Statens roll i att lösa bostadsbristen
Interpellation 2019/20:350 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-19
- Överlämnad
- 2020-02-20
- Anmäld
- 2020-02-21
- Svarsdatum
- 2020-03-03
- Besvarad
- 2020-03-03
- Sista svarsdatum
- 2020-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Per Bolund (MP)
I en uppmärksammad intervju med bostadsministern ges det uttryck för att det införda amorteringskravet inte skulle utgöra något hinder för bostadsbyggande. I samma artikel säger bostadsministern även att bostadsbyggande inte är någon kärnuppgift för staten.
Staten har i själva verket en stor och viktig roll i att sätta upp ett regelverk som är långsiktigt öppet och transparent och som gynnar bostadsbyggandet i Sverige.
Införandet av amorteringskravet, som minskade bostadsbyggandet kraftigt, är ett exempel på hur regeringen för en kontraproduktiv politik.
När man frågar hushållen var de helst vill bo svarar en övervägande majoritet att de vill bo i ett ägt småhus. Politikens uppgift är då att möjliggöra detta.
På kort tid har byggandet i Sverige sjunkit från nära 70 000 påbörjade bostäder till under 50 000, vilket framgår av samma artikel och den offentliga statistiken.
Med anledning av detta vill jag fråga stadsrådet Per Bolund:
- Anser statsrådet att staten inte har någon roll i att säkerställa att bostadsbristen löses i Sverige givet det uttalande som statsrådet nyligen gjort i medierna?
- Vad har regeringen och statsrådet vidtagit för åtgärder för att underlätta för hushållen att köpa en egen bostad?
- Vad avser statsrådet att vidta för konkreta åtgärder för att öka byggandet av småhus i Sverige?
- Hur kommer det att underlätta för hushåll med knappa ekonomiska resurser att få en hyrd bostad att regeringen avser att införa marknadshyror enligt januariöverenskommelsen?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2019/20:350
Webb-tv: Statens roll i att lösa bostadsbristen
Dokument från debatten
- Tisdag den 3 mars 2020Kammarens föredragningslistor 2019/20:80
- Protokoll 2019/20:80 Tisdagen den 3 marsProtokoll 2019/20:80 (forts.) Svar på interpellation 2019/20:350 om statens roll i att lösa bostadsbristen
Protokoll från debatten
Anf. 74 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig om jag anser att staten inte har någon roll i att säkerställa att bostadsbristen löses i Sverige, vad jag och regeringen har vidtagit för åtgärder för att underlätta för hushållen att köpa en egen bostad, vad jag avser att vidta för konkreta åtgärder för att öka byggandet av småhus i Sverige och hur marknadshyror, vilket ska införas enligt januariöverenskommelsen, kommer att underlätta för hushåll med knappa ekonomiska resurser att få en hyresrätt.
Lars Beckman refererar i sin interpellation till en artikel i Svenska Dagbladet från den 18 februari i år. I artikeln anför jag, som kommentar till ett förslag om att staten bör äga och driva ett byggbolag, att bostadsbyggande inte är en kärnuppgift för staten. Med detta som utgångspunkt ställer Lars Beckman alltså frågan om jag anser att staten inte har någon roll i att lösa bostadsbristen.
Svaret på Lars Beckmans första fråga är att staten har ett ansvar för att åtgärda bostadsbristen bland annat genom att utforma ändamålsenliga regelverk, bygga ut statlig infrastruktur och bidra till och underlätta finansiering av bostadsbyggande, bostadsbidrag och genom en ekonomisk politik som bidrar till hög sysselsättning och därmed stärkt efterfrågan. På alla dessa områden har regeringen gjort insatser, och flera utredningar pågår som kan förväntas leda till ytterligare åtgärder.
Vad gäller Lars Beckmans andra fråga om åtgärder för att underlätta för hushållen att köpa en bostad hänvisar jag till den debatt i samma ämne som jag hade med Larry Söder här i kammaren den 17 januari i år.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad gäller åtgärder för ökat småhusbyggande är regeringens prioritering sedan flera år att bidra till att många nya bostäder byggs och att de ska vara möjliga att efterfråga av hushåll med normala inkomster. Boverket redovisade i en rapport 2015 att kommunerna väljer att inrikta planeringen av mark i centrala lägen för flerbostadshus på bekostnad av planer för småhusbebyggelse eftersom det ger en högre exploateringsgrad. Med tanke på bristen på bostäder tycker jag att det är klokt att kommunerna planerar på ett sätt som ger många nya bostäder. Det finns i nuvarande läge inga planer på att från regeringens sida påverka inriktningen av den kommunala planeringen mot ett ökat småhusbyggande.
Av januariavtalet framgår att fri hyressättning vid nybyggnation ska införas. En utredning kommer att ges i uppdrag att ta fram förslag och belysa konsekvenserna av förslagen. Jag ser ingen anledning att föregripa utredningens arbete. Först när ett konkret utredningsförslag finns framtaget går det att bedöma vilka effekter det får på bostadsbyggandet och på bostadsmarknaden och därmed för möjligheterna för olika typer av hushåll att finna en bostad.
Anf. 75 Lars Beckman (M)
Fru talman! Gefle Dagblad i dag: "Tvärbroms i bostadsbyggandet - endast 192 bostäder blev klara i Gävle i fjol". Den miljöpartistiska kommunledningen i Gävle hade planerat att bygga 800 bostäder per år. Det är naturligtvis ett genuint misslyckande.
Den 19 februari 2020: "Krismöte idag om raset i bostadsproduktionen". I samma artikel kan man läsa: "Bakgrunden är fallet i nyproduktionen av bostäder. Sedan toppen 2017 antalet har byggstarter i landet minskat med 27 procent och med över 50 procent i Stockholm."
Fru talman! Verkligheten står i skarp kontrast till bostadsministerns ord. Det är nonchalans som ministern visar min fråga om vilka åtgärder som ska vidtas för att man ska kunna köpa en bostad, då han hänvisar till en interpellationsdebatt som hölls här i kammaren den 17 januari. Det är inte säkert att de som ser denna interpellationsdebatt har sett den interpellationsdebatten.
Vi vet att det är en statlig kärnverksamhet att till exempel avstycka mark på Lantmäteriet. Där pratar vi om årslånga köer. Vi vet också att Lantmäteriet har sagt att man de närmaste tre åren inte kommer att korta sina avstyckningstider alls.
Vi vet att regeringen har infört tuffa amorteringskrav, och vi vet att regeringen har infört krav på höga kontantinsatser. Alltså vet vi varför byggnationen i Sverige minskar med 27 procent och varför byggnationen minskar med hälften i Stockholm. Men jag ger gärna bostadsministern ännu en möjlighet att berätta vilka konkreta åtgärder regeringen vidtar för att vända utvecklingen. Och vad blev resultatet av det krismöte om raset i bostadsproduktionen som regeringen hade med branschen den 19 februari?
Anf. 76 David Josefsson (M)
Fru talman! Jag representerar Göteborg, en av de städer där det är svårast för unga att skaffa bostad. Därför ville jag passa på att gå upp i denna interpellationsdebatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De frågeställningar som min kollega Lars Beckman lyfter fram är högst relevanta: Vilket ansvar anser sig bostadsministern ha för att åtgärda bostadskrisen i Sverige? Och vilka konkreta åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att fler hushåll som vill äga sin bostad också ska ges möjlighet att göra detta?
Senast i fredags träffade jag ett innovativt och snabbväxande företag inom biotech som snabbt kom in på svårigheten att hitta bostad när de pratade om problemen med att rekrytera. Det just sådana företag som vi vill ha i en konkurrenskraftig ekonomi.
Oavsett vem man pratar med i Göteborg vittnar alla om samma problem: svårigheterna att hitta bostäder, även när man har en fast, stabil inkomst och oavsett om man vill hyra eller äga sin bostad. Kötiden för en lägenhet i Göteborgs allmännytta är minst fem år, i centrala staden upp till nio år. Lika höga är barriärerna till att köpa sin bostad.
Låt mig illustrera med ett exempel, fru talman. SBAB har kartlagt hur mycket som krävs i lön för att kunna köpa en 30 kvadratmeter stor bostadsrätt för snittpris och med snittavgift, med 15 procent i kontantinsats, i 20 svenska kommuner och samtidigt klara amorteringskrav, ränta och avgift och ha pengar kvar för levnadsomkostnader. I Göteborg krävs en lön på 33 000 kronor. Samtidigt är medellönen i åldern 25-29 år knappt 20 000 kronor för män och drygt 16 500 kronor för kvinnor. Medelinkomsten är alltså ungefär hälften av vad som krävs för att få lån till en etta på 30 kvadratmeter - en etta, fru talman!
Vilket ansvar anser sig ministern ha, och vilka konkreta åtgärder är han beredd att vidta? Hittills har ministern inte ansett sig vara särskilt ansvarig, utan han har framför allt hänvisat till kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
Det stämmer förvisso att kommunerna har ett ansvar för att se till att bostäder byggs. Därför har också Alliansen ökat bostadsbyggandet i Göteborg från ca 2 500 till ca 4 500 förra året efter att vi tog över - detta samtidigt som bostadsbyggandet i landet minskar.
Men staten, regeringen och därmed bostadsministern bär ansvaret för bostadsmarknadens funktion. I dag fungerar inte bostadsmarknaden. Konsekvenserna ser vi i form av långa kötider till hyresrätter, barriärer genom kreditrestriktioner för den som vill köpa en bostad och inlåsningseffekter i form av flyttskatter för den som äger en bostad men vill flytta. Och de som får ta konsekvenserna är bland annat unga och välutbildade göteborgare, de som borde ha lättast att få en bostad. Vilka konkreta åtgärder tänker statsrådet vidta?
Januariöverenskommelsen inkluderar marknadshyror på nybyggda bostäder. Men även om statsrådet vill avvakta konsekvensanalysen måste väl JÖK-partierna, när de skrev under avtalet, ha haft en uppfattning om hur detta kommer att påverka hyrornas utveckling? Hur tror statsrådet att hyrorna kommer att utvecklas i nybyggnation efter att ministern har fått igenom sin reform?
Anf. 77 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Stockholmsregionen har under de senaste 15 åren vuxit med 30 000-40 000 invånare årligen. För första gången på 15 år ser vi att hela marknaden och tillväxten har bromsat in. Barnfamiljerna flyr Stockholmsregionen för att köpa billigare bostäder som inte ligger så nära Stockholms stad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför händer detta? Jo, därför att bolånetaket är alldeles för lågt. Man borde få låna åtminstone 90 procent av vad bostaden kostar, men det får man inte i dag. Detta har reglerats från Bolund till 80 procent. Amorteringskravet är alldeles för högt. Det borde vara en affär mellan låntagare och kreditgivare hur mycket som ska amorteras och inte en fråga för regeringen och riksdagen.
Fru talman! När kommer bolånetaket att höjas? Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att få ordning på en dysfunktionell bostadspolitik som slår hårt i synnerhet mot storstadsregionerna? När kommer regeringen att göra någonting åt flyttskatten på 22 procent, som gör att äldre personer som har bott i en villa i hela sitt liv - barnen är utflugna och har skaffat egna boenden - sitter kvar i stället för att sälja sin villa och kanske köpa en mindre lägenhet för att få igång flyttkedjorna? När kommer statsrådet Bolund att ta tag i denna fråga, och när kommer statsrådet att vidta åtgärder för att få ordning och reda och en rättssäker hantering i Lantmäteriet?
Anf. 78 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Det är klädsamt med lite ödmjukhet ibland i debatter. Det är svårt att tolka de tre herrar som vi nu har hört som att det begicks några som helst misstag när de själva kunde styra över bostadspolitiken. Det verkar som att med den intensitet och den glöd som dessa herrar visar upp skulle man, när man styrde bostadspolitiken under åtta år, ha genomfört många reformer som ledde fram till en stor aktivitet på bostadsmarknaden. Vi kan konstatera att så inte var fallet. Det är värt att påminna herrarna om.
Vi kan konstatera att vi nu har ett byggande som ligger på nivåer långt över vad som någonsin var fallet under de åtta år som Moderaterna ledde regeringsarbetet. Vi har nu ett byggande som balanseras upp på ungefär 50 000 nya bostäder per år. Det är i det närmaste den dubbla byggtakten jämfört med det som gällde under Alliansens åtta år vid makten när man bestämde över bostadspolitiken.
Vi kan också konstatera att under varje år som det har varit en rödgrön regering och en grön bostadsminister har det byggts mer än under något enda år när Alliansen styrde bostadspolitiken och när Moderaterna ledde regeringsarbetet. Det tycker jag borde göra att man visar en viss ödmjukhet. Vi har ett byggande som ligger på historiskt mycket höga nivåer. Det låtsas herrarna inte om, eftersom det inte passar in i deras historiebeskrivning.
När vi hör dessa rop på fri kreditgivning - bort med alla restriktioner, öppna spjäll och låt alla låna så mycket som möjligt - är det värt att påminna om att skuldsättning är en risk.
Den som var med under den amerikanska lånekrisen 2007-2008 borde vara medveten om att den politik som då fördes och som i princip innebar möjlighet för vem som helst att ta lån, oavsett om man kunde betala dem eller inte, ledde till väldigt svåra konsekvenser. Den ledde till svåra konsekvenser nationellt med en svår finansiell kris, men den ledde också till svåra konsekvenser för dem som hade tagit lånen, som inte kunde betala dem, som blev vräkta från sina fastigheter och som fick skulder kvar men stod utan bostad.
Samma situation inträffade i Sverige på 1990-talet under den svenska finanskrisen. Det finns i dag fortfarande människor i Sverige - unga människor som på den tiden tog lån, bostadspriserna dök och de var tvungna att sälja sina fastigheter - som har kvar dessa skulder. Det fordrar också en viss ödmjukhet i denna fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
De självsäkra kraven på att alla restriktioner ska tas bort och att det skulle leda till att det inte blir några problem för någon att komma in på bostadsmarknaden tycker jag är uttalanden som inte tar hänsyn till den sårbarhet som människor har ekonomiskt och dessutom de risker som detta medför för ett lands ekonomi.
Det är värt att påminna om att vi har fått varningar från Internationella valutafonden, från OECD, från Europeiska kommissionen och från alla de statliga myndigheter som har ett ansvar att följa den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Hög skuldsättning medför risker för den svenska ekonomin.
Genom de åtgärder som regeringen har vidtagit har vi nu en sund amorteringskultur i Sverige. Det gör att vi faktiskt har en ökad trygghet i den svenska ekonomin men också i hushållens ekonomi. Vi bygger upp en motståndskraft som gör att vi klarar av störningar. Det gör att vi också kan ha ett byggande som är balanserat över tid i stället för att se de mycket starka fluktuationer som har varit på bostadsmarknaden under tidigare år.
Det är också värt att påminna om att det som gör det svårast för till exempel unga människor att få ett inträde på bostadsmarknaden är om vi får skenande bostadspriser, där priserna hela tiden sticker iväg högre och högre men inkomsterna bara stiger i den takt som ekonomin växer.
Under de år som vi hade en alliansledd regering stack bostadspriserna iväg med 10-15 procent per år. Nu har vi en balanserad prisutveckling med en ökning på ungefär 3 procent under den senaste tolvmånadersperioden. Det gör att människor har möjlighet att komma in på bostadsmarknaden.
(forts.)
Anf. 79 Lars Beckman (M)
Fru talman! Vi hörde ett engagerat inlägg från bostadsministern, som talade om allt annat än de enkla frågor jag ställde. Så blir det när man inte har någon politik. Jag ställer frågorna igen.
Regeringen hade den 19 februari ett krismöte med byggbranschen om raset i bostadsproduktionen. Bakgrunden till krismötet var enligt Dagens industri att antalet byggstarter i landet har minskat med 27 procent sedan 2017, och de har minskat med 50 procent i Stockholm. Jag tycker att alla som söker bostad förtjänar att få svar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har också noterat att företrädare för Miljöpartiet har sagt om den migrationskris som eventuellt kommer att vi ska öppna gränserna och ta emot många. Det är en ännu större anledning för en bostadsminister att reflektera över var de som kom till Sverige 2015 ska bo och, om vi nu öppnar gränserna som Miljöpartiet vill, var de som i så fall kommer att komma ska bo.
Fru talman! De enkla frågor som bostadsministern kan ge svar på är alltså vilken bostadspolitik regeringen har och vad den tänker göra för att få fart på byggandet igen.
Anf. 80 David Josefsson (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret jag fick före uppehållet!
De tre O:na - Lars Orup, Åke Ortmark och Gustaf Olivecrona - frågade 1966 Tage Erlander vilka råd han hade att ge ett ungt par som stod i begrepp att bilda familj och saknade bostad. Tage Erlander kunde inte svara.
När statsrådet själv fick den frågan i medierna som nytillträdd bostadsminister ville han inte svara. I stället hänvisade han till att han inte hade något trollspö. Jag tror inte heller att statsrådet har något trollspö, fru talman. Men han har regeringsmakten. Och som bostadsminister är det han som kan lägga fram konkreta förslag för att få igång funktionen på bostadsmarknaden.
När jag pratar med unga göteborgare som inte kan hitta en egen bostad brukar jag säga att vi moderater vill förenkla byggreglerna, minska kreditrestriktionerna och reformera hyresreglerna. Först då kan vi få en fungerande bostadsmarknad. Vad är statsrådets svar till samma unga göteborgare? Vilka är hans konkreta åtgärder, fru talman?
Jag frågar igen: Varför skriver man in marknadshyror i nyproduktion som flaggskeppet bland sina reformer inom bostadspolitiken om man inte vet vad konsekvenserna blir?
Jag vill tacka statsrådet för debatten.
Anf. 81 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Som vanligt var det inte särskilt mycket svar vi fick av statsrådet Bolund. Den högre byggtakten kan statsrådet tacka M-styrda kommuner i Stockholmsregionen för. De har tagit fram enormt mycket detaljplaner, trots att länsstyrelsen bromsar och trasslar. Det har möjliggjort för mer bostadsbyggande. I min hemkommun Norrtälje byggs det fortfarande för fullt även om den ligger i utkanten av Stockholms län.
När det gäller skuldsättning delar jag statsrådets uppfattning att man måste vara restriktiv. Men det innebär inte att man måste gå in och styra i detalj. Bankerna vill nämligen inte förlora pengar, och bankerna vill ha säkerhet när de lånar ut. Det är alltså en fråga som jag tycker att marknaden, inte den här kammaren och riksdagen, ska sköta i större omfattning.
De högre bostadspriserna och att de har gått upp med 15 procent beror på marknadsekonomi - tillgång och efterfrågan. Det är ingen hemlighet att många tidigare har sökt sig till storstäderna. Nu ser vi att trenden vänder. Barnfamiljerna flyr från Stockholmsregionen, och för första gången på 15-20 år har vi i princip nolltillväxt på invånare i regionen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Min sista fråga till statsrådet blir: Vill statsrådet bromsa också Stockholmsbörsen när den går upp? Förra året gick den upp 30 procent.
Anf. 82 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Om man tycker att börsen är samma sak som bostadsmarknaden har man uppenbarligen inte varit utan bostad. Ingen kan bo i en aktie, men man har behov av en bostad att bo i. Det är klart att det för en ung person som ser priserna skjuta i höjden med 15 procent per år inte är lätt att se en ingång på bostadsmarknaden. Om priserna däremot är stabila, vilket de är nu, är möjligheterna betydligt större.
Jag kan lugna herrarna, som uppenbarligen är mycket engagerade i bostadspolitiken, med att vi nu har en mer aktiv bostadspolitik än vi har haft på många årtionden. Vi har inte längre den hands off-politik som präglade de åtta åren med moderatledd regering. Man hade ingen som helst politisk ambition att påverka utan ville låta marknaden avgöra hela bostadsförsörjningen helt på egen hand. Det ledde till den här situationen. Det byggdes alldeles för lite under alldeles för lång tid. Det ledde till ett stort underskott på bostäder.
Nu har vi en helt annan situation. Det byggs mer än det har gjorts på årtionden. Vi har ett bostadsbyggande som ligger på 50 000 per år. Det är närmast dubbla byggtakten jämfört med varje år under den moderatledda regeringen.
Vi har redan många verktyg på plats i januariavtalet. Vi har sagt att vi ska reformera hyresmodellen. Vi har också sagt att vi ska ta bort flyttskatten genom att räntebeläggningen på uppskovsbeloppet ska avskaffas. Det kan öka rörligheten på bostadsmarknaden. Vi genomför omfattande regelförändringar. Vi har nu ett gediget program för att kunna gå fram med att både förenkla och förkorta planprocessen och göra byggandet snabbare och billigare.
Vi har gjort om investeringsstöden för hyresrätter. Det är det investeringsstöd som Moderaterna i sin budget bara drog ett streck över och tog bort helt och hållet. Det gjorde att alla de tusentals bostäder som, om man hade låtit systemet verka, nu hade varit ute på marknaden försvann. Det försvårar såklart för alla människor som behöver en bostad och som har behov av alla de hyreslägenheter med rimliga hyror som skulle ha kommit ut på marknaden. Men genom Moderaternas oansvariga agerande, när man drev igenom en budget trots att man inte hade regeringsansvaret, omöjliggjordes den reformen. Det har lett till ett stort glapp och tapp i hyreslägenheter.
Vi har fått ut 35 000 hyreslägenheter så här långt. Med ett nytt investeringsstöd kommer det att komma ut tiotusentals nya bostäder med en rimlig hyresnivå. Det är bostäder som det finns ett stort behov av.
Januariavtalspartierna har också sagt att vi ska göra en omfattande skattereform. Inte minst att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt kommer att vara vägledande där.
Vi har dessutom inrättat ett stöd för byggemenskaper. Det är en form för byggande som i andra EU-länder, till exempel Tyskland, står för en stor del av byggandet. Det finns nu ekonomiska förutsättningar för dem att bedriva sin verksamhet. Fler föreningar kan genomföra byggande som passar behoven.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har alltså en aktiv bostadspolitik, till skillnad från den passiva politik som under lång tid har präglat inte minst borgerlig bostadspolitik och som har lett till det marknadsmisslyckande som vi i dag sitter med. Behovet av bostäder är betydligt större än tillgången. Jag skulle önska att de herrar som har ett högt tonläge i den här debatten kunde visa någon sorts ansvarstagande för det misslyckande som vi ändå kan konstatera att de åtta åren med moderatledd politik blev.
Vi kommer att behöva arbeta vidare, inte minst för att se till att bostäder som motsvarar de behov som finns kan komma ut på marknaden, det vill säga för människor som inte har de allra tjockaste plånböckerna. Om det handlade också det byggsamtal som Lars Beckman lite föraktfullt hänvisade till. Tillsammans med byggbolag, branschorganisationer och fackföreningar kunde vi sätta oss runt ett bord för att se hur vi kan få ett ökat byggande men också ett byggande som passar de behov som finns. Jag kan glädja Lars Beckman med att det fanns en stark uppfattning om att marknaden håller på att vända uppåt, att det finns goda förutsättningar för att bygga mer och ett starkt behov av att bygga på ett annat sätt än man gjorde under åtta år med en moderatledd regering.
Anf. 83 Lars Beckman (M)
Fru talman! Den aktiva bostadspolitik som bostadsministern står för har alltså lett till ett tapp på 50 procent i byggandet i Stockholm. Precis som min kollega Kjell Jansson konstaterade har flyttlassen nu vänt från Stockholm. Barnfamiljer kan inte bo i Stockholm för att de inte får tag på boende. Den aktiva bostadspolitik som bostadsministern påstår sig föra har alltså lett till att byggandet i Sverige minskat med 27 procent.
Fru talman! Det vore nog bättre om bostadsministern blev ännu mer passiv i stället för att försöka vara aktiv, så att byggandet möjligtvis kan vända i Sverige.
Anf. 84 Statsrådet Per Bolund (MP)
Fru talman! Låt oss konstatera att Moderaterna tycker om att ha ett högt tonläge i bostadsdebatten. Vi kan också konstatera att man däremot inte levererar när man har möjlighet att genomföra saker på egen hand. Då står man i stället handfallen och tycker att man inte har något ansvar utan att marknaden ska sköta bostadspolitiken på egen hand.
Vi kan nu konstatera vad effekten av detta blir: alldeles för lågt byggande och byggande som inte passar för de behov som finns. I dag ser vi hur bostäder som kom till under den planering som den borgerliga regeringen inledde kommer ut på marknaden i Stockholm. Prisläget är sådant att det inte finns någon efterfrågan. Vi har tomma bostadslägenheter i Stockholm för att priserna är för höga, samtidigt som det finns en akut bostadsbrist. Den politiken behöver vi inte se igen.
Det är lätt att konstatera att Moderaternas bostadspolitik fungerar, men bara när man är i opposition. När man är i majoritet kan man inte leverera de lägenheter som behövs.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.