranås, en av de kommuner som nu drabbas, gjordes 2024 fram till och med oktober cirka 5 500 besök. Medborgarna som använder servicekontoren är mycket nöjda. I en undersökning från 2023 svarade över 90 procent att de var mycket nöjda med servicen.
SD-regeringens beslut att lägga ned servicekontor har debatterats vid flera tillfällen i kammaren. Reaktionerna ute i landet har också varit starka.
De statliga servicekontoren är en viktig nyckel för att stödja och vägleda människor in på arbetsmarknaden, in i det svenska samhället. De är också viktiga för att minska det digitala utanförskapet, som mina kollegor tidigare har pekat på. De är viktiga för personer med funktionsvariationer, för äldre och för dem med språksvårigheter.
Vi är dessutom fortfarande i en lågkonjunktur med en historiskt hög arbetslöshet på över 10 procent. I Tranås är arbetslösheten 7,5 procent. Då är insatser från staten särskilt viktiga för dem som förlorar jobbet och inget annat vill än att hitta ett nytt.
I ett enda klubbslag har de senaste fem årens utbyggnad raderats. En fjärdedel av kontoren läggs ned.
Politik är att vilja och att välja. Beroende på vad man väljer blir det tydligt vad och vilka man prioriterar. Det är helt uppenbart, fru talman, att statsrådet och SD-regeringen prioriterar dem som redan har det rätt bra genom att fortsätta strössla ut skattesänkningar och diverse avdrag, eller snarare bidrag. Men för dem som i dag har det svårare gör man det ännu svårare.
Jag vill därför fråga statsrådet: Hur rimmar statsrådets och SD-regeringens beslut att dra ned på de statliga servicekontoren och minska den statliga närvaron och servicen på landsbygd och i glesbygd med Kristdemokraternas tal om det svenska hjärtlandet och vikten av att se Sverige bortom storstäderna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 62 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Vill man bygga starka samhällen måste man förstå att tillit och respekt är helt avgörande – tillit till myndigheter och samhällsservice, att staten är närvarande för de medborgare man är satt att tjäna, och respekt, att visa att oavsett var du bor i vårt land och vilka förutsättningar du har finns vi här också för dig.
Vi lever i en tid där servicen har minskat och där tilliten avtar. Vi ser städer och till och med kommuner runt om i hela vårt land där de statliga myndigheterna flyttar bort – Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen. Polisen är långt borta. Den kommersiella servicen lägger ned. Då har de statliga servicecentren spelat en oerhört viktig roll – en viktig roll för att bygga tillit, en viktig roll för att visa respekt.
När de statliga servicecentren kom till handlade det om att förenkla kontakten med staten, att öka närvaron och finnas i hela landet, att öka tillgängligheten och att effektivisera den statliga servicen. Resultatet har visat att detta också har blivit uppfyllt. Den statliga närvaron har blivit mer påtaglig i hela landet genom inrättandet av de statliga servicecentren. Man har fått enklare myndighetskontakter och ökad tillgänglighet.
Jag kommer från en stad där det bor 50 000 invånare. Man skulle kunna säga att den ligger i en storstadsregion i västra Skåne. Vi har nära till mycket. Men vi ser också ett samhälle som har förändrats över tid, där man upplever att respekten inte finns och där tilliten börjar avta.
När vi dessutom befinner oss i en tid där arbetslösheten ökar och oron är stor är budskapet från Sveriges regering till alla som bor i Landskrona och andra städer runt om i vårt land: Vi ser er inte. Vi hör er inte.
Vi har sedan tidigare blivit uppmärksammande på vilka den borgerliga regeringen företräder och vilka intressen som ligger till grund för den politik man väljer att utforma. Det är i första hand de människor som redan har det gott ställt. Det har visat sig i den ekonomiska politiken, genom kliniskt riktade skattesänkningar till de människor som har högst inkomster, att man inte bryr sig särskilt mycket om de breda löntagargrupperna.
Nu kan vi också lägga till att det inte räcker att vara höginkomsttagare utan att du dessutom ska bo i de delar av Sverige där det redan bor flest människor och där man redan har bäst service. Det är en politik för dem som har det bra, en politik för dem som har stora inkomster och en politik för dem som bor i storstäderna. Resten av landet bryr man sig inte om. Man ser dem inte, och man hör dem inte.
Som socialdemokrat tycker jag att detta är djupt orättvist. Jag tycker att det är djupt orättfärdigt. Jag skulle också, herr statsråd, kunna drista mig till att säga att det som den borgerliga regeringen med stöd av Sverigedemokraterna nu genomför även är djupt ovärdigt.
(Applåder)
Anf. 63 Adrian Magnusson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi har en arbetslöshetskris i Sverige, skulle man kunna säga. Vi har en mycket hög arbetslöshet. Allra högst är den i Skåne län. I Trelleborg, som har nämnts i dag, ligger arbetslösheten på 8,5 procent. I Landskrona, som precis nämndes, ligger den på nästan 12 procent. I Eslöv ligger den på lite drygt 8 procent.
Den gemensamma nämnaren för alla dessa orter i Skåne är att servicekontoren där nu kommer att läggas ned. Några av orterna har bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i landet. Det är också med, känns det som i vissa fall, nästan kirurgisk precision som servicekontoren läggs ned just där, exempelvis i Landskrona.
Ibland känns det när man studerar regeringens politik som att man måste påminna regeringen om att vi har en arbetslöshetskris, att 10 procents arbetslöshet inte är normalläge. Detta är ett sådant tillfälle då känslan att man måste utfärda en sådan påminnelse infinner sig.
Jag besökte servicekontoret i Ystad för bara ungefär tio dagar sedan. Det är inte med på listan över kontor som ska läggas ned, och det är jag väldigt tacksam för liksom förmodligen alla Ystadsbor. Bara på den stund jag var där, vilket inte var så himla länge men ändå länge nog, kom det många besökare. Inte så få av dem ville ha kontakt med just Arbetsförmedlingen. När jag pratade med chefen och de anställda vittnade de också om att många som kom till servicekontoret var just personer som ville ha hjälp med frågor som gällde Arbetsförmedlingen. Då får man väl utgå från att det i många fall också var människor som sökte arbete.
Det här med Arbetsförmedlingen har blivit en stor utmaning. De människor som behöver komma till Arbetsförmedlingen kommer inte längre in där, eftersom dörrarna är låsta. Om man försöker möts man av en dörr som man får rycka i tills det gör ont i armen – man kommer inte in.
Hjälpen för dessa människor har varit Statens servicecenter. Men de anställda vittnar om att det finns stora utmaningar, eftersom man inte riktigt har integrerat Arbetsförmedlingens verksamhet än i Statens servicecenter. Många som kommer till Statens servicecenter vill hur som helst ha hjälp med arbetsförmedlingsfrågor.
Ministern hänvisar till digitalisering. Det är väl knappast de med störst behov av Arbetsförmedlingens tjänster som kommer att använda digitala hjälpmedel, utan det handlar om människor som ofta behöver hjälp av en person på ett fysiskt kontor någonstans i landet.
I andra interpellationsdebatter har man hänvisat till att beslutet har fattats av myndigheten själv. Det är mycket förvånande. Vi har ju en arbetslöshet i landet på drygt 10 procent, och den är högst i Skåne län.
Det är som sagt ett mycket förvånande beslut i den arbetslöshetskris som råder, om nu regeringen tror att denna kris finns på riktigt. Flera av de kommuner som har högst arbetslöshet ligger i Skåne. Det gäller inte minst städer som Landskrona och Trelleborg.
Om regeringen menar allvar med att man vill ha fler människor i arbete borde den jobba för att sänka trösklarna för människor att kunna få ett arbete, inte höja dem. Man kan ju inte göra så att människor får det ännu svårare att få arbete eller få hjälp. I stället borde man se till att sänka trösklarna. Då är beslutet om nedskärningar, det vill säga att lägga ned servicekontor, ett slag i magen på arbetslösa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ibland undrar jag om regeringen förstår att det pågår en arbetslöshetskris. Det känns verkligen inte så.
(Applåder)
Anf. 64 Patrik Lundqvist (S)
Fru talman! Jag tackar interpellanterna för en intressant debatt.
Jag hade gärna varit här tidigare när dessa frågor debatterades, eftersom jag kommer från Sandviken, den kommun där det första kontoret läggs ned – eller redan har lagts ned. Det skedde i oktober eftersom man samlokaliserade med Arbetsförmedlingen, som sa upp sina lokaler och försvann därifrån. Man blev alltså av med lokalerna samma månad som det sista av de kontor som nu finns öppnade. Det är tvära kast. Man har letat efter nya lokaler, men sedan fick man besked om att dra ned och därefter att kliva av helt i kommunen.
Vi hörde tidigare, till exempel av Marianne Fundahn, hur det här beskrivs som effektiviseringar då besöken inte utökas i samma takt som kontoren utökas. Jag tror att det var någonting liknande som ministern sa tidigare. Därför är det märkligt att ett kontor som på tio månader hade 11 000 besök och 13 000 ärenden är det första som måste läggas ned. Jag tänker inte ställa kontor mot kontor, men det är ändå lite lustigt att förklaringsmodellen spricker så snabbt. Det är alltså något annat än behoven som styr. Jag misstänker att de förklaringar vi fått av kollegor till mig inte ligger jättelångt bort.
I Sandviken klarar man av alla besök med en anställd med lite assistans från kringliggande kontor, som det sägs i konsekvensanalysen. Jag misstänker att man syftar på Gävle. Det ligger trots allt inte jättelångt bort. Men för dem som gör sådana ärenden på Statens servicecenter som de behöver göra kan kostnaderna för att ta sig längre bort bli betydande. I konsekvensanalysen talas det om 20–30 minuter beroende på hur man tar sig dit. Men sanningen är att kontoret i Sandviken också besöks av många från Hofors, Ockelbo och andra platser som ligger betydligt längre bort. För dem är kostnaderna redan ganska höga och blir nu ännu högre.
Statens servicecenter skriver i sin konsekvensanalys att det finns skäl att överväga behoven av verksamhetsnärvaro gällande tillhandahållande av lokal statlig service även i framtiden i Sandvikens kommun. Rent krasst är det här ett jäkligt fint sätt att säga: Behoven finns här, men vi måste lägga ned på grund av att ekonomin inte tillåter oss att vara kvar. Och det här är en lokal som vi inte har någon hyra för i dag.
Det här går rakt emot de förklaringsmodeller som jag har fått. Jag vill därför väldigt gärna höra hur man förklarar detta. Kan man verkligen säga att det hela beror på att behoven inte har ökat när man faktiskt bara sparar där det går enklast och snabbast att spara pengar? Det är ju vad som sker.
I verkligheten vet vi alla att man i stället borde utöka antalet kontor och se till att staten finns på fler ställen och att servicen kommer närmare de människor som behöver den så att vi bygger ett samhälle tillsammans för oss alla.
(Applåder)
Anf. 65 Anna Wallentheim (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är tydligt att regeringens nedskärningar av statliga servicekontor är ett dråpslag mot Sveriges befolkning men kanske framför allt mot de äldre och de mest utsatta.
Som vi har hört i debatten står det klart att tre servicekontor i Skåne läggs ned under 2025. Ett av dem som kommer att läggas ned i närtid är servicekontoret i Simrishamn, som hör till min valkrets. Simrishamn är en kommun där 30 procent av invånarna är över 65 år. Det är den kommun som har Skånes i särklass äldsta befolkning.
Det här handlar om människor som har ägnat hela sitt liv åt att bygga upp vårt samhälle och som har arbetat och betalat skatt. Nu får de veta att de förväntas klara sig utan den service de har varit med och byggt upp. Det är människor som kanske inte har någon dator. Det är en äldre grupp som inte alltid kan hantera bank-id. Nu får de höra att de ska åka flera mil för att få hjälp med pensionsärenden eller sjukförsäkring.
Simrishamn är inte ensamt. I debatten har vi fått höra att även kontoren i Landskrona och Trelleborg ska bort 2025. Vi vet redan nu att kontoret i Eslöv läggs ned 2026. Men vilka övriga som ska läggas ned vet vi ännu inte.
Detta sker samtidigt som Skånes äldre befolkning förväntas öka kraftigt. Enligt Region Skåne kommer antalet personer över 80 år att öka med 40 procent de närmaste åren. Det kommer självfallet att belasta vården och äldreomsorgen, men regeringen verkar ha missat att det också påverkar behovet av service i hela landet.
Fru talman! Statliga servicekontor handlar inte bara om tillgång till hjälp med pappersarbete. Det är också en trygg punkt för äldre som behöver stöd i en alltmer digitaliserad värld. Det handlar om rättvisa, om lika behandling oavsett var i landet man bor och om att vi inte kan föra en politik där äldre på landsbygden lämnas därhän medan äldre i storstäder har allt inom räckhåll.
Vi socialdemokrater ser värdet av en fungerande statlig närvaro i hela landet. Därför prioriterade den socialdemokratiska regeringen inte bara medel till de statliga servicekontoren utan också till att de skulle byggas ut.
Det har blivit tydligt i debatten att vi socialdemokrater inte accepterar att regeringens sparpolitik går ut över samhällets mest utsatta. Simrishamn och alla andra orter som har nämnts här i kväll ska inte behöva betala priset för att regeringen väljer att prioritera skattesänkningar framför samhällsservice.
(Applåder)
Anf. 66 Johanna Haraldsson (S)
Fru talman! Som vi har hört i debatten har regeringen bestämt sig för att spara 150 miljoner på Statens servicecenter. Det innebär att fler kontor kommer att bli tvungna att stänga.
Hemma i Jönköpings län står det redan klart att Tranås förlorar sitt statliga servicekontor. Enligt uppgift läggs kontoret i Tranås ned på grund av ett utgånget hyresavtal. Nedläggningsbeslut verkar alltså inte ha baserats på någon analys av konsekvenserna för kommunerna och deras invånare som nyttjat kontoren och hur man ska kunna möta deras behov i framtiden. Beslutet verkar i detta fall ha fattats enbart mot bakgrund av att man snabbt skulle kunna spara pengar när hyreskontraktet ändå gått ut. Menar statsrådet att det är rimligt att man fattar ett så avgörande beslut baserat på ett utgånget hyresavtal och möjligheten till snabba besparingar?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Nedläggningen i Tranås innebär att kommunens invånare liksom invånare i de närliggande landsbygdsområdena i gränsområdet mellan Småland och Östergötland får betydligt längre resväg till statlig service. Besparingsbeslutet försämrar möjligheterna att få kontakt med och hjälp från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten.
För många människor är det personliga mötet helt avgörande. De som drabbas hårdast är just de som har störst behov av personlig service: äldre, personer med funktionsnedsättning eller språksvårigheter och andra som har svårt att hantera myndigheternas digitala tjänster.
Statsrådet menar att verksamheten behöver anpassas och effektiviseras. Regeringens anpassningar innebär nedlagda kontor och att många får betydligt längre resväg till närmaste servicekontor. Statsrådet Slottner säger att statlig service ska finnas inom rimligt avstånd. Jag undrar hur långt statsrådet anser att det är rimligt för medborgarna att resa för att få tillgång till grundläggande statlig service. Var tror statsrådet att gränsen går för när människor helt enkelt inte orkar, kan eller har råd att ta sig till närmaste kontor, trots att de faktiskt har rätt till den hjälp och det stöd som erbjuds där?
Fru talman! Jag är övertygad om att många av dem som tidigare fick hjälp av statens servicekontor kommer att söka sig till andra, närmare alternativ för att få svar på sina frågor och stöd i kontakt med myndigheterna – kanske till ett bibliotek eller ett medborgarkontor, socialtjänsten eller kanske sin lärare på komvux. Risken är att kommunerna tvingas ta över ansvaret när staten drar sig tillbaka, trots att många av kommunerna redan har en ansträngd ekonomi.
Jag undrar hur statsrådet ser på risken att kommunerna nu tvingas ta över statens ansvar. Har Erik Slottner tagit med risken för övervältring av kostnader på kommunerna i sin analys av konsekvenserna av regeringens besparingar? Finns det i så fall en plan för hur regeringen tänker stödja små, ekonomiskt pressade kommuner som nu tvingas hantera att staten drar sig undan?
(Applåder)
Anf. 67 Monica Haider (S)
Fru talman! Just nu är arbetslösheten uppe i närmare 10 procent. Det finns 600 000 arbetslösa i Sverige. I detta läge beslutar regeringen sig för att lägga ned 35 servicekontor och spara 150 miljoner. Detta drabbar både landsbygd och städer.
Regeringens politik skapar klyftor. Kommunalrådet i Växjö, Malin Lauber, uttalade sig i dag om nedläggningen av kontoret i Araby, som är ett utsatt område i Växjö: Regeringen lämnar oss i sticket. Vi kommuner utanför Stockholm kämpar med att trots tuffa tider ge våra invånare den service de har rätt till och förväntar sig. Det känns som att den högerkonservativa regeringen motarbetar oss. Nu stängs servicekontoret i Araby, där det kanske behövs som mest – väl fungerande och integrerat med medborgarkontoret.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I sitt svar på de tre interpellationer som ställts säger statsrådet: ”När det kommer till konsekvenser för enskilda orter som riskerar att bli av med sitt servicekontor följer det av förordningen om statliga myndigheters lokalisering att Statens servicecenter bland annat ska upprätta en konsekvensanalys inför ett sådant beslut.” Min fråga blir därför: Vad är det för konsekvensanalyser myndigheten har lyckats göra på denna korta tid? Där måste regeringen ha sett mellan fingrarna, för det kan väl ändå inte handla om att man lägger ned kontoren på grund av att hyreskontrakten går ut. Det var detta statsrådet själv sa i debatten den 11 februari.
(Applåder)
Anf. 68 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! Till att börja med ska sägas att inga beslut är tagna ännu. Ett antal orter, de flesta, har offentliggjorts, och en dialog har nu inletts med berörda kommuner och myndigheter om hur man ska blicka framåt och ta detta vidare. Men inga beslut är ännu tagna, så på den sista frågan är svaret att det inte har gjorts några konsekvensanalyser än – de ska nu göras för det kontoret. Det arbetet pågår nu. Regeringen är inte inblandad i den analysen, utan myndigheten gör den. Vi kommer att få se beskrivningarna sedan.
Jag glömde mitt papper och kan inte detta helt utantill, men dessa bedömningar ska bygga på tre principer. Man kommer alltså inte automatiskt att ta de kontor som har kortast hyreskontrakt. Bedömningen av vilka kontor som ska läggas ned ska utgå från tre principer. Geografisk spridning är en, antalet besökare i relation till kostnaden är en annan och effektivitetsaspekten en tredje. Det handlar alltså om en mångfald av hänsyn som ska tas när myndigheten beslutar om den framtida etableringen och spridningen.
Det regeringen har sagt är att det ska finnas minst ett servicekontor i varje så kallad FA-region. Det är den styrning regeringen har gjort i denna fråga för att få en regional spridning, vilket vi tycker är viktigt.
Det talas väldigt mycket om arbetslöshet, som om servicekontoren skulle vara den viktigaste arbetsmarknadspolitiska åtgärden. Det får vi nog säga att de inte är. Arbetslösheten är hög trots att det finns 148 servicekontor i dag. Det är inte så att Arbetsförmedlingen per automatik drar sig bort från samtliga orter där servicekontoren kommer att läggas ned, utan det blir upp till Arbetsförmedlingen att jobba med hur närvaron på dessa orter ska se ut.
Vi har också från regeringens sida utökat anslagssparandet från 3 till 5 procent under 2024 för att man ska kunna få till stånd en mer ordnad planering och nedläggning av enskilda kontor. Det ska inte vara längden på hyreskontraktet som är huvudargumentet.
Till Johanna Haraldsson vill jag säga att regeringen inte gör bedömningen att detta kommer att få några ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Regeringen har därmed inte tagit fram några konsekvensbeskrivningar i det avseendet, för regeringen gör inte bedömningen att detta kommer att innebära att kostnader vältras över på kommunerna.
Regeringen har gett SSC i uppdrag att jobba mer med mobila lösningar, och detta har myndigheten nu tagit vidare. Även om fysiska, permanenta kontor försvinner på en del orter kan alltså flexibla lösningar göra att myndigheterna blir mer närvarande i stora delar av landet, även om man inte får fasta, fysiska kontor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det har ställts en hel del frågor om digital inkludering och digital kompetens. Regeringen jobbar med många åtgärder för att öka den digitala inkluderingen. Nästa månad kommer Post- och telestyrelsen, som nu råddar Digitalidag, att öppna en telefonlinje, Ring Digitalidag, dit människor som har svårt att hantera digitala tjänster kan ringa för att få direkt hjälp, oavsett var i landet man bor.
Anf. 69 Sanne Lennström (S)
Fru talman! Statsrådet talar om dialog. Jag antar att han refererar till de samråd som kommunerna har blivit erbjudna att genomföra inför en nedläggning. Då kan jag säga att sist jag hörde någonting från min kommun avböjde man ett sådant samråd, för man såg inte poängen med det. Det kändes som om beslutet redan var fattat att kontoret skulle läggas ned.
När Socialdemokraterna satt i regeringsställning fanns ett stort fokus på att staten skulle vara mer synlig i Sverige. Detta arbete ser vi nu nedmonteras av sittande regering. En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende, men det ger också en legitimitet till myndighetsutövningen.
Den här regeringen tar sin hand från statens närvaro i hela landet och därmed också från tillgängligheten och de medborgarnära myndigheternas service. Den som befinner sig i ett digitalt utanförskap och inte har tillgång till bank-id måste söka sig till de fysiska servicekontoren. Men regeringen vill nu begränsa den möjligheten.
I delredovisningen Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet går det att läsa följande: ”Under de närmaste åren … kommer antalet servicekontor att minska i alla delar av landet, däribland gles- och landsbygdsområden, storstadsområden och områden där utanförskapet är stort. Det kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicekontor. Bedömningen är vidare att konsekvenserna för myndigheten är påtagliga och komplexa.” En omfattande verksamhetsförändring ska ske för dem som bor i kommuner där staten nu tar bort servicen, men ”verksamheten ska upprätthållas och effektiva långsiktiga lösningar ska utvecklas”.
Detta innebär nedläggning av kontor i gles- och landsbygdsområden, och det kommer att märkas i form av minskad tillgänglighet. Det kommer att innebära längre resväg till närmaste kontor och högre reskostnader för enskilda att besöka ett servicekontor, precis som i fallet med Östhammar och orten Öregrund, som jag nämnde tidigare.
I storstadsområden blir i stället problemet att det blir risk för köbildning och längre väntetider. I områden där utanförskapet är stort kommer kontor också att läggas ned, och där kan förtroendet för statlig verksamhet komma att påverkas negativt när servicekontor som kanske nyligen har öppnats stängs strax därefter.
Kort sagt: Att ta bort 150 miljoner innebär konsekvenser, och det blir ofta landsbygdskommuner som min egen som blir mest lidande. I dagens oroliga samhälle behövs inte mindre förtroende för staten, utan vi behöver i stället ett samhälle som håller ihop. Statlig service i hela landet är viktigt, har ministern uttalat. Men money talks, och att dra ned 150 miljoner kommer att smärta för kommunerna. För Östhammar och för alla som bor i de kommuner där staten nu tar bort en viktig service kommer det att kännas hårt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ville gå tillbaka till formuleringen i statsrådets debatt med mina kollegor där han sa: ”Regeringen har nu valt att ge Statens servicecenter ett större utrymme att avgöra var de enskilda kontoren ska vara lokaliserade.” Menar statsrådet då på fullaste allvar att det innebär ett fritt handlingsutrymme att bäst avgöra hur statlig service ska genomföras inom myndighetens ram när man faktiskt skär ned 150 miljoner kronor på tre år? Det skulle jag vilja ha svar på.
Politik handlar om prioriteringar, och jag ber statsrådet och regeringen att tänka om och prioritera landsbygdens service och inte lägga ned servicekontoren.
(Applåder)
Anf. 70 Marianne Fundahn (S)
Fru talman! Inga beslut är fattade än, säger statsrådet. Men enligt vad jag har fått veta stänger kontoret i Trelleborg den sista mars. Skulle det vara så att det inte blir stängt blir ingen gladare än jag, för den service som tillhandahålls där är viktig för medborgarna när man har lagt ned Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och skattekontoret i Trelleborg.
I budgetpropositionen för 2025, utgiftsområde 19 Regional utveckling, framhåller regeringen vikten av att förbättra villkoren för att bo, verka och leva i hela landet i syfte att nå målen för den regionala utvecklingspolitiken.
Enligt regeringen är det avgörande att det finns god tillgång till kommersiell och offentlig service, finansiella resurser, kulturvård, utbildning och kompetens i hela landet. Enligt regeringen är det också avgörande med en effektiv samordning mellan statliga myndigheter och en god samverkan mellan myndigheter och regioner och kommuner samt samråd mellan näringsliv och organisationer inom det civila samhället. Detta kan vi väl alla ställa oss bakom, men då kan ju inte regeringen minska anslagen till statens servicekontor med 50 miljoner kronor i år och sammanlagt 150 miljoner på tre år. Det motsvarar 10 procent av servicekontorens budget.
Självklart får det stora följder för medborgarna när man lägger ned 35 servicekontor. Myndigheten skriver själv att nedläggningen kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicekontoren för att få hjälp med olika ärenden. Kostnadsneddragningen kommer att få betydande konsekvenser för hela myndigheten. Besparingen bedöms också få konsekvenser för samverkande myndigheter, med bland annat ökade kostnader även för dem, mindre tillgänglighet, längre restid och risk för längre väntetid.
I svaret på interpellationen nämner statsrådet olika insatser som syftar till att stärka den digitala inkluderingen. Det är bra, men för en del människor med olika neuropsykiatriska diagnoser fungerar det i alla fall inte, och bank-id kan ju inte alla få. Banken kan neka det om de till exempel saknar tillräcklig kundkännedom, om man är dömd för ekonomisk brottslighet eller när det gäller svenskar som bor utomlands.
Nej, statlig service är en del av samhällskontraktet, och därför är det obegripligt att regeringen monterar ned en välfungerande och av invånarna uppskattad service, där de får det stöd de har rätt till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Visionen för Statens servicecenter är talande: Tillsammans gör vi staten mer tillgänglig och effektiv. Hur menar statsrådet att detta kan uppnås utan att statliga myndigheter är närvarande i hela landet? Och ska neddragningarna på servicekontoren vara med och bekosta skattesänkningar för dem som tjänar mest? Vad är det långsiktiga målet med neddragningen?
(Applåder)
Anf. 71 Carina Ödebrink (S)
Fru talman! I svaret på våra interpellationer sades följande: ”Varje skattekrona ska användas klokt och statligt finansierad verksamhet ska ständigt vara föremål för omprövning och prioritering. I takt med att antalet servicekontor ökat har inte antalet besökare ökat i samma utsträckning. Mot denna bakgrund behöver verksamheten anpassas och effektiviseras.”
Självklart ska vi använda våra gemensamma skattepengar så effektivt som möjligt. Men det är också högst relevant att vi samtidigt ställer oss frågan varför vi gör vissa prioriteringar och vad vi vill uppnå med de reformer vi beslutar om. Vad är syftet?
Samhällsservice som bidrar till att stärka och ge service till invånarna i hela Sverige kan inte enbart ses ur ett strikt lönsamhetsperspektiv. Den bidrar till att rusta människor och bygga Sverige starkt och konkurrenskraftigt. Statsrådet och SD-regeringen hade kunnat göra ett annat val. Man hade kunnat säga: Vi ska utveckla de statliga servicekontoren, inte avveckla dem. Men det gör man inte – man gör tvärtom.
Jag tycker att regeringen abdikerar från sitt ansvar. Man saknar politiska ambitioner och vältrar över ansvaret på myndigheter och de ekonomiska konsekvenserna på kommunerna. I den interpellationsdebatt som var i oktober om de statliga servicekontoren sa statsrådet så här om myndigheterna: ”De har en väldigt stor bestämmanderätt när det gäller den egna verksamheten. Detta med verksamheten och var man till exempel placerar olika kontor är delegerat.”
Det här ser jag som ett allvarligt problem, och jag vill gärna höra vad statsrådet har att säga. Är inte det uttalandet ett problem? Borde inte regeringen peka med hela handen och säga att i Tranås, eller för delen på alla andra orter där kontor ska läggas ned, behövs ett servicekontor för att bygga samhället och Sverige starkt? Det är ett ansvar för regeringen.
I budgeten som regeringen lade fram för innevarande år, och som har gått igenom, sänker man skatterna med 13,5 miljarder kronor. Statsrådet sa i sitt svar att varje skattekrona ska användas klokt. Är det ett på riktigt klokt sätt av SD-regeringen att prioritera 13 miljarder i skattesänkningar i stället för att faktiskt prioritera det som bygger Sverige starkt, som håller Sverige ihop och som också rustar människor för att ta jobb, växa och komma in i samhället?
Anf. 72 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Jag blir något förvånad över statsrådets avfärdande ton när det kommer till arbetsmarknadspolitik. Men det förklarar kanske varför det här landet har 10 procents arbetslöshet när man uttrycker sig så slentrianmässigt och avfärdande om den typen av myndigheter.
Jag vill påminna statsrådet – det verkar inte vara riktigt tydligt – att det är regeringen som styr riket och även myndigheterna. Statsrådet hävdar att det ska finnas ett servicecenter i varje FA-region. Det stämmer inte eftersom ett sådant center nu ska lämna Ludvika. Det centret kan vi lämna därhän. Inte ens med det argumentet klarar regeringen att styra Statens servicecenter. I stället är Statens servicecenter, enligt statsrådet, något slags entitet som flyter runt och gör vad den vill, och regeringen kan absolut inte påverka. Det måste vara väldigt frustrerande att vara statsråd i den här regeringen; man kan inte göra någonting, utan allting bara händer – sedan får man anpassa sig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet kan väl tro på att minskad statlig närvaro leder till lägre arbetslöshet. Det är kanske så, men jag tror inte att det kommer att hända. Men om vi kunde se att det finns ett samband mellan att Statens servicecenter lämnar Landskrona och att arbetslösheten sjunker hade det säkert varit något att glädjas åt.
Nu tror jag inte att det är så, utan jag tror att människor som har det tuffast och svårast att komma i arbete, som har störst behov av att träffa människor, kan behöva komma till en fysisk plats på den ort där de bor. Dessa människor kommer att fara illa av besluten. Vi riskerar att se en utveckling där arbetslösheten i Landskrona fortsätter att stiga, eller i Trelleborg, Eslöv eller på andra ställen.
Vi vet inte om nedläggningshysterin på Statens servicecenter kommer att fortsätta. Det är kanske Ystads tur nästa gång, eller några kontor i Malmö, Hässleholm eller Kristianstad. Vi får se vad som händer. Regeringen verkar i alla fall ha noll kontroll över Statens servicecenter.
(Applåder)
Anf. 73 Patrik Lundqvist (S)
Fru talman! Man blev inte så mycket klokare, trots det senaste inlägget från statsrådet.
Precis som jag sa tidigare fanns en anställd på Statens servicecenter i Sandviken, och den stärktes med någon extra vid behov. Centret betjänade ungefär 11 000 besök på tio månader; alltså drygt tusen besök i månaden – väl investerade pengar.
De 11 000 besökarna genomförde 13 000 ärenden. 5 000 vände sig till Skatteverket med olika skatteärenden. Kanske en del jobbar på stålverket, där jag själv har jobbat, som har fått aktieutdelningar och behöver hjälp med att för första gången deklarera när de behöver sälja av de aktier de har fått i premier under åren – när inflationen drabbar.
4 600 har fått hjälp med försäkringskasseärenden. Det kan vara människor som har blivit arbetslösa för första gången i livet och behöver stöd när de inte förstår hur de ska utföra ärenden via internet.
2 800 hade ärenden hos Arbetsförmedlingen, och 600 kom dit med pensionsärenden. Det var mycket väl investerade pengar.
I stället har den här regeringen valt att prioritera att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt från 49 875 kronor till 52 150 kronor. Man har stöttat människor som har goda resurser i stället för att se till att staten finns överallt i Sverige och kan hjälpa dem som bäst behöver hjälp.
(Applåder)
Anf. 74 Anna Wallentheim (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Visst kan man bli lite provocerad när man hör att beslut inte är fattade eller att det finns en inriktning. Men vi ser redan nu hur flera servicekontor har stängt dörren, låst dörren och slängt nyckeln. Det innebär att för många av orterna är beslutet egentligen redan fattat.
Fru talman! En annan aspekt är att det inte bara är äldre och digitalt utsatta som drabbas av regeringens beslut att skära ned på statliga servicekontor. Vi vet också att det här är något som slår direkt mot Sveriges krisberedskap. Statens servicecenter är ju också en beredskapsmyndighet. I tider av oro och osäkerhet behöver vi, enligt mig i alla fall, stärka, inte försvaga, den statliga närvaron i hela landet. Servicekontoren blir därför också en viktig del av den civila beredskapen.
Nedläggningen av kontor i Skåne eller på andra håll i Sverige gör oss mer sårbara. Vad händer när en större kris kommer? Vad händer när it-system slås ut och människor behöver komma i kontakt med staten direkt? Då är ju en stark fysisk närvaro avgörande.
Men den här regeringen väljer att göra precis tvärtom. Man skär ned, avvecklar och försvagar svensk beredskap. Detta sker samtidigt som omvärldsläget blir alltmer osäkert. Det är kortsiktigt agerande.
Fru talman! Vi socialdemokrater anser att det behövs fler servicekontor, inte färre. Vi behöver mer statlig närvaro, inte mindre. Vi socialdemokrater väljer att stå upp för en politik där Sverige håller ihop och där tryggheten inte ska bero på var i landet man bor.
(Applåder)
Anf. 75 Johanna Haraldsson (S)
Fru talman! Inga beslut är fattade än, menar statsrådet. Men det mest avgörande beslutet har ju redan fattats, nämligen en nedskärning på 150 miljoner på Statens servicecenter, vilket minskar tillgången till statlig service i hela landet.
I övrigt lämnar regeringen helt åt myndigheten att göra lite som man vill. Statsrådet väljer att inte ta ansvar eller fatta beslut, och här försöker han få det att låta som något positivt.
Erik Slottner talar om en balans mellan geografisk tillgänglighet och kostnadseffektivitet. I praktiken innebär regeringens politik att tillgängligheten offras för att spara pengar. Där besparingen går snabbt, till exempel där hyreskontrakten har gått ut, lägger man ned först.
Kristdemokraterna talade gärna om hjärtlandet i valrörelsen, och många uppfattade nog det som ett löfte om en enklare och lite bättre vardag för människor på landsbygden. Men nu ser vi hur skattesänkningar för de allra rikaste prioriteras framför en fungerande statlig service i hela landet.
Vi socialdemokrater byggde ut statlig service och närvaro i hela landet. SD-regeringen rullar nu tillbaka den utbyggnaden, och jag tycker att det är skamligt.
(Applåder)
Anf. 76 Monica Haider (S)
Fru talman! Statsrådet säger att inga beslut är tagna ännu och att myndigheten ska ha en dialog innan den lägger ned kontor. Samtidigt har vi hört här att det finns de som redan har låst dörren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har även hört att myndigheten ska göra en konsekvensanalys och bestämma vilka kontor som ska läggas ned. Det är faktiskt att smita undan sitt ansvar. Vad har myndigheten för val om de ska spara 150 miljoner? De måste lägga ned kontor, och det måste de göra snabbt. Annars går deras budget inte ihop. Det som skulle kunna rädda dem är i och för sig anslagssparandet.
Statsrådet säger också att arbetslösheten inte är hög på grund av att servicekontoren har lagts ned. Vem har påstått det i denna debatt? Det har ingen gjort. Men i och med att vi har hög arbetslöshet får servicekontoren ännu större betydelse. Men att arbetslösheten skulle vara hög på grund av att servicekontor har lagts ned har ingen sagt i denna kammare i dag.
Statsrådet talade även om mobila lösningar. Jag har absolut ingenting emot mobila lösningar, men vi vill först se hur det ska fungera. Det finns väl inga konsekvensanalyser av det heller, skulle jag gissa.
(Applåder)
Anf. 77 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Fru talman! När det gäller Haiders sista inlägg är det klart att det inte finns några konsekvensanalyser av det. Det är något man jobbar med nu, för att se om man kan jobba mer med det konceptet framöver. Jag tror faktiskt väldigt mycket på det. Jag identifierade ganska tidigt som statsråd att man borde jobba mer med flexibla kontor, just för att kunna vara mer tillgänglig över hela landet. Jag är glad över att kunna ge dem detta uppdrag.
Det kommer helt klart att läggas ned kontor. Jag säger inget annat. Men det kom en del frågor här tidigare om exakta konsekvensanalyser och så. Man håller på och jobbar med det nu, och det kan bli så att en del av de kontor som nu aviseras för nedläggning inte kommer att läggas ned. Det vet jag inte än. Men det kan bli så, om man under resans gång kommer på att det finns goda argument för att ha kvar ett och annat. Vi får se.
Jag tycker att det ibland blir lite övertoner – det blir det ofta i många politiska debatter, så det är inget konstigt. Men vi kommer inte att porta någon från servicekontoren. Det låter nästan som att vi nu drar undan servicekontorsverksamhet och förhindrar människor att komma dit.
En del kommer att få längre till ett servicekontor, ja. Men servicekontoren kommer att finnas utspridda i detta rike även framöver, även om de blir något färre. En del kommer därmed också att få längre, men redan i dag är det människor som faktiskt har ett ganska rejält avstånd till ett servicekontor men som ändå har tillgång till ett servicekontor.
Om prognoserna stämmer kommer vi att gå ned till den nivå som var 2019, och även 2019 var servicekontoren en viktig instans i Sverige och fungerade ändå väl.
Man kan alltid fråga vad som menas med hela landet. Jag påstår att statens servicekontor kommer att vara representerade i hela landet även efter de här förändringarna. Men det innebär inte att de kommer att finnas i alla kommuner. Vad innebär det att de finns i hela landet? Vi har sagt att målsättningen är att det ska finnas minst ett servicekontor i varje FA-region. Om vi lyckas med det skulle jag ändå påstå att servicekontoren finns i hela landet.
Både Sanne Lennström och Carina Ödebrink frågade om jag verkligen tycker att det är rimligt att det är myndigheten som ska peka ut var kontoren ska finnas. Ja, det är regeringens inställning. Och det finns med i budgetpropositionen, som riksdagen också har röstat igenom. Vi tycker att det är rimligt att det är myndigheten som gör detta och att regeringen inte pekar med hela handen. Vi tror att myndigheten är bättre lämpad att göra detta. Svaret på den frågan är alltså ja.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan blev det lite skattepolitisk debatt. Det blir det ofta. 13 miljarder i sänkta skatter nämndes. Men om jag inte minns fel sänkte vi skatterna med 27 miljarder för det här året. Hälften av reformutrymmet gick till ökade utgifter, och hälften gick till lägre skatter.
Den höjda skiktgränsen för den statliga inkomstskatten, som man nu ondgör sig över, vill jag bestämt minnas att även Socialdemokraterna stöder i sin skuggbudget. Vi är alltså överens i denna kammare om var skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska ligga. Jag vill även minnas att LO uttryckte starkt stöd för att höja skiktgränsen, så att den inte urholkas i takt med löneökningar och stigande inflation.
Till Adrian Magnusson vill jag säga att han tillmäter mina uttalanden väldigt stor vikt om han anser att det jag säger här skulle påverka arbetslösheten. Det tror jag faktiskt inte.
Och Monica Haider missuppfattade mig nog lite i mitt förra inlägg. Det jag sa var att trots att vi i dag har 148 servicekontor är arbetslösheten i Sverige ändå hög. Jag tror att det beror på väldigt många andra faktorer än just antalet servicekontor och var de finns placerade. Det var det jag sa.
Anf. 78 Marianne Fundahn (S)
Herr talman! I förra veckan debatterades näringsutskottets betänkande NU10 Regional utvecklingspolitik här i kammaren. Då uttryckte en av regeringsunderlagets ledamöter följande: En del kontor på landsbygden har ett besök om dagen, ibland inte ens det. Det är inte rimligt att man sitter där och inte gör så mycket.
Om man menar att ett kontor på landsbygden har ett eller inga besök per dag förstår jag att man tycker att det är en dyr verksamhet. Men jag har svårt att tro att det stämmer överens med verkligheten. Visst är det känt att besökstrycket varierar mellan olika kontor beroende på faktorer som geografiskt läge och befolkningsunderlag. Men Statens servicecenter arbetar med att hantera dessa variationer i arbetsbelastningen.
Enligt verksamhetsberättelsen hade servicekontoren förra året 2,8 miljoner besök och 3,3 miljoner ärenden från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket. Antalet ärenden ökade med 5 procent medan man hade en kostnadssänkning på 3 procent. Jag har svårt att få ihop det med att man bara sitter där och inte gör så mycket. Kostnaden per besök är 364 kronor och 306 kronor per ärende och person. Behovet av service finns kvar, och besöken blir väl inte billigare för att de sker i en annan stad. Däremot kommer det att kosta tid och pengar för den enskilde.
Delar statsrådet den uppfattning som framkom i förra veckans debatt om att man på en del servicekontor i princip sitter och inte gör någonting?
Servicekontoren är en livlina för många. Att lägga ned dem är att klippa den livlinan.
(Applåder)
Anf. 79 Carina Ödebrink (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för den här debatten och mina partikamrater för en bra och viktig debatt. Det här är inte den första, och jag tror inte att det kommer att vara den sista debatten i frågan. Det är nämligen en viktig fråga.
Jag tycker att statsrådet blir svaret skyldig. I vissa fall slirar han på formuleringarna, men han är också tydlig med vad det är de prioriterar. Vi har den högsta arbetslösheten på decennier, och vi har en regering som säger att den prioriterar arbetslinjen. Men regeringen presenterar inga förslag för hur den ska minska arbetslösheten och rusta människor. Det är viktigt att man gör sin plikt, men man ska också kräva sin rätt och få hjälp och stöd för att faktiskt kunna ta det där jobbet eller lära sig språket så att man kommer in i samhället.
Statsrådet säger att servicekontoren kommer att finnas kvar i hela landet och att det kan bli att man får åka lite längre. Och det är det som är problemet för många av dem som behöver den här servicen.
Jag ber om ursäkt för att jag sa fel siffra, men det gör kanske hela saken än värre. Det är ju inte dessa människor som kanske till största delen får ta del av alla de här skattesänkningarna. De har redan i dag små eller inga marginaler, och detta drabbar dem extra hårt.
Herr talman! Debatten lär fortsätta. Jag tackar för mig.
(Applåder)
Anf. 80 Statsrådet Erik Slottner (KD)
Herr talman! Jag delar bedömningen när det gäller den sista prognosen. Jag tror att debatten kommer att fortsätta. Jag tror inte att det här var den sista debatten i ämnet. Vi kommer att ses här i kammaren igen och prata om samma sak, kanske med lite nya vinklar och möjligtvis också med lite ny information.
Jag vill ändå säga att de principer som ska ligga till grund för myndighetens etablering av servicekontor handlar om tillgänglighet och service i hela landet, om tillgänglighet utifrån besöksvolymer och behov och om effektivt resursutnyttjande. Det handlar alltså om regional spridning över landet, om behov och besöksvolymer och om effektivt resursutnyttjande. Som ledamöterna kan höra är det alltså flera olika perspektiv, intressen och hänsyn i detta.
Men debatten lär fortsätta.
När vi pratar om att hela Sverige ska leva kan jag inte låta bli att säga att det nu låter lite som att servicekontoren är de enda institutionerna som avgör om hela Sverige ska leva eller inte. Kom ihåg drivmedelspriserna! Var dieselpriset uppe i 28 kronor före maktskiftet? Det har sänkts med ungefär 10 kronor. Det är kanske den enskilt viktigaste reformen och åtgärden för en levande landsbygd i Sverige och för att företag ska klara av att fortsätta driva verksamheter.
Förra regeringen lämnade efter sig långa vårdköer över hela landet och en ojämlik sjukvård. Vi jobbar nu för att det ska vara mer jämlikt över landet. Jag kan också nämna strandskyddsreglerna, om vi kan ta upp denna fråga, som vi nu går vidare med. Det ska vara möjligt att bygga i attraktiva områden, också på landsbygden och inte bara i våra storstäder.
Jag ville få detta sagt.
Tack för debatten!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.