Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Somalilands självständighet

Interpellation 2024/25:332 av Markus Wiechel (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-01-16
Överlämnad
2025-01-17
Anmäld
2025-01-21
Sista svarsdatum
2025-01-31
Svarsdatum
2025-02-21
Besvarad
2025-02-21

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Somalilands självständighet(pdf, 92 KB)

Interpellationen

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Somaliland är benämningen på den del av norra Somalia som tidigare har varit ett brittiskt protektorat. Området, eller landet Somaliland, saknar också starka historiska band till övriga Somalia, som man dock valde att ingå union med, vilket kom att bli ett rejält misslyckande. Vi såg krig, elände och bland annat försök till folkmord sanktionerat av den somaliske diktatorn som följd.

Den 18 maj 1991 utropade därför Somaliland sin självständighet, och området har sedan dess i praktiken också varit självstyrande, med välfungerande institutioner, fria val och mycket därtill. Trots att det i dag kan och bör ses som den mest välfungerande delen i regionen erkänns inte landet formellt av något annat FN-medlemsland.

Det har dock hänt en del på senare tid. Den 1 januari 2024 undertecknades ett samförståndsavtal (MoU) mellan Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och Somalilands dåvarande president Muse Bihi Abdi, där man fokuserade på ett ökat samarbete inom områdena infrastruktur, ekonomi och säkerhet. I avtalet inkluderades dessutom ett fullgott erkännande av Somalilands självständighet. Utöver detta har USA:s nyvalde president Donald Trump nyligen meddelat sin avsikt att erkänna landets självständighet efter att han tillträder sitt ämbete.

Det vi ser är för många efterlängtat, och ett erkännande av den de facto självständiga staten Somaliland skulle medföra betydande fördelar till hela den demokratiska världen samtidigt som det stärker en utsatt region. Därtill skulle det innebära att vi inte längre låtsas som att nuvarande hållning är korrekt. Somaliland är nämligen också de jure en självständig nation, och den union som bildades saknar såväl demokratisk som rättslig legitimitet.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande frågor:

 

  1. Vidtar ministern och regeringen några åtgärder för att understödja Somalilands demokrati och självbestämmande?
  2. Hur arbetar ministern och regeringen för att stärka bilaterala samarbeten med Somaliland?
  3. Kan det bli aktuellt för ministern och regeringen att följa exemplen från länder som USA, Taiwan och Etiopien i deras respektive erkännanden av Somalilands självständighet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:332, Somalilands självständighet

Interpellationsdebatt 2024/25:332

Webb-tv: Somalilands självständighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Malmer Stenergard (M)
Anf. 47 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen vidtar några åtgärder för att understödja Somalilands demokrati och självbestämmande, och hur jag och regeringen arbetar för att stärka bilaterala samarbeten med Somaliland. Markus Wiechel har också frågat mig om det kan bli aktuellt för mig och regeringen att följa exemplen från länder som USA, Taiwan och Etiopien i deras respektive erkännanden av Somalilands självständighet.

Som jag tidigare har framfört i svar på Markus Wiechels skriftliga frågor betonar Sverige vikten av att respektera Somalias sammanhållning, suveränitet och territoriella integritet, i enlighet med dess konstitution samt Afrikanska unionens och Förenta nationernas respektive stadgar. Sverige betraktar Somalia som en enhet och agerar därmed i linje med EU och det övriga internationella samfundet. Sverige har därför inte för avsikt att erkänna Somaliland. Regeringen noterar vidare att inget annat land erkänt Somaliland.

Regeringen ser med oro på förra årets ökade spänningar på Afrikas horn, där överenskommelsen mellan Etiopien och regionen Somaliland i januari 2024 var en bidragande faktor. Somalias befolkning har under decennier utsatts för fruktansvärt lidande genom våld och konflikter som avlöst varandra. Regeringen hoppas därför att överenskommelsen mellan Somalia och Etiopien i december 2024 ska bidra positivt till såväl relationen mellan de båda länderna som till regional stabilitet, handel och lösningar på gemensamma utmaningar.

För regeringen är det centralt att fortsätta stärka partnerskapet och kontaktnäten med hela Somalia, inklusive Somaliland. Sverige har sedan länge ett brett samarbete med Somalia genom stöd till bland annat fredliga och inkluderande samhällen, demokratisk utveckling och ekonomisk tillväxt. Som tidigare framgått kommer stödet även Somaliland till del. Sverige har bland annat över tid stöttat genomförandet av allmänna lokalval samt parlaments- och presidentval i Somaliland. Regeringen avser att även fortsättningsvis stötta utvecklingen inom dessa områden och ser fram emot fortsatt nära kontakt med hela Somalia.

Markus Wiechel (SD)
Anf. 48 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis tacka utrikesministern för svaret på interpellationen och betona att jag ofta tycker att utrikesministern landar rätt. Hon gör ett väldigt bra arbete i sin roll.

Det här är en fråga som jag har drivit i väldigt många år. Anledningen till att jag lyfter fram den är att jag menar att regeringen kan driva en annan och mer offensiv linje.

Om vi börjar med status för erkännandet av Somaliland har Taiwan som bekant fullt ut erkänt Somaliland. Taiwan är en av världens mest framstående nationer. Den är själv inte helt erkänd. Men jag tror nog att de allra flesta kan hålla med om att det de facto är en egen stat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

USA är på väg att erkänna Somaliland. Den nytillträdda presidenten har tillkännagett sin ambition att erkänna Somaliland. Etiopien har gjort ett memorandum of understanding med Somaliland, där man har lovat att erkänna Somaliland. Israel har uttryckt stöd för ett erkännande. I Storbritannien har debatten om ett erkännande blossat upp på nytt och har pågått ganska intensivt. Därtill finns det flera stater som har fördjupat sina band med Somaliland, bland annat Förenade Arabemiraten.

Det finns en lång rad länder som går i den riktningen. Jag menar att det är väldigt positivt. Det vi ser är att de som främst stöder Somalias illegitima krav på att ha kontroll över Somaliland är totalitära skurkregimer. Vi har Kina, Ryssland och så vidare. Vi ser därmed att diktaturer tenderar att stödja Somalia, och demokratier stöder Somaliland.

Inte minst med tanke på den situation vi i dag befinner oss i, där världen alltmer delas upp i demokratier och diktaturer, är det viktigt att vi stöder den goda parten i detta. Somaliland är det. Man har genomfört fria val sedan början på 90-talet. Man har väl fungerande institutioner. Man respekterar sådant som för oss är fundamentala värden men som på intet sätt är norm i den här regionen i världen.

Jag menar att ett erkännande skulle gynna inte bara regionen och de som bor där utan också gynna västvärlden. Vi skulle få en stark och pålitlig partner i olika sammanhang. Vi skulle dessutom visa att det lönar sig att göra rätt, att ha fria val, att respektera minoriteter och så vidare.

Vi har dessutom ett stort potentiellt bidrag till säkerhet och positiv utveckling i regionen. När det inte har ett erkännande kan det till exempel inte ta lån för att stärka sin ekonomi eller för att främja handelssamarbeten, och det har svårighet att genomföra nödvändiga investeringar.

Därtill har det till exempel redan i dag en hamn, Berbera Port, som är en väldigt viktig del av den afrikanska infrastrukturen som vi skulle kunna dra nytta av.

Dessutom är det viktigt att vi följer folkviljan. Folket i Somaliland är väldigt tydligt med vad de tänker och tycker. De vill vara självständiga.

Faktum är att de behöver vårt stöd i kampen mot terrorism, förtryck och så vidare. Det land som sysslar med terrorism och förtryck är Somalia, vars regering till viss del består av personer som tidigare har varit terrorister.

Maria Malmer Stenergard (M)
Anf. 49 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Sverige har ett långvarigt engagemang i Somalia, vilket även inkluderar Somaliland som jag sa inledningsvis. Vi har en stor somalisk diaspora i Sverige och många svensksomalier i Somalia, ett omfattande bistånd och politiskt engagemang. Det har bidragit till starka mellanfolkliga band och också ett svenskt aktörskap.

Sverige bidrar till EU:s insatser för Somalia inom ramen för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik respektive vårt utvecklingssamarbete. Fokus för våra insatser är och har varit att stötta Somalias arbete med bland annat statsbyggande, demokratisering, ökad säkerhet, anpassning till klimatförändringar, inkluderande ekonomisk tillväxt och jämlikhet.

Allt detta är viktigt för att främja fred, stabilitet och förbättrade levnadsförhållanden. Stödet kommer självklart också Somaliland till del genom strategin för utvecklingssamarbetet med Somalia och det humanitära biståndet. Sveriges ambassadör till Somalia reser löpande till olika delar av landet inklusive Somaliland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att fortsätta bidra till en stabil och hållbar freds- och statsbyggnadsprocess i hela Somalia. Ett färdigställande av konstitutionen är en viktig grund för att skapa bättre förutsättningar för att hantera aktuella utmaningar.

Det handlar inte minst om att klargöra förhållandet mellan den federala regeringen och de federala medlemsstaterna, inklusive relationen till Somaliland. Det är därmed också en viktig plattform för nationell försoning. Det är av central betydelse att processen präglas av dialog och inkludering och att samtliga regioner i Somalia deltar.

Regeringen välkomnar den demokratiska utvecklingen i Somaliland och också andra positiva steg, däribland att man utvecklar samhällets institutioner och främjar ekonomisk utveckling och handel. Utmaningarna är dock fortsatt många, och försoning är helt centralt.

Sverige betonar i likhet med bland annat EU vikten av att respektera Somalias sammanhållning, suveränitet och territoriella integritet. När det gäller erkännande av stater tillämpar Sverige som bekant den så kallade universalitetsprincipen. Den innebär att vi i princip erkänner de stater som uppfyller de folkrättsliga kriterierna för en statsbildning.

Markus Wiechel (SD)
Anf. 50 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Somaliland är ju ett unikt och speciellt exempel globalt sett. Somalilands anspråk på självständighet är faktiskt legitimt med tanke på att den union som bildades en gång i tiden aldrig ratificerades. Rent juridiskt finns det ingenting man kan gå tillbaka till för att hävda att Somalia inkluderar regionen Somaliland. Till och med Afrikanska unionen, som främst består av diktaturer som egentligen inte vill splittra det som i dag kallas Somalia, erkände i samband med en fact-finding mission 2005 att Somalilands anspråk på självständighet är unikt och legitimt på grund av att avtalet inte ratificerades.

Den 26 juni 1960 undertecknades ett fördrag i FN om Somalilands gränser och självständighet. Jag menar bestämt, liksom Afrikanska unionen gjorde i samband med den fact-finding mission jag nyss nämnde, att detta fördrag fortfarande gäller. Somaliland är vare sig en utbrytare eller en rebellgrupp, utan det är faktiskt en legitim stat både historiskt och sett till det juridiska.

Det kan vara värt att titta på varför Somaliland och Somalia, som en gång var en brittisk respektive en italiensk koloni, inte blev en enhetlig stat. Det handlade om hur diktatorn i Somalia behandlade folket i Somaliland. Man begick folkmord och utövade omfattande förtryck mot Somaliland. Att stödja Somalias anspråk på Somaliland i dag är som att stödja en våldtäktsman som förgriper sig på ett våldtäktsoffer. Jag menar att det är fullkomligt horribelt att göra en sådan sak.

Jag har respekt för att man försöker att följa andra länder. Nu ser vi dock att flera länder är på väg att göra det rätta, det vill säga erkänna denna välfungerande stats rätt till självbestämmande och följa folkviljan i regionen i stället för att följa förbrytare vars regering, som jag nämnde tidigare, till viss del består av personer som antingen har tillhört terrorgrupper eller har tydliga kopplingar till terrorgrupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sist men inte minst: Jag tycker att det är viktigt att vi tänker på att bygga en stark framtid för hela denna region. Då måste vi säkerställa att man kan göra investeringar och hålla fria val, vilket jag vet att även utrikesministern värnar om. Det finns dock bara en del av regionen som framgångsrikt sysslar med detta, och det är Somaliland. Puntland, som ligger i norra Somalia, är till viss del på väg åt rätt håll, men även där finns stora problem. Somaliland har ju lyckats med det här.

Maria Malmer Stenergard (M)
Anf. 51 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Afrikas horn har påverkats av flera destabiliserande skeenden under det senaste året. Våldsamma konflikter, utdragna politiska transitioner, haltande statsbyggnadsprocesser, torka, fattigdom med mera har fått förödande konsekvenser för civilbefolkningen. Somalia är ett exempel. Inbördeskrigets Sudan, med en katastrofal humanitär situation, är ett annat.

De olika kriserna på Afrikas horn är till sin karaktär ofta gränsöverskridande och får regionala effekter. Utöver att de får konsekvenser för demokrati, rättssäkerhet och respekten för mänskliga fri- och rättigheter påverkar krig och konflikter både i och utanför vårt närområde också säkerheten och välståndet för oss i Sverige. Krig och konflikter drabbar internationell handel och fri sjöfart och utgör en grogrund för kriminalitet, terrorism, våldsbejakande extremism och oreglerad migration.

Ytterligare kriser och konflikter skulle alltså inte gynna arbetet för fred och stabilitet vare sig i Somalia eller regionalt på Afrikas horn. Såväl FN som AU och EU har uttryckt oro för de ökade spänningarna till följd av samförståndsavtalet mellan Etiopien och Somaliland samt uttryckt stöd för Somalias territoriella integritet.

Min förhoppning är att Ankaraöverenskommelsen mellan Somalia och Etiopien från december 2024 bidrar till stabilitet och ömsesidig nytta genom ländernas åtaganden och respekt för varandras suveränitet och territoriella integritet. Jag noterar att båda länderna senast i januari konstaterade att ett starkt samarbete dem emellan är en förutsättning för regional stabilitet samt att de ska verka för att stärka de regionala relationerna.

Jag konstaterar återigen att inget annat land ännu har erkänt Somaliland, så Sverige sticker inte på något sätt ut här – snarare tvärtom.

Markus Wiechel (SD)
Anf. 52 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Det stämmer att inget av FN erkänt land ännu har erkänt Somaliland, även om det är på gång. I det här fallet hade jag kanske en förhoppning om att Sverige skulle sticka ut, inte minst med tanke på den stora diaspora av somaliländare som bor i Sverige.

Jag vill återgå till det som ministern var inne på i sitt inlägg gällande turbulens och konflikter. Problemet är att det är Somalia – inte Somaliland – som står för turbulensen och konflikterna. Det är i Somaliland vi hittar säkerhet och stabilitet. Somaliland är en stabil och pålitlig partner inom praktiskt taget alla samhällsområden. Jag kan rekommendera utrikesministern att ta kontakt med Somalilands regering. Jag har haft många kontakter med dem; de är lätta att ha att göra med och vill verkligen samverka.

Somalia är däremot en dysfunktionell stat. Man saknar till och med kontroll över sitt eget territorium, och regeringen består till viss del av forna terrorister eller personer med terroristkopplingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt märkligt att försöka bygga säkerhet och stabilitet och försöka ha någon form av dialog – hur den nu funkar – med den part som är problemet. Jag menar att man bör gå till Somaliland, som faktiskt är villigt att hjälpa till.

Jag vill avslutningsvis tacka ministern så mycket för debatten.

Maria Malmer Stenergard (M)
Anf. 53 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Avslutningsvis tänkte jag lyfta fram värdet av bilaterala samarbeten, vilket även Markus Wiechel tog upp.

Svensk biståndspolitik genomgår som bekant de viktigaste förändringarna på flera decennier. En viktig del är att bättre ta till vara synergierna mellan bistånd, främjande och handelspolitik. Genom nya samarbetsformer finns potentialen att mobilisera ytterligare ekonomiska resurser i arbetet för en bättre och stabilare värld.

Med denna inriktning vill regeringen också bidra till att fler människor tar sig ur fattigdom och till att främja bredare relationer med Sveriges partnerländer bortom biståndet. De många och långvariga svensksomaliska kontaktytorna, inklusive med Somaliland, lägger en mycket bra grund för att fortsätta dessa bilaterala samarbeten. Det ska vi ta vara på.

Även jag vill tacka för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.