Skillnader i elpris mellan de olika elprisområdena
Interpellation 2024/25:220 av Monica Haider (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-20
- Överlämnad
- 2024-11-21
- Anmäld
- 2024-11-22
- Sista svarsdatum
- 2024-12-05
- Svarsdatum
- 2025-01-14
- Besvarad
- 2025-01-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Efter att Svenska kraftnät införde en ny modell för kapacitetsberäkning, den så kallade flödesbaserade modellen, har skillnaderna i elpriser mellan Sveriges olika elprisområden stundtals ökat drastiskt. Denna modell har därför fått kritik för att skapa stora orättvisor mellan olika delar av landet.
Den 12 november 2024 uppgick exempelvis skillnaden till hela 6 400 procent mellan det billigaste området, SE2, där priset var 3 öre per kilowattimme, och SE4, det vill säga södra Sverige, där priset låg på 1,92 kronor per kilowattimme. För många hushåll och företag är detta en oacceptabel utveckling. Vi socialdemokrater föreslog att införandet skulle skjutas upp för att noggrant utvärdera modellens konsekvenser för hushåll och företag i olika delar av landet. Trots detta gick förändringen igenom, med löften om lägre priser som tyvärr inte tycks ha infriats.
Min fråga till energi- och näringsminister Ebba Busch är:
Är ministern beredd att initiera en översyn av den flödesbaserade kapacitetsmodellen och vidta åtgärder för att minska de stora prisskillnaderna mellan elprisområden, särskilt vad gäller ökade priser i SE4?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:220
Webb-tv: Skillnader i elpris mellan de olika elprisområdena
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:55
- Protokoll 2024/25:55 Tisdagen den 14 januariProtokoll 2024/25:55 Svar på interpellation 2024/25:220 om skillnader i elpris mellan de olika elprisområdena
Protokoll från debatten
Anf. 21 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Äntligen! Monica Haider har frågat mig om jag är beredd att initiera en översyn av den flödesbaserade kapacitetsmodellen och vidta åtgärder för att minska de stora prisskillnaderna mellan elprisområden, särskilt vad gäller ökade priser i SE4.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Norden den 29 oktober 2024. Införandet följer av en EU-kommissionsförordning som godkändes den 5 december 2014 av den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen. Enligt EU-rätten ska metoden användas så länge inte Affärsverket svenska kraftnät tillsammans med de nordiska motsvarigheterna kunnat visa att tillämpningen inte skulle ge något mervärde. De nordiska systemoperatörerna har inte kunnat visa det, och därför har metoden implementerats.
Regeringen har ingen formell roll vid framtagandet av metoden för kapacitetsberäkning eller vid genomförandet av metoden. Det är Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät tillsammans med de nordiska motsvarigheterna som ansvarar för att metod och genomförande sker i enlighet med gällande regelverk. Efter införandet den 29 oktober 2024 har Energimarknadsinspektionen även tillsynsansvar.
Flödesbaserad kapacitetsberäkning av överföringskapacitet mellan olika elområden syftar till att man ska kunna nyttja det svenska elnätet mer effektivt. Överföringskapaciteten i elsystemet ökar - Svenska kraftnät kan överföra mer kraft från norra till södra Sverige - och mer elproduktion i norra Sverige frigörs utan att fler ledningar tas i drift. Dessa ledningar är ju väldigt dyra, så i grunden är detta positivt för Sverige.
Självklart är ett effektivt genomförande av metoden en hög prioritet för mig och den här regeringen. Regeringen kommer i nära dialog med Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen att noga följa upp implementeringen av metoden och utvecklingen på elmarknaden. Myndigheterna har ett tydligt ansvar för att flödesbaserad kapacitetsberäkning bidrar till att man når de energipolitiska mål som riksdagen slagit fast på tillskyndan av regeringen, i synnerhet konkurrenskraftiga elpriser och mål om leveranssäkerhet. Regeringen kommer också att noga följa hur beräkning av överföringskapacitet vidareutvecklas för att metoden ska kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv elförsörjning. En annan viktig del är att följa våra myndigheters arbete för att tillgängliggöra relevant data i syfte att främja en förutsägbar, effektiv och transparent elmarknad i Sverige. Här finns mer att göra.
Regeringen står sammanfattningsvis redo att göra de insatser som krävs, samtidigt som det är viktigt att myndigheterna nu får möjlighet att samla information och analysera de praktiska effekterna av genomförandet.
Men vi bör även komma ihåg att elpriserna i Sverige inte alltid har varit lika beroende av väder och vind som de är i dag. Mer väderberoende produktion i elsystemet ökar prisvolatiliteten, som blir särskilt påtaglig under vintertid när elanvändningen är högre. Inte minst har den tidigare nedläggningen av planerbar elproduktion i Sveriges två södra elområden lett till en försämrad effektbalans, där Skåne och elprisområde 4 numera har störst försörjningsproblematik i hela Europa. Regeringen arbetar vidare för att komma till rätta med att SE4 saknar 3 000 megawatt för effekttillräcklighet, något som inte är möjligt att lösa på bara två år - tyvärr.
Avslutningsvis är flödesbaserad kapacitetsberäkning beroende av utvecklingen i elsystemet. Det är elsystemets utformning - var elproduktion och elnät byggs och vilka egenskaper de har - som avgör våra elpriser. För det krävs att vi bygger ut vårt elsystem på ett konkurrenskraftigt och samhällsekonomiskt effektivt sätt, så att Sverige får ett elsystem med en utformning som kan möta efterfrågan på fossilfri el till rimliga och stabila priser årets alla dagar, oavsett väder och vind. Regeringen, som jag företräder, lägger om energipolitiken och har under sina första två år vid makten redan hunnit fatta cirka 50 beslut om åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen i Sverige på akut såväl som kort, medellång och längre sikt. Det behövs mer elproduktion och elnät med rätt egenskaper, på rätt plats, för att få en bättre balans mellan produktion och användning av el i alla delar av Sverige, och detta är av högsta prioritet för den här regeringen.
Anf. 22 Monica Haider (S)
Fru talman! Tack för svaret, ministern!
Jag är glad att debatten blev av till slut. Jag håller med ministern om att det är bra att överföringskapaciteten i elnätet ökar utan att fler ledningar tas i drift och att det i grunden givetvis är positivt för Sverige.
Problemet är bara att det är elprisområdena 3 och 4 som får stå för notan också denna gång, vilket inte är rimligt. Vi i områdena 3 och 4 betalar redan ett mycket högre pris, och med det merparten av flaskhalsavgifterna. Och nu har priserna för oss ökat ytterligare.
Svaret fortsätter med att regeringen i nära dialog med Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen kommer att följa upp implementeringen av metoden och att det är myndigheternas ansvar att metoden bidrar till att nå de energipolitiska mål som riksdagen slagit fast. Detta är alltså myndigheternas ansvar, inte regeringens.
Ministern säger i sitt svar att det var den socialdemokratiska regeringen som fattade beslutet. Hon säger också att det är myndigheternas ansvar - inte regeringens - och att regeringen inte har någon formell roll i detta. Svaret går helt enkelt inte ihop.
Fru talman! Modellen har fått massiv kritik av både företag och organisationer som Svenskt Näringsliv, Energiföretagen med flera. Branschen har varit kritisk till modellen i två års tid men inte blivit lyssnad till. Ett av problemen som branschen pekade på var risken att systemoperatörerna skulle bli tvungna att öka sina marginaler - något som Statnett nu aviserat. Risken är att de andra följer efter och att det då blir ännu dyrare. Detta har branschen noga påpekat före införandet. Jag vill bland annat fråga om Svenska kraftnät också kommer att öka sina marginaler på grund av den osäkerhet som modellen medför.
Nu när modellen är införd undrar jag om inte Svenska kraftnät skulle kunna köra den gamla modellen parallellt i några månader för att se hur det hade gått med den - det borde ju gå.
Varför gjorde man inte tillräckliga analyser före införandet? Under parallellkörningen från december 2022 till oktober 2024 visade modellen att medelpriserna var högre med den nya modellen i elprisområde 1, 2 och 3. För elprisområde 4 var elpriset minus 2 procent, enligt Svenska kraftnät. Det är inte bra att priserna blir högre i något elprisområde, vill jag gärna ha sagt.
Medelpriserna tar dock inte hänsyn till att elanvändningen varierar över året, så då underskattas de faktiska kostnaderna för kunderna. Om man tar bort de tre sommarmånaderna blir resultatet att det även i elprisområde 4 blev högre pris, plus 4 procent - alltså högre pris även i elprisområde 4. Alla elprisområden har alltså fått högre pris, och vi som redan har de högsta priserna i område 4 ska betala ännu mer. Det är inte rimligt. Tycker ministern att det är rimligt?
Vi såg ju för bara någon månad sedan vad den här modellen innebär: rekordhöga elpriser i södra Sverige och rekordstora prisskillnader i Sverige.
Anf. 23 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Det var den förra, socialdemokratiskt ledda, regeringen som beslutade om införandet. Vi ska vara ärliga med att detta diskuterades redan under alliansåren på EU-nivå, och det fördes sedan i hamn på EU-nivå under den förra regeringen. Där har beslutet alltså tagits om regelverket för flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism. Om man sitter på några helt andra fakta vill jag gärna vill bli upplyst om det, men jag uppfattar att flera socialdemokrater bekräftar den bilden, och det finns protokollfört också. Med det sagt var det efter att man har beslutat om detta på EU-nivå inte ett fritt valt arbete eller någonting som man kan ha eller inte ha. Det fanns väldigt tydliga kriterier för om man behöver följa detta eller inte.
Det här sker samtidigt som alla andra länder i Norden gör detta. Vi har gett ett mycket tydligt uppdrag till SVK, alltså Svenska kraftnät, att man måste utvärdera detta. De är också tydliga tillbaka gällande att det inte finns någon anledning att säga att en enskild pristopp i till exempel Skåne några timmar en eftermiddag i december rakt av beror på den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen. Det behöver få lov att gå lite tid, och sedan kommer vi att se till att det finns en utvärdering.
Vi har också ställt den mycket relevanta frågan om det går att parallellköra rakt av. När det gäller det är bedömningen att det inte går, på grund av att detta baseras på data från det gemensamma området i hela Norden. Det kommer dock att gå att göra jämförelser. Jag ser fram emot att vi ska kunna göra utvärderingar, men hittills finns det inget underlag för att säga att det är den nya flödesbaserade kapacitetsberäkningsmekanismen som gör att vi ibland har högre priser.
Jag vill avsluta med att återigen nämna faktumet att elpriserna nu har sjunkit två år i rad till den lägsta nivån på fyra år. Det var alltså lägre priser förra året än året innan det. Det är den situation vi har. Vi har inte haft så här låga elpriser sedan pandemin, då väldigt mycket i Sverige stod still och vi så att säga hade låga priser av fel anledningar. Vi behöver ha lite kläm på ordningen när det gäller detta. Vi har fortfarande en extrem volatilitet, och det drivs i grunden mycket av att det är väderberoende. Samtidigt har vi kraftigt förbättrat vår överföringskapacitet på grund av kapacitetsberäkningsmekanismen. Det finns nu jämnare tillgång till el i landet där den behövs och när den behövs utan att vi rullat ut miljarder på miljarder i nya kablar. Det behöver också ske, men det hade blivit ännu dyrare om den här modellen inte hade införts.
Med det sagt har jag stor ödmjukhet inför att vi kommer att behöva utvärdera och se, men det här är de fakta vi har på bordet nu.
Anf. 24 Monica Haider (S)
Fru talman! Jag vill inleda med att säga att det givetvis inte är modellen i sig som ensam står för prisbilden i Sverige. Den spär dock ytterligare på priset i södra Sverige, där vi redan har väldigt höga priser. Detta känns väldigt orättvist. Det är inget krav att införa den flödesbaserade modellen. Man hade kunnat utveckla CNTC-modellen som vi hade, men det har inte Svenska kraftnät ens utrett. Jag funderar på om ministern kan svara på varför.
Ministern tar i sitt svar upp den förordning som godkändes av den socialdemokratiska regeringen, precis som ministern sa tidigare, den 5 december 2014. Så var det, men den socialdemokratiska regeringen tog inte ställning till vilken utformning modellen skulle ha. Det hade varit möjligt att göra lokala och regionala anpassningar av metoden. Om den sittande regeringen hade velat göra något annat utgår jag från att regeringen hade gjort det, för det har den här regeringen visat att den mycket väl kan göra i många andra frågor. Ett exempel är att inte låta Svenska kraftnät stå för anslutningskostnaden till havsvindkraft, vilket den socialdemokratiska regeringen införde.
Med tanke på hur mycket flaskhalsavgifter som finns, både ackumulerade och nya som flödar in, undrar jag om ministern verkligen inte kan överväga att besluta om att skippa anslutningskostnaden för havsvindkraft.
Fru talman! Det finns också olika sätt att genomföra modellen, och branschen har varit kritisk till införandet av modellen som den nu ser ut. Vi har också kunnat läsa uttalanden av ministern där ministern säger att det kommer att bli bråk om det här inte blir bra för Sverige.
På vilket sätt kommer ministern att bråka? Redan i dag säger branschen att den här modellen inte är bäst för Sverige. Det branschen säger är att den är väldigt bra för både Tyskland och Norge, men inte lika bra för Sverige. Hade det inte varit bättre att redan före genomförandet försäkra sig om att den här modellen är bra även för Sverige och inte ökar kostnaderna för hushåll och industri i södra Sverige, där det redan är mycket dyrare?
Det hade också varit bra om myndigheten hade lyssnat på de farhågor som branschen har haft under två års tid, men det har man inte gjort. Att det ser ut som det gör är ju inte hugget i sten, utan man hade kunnat göra på ett annat sätt. När det gäller till exempel att begränsa höga obalanskostnader bör Svenska kraftnät dels säkerställa en hög tillgänglighet i överföringskapaciteten mellan områdena på intradagsmarknaden, dels ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att stimulera resurser för lokal balansering.
Den 5 november 2011 fattade Reinfeldt - eller rättare sagt Svenska kraftnät - beslut om att Sverige skulle införa fyra elprisområden i stället för att ha ett område. Nu sker ju en ny översyn av elprisområdena. Jag undrar om ministern kommer att bråka i den frågan om hon inte blir nöjd med förslagen. Enligt Tidöavtalet ska Sverige på sikt kunna bli ett enda elprisområde.
Att vi har flera områden i Sverige är en av anledningarna till att modellen fungerar sämre här. I de länder där man tidigare har infört modellen har man bara ett elprisområde. Hur tänker ministern om elprisområdesindelningen i Sverige, när det nu blir aktuellt? Är ministern beredd att ge Svenska kraftnät i uppdrag att beskriva konsekvenserna av modellen i den pågående elprisöversynen?
Anf. 25 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Elprisområdesöversynen tar vi emot inom kort, och jag ser fram emot att återkomma i den frågan då.
Vi har inte elprisområden bara för att det är kul i största allmänhet, utan de är ju utformade utifrån var vi har flaskhalsar, alltså där vi har problem med att flytta elen från punkt A till punkt B. Det för oss tillbaka till det den här interpellationen handlar om, alltså flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism som ska underlätta möjligheten att flytta elen från där den produceras till där den behövs.
Varför? Jag ska inte tjata om vem som lade ned en himla massa reglerbar kraftproduktion, men det var inte jag. Var någonstans? I södra Sverige. Vad blev effekten? Det blev en jojo av elpriser och väldigt mycket färre företag som kan ansluta till elsystemet.
Vi har alltså el när det blåser, men vi saknar el när det är svinkallt på vintern. Och vintern är ett återkommande koncept i Sverige. Varje år kommer vintern! Till och med publiken på läktaren nickar; titta vad folk har koll på! Därför behöver vi ha el där det behövs, när det behövs - jämt. Därför har jag försvarat att vi inför den här modellen som gör det möjligt att överföra mer el från där den finns till där den behövs.
Det ställs ett antal frågor här; låt oss bena i dem.
Kunde man inte ha testat detta innan? Det är gjort.
Kunde man inte ha lyssnat på kritikerna innan? Det är gjort, och det har också följts av handling.
Det påstås vidare att detta leder till högre priser. Nu har jag hört det så många gånger, så nu skulle jag vilja ha källan till det påståendet. Vad har Monica Haider och Socialdemokraterna för källa på att det är flödesbaserad kapacitetsberäkningsmekanism som ger högre elpriser? Högre elpriser när då? Jo, ibland är det rejäla toppar.
Det kan vara så att vi har anledning att justera i modellen, och då vill jag först ha ett underlag och en utvärdering. Därför har vi gett detta uppdrag. Men det finns inte fog för att påstå det nu. Om det gör det framåt, tro mig, då kommer jag att lyssna, och då blir det bråk - inte med Monica Haider men med "systämet", som Ingvar Carlsson skulle ha sagt.
Anf. 26 Monica Haider (S)
Fru talman! Tack till ministern för svaret!
Sedan modellen infördes har det varit väldigt stora prisskillnader i Sverige. Det förklaras givetvis inte fullt ut av modellen, utan det finns även andra faktorer. Det som är nytt är att priset i område 2 numera ofta är lägre än i område 1 och att elpriset i område 3 närmar sig priset i område 4. Modellens syfte är att effektivt nyttja det svenska nätet ur ett nordiskt perspektiv, inte ett svenskt perspektiv. Det är det som det går ut på. Det är Norden som är i fokus.
Precis som ministern säger i sitt svar är vi mer väderberonde i dag än tidigare. Tyvärr tar inte modellen hänsyn till den senast kända informationen vid leverans, utan den information som man tar hänsyn till är från två dagar tidigare. Modellen begränsar alltså möjligheten för marknaden att agera på den senast kända informationen.
Modellen ska på spotmarknadens prisberäkning ta hänsyn till information om kritiska nätverkselement. Här har Svenska kraftnät utifrån sekretesslagstiftningen valt att inte delge dessa nätverkselement, vilket gör det mycket svårare att prognostisera prisutvecklingen för att optimera resurserna. Med den rådande sekretesslagstiftningen hemligstämplas data om elnätet av säkerhetspolitiska skäl, vilket inte görs i övriga nordiska länder och inte heller i något annat land.
Min fråga är därför om ministern är beredd att se över sekretessbeläggningen av kritiska nätverkselement, eftersom det är en särordning som vi har här i Sverige. Hur kommer regeringen att följa upp modellens konsekvenser för att veta att hushåll och företag, till exempel i Kronobergs län, inte betalar för mycket för sin el? Det är inte rimligt med fem sex gånger högre elpriser i södra Sverige.
Anf. 27 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Fru talman! Tack, Monica Haider, för mycket relevanta följdfrågor!
Frågan om transparens gällande hur man beräknar detta och underlagen för det är någonting som har lyfts med mig som energiminister och någonting som jag också har lyft med min myndighet. Dialog pågår; så mycket är jag beredd att säga. Om man gör radikalt annorlunda jämfört med andra måste man ha mycket, mycket goda skäl för det.
I övrigt ser jag fram emot att återkomma nästa höst i frågan om utvärdering av modellen. Det är min bedömning. Då har det gått ett år med den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmodellen. I övrigt kan vi bara konstatera att värdet av stabilare elpriser inte kan överskattas, för det påverkar också hur man kan prissätta saker i andra ändar.
Det är ett mycket riktigt påpekande att detta görs ihop med Norden. Det förbättrar överföringsmöjligheterna inom Sverige. Varför? Vi pratar ofta, lite missvisande, i debatten om att vi har ett jättestort överskott på el och att vi exporterar så mycket, medan folk sitter där hemma och undrar hur det går ihop - varför saknar vi el? Varför säger vi nej till företag som vill ansluta? Varför går vi miste om tusentals jobb i min kommun? Jo, därför att andra dagar är vi helt beroende av våra nordiska grannländer. Då importerar vi av bara den eftersom vi inte har tillräckligt mycket el där det behövs och när det behövs. Vi har alltså effektbrist.
Tack för interpellationen! Vi lär höras igen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.