Statens finanser
Interpellation 2025/26:539 av Patrik Björck (S)
Interpellationen är besvarad
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2026-06-02
- Överlämnad:
- 2026-06-03
- Anmäld:
- 2026-06-04
- Sista svarsdatum:
- 2026-06-17
- Svarsdatum:
- 2026-06-18
- Besvarad:
- 2026-06-18
Interpellationen
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
För att på sikt åstadkomma en stabil ekonomi i Sverige måste politiken leverera tillväxt och minskande arbetslöshet. Regeringen och finansministern har ett avgörande ansvar för att statens finanser är goda.
Det finns naturligtvis många skäl till att detta är viktigt, bland annat för att det ger ett utrymme att agera vid händelser som kan vara svåra att förutse, till exempel krig och pandemier. Regeringens ansvar för detta bör framför allt bedömas genom hur regeringens politik ger långsiktigt stabila statsfinanser. Den politik som nu förs av regeringen bidrar inte till att stärka statens finanser.
Mina frågor till finansminister Elisabeth Svantesson är därför:
- Vilka skäl ligger till grund för den finanspolitik som förs av regeringen, och anser ministern att politiken bidrar till att stärka statens finanser?
- Anser ministern att regeringens nuvarande politik på sikt kommer åstadkomma en stabil ekonomi i Sverige, och om inte, hur avser ministern agera för att uppnå en stabil ekonomi i landet?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:539
Webb-tv: Statens finanser
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 24 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig om jag bedömer att regeringens ekonomiska politik är förenlig med regeringsformens formuleringar om att det allmänna ska verka för social omsorg och trygghet och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån min bedömning. Patrik Björck har frågat mig om vilka skäl som ligger till grund för den finanspolitik som förs av regeringen och om jag anser att politiken bidrar till att stärka statens finanser. Patrik Björck har också frågat mig om regeringens nuvarande politik på sikt kommer att åstadkomma en stabil ekonomi i Sverige och om inte, hur jag avser att agera för att uppnå en stabil ekonomi i landet.
För att svara på Patrik Björcks fråga vill jag till att börja med klargöra att Sverige har en låg offentlig skuldsättning och offentliga finanser i världsklass. Sveriges offentliga skuldsättning uppgår till 35 procent av bnp, vilket kan jämföras med genomsnittet i EU, som överstiger 80 procent av bnp.
Den globala ekonomin är fortsatt osäker, men Sveriges starka offentliga finanser och låga skuld ger god motståndskraft. Samtidigt kräver det allvarliga säkerhetsläget ökade försvarssatsningar. Det finns bred politisk enighet om detta, inklusive om en tillfällig lånefinansiering, med målet att det finansiella sparandet ska vara i balans senast 2035. Det kommer att kräva finansiering nästa och nästnästa mandatperiod.
Mot denna bakgrund är det avgörande att ekonomin inte försvagas av höjda skatter som hämmar tillväxten. Regeringen har omprioriterat uppemot 50 miljarder kronor och visat att det går att förena reformer med starka offentliga finanser. Vi kommer att fortsätta ta ansvar för offentliga finanser samtidigt som vi stärker svensk ekonomi.
Som svar på Niklas Karlssons fråga vill jag poängtera att regeringens ekonomiska politik självklart är förenlig med formuleringarna i regeringsformen. Vi ärvde en hög inflation och en låg tillväxt. Nu har vi en tillväxt över EU-snittet och väntas få lägst inflation i EU 2026. Under mandatperioden har regeringen fokuserat på att stötta hushållen och välfärden. En vanlig barnfamilj får 5 000 kronor mer i månaden tack vare våra budgetar under mandatperioden.
Regeringens politik har, sett över hela mandatperioden, gett mest till dem som tjänar minst. Inkomstklyftorna, mätt med Ginikoefficienten, har minskat sedan regeringen tillträdde, likaså den ekonomiska utsattheten. Barnfattigdomen, mätt med SCB:s mått för låg inkomststandard, har också minskat och är den lägsta på tio år.
Regeringen fortsätter att arbeta för att hårt arbetande människor ska få det bättre genom ökad tillväxt och stärkt arbetslinje. Så tar vi viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.
Andre vice talmannen meddelade att Niklas Karlsson (S), som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet
Anf. 25 Patrik Björck (S)
Fru talman! Det var ett spännande interpellationssvar vi fick från finansministern. Finansministern började med att klargöra att Sverige har en låg offentlig skuldsättning och offentliga finanser i världsklass och att vi jämfört med andra EU-länder ligger bra till. Det är i och för sig sant. Men frågan är hur vi hamnade i det läget.
Fru talman! I modern tid har Sverige fyra gånger drabbats av ödet att styras av högerregeringar. Det var regeringarna Fälldin och Ullsten 1976–1982, regeringen Bildt 1991–1994, regeringen Reinfeldt 2006–2014 och nu regeringen Kristersson sedan 2022, som vi förhoppningsvis byter ut efter valet. Det här är viktig information för att kunna kommentera svaret från finansministern.
Varje gång högern har fått styra landet har Sverige nämligen fått sämre tillväxt, högre statsskuld och högre arbetslöshet. Vän av ordning blir då lite fundersam och undrar: Om högern varje gång levererar arbetslöshet och skenande statsskuld, hur kan det då komma sig att Sverige har, för att citera finansministern, ”låg offentlig skuldsättning och offentliga finanser i världsklass”?
För vän av ordning är det då viktigt att påpeka att mellan högerns regeringsperioder har Sverige haft socialdemokratiskt ledda regeringar, som varje gång med tuff, klok och rationell politik har fått städa upp efter högerregeringarna och sett till att fördela välståndet mer rättvist.
Ja, jämfört med andra EU-länder har Sverige faktiskt en lägre offentlig skuldsättning, och ja, globalt sett har vi hyfsat goda offentliga finanser. Men det beror inte på de fyra tillfällen när Sverige har drabbats av högerregeringarnas ekonomiska politik.
Det är omöjligt att få ihop denna ekvation.
Det är jätteviktigt att se sambandet mellan högerregeringarnas ekonomiska politik och hur ekonomin utvecklas och sambandet mellan socialdemokratiskt styrda regeringar och hur ekonomin och arbetslösheten då utvecklas.
Åhörare och tv-tittare! Många gånger när man hör en socialdemokrat eller en moderat tala kan man tycka att de låter ganska lika. Man kan få uppfattningen att det kan gå bra med antingen S eller M; det spelar inte så stor roll eftersom de vill samma sak och vill oss alla väl. Men då ska man kolla upp vad deras respektive politik tidigare har lett till.
Om högern varje gång man har styrt har lämnat efter sig högre arbetslöshet och högre statsskuld, hur kan det då komma sig, finansministern, att Sverige trots det har hyfsat goda offentliga finanser? Kan det ha att göra med att socialdemokratiska regeringar har styrt mellan högerregeringarna?
Anf. 26 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret på Niklas Karlssons interpellation.
Niklas Karlsson hänvisar till regeringsformens 1 kap. 2 §. Den lyder så här: ”Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.”
Fru talman! Eurostat mäter varje år materiell och social fattigdom i Europa genom undersökningen EU-Silc. Där får människor uppge om de har råd med sådant som anses ingå i en grundläggande levnadsstandard. Frågorna handlar bland annat om möjligheten att betala oförutsedda utgifter, ta en veckas semester per år, betala räkningar i tid och hålla bostaden tillräckligt varm. Undersökningen omfattar totalt 13 indikatorer. Om en person uppger att denne inte har råd med minst fem av dessa klassas personen som materiellt och socialt fattig.
I Sverige uppgav 6,9 procent av befolkningen att de levde i materiell och social fattigdom år 2025. Det motsvarar 729 000 personer. EU-genomsnittet för andelen av befolkningen som levde i materiell och social fattigdom var 12 procent år 2025. Högst var andelen i Grekland, Rumänien och Bulgarien. I Grekland levde 30 procent av befolkningen i materiell och social fattigdom. Lägst var andelen i Kroatien, Polen och Slovenien, allra lägst i Kroatien med 4,4 procent.
Sedan 2016 har den materiella och sociala fattigdomen i EU minskat från 16,4 till 12 procent. Utvecklingen kan till stor del förklaras av att flera medlemsländer haft en stark ekonomisk utveckling under perioden.
Sverige har däremot utvecklats i motsatt riktning. Andelen som levde i materiell och social fattigdom ökade från 3,0 procent 2016 till 6,9 procent 2025. Den största ökningen skedde under den här mandatperioden i samband med inflations- och energikrisen 2022. Mellan 2022 och 2025 steg andelen som levde i materiell och social fattigdom från 3,5 till 6,9 procent.
Fru talman! I det här läget har finansminister Elisabeth Svantesson och Tidöregeringen prioriterat sänkt skatt för höginkomsttagare. Den ganska speciella familjen Snutsyrra, som har två barn, villa och stora lån och som förbrukar 1 000 liter bensin om året, har fått ungefär 5 000 kronor mer i månaden – det stämmer. Mest har familjen Prästminister och herr och fru Riskkapitalbolagsdirektör fått.
Hur kan denna utformning av skattepolitiken vara förenlig med regeringsformens skrivningar om vad det allmänna särskilt ska verka för? Jag begriper det inte. Elisabeth Svantesson kanske kan förklara?
Anf. 27 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Vad är skillnaden mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Patrik Björck var inne på det. Skillnaden är bland annat att Socialdemokraterna helt har lämnat arbetslinjen och att de i varje situation sätter höjda skatter och höjda bidrag framför att prioritera och stärka hårt arbetande människor.
Fru talman! Jag hade glädjen att komma in i riksdagen samtidigt som Patrik Björck för 20 år sedan. Sedan dess har jag fått vara med och rösta igenom tio skattesänkningar för metallarbetaren, tjänstemannen och bagaren. Tio gånger har vi sänkt skatten för dem som arbetar. Det har varit bra, inte bara för de enskilda utan också för arbetslinjen, för köpkraften och för utvecklingen.
Ibland är verkligheten ändå Socialdemokraternas värsta fiende. När jag blev finansminister för fyra år sedan låg inflationen på 10 procent. Då lade vi fram en återhållsam budget. Det fick vi kritik för, men det var ju för att vi inte skulle driva på inflationen utan bekämpa den, av den enkla anledningen att hög inflation är ett gift inte bara i hushållsekonomin utan också i svensk ekonomi. I år beräknas inflationen bli den lägsta i EU.
Hur mycket Mikael Damberg och Patrik Björck än återanvänder sina talepunkter från tidigare år och säger samma sak är det ändå så att Sverige låg i botten av tillväxtligan när vi tillträdde, men nu förväntas tillväxttakten bli en av de högsta i EU.
Det är också så, fru talman, att vi under de här åren har investerat i infrastruktur, och vi gör det än. Vi har fördubblat försvarsanslagen. Vi har gjort det som Socialdemokraterna inte gjorde, nämligen skapa och bygga trygghet och säkerhet för människor. Därför har det dödliga gängvåldet och skjutningarna halverats på tre år.
Är vi färdiga? Är vi perfekta? Nej, är svaret på båda frågorna. Men vi har nu lett Sverige, och leder Sverige, i rätt riktning och gör det vi har lovat. Vi har påbörjat resan mot att bygga Sverige mycket tryggare, starkare och rikare.
Fru talman! Jag tror att många människor kanske inte kände igen sig helt i Patrik Björcks beskrivning av verkligheten. Under de här åren, som har varit väldigt tuffa för många, har vi stärkt barnfamiljerna med 5 000 kronor i månaden. Vad jag vet har Socialdemokraterna aldrig gjort det. De har aldrig sänkt skatten vid så många tillfällen för arbetare som vi har gjort.
Det jag vet är att Socialdemokraterna här i Stockholm har höjt skatten. I den här talarstolen står socialdemokrater och beskyller mig för att föra en politik som drabbar vanliga människor, men kommunalskatten i Stockholm drabbar varenda människa som jobbar där. Allra mest drabbas dem som tjänar minst, och allra hårdast slår det mot dem som har lägst inkomster.
Jag är glad över att våra fyra partier har hållit ihop i en tuff tid. Vi har haft fyra statsbudgetar som har fått majoritet här i riksdagen. Det är numera nästan ovanligt. Det skapar stabilitet och lugn i en i övrigt turbulent omvärld.
Statsskulden är lägre nu än när Magdalena Andersson lämnade finansministerposten. Det är fakta. Man kan måla upp vilken bild man vill, men läs gärna budgetpropositionerna! Där ser man fördelningen och skattesänkningarna för människor som arbetar. Då ser man en annan bild än talepunkterna från Bommersvik.
Anf. 28 Patrik Björck (S)
Fru talman! Finansministern säger att skillnaden mellan socialdemokratisk och moderat politik är att vi har lämnat arbetslinjen. Jag skulle nog passa mig om jag var företrädare för en regering som hade misslyckats med arbetslöshetsbekämpningen. Om man efterlämnar en mycket högre arbetslöshet än den som rådde när man tillträdde får man problem med den typen av argumentation.
Sedan beror det naturligtvis på hur man definierar ett ord som arbetslinjen; det må vara hänt. Vanligt folk, höll jag på att säga – de allra flesta som lyssnar på den här debatten – menar nog att den som vinner när det gäller arbetslinjen är den som lyckas klara av arbetslöshetsbekämpningen. Det finns ingen arbetsmarknadspolitik hos den sittande regeringen över huvud taget – den existerar inte.
Det som jag beskriver är verklighet. Skillnaden i utfall för de fyra mandatperioderna med högerregeringar – de fyra ekonomiska katastrofer som har drabbat Sverige – har varje gång, efter summeringen av mandatperioden, varit en högre arbetslöshet och en högre statsskuld. Det är fakta som vem som helst kan kontrollera.
Vad är det för skillnad? Varför uppstår det här? Jo, det beror naturligtvis på vilken politik som förs. Det beror inte på tillfälliga, slumpmässiga händelser i omvärlden, utan det handlar om grundläggande politik. Den politik som förs beror på vilken ideologi man har, och vilken ideologi man har beror på vilka väljargrupper man företräder.
Moderaterna företräder i huvudsak dem som är rika och mäktiga – de som hade pengarna och makten innan demokratin infördes. Vi socialdemokrater företräder i huvudsak vanligt folk, som inte hade vare sig pengar eller makt innan vi såg till att genomföra demokratin och bygga välståndet i det här landet. Varje gång vi har försökt förbättra det här landet har vi gjort det av egen kraft, ibland ihop med Liberalerna, men alltid med högern och Moderaterna som motståndare. Det är fakta. Det är lätt för vem som helst att konstatera.
Finansministern sa i sitt svar: ”Mot denna bakgrund är det avgörande att ekonomin inte försvagas av höjda skatter som hämmar tillväxten.” Sedan förklarade finansministern hur man har sänkt skatterna. Bekymret är ju att skattesänkningarna görs med lånade pengar.
Dessa skattesänkningar har i huvudsak givits åt dem som har mest, alltså de grupper som Moderaterna företräder: de rika och mäktiga, de som hade makten och pengarna innan välståndet byggdes och demokratin infördes – den politik som Moderaterna hela tiden har motsatt sig.
Det är de rika och mäktiga som har fått ta del av Moderaternas politik, och det är ju inte så konstigt. Det är deras kärnväljare. Det är deras väljargrupper. Det är inte konstigare än att vi socialdemokrater – som företräder vanligt folk, hårt arbetande människor – vet att ordning och reda i ekonomin är helt avgörande om vi ska klara av att hantera konjunkturnedgångar, om vi ska klara av att hantera pandemier och om vi ska kunna klara av att hantera säkerhetspolitisk kris i vår omvärld.
Det här vet vi socialdemokrater, precis på samma sätt som vanligt folk som har en hushållsekonomi vet att man inte kan låna till konsumtion. Man kan inte låna till semesterresor, utan man bygger en stabil ekonomi för sig själv och sin familj. På det sättet gör vi socialdemokrater precis som vanligt folk gör: Vi bygger en stabil och säker ekonomi, vi lånar till investeringar och vi ser till att konsumtionen finansieras. Det klarar inte den här regeringen av. Därför går det väldigt illa för landet just nu.
Anf. 29 Markus Kallifatides (S)
Fru talman! Jag kunde inte uppfatta något svar på eller någon reflektion över den fråga som Niklas Karlsson och jag å hans vägnar har ställt om den allvarliga utvecklingen vad gäller social och materiell fattigdom och hög arbetslöshet i Sverige och dess förenlighet med regeringsformens skrivningar om vad det allmänna särskilt ska verka för.
Fru talman! Niklas Karlsson, skatteutskottets ordförande, skrev på Facebook efter den senaste partiledardebatten: ”Är det ett nytt Kosackval vi ser? Dagens partiledardebatt i Riksdagen påminner om det historiska valet 1928, där högern gick till full attack mot socialdemokratin. Anklagelserna hade ingen hejd – sedernas förfall, en röst på Moskva, familjebandens upplösning och så vidare.” Anklagelserna hade ingen hejd den gången och kanske inte nu heller – höjd skatt på allt och alla.
Gärna tuffa debatter, fru talman, men gärna också svar på frågor.
Medborgare! Rösta med Socialdemokraterna den 13 september, så bygger vi ett Sverige där det allmänna tryggar rätten till arbete, bostad och utbildning samt verkar för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa – för alla! Ett Sverige där vi investerar i välfärden, bostadsbyggandet och klimatomställningen och satsar på arbetsmarknadspolitiken. Ett Sverige där höginkomsttagare får bidra mer – lite mer – till det gemensamma, där vi slutar överkompensera vinstjaktsskolor för uppdrag de inte har, där vi höjer barn, bostads- och underhållsbidrag, gör medicinerna billigare och satsar på skolan, vården och äldreomsorgen. Ett starkare, mer rättvist Sverige.
Tack för debatten och glad sommar, finansministern!
Anf. 30 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag vill passa på att önska Markus Kallifatides en glad midsommar.
Jag vill nämna några saker.
Patrik Björck får väldigt gärna svartmåla mig. Det tänker jag att han kommer att fortsätta med. Han har några månader kvar i riksdagen. Men det är onödigt att svartmåla det som faktiskt fungerar och är bra i Sverige, av den enkla anledningen att en av orsakerna till att lågkonjunkturen har bitit sig fast – även om vi nu ser slutet – är oförutsägbarhet och osäkerhet runt om som gör att många människor håller tillbaka. Får man då dagligdags höra att allt är åt skogen med ekonomin i Sverige skapas ju inte trygghet, direkt. Så svartmåla gärna mig men inte svensk ekonomi, för svensk ekonomi är brutalt stark.
Socialdemokraterna och Moderaterna och andra partier här i riksdagen har kommit överens om att stärka försvaret. Vi har kommit överens om att bidra på ett bra sätt till Ukraina. Det utgör över hälften av det underskott som staten kommer att ha i år och nästa år. Det är vi överens om, så jag måste ställa en fråga tillbaka. Vi har en stark ekonomi och en låg statsskuld. Vi är överens om att göra de här försvarsinvesteringarna. Vad jag vet står också Socialdemokraterna bakom våra satsningar på infrastruktur och rättsväsen. Vad är det då som ska tas bort?
Man står i riksdagens kammare och säger att det här går åt skogen och att den här regeringen lämnar stora underskott när man själv har nästan identisk storlek på budgeten. Det är inte trovärdigt. Jag tycker att man ska ta ansvar för vad man gör och beskriva det man gör, begripligt men också sanningsenligt.
Fru talman! Under den här mandatperioden har vår ekonomiska politik, det vill säga regeringens, gynnat dem med lägst inkomster mest. Vi redovisar detta på samma sätt som alla regeringar före oss.
Ginikoefficienten kanske inte är något man tänker på varje dag, men en del av oss gör det. Det är det vanligaste sättet att mäta ekonomisk ojämlikhet i form av inkomstspridning. Den beräknas minska över den här mandatperioden. Sverige har alltså blivit ett mer jämlikt land sedan vi tog över.
Har det då inte varit tufft för många? Jo, absolut. Just därför har det varit så viktigt att stötta hushållen och sänka skatter på arbete och på pension. Nu ser vi också tillfälligt till att stimulera ekonomin, till exempel med sänkt matmoms och med att det blir billigare – halverad kostnad – att åka med kollektivtrafiken. Allt det här är ju bra för människor, och om jag uppfattar det rätt står även Socialdemokraterna bakom det. Eller är det något Patrik Björck gärna vill ta bort av de här stora investeringarna som vi nu gör?
Turbulent omvärld, oförutsägbar omvärld, oförutsägbart amerikanskt ledarskap – jag har sagt många gånger, här och på andra ställen, att det kommer med en hög kostnad för Sverige och svenskarna. Men vi klarar det bättre än de allra flesta länder av två skäl – just nu för att vi har en mycket bättre energimix än många andra EU-länder men också för att vi har en låg statsskuld som gör att vi kan agera där andra länder får skenande statsskulder om de gör det.
Vi är alltså på rätt väg, fru talman, men vi är inte framme. Det finns mycket mer att göra. Precis som ledamöterna har sagt före mig är det val snart, och då får man självklart välja. Ska det bli högre skatter eller lägre skatter? Ska det bli en stärkt arbetslinje eller en stärkt bidragslinje? Jag fortsätter gärna att stärka svensk ekonomi och svenskarnas ekonomi.
Anf. 31 Patrik Björck (S)
Fru talman! Nej, jag svartmålar absolut inte finansministern. Jag berättar däremot vad högerpolitik gör med ekonomi och arbetslöshet. Om man är högerpolitiker kan man såklart uppleva det som att man blir svartmålad. Men det är politiken jag svartmålar, bara så att vi är överens om det.
Vad är det som ska tas bort? frågar finansministern. Jo, det är högerpolitiken som ska tas bort. Om man misslyckas med tillväxten och misslyckas med arbetslöshetsbekämpningen, då bakas det en mindre kaka. Om man samtidigt lånar till skattesänkningar blir de nu hyfsade offentliga finanserna sakta men säkert sämre och sämre.
Finansministern har en sista chans att svara på min fråga.
Det är en fullständigt korrekt beskrivning av de fyra högerregeringarnas resultat när det gäller statsskuld och arbetslöshet som jag har gett. Statsskulden har gått upp och arbetslösheten har gått upp alla de fyra gånger som högern har styrt det här landet i modern tid. Det är bara fakta, och det kan vem som helst kontrollera.
Om vi nu har en hyfsat bra ekonomi i Sverige, kan finansministern berätta vad det beror på? Jag tror att de allra flesta förstår att det beror på att vi mellan de här fyra katastroferna med högerpolitik har haft socialdemokratiskt ledda regeringar som har städat. Och vi står beredda att städa upp igen.
Hur ska vi då städa upp igen? Jo, vi ska bygga välfärden. Vi ska bekämpa arbetslösheten. Vi ska ha en politik som främjar tillväxt. Då växer kakan. Kakan blir större. Vi ska då fördela den mer rättvist, för det smarta med socialdemokratisk politik är att den inte bara är god för hjärtat. Den är också smart och rationell för hjärnan. Hjärta och hjärna, det är socialdemokratisk politik.
Anf. 32 Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack återigen, Patrik Björck, för den här diskussionen!
Jag håller helt med om att hjärta och hjärna är viktigt i politiken. När jag går till jobbet varje morgon har jag faktiskt svenska folket för ögonen, även om inte Patrik Björck tror det. Jag har också för ögonen att Sverige ska bli ett bättre land också för våra barnbarn, inte bara i morgon utan för generationerna framåt.
Nu har jag ju fått en del påhopp här av Patrik Björck. Jag lämnar dem. Men om jag uppfattat saken rätt kommer inte Patrik Björck tillbaka hit i höst, så jag vill passa på att säga några ord.
Det var 20 år sedan jag och Patrik Björck kom in i riksdagen tillsammans. Vi satt i samma utskott. Patrik Björcks glöd har inte minskat. Den har varit konstant på hög nivå för de frågor och det Sverige som han arbetar för. Jag vill bara tacka för samarbete, för debatter och för insatserna här. Att vara en del av Sveriges riksdag är en otroligt viktig gärning för demokratin, vare sig man står här klockan 21.07 och diskuterar ett betänkande som man kanske inte önskar diskutera eller något annat. Men tack för goda debatter, högt tempo och bra energi! Jag önskar också Patrik Björck både en glad midsommar och en glad höst.
Överläggningen var härmed avslutad.
