Släktbaserade kriminella nätverk
Interpellation 2020/21:4 av Boriana Åberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-09-10
- Överlämnad
- 2020-09-11
- Anmäld
- 2020-09-15
- Svarsdatum
- 2020-09-24
- Besvarad
- 2020-09-24
- Sista svarsdatum
- 2020-09-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I Sveriges Radios Lördagsintervjun den 5 september sa biträdande rikspolischef Mats Löfving att det i Sverige finns drygt 40 släktbaserade kriminella nätverk som har kommit till Sverige ”enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar”.
Utvecklingen i Sverige visar att dessa kriminella nätverk uppenbarligen har lyckats med sina föresatser, till priset av en eskalerande otrygghet i vårt land. Länge har det förnekats av såväl ledande kriminologer som politiker att det finns kriminella klaner som är organiserade utifrån släktband och uppdelade efter etnicitet. Det talas fortfarande mycket om socioekonomiska faktorer, något som närmast måste betraktas som absurt med tanke på att klanmedlemmarna stoltserar med dyra bilar, guldklockor och mängder med kontanter. Dessa klaner besitter stort våldskapital och räds överhuvudtaget inte den svenska rättvisan.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
- Avser ministern att vidta åtgärder för att brottslingar med dubbelt medborgarskap ska kunna utvisas från Sverige?
- Avser ministern att initiera lagstiftning som underlättar konfiskering av egendom från personer som saknar lagliga inkomster?
- Avser ministern att initiera lagstiftning för att markant skärpa straffen för gängkriminalitet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:4
Webb-tv: Släktbaserade kriminella nätverk
Dokument från debatten
- Torsdag den 24 september 2020Kammarens föredragningslistor 2020/21:14
- Protokoll 2020/21:14 Torsdagen den 24 septemberProtokoll 2020/21:14 Svar på interpellation 2020/21:4 om släktbaserade kriminella nätverk
Protokoll från debatten
Anf. 24 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Boriana Åberg har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att brottslingar med dubbelt medborgarskap ska kunna utvisas från Sverige. Hon har också frågat mig om jag avser att initiera lagstiftning som underlättar konfiskering av egendom från personer som saknar lagliga inkomster och lagstiftning för att markant skärpa straffen för gängkriminalitet.
Enligt Polismyndigheten finns det tre olika typer av kriminella nätverk i Sverige. Det är löst sammansatta nätverk, kriminella organisationer och familje- och släktbaserade nätverk. Oavsett vilken typ av nätverk vi pratar om är regeringens budskap tydligt. Brottsligheten i kriminella nätverk ska tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft. I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor.
Med 34-punktsprogrammet genomför vi det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Programmet omfattar åtgärder på både kort och lång sikt. Vi ger nya verktyg till myndigheterna och skärper straffen, men vi ser också till att vi får ett bra och långsiktigt brottsförebyggande arbete.
Det är helt klart att den huvudsakliga drivkraften bakom brottsligheten i kriminella nätverk är att tjäna pengar. Därför är det centralt att vi har effektiva och ändamålsenliga verktyg för att kunna konfiskera, eller förverka, brottsvinster från kriminella. Brott ska inte löna sig. Reglerna för hur brottsvinster kan tas från kriminella är föråldrade och behöver bli effektivare och tydligare. Regeringen har därför tillsatt en utredning som bland annat syftar till att åstadkomma just detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Steg för steg fortsätter vi också att skärpa det straffrättsliga regelverket, och våra åtgärder kommer att slå hårt mot de kriminella nätverken. I den nyligen överlämnade propositionen om straffskärpningar för innehav och smuggling av illegala vapen och explosiva varor är en generell utgångspunkt att de nya straffskärpningarna ska träffa kriminella nätverk särskilt hårt.
Utredningar pågår om skärpta straff för bland annat brott med kopplingar till kriminella uppgörelser, narkotikaförsäljning och övergrepp i rättssak och för dem som involverar unga i kriminalitet. Dessutom har det nyligen remitterats förslag om slopad straffrabatt för 18-20-åringar för brott med minimistraff ett års fängelse. Om förslaget genomförs kommer det att dömas till längre och fler fängelsestraff för sådan brottslighet.
När en utlänning gör sig skyldig till allvarlig eller upprepad brottslighet i Sverige måste det finnas förutsättningar att besluta om utvisning. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska lämna förslag på hur man kan åstadkomma skärpta regler för utvisning på grund av brott. Med skärpta regler är inriktningen att fler personer än i dag ska kunna utvisas.
En svensk medborgare kan dock inte utvisas, och det gäller även personer som har dubbelt medborgarskap. Redan i dag görs det emellertid en prövning av hederligt levnadssätt vid alla ansökningar om svenskt medborgarskap. Och i en utredning som regeringen tillsatte i fjol analyseras bland annat möjligheterna att försvåra för unga som är grovt kriminellt belastade att bli svenska medborgare.
Jag och regeringen arbetar brett mot brottsligheten i kriminella nätverk, och vi har inga planer på att slå av på takten.
Anf. 25 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
"Brottsligheten i kriminella nätverk ska tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft. I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor." Så sa ministern. Aldrig någonsin tidigare har det skådats en sådan enorm skillnad mellan ambition och verklighet. Fast ambition är något positivt. Ambition antyder handlingskraft. I ministerns och regeringens fall handlar det snarare om handlingsförlamning och oförmåga att lösa akuta problem. Det är som att all kraft har gått åt till retorik och det inte har blivit något kvar till handling.
Liknande uttalanden har upprepats av ministern i åratal. Vi är på väg att knäcka den organiserade brottsligheten, sa ministern i september 2017. Vi ska knäcka gängen, fick man höra i juni 2018. Men, herr talman, verkligheten utanför Rosenbad och Riksdagshuset visar något helt annat. Aldrig någonsin tidigare har den grova organiserade brottsligheten haft ett så fast grepp om vårt samhälle. Det är gängmord, skjutningar, uppgörelser där oskyldiga barn mördas, öppen knarkhandel och vägspärrar som upprättas av kriminella klaner som kontrollerar hela stadsdelar. Listan kan göras lång.
Aldrig någonsin har så många människor varit så otrygga i Sverige. Aldrig någonsin har vi hört vår polisledning säga som vice rikspolischefen Mats Löfving sa: "Just nu har vi minst 40 . släktbaserade kriminella nätverk i Sverige, så kallade klaner. De har kommit till Sverige . enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt. De har stor våldskapacitet. De vill tjäna pengar."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I sitt svar buntar ministern ihop de olika typerna av kriminella nätverk, men just den klanbaserade brottsligheten är speciell. Den kräver speciell kunskap och speciella åtgärder. Utvecklingen av klanbrottsligheten har gått hand i hand med den stora migrationen och den obefintliga integrationen. Den är systemhotande. Den har infiltrerat myndigheter, politik och näringsliv.
Klanbrottsligheten har en mycket stark struktur, där tilliten och relationerna redan finns i släkten. Klanerna skapar parallellsamhällen med egen rättvisa och egna lagar. De besitter också stort våldskapital som gör att ingen vågar vittna mot dem.
Herr talman! I Tyskland finns det en speciell klanenhet inom polisen. Man har också inrättat en särskild avdelning på åklagarmyndigheten med uppgift att konfiskera kriminellas tillgångar.
Kan regeringen ta efter Tysklands exempel direkt utan några långdragna utredningar, visa handlingskraft och slå undan benen på den klanbaserade brottsligheten? Det kommer inte att ske med detsamma. Men man kan åtminstone visa goda intentioner och använda väl beprövade och verkningsfulla åtgärder från vårt grannland.
Anf. 26 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Jag tror att alla är överens om att gängkriminaliteten är ett av våra stora problem. Det är inte någonting som uppstod över en natt. Den började rota sig i Sverige för kanske 20-25 år sedan, inte minst i våra gemensamma hemtrakter i Skåne med mc-gängen som kom till Sverige från Danmark - Hells Angels och Bandidos - i början av 1990-talet. Men sedan har detta byggts på efter hand med andra typer av mer löst sammansatta nätverk och sedan även de släktbaserade nätverken.
Min uppfattning är att de insatser som vi nu gör borde Sverige ha gjort för kanske 20 år sedan. Då hade vi kvävt detta i sin linda. Men vi gjorde det inte då. Då får vi se till att göra det nu. Det kommer därmed att ta lite längre tid, kosta mer pengar och vara svårare. Men jag är övertygad om att det går. Men man ska vara klar över att det inte görs i en handvändning utan att det är någonting som man får jobba med både på kort och på lång sikt. Det gör vi nu.
Vi utbildar nu tre gånger så många poliser än vad som var fallet när vi tillträdde. Vi har nu fler poliser i Sverige än någonsin tidigare. Vi är på väg att nå målet med 10 000 fler polisanställda till 2024.
Vi bygger ut verktygslådan med bland annat hårdare straff för de brott som de gängkriminella mest begår. Straffmätningen nu är nog den hårdaste någonsin, åtminstone i modern tid.
Jag har också pekat på kameraövervakningen. Vi har nu 450 övervakningskameror på brottsutsatta platser. Vi bygger också ut när det gäller uniformskameror för poliser i yttre tjänst.
Men vi satsar också på förebyggande insatser, inte minst sociala insatser. Om man ska klara detta på lång sikt måste man få bort de mest brottsaktiva individerna från gatorna samtidigt som man stoppar nyrekryteringen till de kriminella gängen. Då handlar det mycket om just sociala insatser riktade till barn och ungdomar som kan riskera att hamna i kriminalitet.
Boriana Åberg lyfter fram frågan om att gå på pengarna. Där vi helt ense. Det är till och med så att vi under den förra mandatperioden utvidgade möjligheterna att förverka tillgångar för de kriminella. Dessa regler används nu på ett mycket mer effektivt sätt än tidigare. Vi har en pågående översyn som ska ta ytterligare ett steg och som jag kommer att redovisa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men Boriana Åberg behöver inte gå till Tyskland för att se detta. Det räcker att hon går till Helsingborg. Det gjordes nämligen en samordnad insats för bara någon vecka sedan i Helsingborg med de olika myndigheter som vi talar om - kommunala myndigheter, tullen och polisen - då man gick rakt på de kriminella på de adresser där de brukar uppehålla sig för att driva in olika skulder och avgifter. På bara tre dagar lade man beslag på över 6 miljoner kronor i en sådan gemensam insats.
Likadant var det när det gäller Operation Rimfrost, som var en samordnad polisinsats mot de gängkriminella. Där använde man sig också av de nya reglerna och gick hårdare på just pengar som de gängkriminella har tjänat. Under Operation Rimfrost kunde man beslagta över 10 miljoner kronor i kontanter, över 30 bilar, där tre av dem var värda över 2 miljoner kronor, och nästan 40 klockor, där bara en enda klocka faktiskt var värd över 1 miljon kronor.
Det är på detta sätt som svenska myndigheter jobbar, det vill säga att man går på de tillgångar som de gängkriminella har - bilar, klockor, kontanter och annat.
Den pågående översynen kommer att medföra ytterligare mer effektiva åtgärder i den delen. Där är vi nog helt överens.
Men Moderaterna är svaret skyldiga när det gäller att de inte har någon politik för att förebygga brott och stoppa nyrekryteringen till gängen. Där är ni faktiskt helt tomma på förslag.
Anf. 27 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Jag måste ge ministern rätt i det han sa om att vi skulle ha börjat för 20 år sedan.
Per Brinkemo skrev boken Mellan klan och stat. När boken kom sa både socialtjänst och polisen: Oj, det är en bra bok, men du har skrivit den 20 år för sent.
Ministern resonerade klokt om syftet med brottsligheten, att tjäna pengar, och om vikten av att kunna konfiskera vinsterna från brotten.
Redan för ett år sedan twittrade ministern: För att knäcka gängen måste vi också gå på deras finansieringskällor.
Ministern pekar på några positiva exempel. Men fortfarande finns det brist på en speciell lagstiftning som gör detta förverkande mycket mer effektivt. Det är därför som jag pekar på exempel från andra länder - Irland, Nederländerna och Storbritannien - som har just en sådan speciell lagstiftning som man gärna får titta på.
Jämte de positiva exemplen finns tyvärr negativa sådana. Trots framgångsrikt samarbete mellan polisen och Skatteverket om kriminella som lever lyxliv men inte har några inkomster har Skatteverket slutat granska kriminella. Då handlar det om beskattning och upptaxering. Anledningen är nya riktlinjer fastslagna i en handling som heter Metodstödet för fördjupade skrivbordsutredningar av fysiska personer avseende oredovisade inkomster.
Nu är det Skatteverkets utredare som måste bevisa att inkomsterna inte kommer från arbete eller liknande. Det nya arbetssättet innebär att om tungt kriminella eller terrormisstänkta tiger händer ingenting. Skatteverkets kontroll blir verkningslös.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En av Skatteverkets utredare skrev efter att detta metoddirektiv kom: Rättsavdelningens ställningstagande kommer att innebära att brottsvinsterna kommer att återinvesteras i narkotika, vapen med mera med stora kostnader för samhället som följd.
Jag vill gärna att ministern kommenterar detta. Är det rätt att myndigheterna gör nya tolkningar som går stick i stäv med lagstiftarens intentioner?
Jag är glad över att ministern nämnde både Helsingborg och Operation Rimfrost. Mitt nästa exempel kommer nämligen just från Helsingborg.
Nyligen fann Tullverkets rättsavdelning att tullen i Helsingborg hade gjort fel genom att bistå polisen med narkotikasökhund och personal vid husrannsakan under Operation Rimfrost, detta på grund av föråldrad lagstiftning.
Vad tänker ministern göra i fråga om detta? När både riksdag och regering tycker att våra myndigheter ska samarbeta och göra sitt bästa för att bekämpa brottsligheten, hur är det då möjligt att man säger att polisen inte får bidra med narkotikasökhund? Där blir det glapp mellan polislagen och smugglingslagen där det finns bestämmelser om i vilka fall som tullen kan bistå polisen. Det är mycket allvarligt, och jag hoppas verkligen att ministern går till botten med denna historia och löser detta problem. Det får nämligen helt oanade konsekvenser om tullen ska säga nej till begäran om hjälp från polisen.
Anf. 28 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! När det först gäller förverkandelagstiftningen är det alltså så att vi sedan 2016 har nya regler på plats. Vi utvidgade så att säga användningen av det så kallade utvidgade förverkandet. Det innebär att man vid fler tillfällen än tidigare kan beslagta kriminellas tillgångar, och jag vill påstå att det har varit ett mycket verkningsfullt instrument. Det gör att vi bland annat kan göra de stora beslag jag har redovisat.
Vi är dock inte nöjda med det, utan vi är beredda att ta ytterligare steg. I 34-punktsprogrammet pekade vi ut en ytterligare översyn av förverkandereglerna, och den utredning vi då tillsatte ska redovisa sitt betänkande under nästa år. Vi ser förstås fram emot att kunna gå fram med ny lagstiftning, så att vi kan få detta löst under den här mandatperioden. Då handlar det om att öka utrymmet ytterligare så att vi gör det ännu enklare, får jag väl säga, för myndigheterna att beslagta dessa tillgångar. Jag tror nämligen att det ofta är där det gör riktigt ont. När myndigheterna dyker upp och plockar av de kriminella gängen deras fina bilar, klockor, guldkedjor och kontanter tror jag att det har en påtaglig effekt.
Sedan tar Boriana Åberg upp två saker när det gäller Skatteverket och när det gäller tullen, och jag tar gärna med mig de två exemplen även om ingen av myndigheterna är min. När det gäller Skatteverket tror jag inte att finansministern tvekar en endaste sekund inför att styra upp verksamheten på ett sådant sätt att det blir lättare att samarbeta med andra myndigheter och även bistå andra myndigheter på det här sättet. Jag och inrikesminister Mikael Damberg träffade för övrigt Skatteverkets generaldirektör bara i förra veckan för att bland annat gå igenom folkbokföringsfrågan, som ligger på Skatteverket. Vi har en nära dialog också med andra myndigheter, även om de ligger utanför våra departement.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Både i den fråga om Skatteverket och i den fråga om tullen som togs upp lovar jag att försöka se vad regeringen som helhet kan göra för att lösa de eventuella knutarna. Det finns inget skäl för oss att försvåra för myndigheterna på något sätt, utan vi vill tvärtom snarare se till att det blir mer effektivt.
Anf. 29 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Jag tackar ministern för det positiva svaret, i alla fall i sista delen.
Jag hade en fråga till om utvisning. Ministern svarar helt rätt att vi inte kan utvisa svenska medborgare, men vi skulle kunna ändra lagen så att vi gör en bättre kontroll av vilka som blir medborgare. Som det är nu behöver du inte vara självförsörjande, du behöver inte kunna ett ord svenska och du behöver inte vara särskilt hederlig i ditt leverne.
Det finns många exempel på att brottsliga syndikat har mutat tjänstemän på dåvarande Invandrarverket och även hotat anställda där för att få svenskt medborgarskap. Jag såg att ministern tittade frågande på mig, men detta är beskrivet i boken Svensk maffia; ministern kan få låna den av mig om han inte har läst den. Det var för övrigt en av de mest lästa böckerna på svenska anstalter för en tid sedan.
Man kan alltså ha bättre kontroller, och man kan också undersöka hur man kan dra in medborgarskapet för sådana som har dubbelt medborgarskap och begår brott efter brott utan att kunna bli utvisade. Det gäller även verkställighetshinder eller att någon påpekar att de har relationer hemma - det är ju uppenbart att en brottsling som sitter i fängelse och har begått grova brott inte är en tillgång för sin familj. Dessa människor brukar misshandla både fruar och barn. Jag vet vad jag talar om; jag har haft sådana som klienter inom socialtjänsten.
Alltså: Ta gärna ett krafttag! Säg inte bara att det inte går. Ändra lagen!
Anf. 30 Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Herr talman! Om det är Lasse Wierups bok Svensk maffia som Boriana Åberg hänvisar till kan jag säga att jag läste den redan när den kom. Han har dessutom kommit med ett par uppföljare efter det. Jag behöver alltså inte låna den, för jag har den redan.
När det gäller sakfrågan, det vill säga utvisningarna, är det alltså så - vilket jag sa i interpellationssvaret - att vi nu ser över reglerna för medborgarskap. Det handlar bland annat om att införa ett språkkrav för svenskt medborgarskap, och det betänkandet kommer någon gång under nästa år. Det är en sådan sak som finns i januariavtalet och som vi kommer att gå vidare med.
Det finns dock även en annan fråga i den utredningen, nämligen att det i vissa fall - framför allt för ungdomar - räcker att anmäla sig för att få ett svenskt medborgarskap. Man behöver alltså inte ansöka om svenskt medborgarskap. Det gör att även personer som kan vara dömda för grova brott och vara indragna i kriminell verksamhet med nuvarande regler faktiskt ganska enkelt kan få ett svenskt medborgarskap. De reglerna måste också stramas upp, och det ligger som sagt med i översynen. När detta väl kommer till riksdagen är jag övertygad om att det kommer att kunna gå igenom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Till syvende och sist handlar det enligt min uppfattning om att helt enkelt fortsätta med de förstärkningar vi har gjort - med polisen, straffskärpningar och kameraövervakning - men samtidigt också göra insatser för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Här måste vi nämligen arbeta både på kort och på lång sikt för att försöka förbättra situationen och få ordning på den typen av kriminalitet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.