Skolor som vinstmaskiner
Interpellation 2007/08:295 av Granlund, Marie (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-21
- Inlämnad
- 2007-12-21
- Besvarad
- 2008-01-22
- Sista svarsdatum
- 2008-01-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 december
Interpellation
2007/08:295 Skolor som vinstmaskiner
av Marie Granlund (s)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
Antalet friskolor ökar nu kraftigt i Sverige. Friskolorna är en viktig del i det svenska skolsystemet men krafttag krävs mot de avarter som nu briserar. Det gäller allt från fundamentalistiska trossamfund som har rätt att starta fristående skolor till väl fungerande skolor som i moderatstyrda kommuner skänks till privata intressen trots lärares, föräldrars och elevers vädjan. Ett annat fenomen som växer i omfattning är skolor som vinstmaskiner.
Skolan kan aldrig vara en del av marknadsekonomin. Det är ingen vara som vi säljer på en marknad. En skola är inget företag som producerar bara för maximal vinst. Skolan är en del av det som samhället valt att ha och finansiera gemensamt för att ge alla våra unga likvärdig chans till utveckling. Vi kan aldrig acceptera att de resurser vi valt att gemensamt avsätta för våra barns skola i stället går till enskilda aktieägare.
När de nuvarande bestämmelserna utformades förutsågs inte dagens utveckling mot att allt fler koncerner och aktiebolag driver fristående skolor. Någon översyn av lagstiftningen om fristående skolor har inte gjorts med avseende på dessa förhållanden.
År 2006 tillsatte därför den dåvarande s-regeringen en utredning vars syfte var att stoppa ägarna från att plocka ut pengar ur sina skolor. Skolorna skulle tvingas att plöja ned all eventuell vinst i verksamheten. En internationell utblick visar att våra nordiska grannländer har en mycket mer restriktiv syn på vinstintressen i kombination med bidrag till fristående skolor. Så är det också i Belgien, Luxemburg och Nederländerna.
Något av det första den borgerliga regeringen gjorde var emellertid att lägga ned utredningen. Den borgerliga regeringen ansåg inte att den behövdes eftersom som man sade att det är få friskolor som går med vinst. Eller som den nuvarande utbildningsministern Jan Björklund (fp) uttryckte det: ”Den som vill tjäna pengar göre sig inte besvär att starta friskola.”
Men verkligheten borde ha kommit i kapp också den borgerliga regeringen. Under senare år har svensk friskola utvecklats till att bli en miljardindustri. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet den 6 december 2007 tjänade sex av de största aktörerna tillsammans över 150 miljoner kronor förra året. Exempel visar också att vinstintresset fått till följd att skolor drar ned på den lärarledda undervisningstiden, inte tillhandahåller tillräckligt med praktiktid med mera.
Mina frågor till utbildningsminister Jan Björklund är:
Vidhåller utbildningsministern sina tidigare ställningstaganden att den som vill tjäna pengar inte göre sig besvär att starta en friskola?
Är det utbildningsministerns ställningstagande att det är rätt att pengar som borde gå till eleverna i stället utdelas till aktieägare?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:295
Webb-tv: Skolor som vinstmaskiner
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:55 Tisdagen den 22 januariProtokoll 2007/08:55 10 § Svar på interpellation 2007/08:295 om skolor som vinstmaskiner
Protokoll från debatten
Anf. 35 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Marie Granlund har frågat mig dels om jag vidhåller att den som vill tjäna pengar inte göre sig besvär att starta en fristående skola, dels om mitt ställningstagande innebär att det är rätt att pengar som borde gå till eleverna i stället utdelas till aktieägare.
Marie Granlund framhåller att den socialdemokratiska regeringen år 2006 tillsatte en utredning med syfte att tvinga ägarna till fristående skolor att plöja ned all eventuell vinst i verksamheten. Samtidigt är hon kritisk mot att den borgerliga regeringen som en av sina första åtgärder lade ned den utredningen.
Regeringen motiverade den åtgärden med att frågan om användningen av eventuella vinster som kan uppkomma i verksamheten inte är något som närmare behöver regleras.
Frågan om vinst i fristående skolor är inte så enkel att man utan vidare kan förbjuda vinstutdelning. Den som satsar riskkapital för att etablera en skola måste kunna få ränta på insatt kapital, som bland annat kan användas för återinvesteringar i verksamheten. Med en sund och fungerande konkurrens blir frågan om vinstutdelning självreglerande.
Kvalitet på utbildningen är en förutsättning för att kunna göra vinst. En skola som sätter vinsten före kvaliteten gräver sin egen grav. Den som tummar på undervisningsresurserna och undervisningens kvalitet kan snabbt komma att tappa elevunderlag och få svårt att rekrytera kompetenta lärare. Om en fristående skola ska kunna svara mot kraven på långsiktighet och stabilitet måste den faktiskt tillåtas att gå med vinst.
Marie Granlund refererar till en artikel i Svenska Dagbladet den 6 december 2007 och pekar på att de sex största friskoleaktörerna tillsammans hade en vinst på över 150 miljoner kronor förra året. Vad Marie Granlund däremot inte nämner är att flera av de intervjuade representanterna för de större företagen inom området poängterat att de inte tar ut någon aktieutdelning utan återinvesterar vinsten i sina bolag.
Anf. 36 Marie Granlund (S)
Herr talman! Förra veckan hade vi också en interpellationsdebatt om avarterna i friskolesystemet. Då gällde det avknoppningar. Vi kommer sedan att komma fram till en annan debatt om likvärdiga villkor för fristående och kommunala skolor. Och den här debatten handlar om skolor som vinstmaskiner.
För oss socialdemokrater är det faktiskt väldigt viktigt att man stävjar de avarter som finns inom friskolevärlden. De allra flesta friskolor sköter sig alldeles utmärkt och utgör ett bra komplement, men det finns också avarter, och detta måste man faktiskt ta tag i. Det är någonting som också Friskolornas Riksförbund kräver.
För oss socialdemokrater, när det gäller det här med skolor som vinstmaskiner, kan skolan aldrig vara en del av marknadsekonomin. En utbildning är ingenting som man säljer på en marknad. En skola är inget företag som producerar för vinst. Skolan är däremot en del av samhället, en del av det som vi har valt att finansiera gemensamt. Det är faktiskt därför som vi betalar det via skattsedeln och för att ge alla våra unga en likvärdig chans till utveckling och utbildning. Det handlar om att acceptera att de resurser som vi avsätter till det här faktiskt också går till eleverna och inte till privata aktieägare.
När de bestämmelser som finns i dag fastslogs kunde man inte förutse den utveckling som har varit under senare år då allt fler koncerner och aktiebolag driver fristående skolor. Därför tillsatte den tidigare s-regeringen 2006 en utredning för att se över det här och för att stoppa aktieägare från att plocka ut pengar ur skolorna. Man skulle fortfarande kunna täcka en del av sina kostnader, men det är en viss skillnad att täcka en del av sina kostnader jämfört med att tjäna 120 miljoner kronor.
Så här är det också i många andra länder. Våra nordiska grannländer har en mycket mer restriktiv inställning till det här. Belgien, Luxemburg och Nederländerna är andra länder där man faktiskt, om man ska driva skolor, ska göra det utan vinstintresse. Detta ville vi också införa i Sverige.
När den borgerliga regeringen tillträdde och Jan Björklund utsågs till skolminister var en av de första sakerna som han gjorde att stoppa den här utredningen. Det tycker vi är oerhört beklagligt. Den motivering som skolministern då använde var: Den som vill tjäna pengar göre sig icke besvär att starta en friskola. Frågan är om Jan Björklund fortfarande står för det uttalandet. För verkligheten har faktiskt kommit i kapp, eller borde ha kommit i kapp, också skolministern.
Svensk skola har utvecklats till att bli en miljardindustri. Under 2007 tjänade sex aktörer 150 miljoner kronor på skolor. Det är en sak om man plöjer ned det i den enskilda skolan. Det är en annan sak om man använder de här pengarna till att skapa ett imperium inom friskolesektorn.
Min fråga är precis som den var i interpellationen, som jag inte tycker att skolministern svarar på: Vidhåller skolministern fortfarande sitt ställningstagande att den som vill tjäna pengar inte göre sig besvär att starta en friskola? Och tycker skolministern att det är rimligt att man faktiskt kan tjäna så mycket pengar? Till exempel John Bauer tjänar 40 miljoner som man ger till aktieutdelning.
Anf. 37 Mats Gerdau (M)
Herr talman! Det är ganska långt mellan Mona Sahlins hyllning av småföretagarna som vår tids hjältar och Marie Granlunds anförande nyss.
Inom friskolesektorn har vi ganska många småföretagare. Det är män och kvinnor som startar friskolor. De gör det därför att de har en idé om en bra skola som de tror på och som de vill förverkliga. De har säkert slitit dag och natt för att få det att gå ihop. De pantsätter sitt hus. De försakar resor och annat för att förverkliga den här idén.
Några lyckas riktigt väl. Elever väljer deras skolor därför att de tycker att skolorna verkar bra, att man lär sig mycket och på ett bra sätt, att lokalerna är trivsamma och att lärarna bryr sig om eleverna.
Några av de här småföretagarna är till och med så framgångsrika att de har blivit ganska stora företagare och tjänar pengar på sitt företag.
Om det här hade handlat om något annat än utbildningsentreprenörer skulle de här personerna lyftas fram som nationalhjältar i stil med Ingvar Kamprad eller någon annan. Nu utmålas de i stället som skurkar, eftersom det är skattebetalare som skapat framgången och den här vinsten.
Det bärande argumentet för Socialdemokraterna verkar vara att det är just skattepengar som lett till vinsten. Det är något fult i deras värld. Men hur mycket är inte finansierat med skattepengar egentligen?
Libers förlag, som väl uteslutande säljer skolböcker till skolorna, gick med 158 miljoner kronor i vinst 2006.
Byggbolaget NCC som bygger skolor gick med 2,3 miljarder i vinst förra året. Sedan kan vi lägga in alla möbler som köps från Ikea och maten från Konsum och Ica. Dessa företag gick också med ganska stor vinst. Ska vinsterna enligt Socialdemokraterna bort härifrån också eftersom det är skattegenererade vinster? Eller är det i Sverige bara rektorer och lärare som inte ska kunna tjäna pengar på sina idéer?
Varför är det så farligt med vinst i skolan, så länge det inte går ut över kvaliteten? Det som är viktigt att poängtera, i alla fall för oss moderater, är att det aldrig får gå ut över kvaliteten. Det är kvaliteten som ska avgöra vilka skolor som ska finnas, och vi vill skärpa den granskningen av kvaliteten i alla skolor, såväl kommunala som privata. Om man inte sköter sig ska skolan bort.
Men när vi vill stänga dåliga skolor vill Socialdemokraterna stänga vinstrika skolor, alldeles oavsett den kvalitet som dessa vinstrika skolor har. Det är något väldigt bakvänt med detta.
Men mest hycklande av allt tycker jag att det blir när statens eget utbildningsföretag Lernia visade större vinst än någon annan gjorde 2006. Då gick Lernia ensamt med 150 miljoner kronor i vinst. Det är alltså lika mycket som Marie Granlund påstår att dessa sex större skolföretagen gick med vinst samma år.
Det var faktiskt Socialdemokraterna som ställde detta vinstkrav. Det är kommunala skattepengar som går till vinst i Lernia och aktieutdelning i stället för att komma eleverna till del. Det är kommunala skattepengar som skulle kunna användas till fler böcker, fler undervisningstimmar eller fler lärare. Men det kan de inte därför att staten plockar in detta i vinst.
Jag hoppas att Marie Granlund kan förklara varför det är finare att tjäna pengar på skolböcker, skollokaler, skolmat och skolbänkar än på att driva skolor. Jag förstår faktiskt inte riktigt det.
Jag tackar också för interpellationssvaret.
Anf. 38 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Det är rörande att höra dessa exposéer över småföretagarna inom skolsektorn som pantsätter sina hus. Samtidigt kan vi läsa i tidningen om detta. Man har gjort något slags kopplingsschema över hur det kan se ut på koncernnivå. Skolorna har blivit storföretag. Man nämner Pysslingen Holdings som driver 78 förskolor, Kunskapsskolan Holdings som driver 21 grundskolor och 9 gymnasieskolor, John Bauer Organization som driver 27 gymnasieskolor och Jensen Development som driver 5 gymnasieskolor och 2 förskolor. Detta har blivit storföretagsverksamhet, det har blivit marknadsstrategier, det har blivit marknadsandelar, och det har blivit vanlig kapitalism av detta.
Den idealistiska synen på denna typ av storföretagande är nog lite naiv. Detta handlar om vinstdrivande privatföretag. Det handlar om ägardirektiv, vinstkrav och tankar på nya marknader. Det är detta som styr verksamheten.
Att bygga fungerande utbildningsverksamhet är ett långsiktigt projekt. Det är kvalitetsarbete. Det handlar om kunniga och utvecklingsinriktade lärare. Det handlar om kompetent och utvecklingsinriktat ledarskap. Det handlar om investeringar i framtidsinriktade undervisningslokaler och om bra utbildningsinnehåll som klarar krav på systematik, kvalitet och uppföljning på ett bra sätt.
Detta står ofta i motsats till kortsiktiga vinstintressen. Därför tror jag inte på Jan Björklunds ideologiska pamfletter om en sund och fungerande konkurrens där vinstpengar med automatik återinvesteras i verksamheten.
I Svenska Dagbladet i dag kan vi läsa om en friskola på förskoleområdet i Rinkeby där chefen har häktats misstänkt för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott under 2006. Det handlar tydligen om att man skulle ha tagit pengar och fört dem till utlandet. Pengarna har skickats till Dubai, Djibouti och Etiopien. Vi får väl se vad det rättsliga utfallet blir.
I förra veckan debatterade vi här i kammaren ett utbildningsföretag inom förskolesektorn i Solna som fullständigt hade havererat, och politikerna stod handfallna.
Vi har vidare exemplet med koncernen Kunskapsskolan som nu expanderar och köper skolor i Storbritannien. Man kramar vinster ur svenska skattemedel som man nu använder för att expandera inom skolsektorn i ett annat land. Detta är en verklighet långt från den småföretagaranda där man pantsätter sin kåk, vilket målas upp här.
Jag tycker att det kan ställas några rimliga krav när man ska driva skolor. Skolor ska rekrytera och anställa lärare med rätt kompetens för den undervisning som ska bedrivas. Man ska satsa på att förnya, bredda och fördjupa lärarnas kompetens. Man ska redovisa skolans ekonomi öppet. Ägarnas vinstintresse ska inte gå före elevernas behov. Varje skolas utvecklingsarbete ska självklart komma andra intresserade skolor till del. Pedagogiskt arbete får aldrig bli affärshemligheter. Skolan ska ha kollektivavtal som garanterar goda villkor. Man ska ha ändamålsenliga lokaler.
Jag tror också att en stark och väl fungerande kommunal skola kan vara kittet i ett skolsystem för att också bära upp och vara ett exempel som gör att vi inte får ett förfall på friskolesidan.
En fråga som jag tycker är särskilt intressant att få ett svar på från ministern är: Är du beredd att vidta några åtgärder för att alla skolor öppet ska redovisa sin ekonomi? Om du inte är det vill jag veta varför.
Anf. 39 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Dessa anföranden är som hållna vid en förstamajdemonstration i Pajala - möjligen SSU:s demonstrationståg. De saknar all sans och balans. Det är bara en friskolefientlighet utan like. Ni är tillbaka på 50-talets ställningstaganden från Socialdemokraterna. Det är inte alls de ställningstaganden som jag uppfattar när jag hör Mona Sahlin tala om entreprenörer och småföretagsamhet alternativt offentlig sektor. Men jag ska naturligtvis ändå ta era inlägg på allvar, och jag ska svara på de frågor som ni har ställt.
Men jag skulle vilja att ni funderar på en fråga. Varför är det så i just Sverige, som har dominerats av socialdemokratisk skolpolitik i årtionden, att så många föräldrar vill välja bort den kommunala skolan och välja friskolor? Varför är det så? Varför finns det ingen friskoleexplosion i Finland? Varför väljer inte föräldrarna där friskolor? Varför gör man det i Sverige? Varför vill man välja bort den socialdemokratiska skolpolitiken? Det är den frågan som ni bör fundera på.
Jag tror att sanningen är att föräldrar tror - rätt eller fel - att det är högre kunskapskrav och högre kunskapsambitioner i friskolor. Ibland är det så, och ibland är det inte så. Men det är en föreställning som finns. Föräldrar tror - rätt eller fel - att det är högre studiedisciplin i fristående skolor. Det är för att signalera kunskapsambition och studiedisciplin som friskolorna antar namn som Kunskapsskolan och så vidare. Och föräldrar eftersöker detta och söker sig dit.
Mitt och regeringens svar på denna friskoleexpansion är att vi ska se till att den kommunala skolan i framtiden har högre kunskapsambitioner, högre kunskapskrav och bättre studiedisciplin. Då kommer färre att vilja söka sig till friskolor.
Jag är helt övertygad om att om man är intresserad av att hävda den kommunala skolan gentemot friskolor då är det den här regeringens politik som kommer att göra det. Det var nämligen er skolpolitik som skapade friskoleexplosionen. Det är inte vår skolpolitik som har gjort det. Det är er skolpolitik. Det var när Socialdemokraterna satt i regeringen som antalet elever i friskolor i Sverige bara exploderade därför att man flydde från den socialdemokratiska kommunala flumskolepolitiken. Det var det som föräldrarna gjorde.
När detta är sagt ska jag säga att det inte finns några friskolor i Sverige som överlever i längden om de är dåliga och om de som driver dem är kriminella, som Peter Hultqvist antydde i sitt anförande. Det är klart att de inte överlever då. Om de som driver dem begår brott ska de straffas för det.
Jag är en vän av valfrihet och friskolor, precis som Mona Sahlin är när hon uttalar sig om dessa frågor. Men jag vill samtidigt säga att det är centralt att friskolor och kommunala skolor har likvärdiga regler. Och om det finns sådana som missköter sig eller rentav gör saker som man inte alls borde göra ska de inte finnas i denna verksamhet. Några avarter ska vi inte ha.
Det är intressant med artikeln i Svenska Dagbladet som gång på gång återkommer. Där har man räknat ut att sex stora friskolekoncerner förra året hade ett överskott på 150 miljoner. Det får man att låta som att det är fråga om en aktieutdelning till ägarna, vilket det inte är. Skolorna har gått med överskott. Den helt dominerande delen av pengarna har gått till att återinvestera i skollokaler, i böcker och i ny utrustning i skolorna.
Det kan väl inte vara förbjudet att gå med överskott. Även kommunala skolor går med överskott och köper ibland extra utrustning för att höja kvaliteten. Det kan väl, som sagt, inte vara förbjudet.
Ni misstänkliggör friskolor. Ni präglas av en gammaldags syn. Avarterna ska bort. Det håller jag med om, så låt oss enas om det. Men spola den friskolefientlighet som ni nu försöker väcka till liv!
Anf. 40 Marie Granlund (S)
Herr talman! Det handlar inte om friskolefientlighet. Snarare handlar det om raka motsatsen. Om det ska finnas en acceptans för friskolor i dag måste man få bort avarterna. Det diskuterade vi, som sagt, förra veckan, och det diskuterar vi nu. Vi ska också diskutera det i samband med nästa interpellation. Jag tror att vi delvis är överens där.
Mats Gerdau ser inga problem över huvud taget. Mig veterligt har han tidigare sysslat med näringspolitik, men det finns inga småföretag som tjänar ungefär 120 miljoner och så vidare. Peter Hultqvist har redogjort för det.
Skolministern har en dröm om marknadsekonomin, och det kan man ju ha. Men vi tycker faktiskt inte att skolan är en del av marknadsekonomin. Och om det nu skulle vara så vet vi att det för att all marknadsekonomi verkligen ska fungera också måste finnas korrigeringar. Där har politiken ett ansvar.
Min fråga är: Vad händer med eleverna? Skolministern säger att det här reglerar sig självt - det gäller då drömmen om marknadsekonomin - och att den skola som missköter sig inte får några elever. Men vad händer med eleverna under tiden? De drabbas ju. TV 4 har haft ett inslag om John Bauer-skolan i Umeå.
Hälften av eleverna har hoppat av på två år. Länsarbetsnämnden rycker in. Kritiserad skola har flest avhopp. Ägare blev miljonär på friskolor. Guldgruva för ägaren och så vidare. De rubrikerna fanns i en lång rad olika inslag.
Ser inte skolministern att detta är ett problem? Varför skulle det vara så farligt att - jag riktar frågan också till Mats Gerdau - göra som era borgerliga kolleger i Danmark har gjort och som man har gjort i Belgien, det vill säga att ha
non-profit
? Skolan är inte en del av marknadsekonomin. Man kan visst ha ett överskott, men man ska inte kunna ta ut 40 miljoner och ge till aktieägarna. Jag tror inte att ni bland de svenska skattebetalarna har en acceptans för att ha det på det sättet.
Kan inte ni båda som ju företräder den borgerliga majoriteten se att vinstintresset kan komma i konflikt med det pedagogiska intresset? Så skedde på John Bauer-skolan i Umeå. Man drog ned på undervisningstiden, minskade på praktiken och så vidare. Detta är självklart ett problem. Men Mats Gerdau säger att det säkert är ännu värre i alla kommunala skolor. Ja, men då tar vi tag i det problemet.
Kan inte Mats Gerdau säga att vi här har ett problem? Är det toppen att göra som man gör? Är det toppen att eleverna inte får undervisningstid? Är det toppen att de inte får någon praktik?
Jag återkommer till vad skolministern sade om explosionen av antalet friskolor. Jag tror att det beror på två olika saker. Dels är Sverige ett av de länder som antagligen har världens mest generösa bidragsregler. Dels är det också så - där är skolministern i allra högsta grad delaktig och han har också varit väldigt skicklig; det måste jag erkänna - att skolministern under väldigt många år bedrivit en svartmålning av svensk skola.
Motorcyklar körs i klassrummen. Ingen lär sig någonting, och ingen kan läsa och skriva. Ungefär så har det låtit. Valrörelsen var på det sättet.
Jag måste återigen säga att skolministern har varit väldigt skicklig i sammanhanget. Någonstans sätter sig det som sägs; man tror att det är bättre med en fristående skola. Ibland är det säkert så. Alla som granskar sådant här vet att de friskolorna ibland är mycket bättre. Ibland är det de kommunala skolorna som är bättre.
Min fråga kvarstår: Anser skolministern att den som vill tjäna pengar inte ska göra sig besväret att starta en friskola, och finns det något hopp om att det här kommer att regleras?
Anf. 41 Mats Gerdau (M)
Herr talman! Marie Granlund påstår att jag inte ser något som helst problem med friskolor. Det påståendet dementerar jag. Självklart ser jag problem. Det finns friskolor som inte håller avsedd kvalitet. Dessa ska vi kolla ännu hårdare. De ska bli av med sina tillstånd. Dessvärre finns det ännu fler kommunala skolor som inte håller måttet. Där kan vi inte göra någonting alls i dag.
Jag såg en rapport om hela Gällivare kommuns skolväsende. Det är ingen nådig läsning; det vill jag säga: Gällivare kommuns styrning och ledning har allvarliga brister som fått avsevärda konsekvenser för eleverna. Oacceptabelt låga resultat. Viktig kompetens saknas. Brist på samordning. Mycket av elevernas undervisningstid går förlorad.
Det här är bara några återgivelser från den första sidan i rapporten.
Det intressanta är att ni socialdemokrater inte vill diskutera när vi tar upp frågor om kvalitet i skolan, hur vi skapar god kvalitet och hur vi blir av med dåliga skolor. Den här interpellationen handlar inte om kvalitet i skolan. Den handlar om förbud mot vinster, vilket inte är samma sak.
Vinst behöver alls inte stå i motsats till bra skolor. Det är faktiskt tvärtom. Ni skapar en konflikt, men egentligen finns det ingen konflikt. Ni angriper ju inte roten till problemet, utan ni angriper symtomen när ni vill förbjuda vinster.
Att ge våra barn och ungdomar kunskaper borde vara något av det finaste och det mest samhällsnyttiga man kan göra. Varför tycker inte ni socialdemokrater att kompetenta och duktiga människor som har goda idéer och som är villiga att slita hårt och ta risker är värda den belöning som det kan innebära när verksamheten går med lite vinst - under förutsättning att man håller höga kvalitetskrav?
Varför vill ni förbjuda denna vinst? Kan inte du, Marie Granlund, försöka svara på den frågan?
Anf. 42 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! För min del är det viktigaste att de som går i skolan lär sig saker. Min tanke är inte att det viktiga är att verksamheten ska gå med vinst.
Varken jag eller Marie Granlund har här i dag med ett enda ord sagt nej till friskolor. När man lyssnar på Jan Björklund och Mats Gerdau är det tidvis som att man befinner sig på någon sorts peppningskonferens med Svenskt Näringsliv på någon lämplig Ålands- eller Helsingforsbåt. Det är någon sorts marknadens lov som ni här sjunger. Men ni svarar inte på min enkla fråga som ni inte ens kommenterar: Är ni beredda att kräva att alla skolor öppet redovisar sin ekonomi? Den frågan ställde jag i mitt förra inlägg. Jag tycker att ministern kan svara på den.
Ägarnas vinstintresse får aldrig gå före elevernas behov. Jag tycker att det är en rätt så enkel princip. Varje skolas utvecklingsarbete ska självklart komma andra intresserade skolor till del. Pedagogiskt arbete får aldrig bli affärshemligheter. Skolan ska ha kollektivavtal och garanterat goda villkor. Här har vi fyra av de punkter som jag i mitt förra inlägg nämnde - några utgångspunkter.
Jag anser att det i vårt land finns oerhört bra kommunala skolor som har bra lärare, ett effektivt och framtidsinriktat utvecklingsarbete samt en kompetent utförd undervisning. Sådana skolor finns det i varje kommun i Sverige.
Eftersom friskolornas fördelar alltid framhålls skulle jag vilja fråga utbildningsministern: Delar du uppfattningen att vi i samtliga kommuner i vårt land har bra kommunala skolor med goda framtidsutsikter och att vi har bra lärare i de kommunala skolorna?
Delar du uppfattningen att vi har det? Det är rätt enkelt att svara på den frågan - ja eller nej. Jag tror att ett svar är viktigt för att få en balans i ministerns eget framförande här.
Anf. 43 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Efter ett par inledande inlägg om huruvida man ska ha friskolor eller inte ska jag omedelbart säga att jag ser en del av de aspekter som ni tar upp som problem; det råder ingen tvekan där.
Peter Hultqvist sade att ägarnas vinstintresse inte får gå före elevernas behov. Det är väldigt spetsigt och fientligt formulerat.
Men i själva kärnan har jag ingen invändning mot det resonemanget. Det är klart att elevernas behov är det centrala med att driva skolor. Det är därför skolor finns. Den ägare till en friskola som sätter ett vinstintresse före elevernas behov kommer inte att få några vinster, för ingen kommer att vilja gå där.
Ett par saker inom ramen för skollagsarbetet är på gång. Jag är inte tillfredsställd med vad som gäller när Skolverket, eller i framtiden Statens skolinspektion, finner att det råder allvarliga missförhållanden på en skola - det må vara en friskola eller en kommunal skola. Då kan man i dag dra in tillståndet för en friskola. För kommunens skolor kan man inte göra någonting i dag, men man kan alltså dra in tillståndet för en fristående skola. Om det då är ett allvarligt missförhållande kan trots allt verkställigheten av det indragna tillståndet dra ut långt på tiden genom olika rättsprocesser. Det är inte tillfyllest. Vid allvarliga missförhållanden ska ett tillstånd kunna dras in, och det ska kunna genomföras med omedelbar verkan. Så är det inte i dag, men så kommer det att bli med den nya skollagen.
Jag tycker inte heller att det är rimligt att det finns en möjlighet för en fristående skola att dra ned på undervisningstiden, det vill säga det som kallas för minsta gemensamma undervisningstid i våra regler, för att på så sätt öka det ekonomiska överskottet.
Men när detta är sagt skulle jag vilja säga att när man går in och tittar i resultattabellerna är det övergripande intrycket att friskolor inte har sämre undervisningsresultat än kommunala skolor. Det är precis tvärtom; friskolor har bättre undervisningsresultat än kommunala skolor.
Ni säger i en bisats någon gång varje halvår att ni är för friskolor, men resten av er argumentation går ut på att beskriva friskolorna som det stora problemet i svenskt skolväsende. Det beror inte på friskolorna att Sverige sjunker i de internationella PISA-mätningarna. Det beror på kvaliteten i det kommunala skolväsendet och på en skolpolitik som har varit problematisk under årtionden.
Om man nu vill peka ut var det är möjligt att verkligen tjäna pengar i skolväsendet, Marie Granlund, så är det inom entreprenadverksamheten i vuxenutbildningen. Där är det möjligt. Några av de vinster som har pekats ut har gjorts där. Den kommun som har gjort den enskilt största entreprenadupphandlingen inom vuxenutbildningen är det socialdemokratiskt styrda Göteborg. Jag är rätt kritisk. Jag har tillsatt en utredare, nämligen ledamoten Mats Gerdau, som ska fundera över vilket annat system än entreprenadupphandlingar vi kan ha för vuxenutbildning som mer liknar friskolesystemet. Men de enskilt största vinsterna går alltså att ta hem i dag i entreprenadupphandlingarna i vuxenutbildningen.
Friskolor är någonting bra. Men det är klart att när de växer så kraftigt bara på grund av att folk är missnöjda med det kommunala skolväsendet är det rätt allvarligt. Det måste vi ta ad notam. Vår uppfattning är att vi ska höja kvaliteten i det kommunala skolväsendet, och inte förbjuda friskolor.
Anf. 44 Marie Granlund (S)
Herr talman! Nej, vi ska inte förbjuda friskolor. Det är inte heller det som debatten har handlat om. Men det finns avarter. Sverige har säkert det största antalet fristående skolor i västvärlden, men man kan räkna på olika sätt. Det är inte detta det handlar om, även om såväl skolministern som Mats Gerdau försöker göra det till det.
Det handlar om avarterna. Det handlar om Plymouthbröder som startar skolor som förespråkar mannens överordning över kvinnan och inte tycker att sektens barn ska få äta med andra. Det handlar om Tibble gymnasium, som knoppas av mot lärarnas och elevernas önskan och dessutom antagligen till underpris. I Sigtuna är det samma sak. Moderaterna kör detta. Mats Gerdau har inga invändningar.
John Bauer är nästa exempel på att vinst går före omsorgen om elever. Vi tycker att skolan inte är som vilken del av samhället som helst. Skola, sjukvård och sådant ska man inte tjäna pengar på. Därför tycker vi, precis som era borgerliga kamrater i andra länder, att skolan ska drivas
non-profit
. Den får gärna drivas i aktiebolagsform, men man ska inte kunna tjäna pengar på den. De pengarna ska faktiskt gå tillbaka till eleverna. Annars är bidraget helt enkelt för högt.
Jag vill ta upp Peter Hultqvists fråga. Varför inte kräva att man ska ha en öppen redovisning så att väljarna kan se vad pengarna går till för någonting? Ser inte skolministern att vinstintresse kan stå i konflikt med det pedagogiska intresset?
Jag vill också återigen fråga om skolministern vidhåller att den som vill tjäna pengar icke ska göra sig besväret att starta en friskola.
Anf. 45 Jan Björklund (Fp)
Herr talman! Det var lite snett citerat. Jag har sagt att den som snabbt vill tjäna stora pengar göre sig inte besvär att starta en friskola. Och så är det. Om man snabbt vill tjäna stora pengar finns det väsentligt lättare branscher än skolväsendet att ge sig in i; det kan jag säga.
När det gäller friskolor med religiös och konfessionell inriktning som Marie Granlund nämnde vet hon att nya bestämmelser är på väg i den nya skollagen på den punkten.
Ett ekonomiskt överskott
kan
naturligtvis komma i konflikt med skolans pedagogiska uppdrag. Om det blir så är det självklart att regelverket ska se till att skolorna koncentrerar sig på det pedagogiska uppdraget. Jag menar att det inte får förekomma att en friskola tar ut en ekonomisk vinst till aktieägarna på bekostnad av kvaliteten i skolan. Jag ska precisera det så här: Det får inte förekomma att en skola sänker kvaliteten så att man inte når målen och samtidigt tar ut ett ekonomiskt överskott som ägare. Det kan till exempel handla om att man inte ger elever rätt hjälp och att man gör stora avkall på kvaliteten. Det är inte rimligt; det håller jag med om. Den skola som gör så kommer omedelbart att bli uthängd. Det kommer inte att bli några elever och föräldrar som väljer den skolan framöver.
Marie Granlund är ivrig med att peka ut och namnge några skolor som hon säger har gjort så. Det skulle jag inte våga göra. Det är en rättsprocess eller en granskning från Skolverket som måste avgöra det. Det är rätt oansvarigt att stå och peka ut en viss skola och säga att den har gjort si och så när man inte vet det. Jag vet att det har förekommit tv-inslag där detta påstås av en del. Men innan man står i riksdagens talarstol och påstår att skolor är kriminella bör man ha rätt mycket belägg för det och torrt på fötterna. Det är rätt oansvarigt och omdömeslöst.
Vi menar att friskolor fyller en viktig funktion också i framtiden. Men det ska självfallet finnas ett regelverk och ett ramverk för detta. Vår uppfattning är att vår huvuduppgift är att förbättra kvaliteten i den kommunala skolan. Det är den signalen vi ska ta på allvar när föräldrarna väljer friskolor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.