Skogsnäringens roll i klimatomställningen
Interpellation 2014/15:268 av Johan Hultberg (M)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-02-06
- Anmäld
- 2015-02-10
- Sista svarsdatum
- 2015-03-02
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Skogsnäringen är fundamentalt viktig för svensk ekonomi men också för möjligheterna att möta klimatutmaningen och ställa om vår ekonomi till en hållbar biobaserad sådan. Alliansregeringen såg skogsnäringens stora potential och tog en rad initiativ för att ännu bättre ta vara på allt vad skogen – vårt gröna guld – kan ge oss. Bland annat tog alliansregeringen initiativ till ett nationellt skogsprogram och gav Formas, Vinnova och Energimyndigheten i uppdrag att i samråd ta fram en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Nu är det oerhört viktigt att den nya regeringen fullföljer detta viktiga arbete.
Det är mycket tack vare bioenergin från skogen som Sverige med stor framgång lyckats fasa ut fossil energi som energikälla för uppvärmning. Bioenergin från skogen kan också förädlas till drivmedel så som metanol och biogas. Att ta vara på restprodukter och ny teknik i kombination med längre och tyngre lastbilar har god potential att bidra till stärkt konkurrenskraft i skogsnäringen och samtidigt minskad klimatpåverkan.
Dessvärre tycks regeringen motsätta sig längre, tyngre och effektivare transporter. Dessutom hotas nu uttaget av biobränsle ur skogen också av den nya regeringens planer på att införa en straffskatt på avstånd, en kilometerskatt. En sådan skatt skulle kraftigt höja priset på svenskt biobränsle från skogen och riskera att göra skogsbränsleuttag olönsamt på många håll i landet. Att införa en kilometerskatt, som ju inte är en skatt på utsläpp utan på just avstånd, skulle alltså riskera att bromsa i stället för påskynda klimatomställningen.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till klimat- och miljöminister Åsa Romson:
- Hur ser ministern på risken att regeringens planerade kilometerskatt kommer att försvåra den svenska klimatomställningen genom att utbudet av biobränsle minskar?
- Hur ser ministern på skogsnäringens roll i klimatomställningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:268
Webb-tv: Skogsnäringens roll i klimatomställningen
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:65 Tisdagen den 3 marsProtokoll 2014/15:65 Svar på interpellation 2014/15:268 om skogsnäringens roll i klimatomställningen
Protokoll från debatten
Anf. 46 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! Johan Hultberg har frågat klimat- och miljöministern tillika vice statsministern hur hon ser på risken att regeringens planerade kilometerskatt kommer att försvåra den svenska klimatomställningen genom att utbudet av biobränsle minskar samt hur ministern ser på skogsnäringens roll i klimatomställningen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Sedan början av 1990-talet har de svenska utsläppen av växthusgaser minskat betydligt. Detta har skett samtidigt som vi har haft ekonomisk tillväxt. En stor orsak till denna utveckling är den kraftigt ökade användningen av bioenergi från den svenska skogen som ersätter fossila bränslen. Den främsta faktorn var introduktionen av skatt på utsläpp, som gjorde att fossila bränslen i till exempel värmeverk i högre grad fick bära sina kostnader för samhällsekonomin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I budgetpropositionen för 2015 föreslår regeringen att det tillsätts en utredning för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt kan utformas. Genom en sådan skatt kan även den tunga trafiken i högre grad bära sina kostnader för samhällsekonomin, vilket kan bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Detta skulle även kunna bidra till att vissa långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart, där så är möjligt. Skatten bedöms även kunna bidra till ökade möjligheter till styrning mot mer miljöanpassade fordon på de svenska vägarna.
Effekten av en vägslitageskatt beror naturligtvis på hur den utformas men även på vilka övriga styrmedel och regelverk som finns och på hur intäkterna från skatten används. Det är regeringens tydliga målsättning att användningen av förnybar energi ska öka. Biobränslena har därför en viktig roll att spela.
Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram direktiv till utredningen. Det kommer att ingå i utredningens uppdrag att analysera hur skatten närmare ska utformas liksom vilka konsekvenser den föreslagna skatten får för olika sektorer, inte minst för skogsnäringen. Jag är inte beredd att föregripa den kommande utredningens arbete.
Som bland andra finansministern betonat i svar på tidigare interpellationer är skogsnäringen en av Sveriges viktigaste basnäringar, med stor potential att skapa jobb och tillväxt i hela landet.
Skogen har också en positiv betydelse för att motverka klimatförändringarna och för att klimatmålen ska nås genom upptag och inlagring av koldioxid i växande skog och i produkter, samt som källa till förnybar råvara för energi och klimatsmarta produkter. Det finns potential att ytterligare öka skogens produktion av biomassa. Detta får dock inte gå ut över miljömål som Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv eller Ingen övergödning. En hög och stabil skogstillväxt är grundläggande bland annat för att långsiktigt tillvarata skogens betydelse för klimatarbetet och för att möta ökad efterfrågan på biomassa.
Regeringen fortsätter nu det av den förra regeringen påbörjade arbetet med ett nationellt skogsprogram. Genom ett nationellt skogsprogram prioriterar regeringen innovation och satsningar på nya produkter från skogens hela värdekedja för att motverka klimatförändringar och öka sysselsättning och tillväxt i hela Sverige.
Anf. 47 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Sverige är ett klimatpolitiskt föregångsland. Vi har höga ambitioner och höga målsättningar. Under Alliansens tid satte vi upp visionen om att vi inte ska ha några nettoutsläpp alls 2050. Skogen och skogsnäringen är en viktig del i omställningen till ett Sverige utan nettoutsläpp.
Alliansen var särskilt framgångsrik i klimatarbetet. Under Alliansens tid höjdes tempot i klimatomställningen. Mellan 2006 och 2013 minskade utsläppen med hela 11,1 miljoner ton, vilket kan jämföras med de 6 ½ miljoner ton som utsläppen sjönk med under perioden 1998-2005, då S regerade med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Utsläppsminskningstakten var alltså närapå dubbelt så hög under Alliansens tid som under den föregående S-regeringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tittar man tillbaka lite längre ser man att de svenska utsläppen sedan 1990 har sjunkit med hela 23 procent samtidigt som vår bnp vuxit med omkring 60 procent. Precis som ministern sa i sitt svar är en viktig del av den svenska framgångssagan på klimatområdet just skogen och att vi har haft möjlighet att använda oss av bioenergi från skogen och därmed fasa ut en stor del av vårt behov av olja till framför allt uppvärmning.
Jag ser fortsatt skogen och skogsnäringen som en oerhört viktig del i vårt klimatarbete. Jag är övertygad om att skogens roll som klimathjälte kan bli ännu mycket större om näringen får rätt förutsättningar. Därför ställde jag den interpellation till klimatminister Åsa Romson som vi nu debatterar. Jag beklagar och tycker att det är bekymmersamt att klimatministern inte är beredd att diskutera de här frågeställningarna med mig. Den fråga som väcks hos mig är naturligtvis om klimatministern inte ser skogens stora potential för klimatomställningen och om klimatministern inte är beredd att diskutera de svåra avvägningar som ibland krävs mot andra miljömål.
Men nu, herr talman, åter till själva svaret på min interpellation! Ministern undvek att svara på min fråga om risken för att kilometerskatten bromsar den svenska klimatomställningen genom att utbudet av biobränsle minskar. Därför skulle jag vilja upprepa min fråga. Ser inte ministern risken att den av regeringen föreslagna straffskatten på avstånd minskar utbudet av biobränsle och därmed minskar våra möjligheter att fasa ut olja och sänka våra utsläpp?
Herr talman! Det är lite lustigt, men skatten motiveras ofta utifrån ett klimatperspektiv. Det är dock ingen skatt på utsläpp utan en straffskatt på avstånd. Det blir alltså ingen drivkraft för att sänka några utsläpp. Den konsekvens som skatten riskerar att få är att det helt enkelt inte blir lönsamt att transportera biobränsle från skogar i till exempel norra Sverige ned hit till Stockholm och Mälardalen, där efterfrågan på bränslet är som störst. Utifrån ett klimatperspektiv riskerar skatten att bli kontraproduktiv.
Min fråga till ministern är fortsatt: Ser inte landsbygdsministern denna uppenbara risk?
Anf. 48 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr talman! När det gäller vägslitageavgiften eller vägslitageskatten finns det många delar. Vi vill föra över fler transporter från väg till framför allt järnväg och även sjöfart. Vi är också medvetna om att det inte går järnväg eller båtar till alla skogsskiften. Jag kan inte föregå exakt hur den här utredningen kommer att se på dessa olika delar där den typ av transportslag som vi vill lyfta över tonnage på inte finns. Det här kommer man säkerligen på något sätt att vara tvungen att ta hänsyn till.
Det finns också en annan dimension i det här med avståndsbaserad vägslitageavgift. När svenska åkerier åker till andra länder i Europa får de betala avgift. Men när man åker till Sverige behöver man inte betala någonting. Man kan till och med köra med dubbla dieseltankar för att slippa betala skatt för det. Det här är ett stort problem för svensk åkerinäring. Vi ser att svensk åkerinäring i dag har väldigt svårt att klara sig i många stycken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns alltså många olika dimensioner när det gäller vägslitageavgiften eller vägslitageskatten. Men jag vill inte föregå den utredning som ska göras av detta.
Anf. 49 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Jag ser att jag bara fått två minuter i talartid. Jag kanske får be herr talmannen att ge mig ytterligare två minuter. Så! Tack, herr talman, för mina fyra minuter! De krävs i ett så stort och viktigt ämne.
Jag blev lite förvånad över att landsbygdsministern för sin del inte använde hela sin talartid. Jag ställde förvisso en konkret fråga om just kilometerskatten, men jag ställde också en fråga om skogens roll i klimatomställningen i stort. De aspekterna vill uppenbarligen inte ministern gå in på ytterligare. Det är också lite därför jag var besviken över att klimatminister Åsa Romson valde att inte svara på den här interpellationen.
Det är angeläget att vi tar en diskussion om skogspolitiken i relation till klimatpolitiken. Det är två politikområden som går hand i hand och hör intimt samman. Man måste som politiker göra de avvägningarna mellan å ena sidan till exempel skydd av värdefull natur och å andra sidan behovet av att bruka skogen och få ut så mycket biomassa som möjligt för att i sin tur kunna ersätta fossil energi, betong i konstruktioner och så vidare. Det fann jag en aning anmärkningsvärt.
Herr talman! Regeringen vill införa en straffskatt på avstånd, en kilometerskatt, eller en vägslitageavgift som det heter på socialdemokratiska. Den skulle slå särskilt hårt mot landsbygden och skogsnäringen, som är Sveriges största transportköpare. Jag är rädd för att den också skulle slå hårt mot klimatet. Skogsbränslesortimentet är väldigt priskänsligt. Det är betingat med ganska låga priser. Transportkostnaden utgör en väldigt stor del av den totala prislappen.
Den vägslitageavgift som regeringen har skisserat på med en prislapp på 1,40 kronor per körd kilometer skulle i ett slag öka transportkostnaderna med 6 procent. Det är en kostnadsökning som inte går obemärkt förbi. Risken är då att restprodukterna från en avverkning blir kvar i skogen för att det helt enkelt inte är lönsamt att ta ut dem.
Då har vi ett energibehov som tidigare täcktes av förnybar råvara från skogen som måste täckas av till exempel fossil olja eller kol. Frågan är om det är vad regeringen önskar med den tänkta kilometerskatten.
Jag hoppas innerligt att regeringen skyndsamt kommer med ett besked om att ge skogsnäringen möjlighet att sänka sina utsläpp och sina transportkostnader genom att använda sig av längre och tyngre fordon.
Detta blir en ganska skev debatt där regeringen å ena sidan vill straffbeskatta skogsnäringen men å andra sidan inte är beredd att skyndsamt ge den möjligheter att sänka sina utsläpp och sina kostnader.
Det är bekymmersamt att vi har en regering som arbetar frenetiskt för att komma på nya sätt att beskatta vår industri och våra företag men som uppenbarligen inte jobbar lika frenetiskt och intensivt för att ta fram förutsättningar för fler jobb och lägre utsläpp.
Herr talman! Jag vore tacksam om landsbygdsminister Bucht kunde säga något om regeringens syn på skogsnäringens roll i klimatomställningen i lite bredare bemärkelse.
Anf. 50 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag svarade egentligen i den förra interpellationsdebatten om skogens roll i klimatomställningen. Men jag ska upprepa hur jag ser på det, även om jag inte tänker använda fyra minuter. Du får gärna låna någon minut av mig. En debatt går inte ut på att man använder en viss tid. Det är inte så man bedriver en debatt.
Jag tror att skogen har en enorm roll. Av Sveriges yta är 70 procent skogsbeklädd. Det finns inget land i Europa som slår oss. Om det är något land som skulle kunna lyckas att komma ifrån det fossila bränslet och det beroende vi har av det så är det Sverige, om vi gör rätt saker.
Är det är något land som har en resurs som skulle kunna ta upp så mycket CO2 som svensk skog? Vilket land slår Sverige, i varje fall i Europa? Jag tror att vi har en enorm resurs i vår skog när det gäller klimatomställningen.
Det är alltid intressant att höra borgerliga debattörer nu men också före valet. De har massor med olika beräkningar på hur vägslitageavgiften skulle slå. De har sifferverk och uträkningar på någonting som ännu i dag inte finns. På någonting som inte finns har man räknat fram att det finns.
Det finns inget regelverk för hur det exakt ska se ut. Det är tänkt att det ska vara en vägslitagekoefficient om hälsofarliga utsläpp och buller. Det finns också en differentiering som man kommer att ha mellan tätbebyggda områden och icke tätbebyggda områden.
När man diskuterar den här frågan är det inte seriöst att börjar använda siffror och säga att det slår med 1,40 kronor per kilometer eller si eller så. Vi vet att det finns beräkningar på att det ska ta in ungefär 4 miljarder. De totala godstransporterna är på drygt 300 miljarder. Det är en ganska liten del i helheten. Men exakt hur det kommer att utformas kan jag inte gå in på i dag.
Anf. 51 Johan Hultberg (M)
Herr talman! Det finns inte något färdigt förslag om vägslitageavgiften. Jag hoppas innerligt att regeringen tar sitt förnuft till fånga och inser att det är en straffskatt på svenskt landsbygd och inte minst på svensk skogsindustri som är kontraproduktiv. Den riskerar att slå hårt mot jobben, tillväxten men också mot klimatet genom att det blir olönsamt att ta ut den förnybara energin ur skogen. Det är den energi som vi så väl behöver om vi klara våra högt uppsatta klimatutmaningar.
Herr talman! Jag skulle vilja kommentera det som ministern i ett tidigare inlägg sa om att kilometerskatten skulle vara ett sätt att skapa en sjystare konkurrens mellan inhemska och utländska åkare. Så är det absolut inte. Det är en skatt som skulle betalas av åkare oavsett om man har svensk eller polsk registreringsskylt. Det blir bara ökade kostnader för dem båda.
Möjligen kan jag gissa att det svenska åkeriet kanske skulle vara något piggare och snabbare med att följa de nya reglerna och i högre utsträckning snabbt betala in de skatter som regeringen lägger på näringen. Jag tror inte att det skulle innebära sjystare konkurrensvillkor i branschen. Men jag delar ministerns uppfattning om att det finns bekymmer i branschen, och det behöver vi komma till rätta med.
Återigen vill jag upprepa en vädjan till regeringen om att ta sig en funderare kring om det verkligen är så klokt att i ett land med stora avstånd straffbeskatta avstånd. Det skulle slå hårt mot jobben, mot skogsindustrin men också, som jag har försökt visa i interpellationsdebatten, mot våra ambitioner att sänka klimatutsläppen.
Anf. 52 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag sa i mitt förra anförande att även utsläpp kommer att vägas in när det gäller hur skatten utformas.
När det gäller miljöbelastning och särskilt svensk fordonsflotta på åkerisidan vet vi att det är väldigt moderna lastbilar man har. De är betydligt miljövänligare än många andra fordon som kommer in och trafikerar i vårt land. Jag är övertygad om att en sådan skatt i framtiden kommer att premiera just dem som har den typen av fordon.
En vägslitageavgift kommer att överlappa med nuvarande fordonsskatter för svenska lastbilar. Det innebär givetvis att man kan reducera den skatt som finns i dag när det här systemet införs. Det handlar om att kunna återföra medel till att förstärka vårt vägnät som är i väldigt stort behov av det.
Ett hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk är en av mina viktiga målsättningar som landsbygdsminister. Jag hoppas också att det nationella skogsprogrammet ska leda till ökad sysselsättning och tillväxt i hela landet och bidra till nödvändig klimatomställning som redan påbörjats. Tack för en bra debatt!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.