Sommarjobb för ungdomar
Interpellation 2007/08:546 av Astudillo, Luciano (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-04-01
- Inlämnad
- 2008-04-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2008-04-15
- Sista svarsdatum
- 2008-04-15
- Besvarad
- 2008-04-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 1 april
Interpellation
2007/08:546 Sommarjobb för ungdomar
av Luciano Astudillo (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Enligt Arbetsförmedlingen blir sommarvikariaten och ferieplatserna färre i år. Mycket tyder alltså på att det blir svårare för ungdomar att få sommarjobb. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tilldelade mellan åren 1998 och 2006 Arbetsförmedlingen medel för att skapa feriearbeten för gymnasieungdomar.
Det innebar att ca 31 000 ungdomar fick feriearbeten med den statliga finansieringen sommaren 2005. Under flera år uppgick medlen till 50 miljoner kronor per år. Under 2006 förstärktes medlen tillfälligt med ytterligare 50 miljoner kronor till 100 miljoner kronor för detta ändamål.
Den borgerliga regeringen avvecklade denna satsning från och med den 1 januari 2007.
Jag vill därför fråga följande:
Är arbetsmarknadsministern beredd att införa några efterfrågestimulerande insatser för att underlätta för ungdomar att få sommarjobb?
Om så är fallet, vilka åtgärder kommer arbetsmarknadsministern att vidta?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:546
Webb-tv: Sommarjobb för ungdomar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:100 Tisdagen den 22 aprilProtokoll 2007/08:100 18 § Svar på interpellation 2007/08:546 om sommarjobb för ungdomar
Protokoll från debatten
Anf. 139 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Jag vill tacka ministern för ett, i det här fallet, mycket tydligt svar. Det är ett svar på frågan. Det är sällan, inte minst nu senast i den förra debatten, som Littorin väljer att svara på frågorna. Det är dimridåer och uppenbarligen en ny strategi att avstå från inlägg. Men här säger Littorin tydligt att han inte ser något behov av särskilda åtgärder för just sommarjobb.
Men det finns uppenbarligen andra moderater som tycker det. Paul Lindquist, moderat kommunalråd i Lidingö, säger till DN om sommarjobben: Vi kan inte skapa jobb bara för att ungdomar ska få sysselsättning. Det är Arbetsförmedlingens uppgift att göra det.
Samtidigt har Littorin här levererat ett svar där han säger att han inte tänker leverera några fler sommarjobbspengar. Det är tråkigt.
Också här kan man visa på politiskt ledarskap och att det spelar roll om det finns en socialdemokratisk eller moderat majoritet.
Kommuner som Nynäshamn och Botkyrka i Stockholms län har valt att satsa pengar på att ge ungdomar sommarjobb. Många borgerliga kommuner har valt att inte göra det.
Hade vi haft en socialdemokratisk regering kan jag garantera att det hade funnits pengar för att hjälpa ungdomar att få sitt första inträde på arbetsmarknaden via sommarjobben. Men nu har vi en borgerlig regering som väljer att inte göra så. Littorin väljer i stället att orda om allt annat i sitt svar, till exempel att nystartsjobben är ett bra sätt att få in ungdomar i jobb. Men nystartsjobben har ju utvärderats, och en av tio har jobbet kvar efter den tid då nystartsjobbet har löpt ut.
De sänkningar av sociala avgifter som Littorin säger är positiva kritiserar bland annat forskare för att vara trubbiga verktyg just för att de skjuter brett i stället för att riktas mot de ungdomar som är utanför arbetsmarknaden. Här går pengar direkt till arbetsgivare som redan har anställt ungdomar.
Det är anmärkningsvärt att också här väljer Littorin att hävda att otrygga anställningar ger fler jobb. Det finns inga belägg för det. Littorin har sagt att de försämringar i tryggheten som han bidragit till kommer att leda till fler jobb.
Faktum är dessutom att nio av tio ungdomar vill ha tillsvidareanställningar precis som alla andra. Men här vill han inte leverera någonting om det. Jag hoppas att han förklarar sambandet.
Sedan är det väldigt anmärkningsvärt att Littorin, när han ändå väljer att prata om allting kring ungdomssatsningar trots att frågan handlar om sommarjobben, inte pratar om jobbgarantin för ungdomar. Varför gör han inte det? Det beror nog på att den är så himla dålig.
8 000 ungdomar finns i jobbgarantin för ungdomar. 90 stycken har en arbetsmarknadsutbildning. Man får gå och vänta i sex månader på att över huvud taget ges möjligheten till en praktikplats. Vi vet hur förödande det är för ungdomar att bara gå och vänta, att inte ens ges möjlighet att göra praktik.
Det finns arbetsgivare, som senast i Trollhättan, som ringer och säger: Jag behöver en ung kille eller tjej. Ge dem möjlighet att praktisera här en eller två månader. Det kan vara efter en tid då den unga killen eller tjejen varit arbetslös i en till två månader. Då säger Arbetsförmedlingen i dag: Nej, för reglerna är sådana att vi inte kan erbjuda dem det.
Min fråga handlade i slutändan om sommarjobben, och där har Littorin sagt: Nej, inga pengar till sommarjobb. Det är allvarligt.
Anf. 140 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! När vi förra året tog bort stödet om 100 miljoner till kommuner som gått med miljardöverskott slogs det rekord i antalet sommarjobb. Det har aldrig varit så många sommarjobb i Sverige som förra sommaren, just första året som detta stöd var borta. Det talar väl sitt tydliga språk.
När det gäller sommarjobbsutvecklingen för i år är det naturligtvis svårt att i förväg veta exakt hur det ska gå. Men vi kan konstatera att det var något färre sommarjobb anmälda till Arbetsförmedlingen i vecka 16 i år jämfört med i vecka 16 förra året. Då ska vi naturligtvis komma ihåg att en stor del av sommarjobben tillsätts utan att man går via Arbetsförmedlingen. Många ungdomar får jobb på annat sätt, till exempel genom föräldrar, släkt, vänner eller bekanta eller genom att de själva är aktiva och söker upp företag där de vill jobba.
Den 13 mars i år publicerade E 24 en artikel med rubriken "Gott om sommarjobb". Där säger till exempel Markus Kristiansson, ungdomssekreterare på LO, att han är positiv inför möjligheterna att få ett jobb i sommar. Vi vet av erfarenhet att det finns mycket tillfälliga sommarjobb oavsett konjunktur, säger han. Academic Work, bemanningsföretaget som förmedlar jobb åt studenter på universitet och högskolor, säger att det är "samma tryck som förra året". Det kan man naturligtvis aldrig veta.
För att återgå till den grundläggande frågan i interpellationen, om vi avser att återinföra det särskilda stödet för sommarjobb, är svaret nej. Det bygger framför allt på erfarenheter från förra sommaren. Första året som vi tog bort just det stödet slogs det rekord när det gäller antalet sommarjobb på svensk arbetsmarknad. Om man ska tro de förespeglingar som vi ser i artiklar och annat ser det ut att åter bli ett gott år när det gäller sommarjobb för ungdomar på svensk arbetsmarknad.
Anf. 141 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! Man kan också läsa DN dagen innan om man vill och då konstatera att i Stockholms län kommer antalet feriejobb att halveras. I Västmanland finns bara hälften så många vikariat som förra året. Många gånger är det ju vikariaten som fungerar som någon form av sommarjobb för unga människor. I Västerbotten är det en minskning med 66 procent. Det är klart att bilden är delad men att politik spelar roll.
I ett läge där konjunkturen viker ser vi att den borgerliga politiken inte biter. Det gäller inte minst för ungdomar. De får inte jobb i den utsträckning de hade hoppats. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar har ju ökat. I ett läge där allt det här händer och arbetslösheten enligt era egna prognoser riskerar att öka, hade jag hoppats på att man skulle se att det här med sommarjobben kanske skulle kunna vara ett sätt att försöka dämpa den negativa utvecklingen.
Vi vet genom bland annat forskning att sommarjobben är oerhört viktiga för att få ut ungdomar på arbetsmarknaden. Det är den första kontakten som många ungdomar får med arbetslivet över huvud taget. Och en stor del av ungdomarna får sitt första jobb där de sommarjobbat.
Precis som vårbudgeten var helt tom på jobbpolitik är svaret jag här fått levererat av Littorin helt tomt på innehåll. Man tänker inte göra någonting för att dämpa den kärva arbetsmarknad som vi nu går till mötes.
Anf. 142 Luciano Astudillo (S)
Fru talman! Luciano Astudillo har ställt följande frågor till mig:
Vilka åtgärder är arbetsmarknadsministern beredd att vidta för att fler timanställda och deltidsarbetande ska få möjligheter till nystartsjobb?
Vilka andra åtgärder tänker arbetsmarknadsministern vidta för att fler deltidsarbetslösa ska få heltidsarbete?
Ämnar arbetsmarknadsministern ta några initiativ för att stimulera fler arbetsgivare att erbjuda heltidsanställningar?
Vad först gäller frågan om timanställdas och deltidsarbetandes möjligheter att få nystartsjobb vill jag nämna att nystartsjobb för deltidsarbetslösa infördes den 1 januari 2008. I slutet av vecka 14 hade 91 personer ett nystartsjobb för deltidsarbetslösa. Utvecklingen går åt rätt håll och vi ser att antalet ökar för varje månad. Jag tror dessutom att volymen kommer att öka ytterligare genom det nyligen införda lägre taket för antal deltidsdagar i a-kassan. Det är hur som helst för tidigt att utvärdera insatsen efter drygt tre månader. Givetvis kommer jag att fortsätta att följa statistiken och göra en ordentlig utvärdering när en längre tid har gått och vi fått ett bättre underlag.
Vad därefter gäller frågorna om möjligheter för deltidsarbetslösa att gå upp i arbetstid vill jag börja med att framhålla att minskad deltidsarbetslöshet inte kan kommenderas fram genom lagstiftning om rätt till heltid. Vad som i grunden krävs är hög efterfrågan på arbetskraft. Det är genom en politik som är inriktad på att främja ökad sysselsättning och ökat företagande som fler kommer i arbete och förutsättningar skapas för deltidsarbetslösa att gå upp i arbetstid.
Regeringen har vidtagit en stor mängd åtgärder för att fler människor ska få arbete och för att det stora utanförskapet, tillkommet under socialdemokratiska regeringar, ska brytas. Vi ser nu resultatet av denna politik. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökar i en takt vi inte sett på väldigt länge. Arbetslösheten är på sin lägsta nivå på flera år och utanförskapet minskar kraftigt. Även antalet deltidsarbetslösa har minskat.
Möjligheten för deltidsarbetslösa att få nystartsjobb samt begränsningen av möjligheten att få arbetslöshetsersättning på deltid är nyligen genomförda förändringar. En avsikt är att arbetsgivare ska stimuleras att erbjuda arbete på heltid och inte längre lämpa över ansvaret på arbetslöshetsförsäkringen att tillhandahålla en inkomst som det går att leva på. Det nya och lägre antalet deltidsdagar började gälla först den 7 april, och jag hoppas att efterfrågan på nystartsjobb kommer att öka i denna grupp när det står klart att tiden med utfyllnad är begränsad. Jag kommer som sagt att fortsatt följa utvecklingen.
Anf. 143 Sven Otto Littorin (M)
Fru talman! I stället för att i praktiken svara på min fråga väljer Littorin återigen den ihåliga retoriken om ökat företagande och minskad arbetslöshet. Samtidigt vet Littorin och den borgerliga regeringen själv skriver i vårbudgeten att tillväxten väntas minska, att sysselsättningen avtar och att ni förutspår en ökad arbetslöshet.
Jag kan återigen konstatera att det är en oansvarig politik och att ni har försuttit de chanser som ni hade. Vårt sista regeringsår och ert första regeringsår var exceptionellt bra år med bra konjunktur då fler hade kunnat få jobb än vad som blev fallet.
Littorin har i och för sig en poäng. Kan man ha en hög efterfrågan på arbetskraft? Kan det leda till fler heltider? Det tvingar arbetsgivaren att på något sätt göra sig mer attraktiv. Vi kan se den utvecklingen i den kommunala sektorn. Efterfrågan ökar, och då försöker de kommunala arbetsgivarna att förbättra sina villkor för de anställda. De kan locka till sig flera anställda.
Samtidigt ser vi inte motsvarande utveckling inom den privata sektorn, inom restaurangbranschen, städbranschen och handeln, där de deltidsarbetslösa kvinnorna också finns i stor utsträckning.
Problemet med det den borgerliga regeringen gör är att man lägger frågan om deltidsarbetslösheten helt i knäet på de deltidsarbetslösa själva, helt i knäet på dem. På inget sätt ställs något motsvarande krav eller finns det förväntningar på arbetsgivarna. Det är en orättvis politik. Den är väldigt cynisk och den är väldigt dåligt underbyggd.
Bara för en tid sedan presenterade SNS en rapport där man just konstaterar att det inte finns något belägg över huvud taget för att de här försämringarna i inkomstförsäkringen kommer att leda till fler heltider. Ingen empirisk forskning kan visa på detta. Ändå står Littorin här och säger att det är det som kommer att hända. Tvärtom säger SNS att det riskerar att leda till en övervältring av kostnader på den kommunala sektorn.
Littorin säger att utvecklingen går åt rätt håll. 91 nystartsjobb nämns här. I den takten har strax över 300 deltidsarbetslösa fått ett nystartsjobb vid årsskiftet. Det kan man ju känna sig väldigt glad för. Framför allt ska de arbetsförmedlare som har lyckats förmedla de 300 få beröm. Problemet är, och det vet Littorin, att vi har 48 000 deltidsarbetslösa i Sverige i dag och 69 000 timanställda. För dem är Littorins löfte om nystartsjobb föga tröst. Det är faktiskt ett hån, skulle jag vilja påstå, mot dessa kvinnor som är fast i deltidsfällan.
Jag träffade som sagt förra veckan arbetsförmedlare i Trollhättan. De beskriver en situation där många funderar på att säga upp sig och bli heltidsarbetslösa just av den anledningen att de är rädda för de förändringar som har gjorts på det här området. Här krävs politiskt ledarskap, och det svar jag har fått är helt tomt på initiativ för att förbättra framför allt deltidsarbetslösa kvinnors villkor på arbetsmarknaden.
Sedan hänvisar Littorin till att det inte går att lagstifta bort detta. Jag frågade inte vad som inte gick att göra, jag frågade Littorin vad han tänkte göra. Uppenbarligen ingenting.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.