Skatteverkets resurser för internationell skattekontroll
Interpellation 2009/10:315 av Olsson, Hans (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2010-03-24
- Inlämnad
- 2010-03-24
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-04-06
- Sista svarsdatum
- 2010-04-12
- Besvarad
- 2010-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 mars
Interpellation
2009/10:315 Skatteverkets resurser för internationell skattekontroll
av Hans Olsson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Skattefelet via omedvetna fel och fusk har uppskattats till 133 miljarder årligen, motsvarande ca 10 procent av den fastställda skatten. Skattefelet med internationella kopplingar beräknas uppgå till 46 miljarder kronor eller ca 35 procent av det totala skattefelet.
Vi socialdemokrater har i våra budgetar under valperioden krävt ökade resurser till Skatteverket, inte minst för att bekämpa det internationella skattefusket och ekonomisk brottslighet som använder skatteparadis.
Skattefusk och ekonomisk brottslighet som hänger samman med utlandet är extra komplicerat att komma åt. Det är glädjande att USA:s och de stora europeiska ländernas kampanj mot skatteparadisen tvingar fram skatteavtal. Det nordiska projektet för att få skatteavtal har fått en skjuts av detta men det räcker inte bara med avtal. Skatteverket måste också ha resurser för att hantera och använda sig av informationsutbytet. Riksrevisionen menar i sin rapport (RiR 2009:24) att informationsutbytet inte fungerar tillfredsställande. Riksrevisionen menar att det finns ett stort behov av att systematisera och effektivisera hanteringen av utländska kontrolluppgifter. Bland annat eftelystes stödjande IT-system för automatisk inläsning, identifiering och uppföljning. Riksrevisionen pekade också på att utredningar av kontrolluppgifter inte sker i tillräcklig omfattning.
I Skatteverkets budgetunderlag 2011–2013 skriver verket med anledning av detta:
”För att rätta till bristerna krävs ökade insatser för kontroll och informationsutbyte samt uppbyggnad av stödsystem. Skatteverket behöver också täcka kostnaderna för implementering av standardiserade elektroniska blanketter för informationsutbytet från EU och OECD.
Under 2009 påbörjades uppbyggnaden av ett finansiellt centrum. För att lyckas med att följa finansiella transaktioner och betalningsströmmar behövs en fortsatt uppbyggnad. Det är nödvändigt att nyrekrytera personer från den finansiella sektorn som kan medverka som kunskaps- och metodstöd till utredningar i hela landet.
Möjligheten att spåra och säkra finansiella transaktioner och betalningsströmmar utgör den i särklass viktigaste förutsättningen för att säkra bevisning om skatteundandragande och ekonomisk brottslighet. Skatteverket har påbörjat inrättandet av en expertfunktion, tekniskt centrum. För att möta den tekniska utvecklingen behöver uppbyggnaden fortsätta och tillföras resurser för avancerat tekniskt metodstöd.”
Mina frågor till finansministern är:
Vilken ambitionsnivå har finansministern för den internationella skattekontrollen med beaktande av Riksrevisionens kritik och Skatteverkets egna kommentarer till denna kritik?
Hur ser finansministern på Skatteverkets resurser för att lösa dess uppgifter om internationell skattekontroll?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:315
Webb-tv: Skatteverkets resurser för internationell skattekontroll
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:109 Fredagen den 23 aprilProtokoll 2009/10:109 5 § Svar på interpellation 2009/10:315 om Skatteverkets resurser för internationell skattekontroll
Protokoll från debatten
Anf. 10 Anders Borg (M)
Herr talman! Hans Olsson har frågat mig vilken ambitionsnivå jag har för den internationella skattekontrollen med beaktande av Riksrevisionens kritik och Skatteverkets egna kommentarer till denna kritik. Hans Olsson har även frågat mig hur jag ser på Skatteverkets resurser för att lösa sina uppgifter inom internationell skattekontroll.
Regeringen fäster stor vikt vid arbetet med att värna svenska skattebaser. Sedan 2006 deltar Sverige i ett samnordiskt projekt för att ingå avtal med skatteparadis om informationsutbyte enligt OECD:s internationellt vedertagna standard. Vi har hittills undertecknat 18 avtal, vilket placerar oss i toppskiktet bland OECD-länderna på detta område. Fler avtal är dessutom under förhandling. Detta arbete har underlättats sedan G20 i den finansiella krisens spår utövat påtryckningar mot icke samarbetsvilliga länder och jurisdiktioner om att acceptera OECD:s standard.
Sverige är även aktivt inom EU för ökad transparens och informationsutbyte på skatteområdet. Under det svenska ordförandeskapet intensifierades arbetet med förslagen till nya direktiv för indrivning och handräckning liksom omfattande förbättringar av sparandedirektivet. Även ett EU-avtal om informationsutbyte med Liechtenstein samt mandat för att förhandla liknande avtal med ytterligare ett antal närliggande tredjeländer processades intensivt under det svenska ordförandeskapet. Indrivningsdirektivet kunde antas på det spanska ordförandeskapets första Ekofinråd i januari. Förhoppningen är att övriga förslag ska kunna antas innan det spanska ordförandeskapet är över.
Regeringen har alltså arbetat mycket aktivt med att förbättra ramverket för informationsutbyte på skatteområdet. Sedan är det givetvis angeläget att överlämnad information också utnyttjas på ett så bra sätt som möjligt.
Som framgår av Riksrevisionens rapport har Skatteverket under granskningens genomförande tagit initiativ till flera utvecklingsinsatser, framför allt när det gäller hanteringen av utländska kontrolluppgifter och möjligheterna att analysera och följa upp informationsutbytet. De utvecklingsinsatserna kommer, enligt Riksrevisionen, att förbättra Skatteverkets förutsättningar för ett effektivt informationsutbyte med andra länder.
När det gäller Skatteverkets resurser behandlas frågan inom ramen för den ordinarie budgetprocessen. Jag vill inte föregripa det arbetet.
Anf. 11 Hans Olsson (S)
Herr talman! Tack för svaret, finansministern! Svaret är egentligen till 99,5 procent en förstärkning av min interpellation.
Det känns faktiskt, utan att ta i, som att världen nu är redo att internationellt ta tag i skattebortfallet och skattefusket. Ett stort antal informationsutbytesavtal har knutits. Inom EU har man också jobbat och jobbar med informationsutbyte för att förbättra skattekontrollen länderna emellan. Jag tror att det är väldigt viktigt för ett land som Sverige, ett litet land med välfärdsambitioner, visserligen på olika nivåer, att vara aktivt i de internationella diskussionerna om att få in skattepengar.
När det gäller den internationella skattekontrollen har det, om jag har förstått det rätt, visat sig att av vårt skattefel på 133 miljarder är 46 miljarder årligen relaterade till internationella transaktioner. Nu har jag inte så stora ekonomiska resurser, men finansministern skulle ju kunna sätta någon på Finansdepartementet att räkna ut hur mycket Sverige förlorar i timmen. 133 miljarder är ogreppbart, men det skulle vara intressant att veta hur mycket det är i timmen. Själv har jag bara en miniräknare, och den klarar inte så många nollor. Därför kan jag inte göra det.
Funderingarna inställer sig. Klarar Sverige att leva upp till de åtaganden som vi gör i informationsutbytesavtalen? Finansministern vet säkert själv att det är viktigt att inte lova mer än man kan leverera. I vissa situationer i livet kanske tuppkammen växer lite extra och man spänner sig, men jag tror ändå på sikt och för trovärdighetens skull att man ska kunna leverera det man lovar.
Det är inte bara vi som kommer att få information från andra länder om hur det ser ut med skatteinkomster och sådant, utan vi ska också leverera vidare till andra länder. Om det nu är så att Skatteverkets resurser krymper och om Skatteverket som ska leverera och även ta emot uppgifter från andra länder för att kontrollera skattebortfallet inte kan leva upp till detta - om vi alltså har lovat mer än vad vi kan leverera - hur kommer då övriga världen att se på Sverige? Det måste vara lite genant att andra lite bakom ryggen fnissar över att Sverige var väldigt på hugget och tyckte att det var viktigt med internationella avtal mot skattefusk och så där, och sedan kan vi inte leverera på grund av att den myndighet som ska leverera och tolka informationen inte har tillräckliga resurser.
Hur ser finansministern på detta?
Anf. 12 Anders Borg (M)
Herr talman! Vi har i Sverige höga välfärdsambitioner och ambitionen att de trygghetssystem och den välfärd vi erbjuder våra medborgare ska vara bland de bästa i världen. Det är den också på de allra flesta områden. Det är så det svenska samhället står sig i jämförelse med andra länder när det gäller sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg. På praktiskt taget varje område man jämför ligger Sverige väldigt väl till.
Då måste man också få in skatteintäkter. Det är en självklarhet att vi måste ha ett skattesystem som får in intäkter och som medborgarna uppfattar som väl fungerande, rättvist och legitimt. Man ska uppfatta Skatteverket som en servicemyndighet. Det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel. Det är utgångspunkten för Skatteverkets arbete.
Nu finns det, precis som Hans Olsson påpekar, förutsättningar för att vi ska kunna göra ett genombrott på det här området. Detta sker tack vare de framsteg som har gjorts, dels med det arbete vi gjort själva kring informationsutbytesavtal med de här skatteparadisen, dels och kanske ännu mer med anledning av det arbete vi lyckades driva framåt under ordförandeskapet. Nu är förutsättningarna för att vi ska få en automatisk informationsgivning väsentligt bättre. Det är därför vi hade problem med Luxemburg och Österrike. I övrigt har man gjort så stora framsteg med Liechtenstein att man räknar med att vi så småningom också ska kunna nå ett sådant här avtal med Schweiz.
Det sker en beskattning av dessa ränteinkomster genom sparandedirektivet, men det stora lyftet kommer när vi får ett automatiskt informationsutbyte. Det är nämligen inte skatteintäkterna som är det centrala på sparanderänteinkomsterna, utan det centrala är varifrån pengarna kom. Var har inkomstströmmarna uppkommit från början? Det mest troliga är ju att det är summor som människor borde ha betalat arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, bolagsskatt och kapitalinkomstskatt på. Förmodligen är det så att vi genom informationsutbytesavtalen får betydligt större skatteintäkter, inte från Schweiz eller Luxemburg utan i Sverige. Det är det som så att säga är nyckeln till att den automatiska informationsgivningen är central.
Spanjorerna har väl inte riktigt lyckats driva det här arbetet framåt i den takt vi önskade, men det finns ändå hopp om att vi ska kunna få ett sparandedirektiv under närmaste månaderna eller halvåret. Det vore väldigt bra. Det skulle i sin tur betyda att vi får ett bättre system i Sverige.
Klarar Skatteverket att hantera alla de här kontrolluppgifterna? Nu är det så att vi har fått in väsentligt fler än man tidigare har haft. Det har ju varit en väldigt liten ström av uppgifter. Skulle vi få en automatisk informationsgivning med ett antal länder till - då tänker jag kanske framför allt i slutändan på Schweiz - kommer det att bli en väldig mängd uppgifter. Det är den analys, tror jag, som ligger till grund för att Skatteverket nu tar fram ett nytt IT-stöd. Man räknar med att från 2011 klara av att hantera 80 procent av de här uppgifterna via mekanisk-automatisk hantering. Det är så att säga den stora förskjutningen.
Jag tycker inte att man ska ge bilden av att Sverige har några särskilda bekymmer här. Jag vill kanske inte säga att det svenska Skatteverket är den mest effektiva skattemyndigheten, men tveklöst hävdar jag att det är en av Europas bästa skattemyndigheter. Förmodligen är det så - det vet jag inte, men jag skulle föreställa mig det - att vi snarast ligger i absolut framkant även när det gäller IT-stöd för automatisk inläsning.
Jag har stor respekt för Hans Olssons fråga. Den är mycket relevant. Detta är ett hål i det svenska skattesystemet. Kommer vi fram till en automatisk informationsgivning skulle det ha stor betydelse. Jag är övertygad om att Skatteverket då också kommer att kunna tillgodogöra sig de uppgifterna på det sätt man naturligtvis ska göra i ett modernt samhälle genom att man mekaniskt och automatiskt kan identifiera dessa kontrolluppgifter.
Anf. 13 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag är nog också lite stolt över Skatteverket faktiskt. Det tillhör ju vårt utskott, och i många mätningar har vi sett att svenskarna, företag och enskilda personer, har ett oerhört stort förtroende för Skatteverket. Därför måste vi vara rädda om den resursen. Det handlar ju i botten om resurser till den resursen, om jag uttrycker mig så.
När det gäller den avancerade tekniken för automatisk informationsöverföring skriver Skatteverket att det är väldigt viktigt att vi fortsätter, men det är också väldigt viktigt att resurser tillförs för avancerat tekniskt metodstöd. Hur vi än skruvar, vrider och vänder kommer det ändå i slutändan att handla om resurser till Skatteverket.
Då kommer vi över till det andra lilla i svaret från finansministern på min fråga som gäller Skatteverkets resurser. Det avfärdades med två rader. Finansministern vill inte ta någon diskussion om det trots att det är den viktigaste frågan.
Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig här. Kanske har man bättre kontroll över sina hormoner nuförtiden eller också försvinner de med åren. Men förr hade jag nog blivit väldigt arg och upprörd över ett sådant här svar, att finansministern inte vill resonera om resurserna, som ju är grunden. Men nu känner jag mig faktiskt enbart ledsen. Jag har ändå fått intrycket efter många debatter i den här kammaren - alltså inte bara med finansministern utan även med vårt utskott - att vi har varit överens när det gäller resurserna för att komma till rätta med skattebortfallet och skattefusket. Jag har trott på det, och då blir man lite förtvivlad när man ser bristerna hos Skatteverket.
Nu ska jag inte föregripa de diskussioner och debatter som jag ser kommer senare med anledning av interpellationer om skattefusket och resurser till Skatteverket. Jag ser också till min glädje att det är de alltid lika briljanta ledamöterna från Socialdemokraterna Christin Hagberg och Raimo Pärssinen som ska stå för de diskussionerna. Det ser jag fram emot.
Jag förstår också att finansministern inte kan nämna några summor eller något sådant, men nu är vi några stycken här och nog skulle väl ändå finansministern till oss kunna säga hur finansministern tänker när det gäller resurser till Skatteverket. Inga siffror, det behövs inte, men det borde ändå vara en ambition för att klara det här framöver att se till att det finns rejäla resurser för Skatteverket. Det kommer att visa sig senare att de kanske kommer att bli tvungna att säga upp oerhört mycket personal. Då klarar man inte den internationella kontrollen.
Snälla finansministern! Du behöver inte säga hur många miljarder, men tala gärna om hur du tänker. Funderar du på att öka resurserna till Skatteverket så att vi klarar kontrollen eller tänker du inte göra det?
Anf. 14 Anders Borg (M)
Herr talman! Jag delar Hans Olssons utgångspunkt. Jag tycker att den är rätt viktig. Det finns många i Sverige som är beredda att stå upp för vår välfärd, men enligt min uppfattning måste det finnas lika många som är beredda att stå upp för att vi måste ha skatteintäkter och ett skatteverk som har till uppgift att driva in dem. Det blir väldigt lätt annars att man får en semipopulistisk debatt där varje skatt blir ett problem och där Skatteverkets arbetsuppgifter beskrivs som en svårighet. Så kan det inte vara. Vi måste ha beredskap för att försvara Skatteverket när de fullgör sin plikt.
Det är dock viktigt att konstatera att Skatteverket är en kontrollmyndighet och en indrivningsmyndighet, men inte bara en kontroll- och indrivningsmyndighet utan också en servicemyndighet. Jag tror att de flesta människor som är medborgare i Sverige är beredda att betala sina skatter. Det är en väldigt stor kulturförskjutning som har skett på Skatteverket och som vi bör välkomna. Det bör vara naturligt för medborgarna att ta kontakt med Skatteverket när man känner att man behöver mer information i skattefrågor och för att få hjälp att på ett korrekt sätt betala de skatter man ska.
Vi vet att mycket av skattefelet egentligen inte handlar om skatteundandraganden utan om fel. Felen ligger mycket på reseräkningar, avdragen för resor, deklarationer av husförsäljningar och annat som är mycket komplicerat. I huvudsak vill svenskarna betala skatt.
Informationsutbytesarbetet är centralt därför att vi vet att vi har ett omfattande svartarbete i Sverige och en omfattande penningtvätt i olika delar av ekonomin. En funktion av detta är att pengarna måste kunna ta vägen någonstans. Med informationsutbytesavtal minskar risken för Skatteverket att förlora pengar och ökar svårigheterna för dem som vill undandra sig beskattning.
Det är alldeles självklart att Skatteverket som alla andra myndigheter och verk har betydande behov. Vi har ju ökat resurserna för Skatteverket under åren. Mellan 2009 och 2010 ökar de från 6,2 miljarder till 6,4 miljarder. Det är rimligt att vi ger ett resurstillskott till Skatteverket.
Sedan är det också så, det har ju Mats Sjöstrand konstaterat nu när han har avgått, att finansministrar måste hantera sina egna myndigheter på samma sätt som de hanterar andra myndigheter av det enkla skälet att i en regering kan man bara ha en accepterad roll för en finansminister att granska alla fackministrars myndigheter om finansministern också granskar sina egna. Det kan inte vara så att det finns några som har så att säga särskilda rättigheter eller som är undandragna från kontroll och prövningar. Detta måste med självklarhet gälla Skatteverket och Finansdepartementets myndigheter.
Skälet till att vi i regleringsbrevet har uppdragit åt Skatteverket att återkomma med en omfattande redogörelse för sin ekonomiska situation är ju att vi upplever ett bekymmer på området. Vi har bett Skatteverket att gå igenom och titta på detta därför att vi vet att det under flera år har varit så att de inte riktigt har fått de medel som de har äskat.
Om jag kan göra något för att mildra Hans Olssons ledsamheter ska jag väl försöka göra det genom att understryka att det enligt min uppfattning är viktigt att de för att få in skatteintäkter och för att Skatteverket ska kunna vara både en kontrollmyndighet och en servicemyndighet har de resurser som krävs. Det betyder inte att vi har möjlighet att skriva ut in blanko-checkar till Skatteverket utifrån vad de själva äskar, men vi ska naturligtvis noggrant pröva resursbehovet för Skatteverket under höstens budgetprövning.
Anf. 15 Hans Olsson (S)
Herr talman! Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva att en borgerlig finansminister ville lindra min ledsamhet, men mycket får man vara med om här.
Då får jag säga att i grund och botten är jag också en ganska snäll person. Nu vill jag inte förstöra finansministerns helg, eftersom den närmar sig så sakta, men det är också så att vi närmar oss ett val. Det är inte så långt kvar. Och det kan vara så, finansministern, att finansministern har gjort sin sista budget. Det kan vara så. Det kanske är mycket som talar för det.
Det är kanske dags att fundera lite grann på eftermälet. Det kan gå fortare än man kan ana. Frågan är hur man vill bli ihågkommen. Ska eftermälet vara att han lovade runt men höll tunt, att han sänkte skatterna för de rika och att han körde Skatteverket i botten så att det blev näst intill omöjligt att kontrollera skattefusket? Eller ska eftermälet bli att han i alla fall tog ansvaret för att kontrollera skattefusket?
Anf. 16 Anders Borg (M)
Herr talman! Det är viktigt att vi inte skapar en bild av att Skatteverket inte har resurser att genomföra nödvändiga kontroller, inte minst därför att det i sig skulle riskera att leda till att skattefusket ökar. Så är det inte. Skatteverket har resurser att fullgöra sina uppgifter. Skatteverket har nu, på vår anmodan, inkommit med en omfattande rapport så att vi kan säkra att så är fallet också framöver.
Det ska sedan naturligtvis ske en bred prövning av alla utgiftsäskanden i budgetprocessen. Vi har många myndigheter. Häpnadsväckande nog är det få av dem som bedriver en verksamhet som inte har någon funktion och mening. De flesta av dem har med relativt knappa resurser viktiga roller att spela. Det är så en offentlig budget ser ut. Däri ligger naturligtvis också att alla behov måste ställas mot alla behov. Skatteverkets viktiga och angelägna uppgifter måste ställas mot alla andra myndigheters angelägna och viktiga uppgifter. Enklare och svårare än så är det inte med budgetprocessen.
Jag är övertygad om att detta inte är den sista debatten som Hans Olsson och jag kommer att ha och inte heller den sista budget som jag kommer att lägga fram. Jag har förmånen av att inte vara speciellt lastgammal. På det sättet har jag goda förutsättningar att lägga fram många budgetar också i framtiden.
En sak som jag gärna vill gå till historien för är att vi har skött offentliga finanser bäst i Europa och att vi har minskat skuldsättningen, bland annat genom att vi har ett skatteverk som skiljer sig från dem i många andra länder.
Vi ska fortsätta diskussionerna om skattefusk och skattefel. Vi har höga skatter i Sverige, och vi borde egentligen ha mycket skattefel. Jag kan ändå konstatera att på momsområdet och på andra områden där jag ser mina kolleger skaka på huvudet av bekymmer och oro ligger Sverige i topp. Vi har ett begränsat skattefel åtminstone på sådana avgörande områden som momsen.
Skatteverket gör ett bra jobb, och det ska man göra också fortsättningsvis, men jag ska inte föregå budgetprövningen. Jag vill tacka Hans Olsson för hans viktiga frågor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.