Skattereformen
Interpellation 2018/19:150 av Kjell Jansson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-03-22
- Överlämnad
- 2019-03-25
- Anmäld
- 2019-03-26
- Sista svarsdatum
- 2019-04-09
- Svarsdatum
- 2019-04-23
- Besvarad
- 2019-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Enligt januariöverenskommelsen, som regeringspartierna slutit med Centerpartiet och Liberalerna, ska en skattereform genomföras under mandatperioden. Mycket kring vad den här skattereformen ska omfatta och vilka skatter som ska införas, tas bort eller justeras är fortfarande ovisst. Finansministern har dock i medierna deklarerat att hon vill att alla skatter ska diskuteras i förhandlingarna kring den nya skattereformen. Om finansministern har för avsikt att under mandatperioden öka ett av världens högsta skattetryck ytterligare vore det klädsamt om ministern kunde erkänna det.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
1. Kan ministern garantera att hon inte kommer att verka för att återinföra förmögenhetsskatt eller arvs- och gåvoskatt?
2. Avser ministern att höja det totala skattetrycket i Sverige med den skattereform som ska genomföras?
Debatt
(7 Anföranden)Interpellationsdebatt 2018/19:150
Webb-tv: Skattereformen
Dokument från debatten
- Protokoll 2018/19:79 Tisdagen den 23 aprilProtokoll 2018/19:79 Svar på interpellation 2018/19:150 om skattereformen
Protokoll från debatten
Anf. 41 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! har frågat mig om jag kan garantera att jag inte kommer att verka för att återinföra förmögenhetsskatt eller arvs- och gåvoskatt och om jag avser att höja det totala skattetrycket i Sverige med den skattereform som ska genomföras.
Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet. I avtalet finns en överenskommelse om en omfattande skattereform. Reformen ska bland annat öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar med sänkt skatt på jobb och företagande och stärka Sveriges konkurrenskraft. Den ska samtidigt utjämna dagens växande ekonomiska klyftor och långsiktigt trygga välfärden.
Några detaljer kring skattereformen har i det här läget inte låsts fast, men jag är övertygad om att alla frågor kommer att komma upp på bordet. En sådan stor reform måste självklart också ha en rimlig fördelningspolitisk profil. Behovet av en skattereform är något jag har pekat på länge. Att vi nu kan komma igång är bra, och arbetet vi har framför oss är viktigt.
Anf. 42 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Tack för svaret, finansministern! Jag ställde två frågor: Kan finansministern garantera att hon inte kommer att verka för att återinföra förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt? Och avser finansministern att höja det totala skattetrycket i Sverige med den skattereform som ska genomföras? Jag finner inte att jag har fått svar på någon av frågorna.
Sverige har världens högsta skattetryck och EU:s tredje lägsta tillväxt just nu. Skattetrycket måste ned för att vi ska få hjulen att snurra i näringslivet. Sverige är det land i Europa som är mest exportberoende av alla. Därför undrar jag: När kommer skattereformen? Finansministern är svaret skyldig när det gäller om förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten kommer att införas eller inte.
Arbetet med en ny skattereform har signalerats under en längre tid. Det gäller även punkt 4 i januariöverenskommelsen. Jag undrar: Vilka partier kommer att få vara med i denna arbetsgrupp? Blir det bara partierna som har gjort upp om JÖK:en, eller blir det även oppositionen?
Jag vill också höra om finansministern är nöjd med att Sverige har världens högsta skattetryck, i synnerhet på arbete? Jag ställer frågan med tanke på att när vi vill att folk ska sluta röka och konsumera alkohol höjer vi alkohol- och tobaksskatten. Varför har vi då så höga skatter på arbete i Sverige? Det är min fråga. Tyskland, exempelvis, har mycket lägre skatter och inte sämre välfärd än vad Sverige har.
Anf. 43 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag blev lite tagen av påståendet om den tyska välfärden. Jag talade just med en tysk väninna vars mamma inte har lika god skattefinansierad äldreomsorg som min mamma har. Det ser lite olika ut.
Om vi nu ska tala om skatt på arbete har Sverige däremot högre sysselsättningsgrad än Tyskland trots våra skatter på arbete. Vi har den högsta sysselsättningsgrad som något EU-land någonsin har haft. Det, om något, bevisar väl att ekvationen inte är riktigt så enkel som Kjell Jansson ger vid handen. Här handlar det naturligtvis om hur man tar ut skatt men också om vad man använder skattepengarna till. Det kan till exempel vara äldreomsorg, så att jag kan stå här och debattera snarare än att vara hemma och ta hand om min gamla mamma - vilket jag i och för sig också gärna gör.
Skattereformen kommer du inte att få några svar om. Det är för tidigt. Vi är precis i inledningsfasen, och jag tror inte att det är bra att inleda ett så stort arbete med att utesluta enskilda skattefrågor. Det fick riksdagsledamoten höra även i den förra interpellationsdebatten. Jag kommer att hålla detta öppet.
Exakt hur utformningen av arbetet kommer att se ut är vi heller inte klara med. Det kommer vi att komma fram till. Jag har däremot hört från Moderaterna att de inte tycks vara särskilt intresserade.
Anf. 44 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Jag får fortfarande inget svar av finansministern på frågorna. De är obesvarade.
Det är intressant att finansministern tar upp äldreomsorgen. Det kanske inte är det skepp vi ska skryta mest om i den här kammaren. Det är stora brister i äldreomsorgen på många håll i Sverige. Det finns också bra exempel, men fortfarande är det stora brister. Det vet finansministern också. Inte minst gäller det de kommuner och de regioner som Socialdemokraterna styr ute i landet.
Fastighetsskatten har vi redan tagit upp, men det är också intressant hur finansministern tänker om 3:12-reglerna och bränsleskatterna inför en sådan här skattereform. För företagare är ändå 3:12-reglerna en form av dubbelbeskattning. Först betalar man skatt på vinsten i sina bolag, och när man sedan ska ta ut pengarna får man betala skatt en gång till.
Det har på sista tiden kommit två rapporter från Svenskt Näringsliv och Timbro som tar upp det här med skatterna. Det vore intressant att höra hur finansministern ser på de rapporterna, där man vill ha en annan form av skatteväxling än den som föreslås i JÖK:en. Här föreslås i stället att man höjer momsen på vissa belopp och sänker skatten på arbete.
Anf. 45 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det finns absolut stora problem med äldreomsorgen i Sverige. Att göra som Moderaterna gjorde den 1 januari och sänka skatten med 20 miljarder är inte ett sätt att stärka äldreomsorgen.
När det gäller frågorna kring skattereformen är det arbetet och hur det exakt ska utformas som sagt precis i sin linda. Än mindre vet vi vad som kommer att komma ut av det. Det är inte klart. Där finns inga svar att ge än, och därför kan jag heller inte ge några.
Anf. 46 Kjell Jansson (M)
Fru talman! Jag kan konstatera att finansministern inte kommer att ge några besked i den fråga jag ställt, precis som i den förra interpellationsdebatten. Vi får väl fortsätta att interpellera och fråga. Jag tycker ändå att finansministern är svaret skyldig här i kammaren, både till riksdagen och till våra invånare.
Jag vill också säga att hög skatt inte alltid är förknippat med hög kvalitet i välfärdstjänsterna. Man kan se i kommunerna hur skattesatserna skiljer och vad man lägger på olika välfärdssektorer som skola och äldreomsorg. Det är inte alltid höga kostnader ger högre kvalitet. Det är lätt att tro det. Jag vill hävda att det är mer avgörande hur man styr verksamheten.
Anf. 47 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Självklart är det viktigt hur man styr välfärdens verksamheter, men har man inte de resurser som krävs finns det ingen styrning i världen som hjälper. Vår personal i hemtjänsten, som springer på minutscheman, kan inte springa snabbare. I takt med att vi nu blir fler äldre handlar det om att säkerställa att det finns resurser så att våra äldre kan ha en trygg vardag. Det går aldrig om den skattesänkarpolitik som Moderaterna har röstat igenom skulle fortsätta.
Vi är i inledningen av att göra en skattereform. Det är ett arbete som precis har påbörjats. Då är det inte rimligt att jag står i kammaren och svarar på vad som kommer att komma ut av den processen, som kommer att ta flera år. Då går det inte att genomföra en skattereform. Om man ska ha de kraven kan man aldrig inleda större arbeten för att göra förändringar. Syftet med större förändringar och långsiktiga arbeten är ju just att göra någonting nytt. Då ska man inte ha alla svaren i början. Då vore det ju bara att göra så.
Det handlar om att lägga ett pussel för hur vi kan skapa ett långsiktigt hållbart skattesystem som både ger goda drivkrafter till arbete och företagande och styr bättre miljömässigt, samtidigt som vi har en bra fördelningsprofil. Det är det arbetet som nu ska genomföras, och innan det är klart kommer jag inte att sätta käppar i hjulet för arbetet genom att stå här och utesluta enskilda förändringar. Det vore inte att ta ansvar för det långsiktigt hållbara skattesystemet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

