Skatteintäkter från nedtrappning av jobbskatteavdraget
Interpellation 2015/16:26 av Fredrik Schulte (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-09-28
- Överlämnad
- 2015-09-30
- Anmäld
- 2015-10-01
- Svarsdatum
- 2015-10-20
- Besvarad
- 2015-10-20
- Sista svarsdatum
- 2015-10-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
En av Sveriges mest aktade nationalekonomer, Lennart Flood, har sedan tidigare utvärderat Socialdemokraternas förslag att trappa av jobbskatteavdraget för högre inkomster. Med anledning av att samma förslag (med mindre justeringar) återfinns i budgetpropositionen för 2015 har Flood skrivit följande i Ekonomisk debatt:
”Enligt en utvärdering av Ericson och Flood (2014) gav det ursprungliga socialdemokratiska förslaget att fasa ut jobbskatteavdraget praktiskt taget inga effekter på skatteintäkten. Av de ca 1,6 miljarder kr av skatteintäkten som beräknas vid en mekanisk (statisk) utvärdering, utan att ta hänsyn till beteendeeffekter, kvarstår ingenting när vi tar hänsyn till förväntade beteendeeffekter i form av ett minskat arbetsutbud. Även om den i budgetpropositionen för 2015 aktuella reformen skiljde sig något så torde detta resultat gälla i stort. Fler berörs då avtrappningen av jobbskatteavdraget börjar vid en lägre inkomst, men samtidigt blir marginalskatten något lägre under hela avtrappningen.”
Trots kritiken mot förslaget finns inte någon djupgående konsekvensanalys av förslagets beteendeeffekter i budgetpropositionen. Detta trots att Finansdepartementet har tillgång till utvärderingsverktyg som mikrosimuleringsverktyget Facit och att det finns ett mycket robust vetenskapligt stöd för att höjda marginalskatter på höga inkomster leder till färre arbetade timmar.
Att vara återhållsam med vilka beteendeförändrande effekter skattesänkningar har finns det en viktig försiktighetspoäng i. Att bygga glädjekalkyler för skattesänkningar leder lätt till underskott i offentliga finanser. För skattehöjningar, däremot, bör den omvända principen gälla. Att höja en skatt och förvänta sig högre skatteintäkter än vad samma höjning faktiskt inbringar skapar lika mycket hål i offentliga finanser om samma resurser intecknas för att öka offentliga utgifter. Detta är precis vad regeringen nu gör.
Det är inte en ansvarsfull ekonomisk politik att finansiera reformer med glädjekalkyler över hur mycket pengar skattehöjningar kommer att inbringa.
Med anledning av detta vill jag fråga finansministern:
- Hur förhåller sig finansministern till de beräkningar som pekar på att en nedtrappning av jobbskatteavdraget inte kommer att inbringa de skatteintäkter som budgetpropositionen anger?
- Hur förhåller sig finansministern till det mycket robusta forskningsstöd som finns till stöd för att höjda marginalskatter leder till färre arbetade timmar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:26
Webb-tv: Skatteintäkter från nedtrappning av jobbskatteavdraget
Dokument från debatten
- Tisdag den 20 oktober 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:16
- Protokoll 2015/16:16 Tisdagen den 20 oktoberProtokoll 2015/16:16 Svar på interpellation 2015/16:26 om skatteintäkter från nedtrappning av jobbskatteavdraget
Protokoll från debatten
Anf. 55 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig hur jag förhåller mig till de beräkningar som pekar på att en nedtrappning av jobbskatteavdraget inte kommer att inbringa de skatteintäkter som budgetpropositionen anger samt till det mycket robusta forskningsstöd som finns till stöd för att höjda marginalskatter leder till färre arbetade timmar.
Svar på interpellationer
De beräkningar som Fredrik Schulte refererar till avser eventuella offentligfinansiella effekter på lång sikt. I budgetpropositionen presenteras effekterna för de nästkommande åren, och det är de effekterna riksdagen ska ta ställning till. För dessa effekter är eventuella långsiktiga beteendeeffekter mindre relevanta, speciellt för budgetåret. Här vill jag även betona att det inte skett någon förändring av hur budgeteffekter beräknas och redovisas sedan den förra mandatperioden. De budgeteffekter som redovisas i budgeten är på samma sätt som tidigare statiska. Vid prognoser på den makroekonomiska utvecklingen och det offentligfinansiella sparandet görs däremot en samlad bedömning av effekterna av regeringens politik på exempelvis sysselsättning och bnp.
När det gäller forskningen rörande marginalskatter och arbetsutbud är jag väl medveten om att skatter kan påverka människors beteende. Det är dock inte bara skatter som påverkar arbetsmarknaden, och det är därför missvisande att bedöma politiken utifrån enskilda finansieringsåtgärder. Efter den förra regeringens mandatperioder med stora ofinansierade skattesänkningar har vi nu stora underskott i statens finanser och samtidigt en arbetslöshet som bitit sig fast på höga nivåer. För att genomföra angelägna satsningar som bland annat kan bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet krävs att skatten nu höjs. Avtrappningen av jobbskatteavdraget ger nödvändiga skatteintäkter och har en bra fördelningsprofil.
Anf. 56 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Anledningen till att vi har den här debatten är att regeringen har bestämt sig för att man vill trappa ned jobbskatteavdraget för dem som har lite högre inkomster. Det gör att den person som tjänar till exempel 50 000 kronor i månaden - vi kan säga att det är en läkare - och som väljer att jobba en timme extra utöver de 40 timmar i veckan som han eller hon ska jobba bara kommer att få behålla 20 kronor för varje hundralapp som han eller hon tjänar.
Det finns ett starkt forskningsstöd för att det här är en dålig politik, för detta kommer att göra att höginkomsttagare kommer att jobba mindre. Läkaren kommer att avstå från att ta den extra jourtimmen för att det helt enkelt inte är lönsamt. Det är bättre att spendera den timmen med familjen i stället eller att ägna sig åt någon form av fritidsintresse som man har.
Detta finns det som sagt starkt stöd för allmänt i forskningen. Det har också riktats mycket kritik mot regeringen för just den här åtgärden. Konjunkturinstitutet har påpekat att det här mycket väl kommer att bli effekten. Finanspolitiska rådet har gjort likadant. En av Sveriges ledande forskare, Lennart Flood, professor emeritus från Göteborgs universitet, har särskilt tittat på frågan och kommit fram till att det till och med kan vara så att åtgärden på sikt ger mindre pengar till staten.
Då säger Magdalena Andersson: Men vi ska inte bry oss så mycket om det, för vi måste se till helheten i budgeten.
Det är då intressant att titta på helheten i budgeten. Oberoende bedömare, som Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet och Svenskt Näringsliv, säger att den politik som regeringen nu lägger fram kommer att leda till ungefär 20 000 färre jobb. Och regeringen själv mörkar alla beräkningar som redovisar hur regeringens politik skulle slå mot svensk ekonomi och mot sysselsättningen.
Om Magdalena Andersson absolut vill höja skatterna - det förstår jag att hon vill utifrån hennes ideologiska utgångspunkter - undrar jag: Varför måste hon till varje pris höja de skatter som skadar svensk ekonomi? Jag och Magdalena Andersson hade antagligen bråkat om hon hade höjt en annan skatt. Men att hon höjer de mest skadliga skatterna för ekonomin är mycket märkligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan håller jag helt med Magdalena Andersson om att helheten är viktig och att det är viktigt att man fortsätter satsa på vård, skola och omsorg. Det är inte den helheten som vi från Alliansen och Moderaterna kritiserar, utan det vi kritiserar är att 75 procent av det som regeringen satsar inte går till vård, skola och omsorg utan till bidrag, subventioner och arbetsmarknadspolitik som skadar Sverige. Helheten är alltså tokig, och i det specifika fallet är skattehöjningen tokig. Det finns nämligen risk för att den på lång sikt kommer att göra att man till och med får mindre skattepengar än vad man får i dag. Då svarar Magdalena Andersson att hon inte bryr sig om det långsiktiga. Jag tycker att det är häpnadsväckande att vi har en finansminister som bara tänker på att få spendera här och nu och inte tänker på det långsiktiga för Sveriges väl och ve.
Anf. 57 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Fredrik Schulte ska vara lite försiktig med att lägga ord i ens mun som man inte har sagt.
Vi använder de beräkningskonventioner som Finansdepartementet har använt sedan 90-talskrisen. Det är statiska beräkningskonventioner. Den förra regeringen använde sig av dem. Vi använder oss av dem. Det fanns en tid när det var borgerlig regering då man inte använde sig av statiska beräkningar. Det ledde till historiskt stora underskott, till skenande ränta och till att det inte fanns något förtroende på kapitalmarknaderna. Det är efter erfarenheter av borgerliga regeringar som man har gått över till att göra den här typen av statiska beräkningar och inte använder dynamiska beräkningar.
Fredrik Schulte tror att det mest skadliga för ekonomin är avtrappning av jobbskatteavdraget. Det absolut mest skadliga Fredrik Schulte kan tänka sig är att någon som har 51 000 kronor i lön skulle få en skattehöjning på 30 konor i månaden och att någon som har 55 000 kronor i lön skulle få en skattehöjning på 150 kronor i månaden. Jag delar inte Fredrik Schultes uppfattning att detta är det mest skadliga man kan åstadkomma i svensk ekonomi.
Jag kan tänka mig betydligt mer skadliga saker, till exempel det som är resultatet efter åtta år av borgerlig regering. Det är ökade klyftor, och det är någonting som IMF till exempel pekar på är oerhört skadligt för den ekonomiska utvecklingen i ett land. Skolresultaten faller snabbare än i något annat OECD-land. Det är uppenbart skadligt för den ekonomiska utvecklingen. Det är en betydligt högre långtidsarbetslöshet, arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet. Det tror jag är väldigt skadligt för den ekonomiska utvecklingen. Att ungdomar går arbetslösa månad in och månad ut utan att få något stöd tror jag är oerhört skadligt för ekonomin.
Jag och Fredrik Schulte har helt olika syn på vad som skadar ekonomin. Är det att någon som tjänar över 50 000 får 30 kronor i månaden i högre skatt eller att barn och ungdomar inte får det stöd de behöver i skolan, att ungdomar går långtidsarbetslösa och att vi inte investerar i infrastrukturen - sådant som är resultatet av politiken när Fredrik Schultes parti satt i regeringen?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fredrik Schulte tror att människor kommer att sluta arbeta när marginaleffekterna ökar lite. Fredrik Schulte har ju 100 procents marginaleffekt när han jobbar en extra timme, till exempel den timme han jobbar just nu. Då undrar jag: Om Fredrik Schulte jobbar trots att han har 100 procent i marginaleffekt, tror han att andra människor agerar helt annorlunda än han själv? Berätta gärna skillnaden mellan dig och övriga svenska medborgare!
Anf. 58 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Jag måste gratulera finansministern till det nya skämtet hon kör, det vill säga att om det nu skulle vara så att marginalskatterna är så skadliga, varför skriver jag då så många interpellationer?
Jag skriver många interpellationer därför att jag är övertygad om att den här regeringen för en politik som är väldigt skadlig för Sverige, och jag ser som min uppgift att få Magdalena Andersson att stå till svars för den politik hon för.
Jag skulle vilja läsa upp någonting som Magdalena Andersson precis läste upp här i talarstolen angående effekterna av att trappa av jobbskatteavdraget: "För dessa effekter är eventuella långsiktiga beteendeeffekter mindre relevanta."
Vi har alltså en situation där forskningen är väldigt tydlig: Höjer man marginalskatterna kommer det att slå mot antalet arbetade timmar. Det är vad forskningen säger rent allmänt. Sedan har vi de ledande forskarna i Sverige i dag som har tittat på just specifikt den här skattehöjningen som Magdalena Andersson genomför, och de säger att detta är skadligt för svensk ekonomi och på sikt kanske kommer att ge staten mindre pengar än vad man har i dag.
Ovanpå detta har vi en situation där Magdalena Anderssons företrädare, till exempel den tidigare finansministern Thage G Peterson från Socialdemokraterna, gjorde upp med delar av Alliansen om att ändra skattesystemet för att ta bort de höga marginalskatterna.
Nu är Sverige tillbaka med världens högsta marginaleffekter. Det innebär att om en läkare ska jobba en timme extra och tjänar 100 kronor på att jobba den timmen får han eller hon bara behålla 20 kronor. Varför ska läkaren då jobba över och avlasta det svenska sjukvårdssystemet? Det finns ju inga incitament, inga drivkrafter för att göra det.
Successivt kommer en sådan politik att skada svensk ekonomi. Det kommer inte att ske på studs, utan det kommer successivt att få en beteendeförändrande effekt. Då säger finansministern - och jag säger det en gång till - att långsiktiga beteendeeffekter är mindre relevanta.
Vi har alltså en finansminister som struntar i om hennes politik på längre sikt är dålig för Sverige. Hon är bara intresserad av att höja skatterna för att kunna stå här i talarstolen och ha något slags klasskampsretorik från 70- och 80-talen och sedan ta dessa pengar för att höja bidragen och strunta i vad det får för långsiktiga konsekvenser för Sverige.
Det är inte en ansvarstagande politik. Det är en väldigt ideologiskt driven politik, en politik som kommer att vara dålig för vår framtid.
Magdalena Andersson försöker gömma sig bakom att regeringen gör vissa satsningar på vård, skola och omsorg. Jag har gång på gång i många debatter gått upp här och sagt att det är bra att vi satsar på vård, skola och omsorg. Om detta är vi överens, även om det är lite tråkigt att regeringen väljer att satsa på ett ineffektivt sätt och inte satsa på mer matteundervisning i skolan, på en tioårig grundskola eller på våra främsta lärare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vi inte är överens om är de 75 procent av Magdalena Anderssons stora satsningar som går till någonting annat - i huvudsak till höjda bidrag för människor som inte arbetar, subventioner och arbetsmarknadspolitik som gör mer skada än nytta.
Svaret från Magdalena Andersson är att de långsiktiga effekterna är mindre relevanta. Vi har en finansminister som inte bryr sig om framtiden för vårt land. Det är allvarligt.
Anf. 59 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Bidrag, säger Fredrik Schulte. I bidrag inkluderar han då till exempel vår 90-dagarsgaranti för ungdomar som han menar gör mer skada än nytta. Fredrik Schulte tycker att det gör mer nytta om ungdomar går långtidsarbetslösa månad in och månad ut i stället för att ha något att göra. Vår 90-dagarsgaranti tycker han är ett bidrag som gör mer skada än nytta. Här har vi en djup ideologisk skillnad mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att ungdomar får stöd, dels i skolan så att man klarar sig genom skolan, dels stöd så att man kan komma tillbaka och ta sig igenom sin gymnasieexamen om man av någon anledning har hoppat av skolan. Vi tycker också att det är viktigt att man, om man har tagit sin gymnasieexamen men ändå blivit arbetslös, får stöd så att man får möjlighet att komma i arbete.
Fredrik Schulte kallar detta för bidrag. Jag kallar det för att investera i Sveriges ungdomar så att de ska få en bra framtid men också för att de ska ha en bra vardag här och nu. Jag tycker att det är viktigt, och jag tycker att det är rätt.
Frågan som Fredrik Schulte ställde till mig är om en nedtrappning av jobbskattavdraget kommer att inbringa de skatteintäkter som budgetpropositionen anger. Svaret på den frågan, om man nu tror på att det finns långsiktiga beteendeeffekter, är att de långsiktiga beteendeeffekter som en del forskare pekar på inte är relevanta för de närmaste budgetåren. Det är svaret på den fråga som Fredrik Schulte ställer, vill jag vänligt påpeka.
Däremot svarar Fredrik Schulte inte riktigt på min fråga. Fredrik Schulte säger att han tycker att det är viktigt att granska min politik, och därför står han här trots att han lika gärna kunde vara ute och spela golf, enligt hans egen syn på hur människor agerar. Men hur är det med alla andra människor som har oreglerad arbetstid, vilket är en absolut majoritet av dem som har en lön över 50 000 kronor i månaden? Kommer de att vara ute och spela golf, eller kommer de, precis som Fredrik Schulte, att fortsätta arbeta trots att de kommer att ha exakt samma marginaleffekt som de hade tidigare, nämligen 100 procent, för en extra timmes arbete?
Anf. 60 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Magdalena Andersson, jag ska svara på din sista fråga mycket tydligt. Vi vänder på steken och gör så här: Om Magdalena Andersson ger mig 500 kronor för varje interpellation jag skriver så kommer hon att få se en ökning av antalet interpellationer. Jag är mån om att förvalta det uppdrag jag har fått av svenska folket, av mina väljare, att granska henne och se till att hon står till svars för sin politik. Skulle jag dessutom få en extra morot för varje interpellation hade jag skrivit ännu fler interpellationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att i strid med all forskning och sunt förnuft påstå att ekonomiska drivkrafter inte spelar någon roll är bara tramsigt. Det är klart att det spelar roll hur mycket människor får för att göra en arbetsinsats. Alla älskar inte sina jobb. Jag råkar faktiskt älska det jag håller på med, att få kämpa för de idéer jag tror på för att göra Sverige bättre, men alla älskar inte sina jobb och tycker inte att det absolut roligaste som finns är att gå till jobbet.
Om vi ska uppmuntra människor att jobba fler timmar och det inte bara ska vara några fina ord från talarstolen måste vi föra en politik som leder till det. Alla ledande forskare säger att det Magdalena Andersson håller på med nu är galenskap.
Ovanpå detta står Magdalena Andersson själv och säger att hon struntar i de långsiktiga effekterna. Vi har alltså en finansminister som inte bryr sig om vad som händer med Sverige om tio år. Så länge hon får höja skatterna och bidragen här i dag för att kortsiktigt vinna några politiska poäng är finansministern nöjd.
Jag tycker att vi borde ha politiker som bryr sig om vad som är bäst för Sveriges framtid. Självklart är vi alla här, oavsett parti, engagerade i att minska ungdomsarbetslösheten. Men den politik som ni lägger fram har testats förut, och den har inte fungerat.
Anf. 61 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det vore klädsamt om Fredrik Schulte inte ljög i talarstolen. Det står oerhört tydligt i svaret att det är effekterna för de nästkommande åren riksdagen ska ta ställning till, och för dessa effekter är eventuella långsiktiga beteendeeffekter mindre relevanta. Det är det jag säger, ingenting annat. Låt bli att fara med osanning i talarstolen, Fredrik Schulte! Det är inte första gången. Jag hoppas att det inte händer fler gånger.
Det är självklart att ekonomiska drivkrafter spelar roll för hur mycket människor arbetar. Men det finns andra saker än ekonomiska drivkrafter som också spelar roll. Fredrik Schulte är ett ypperligt exempel på detta. Det är inte ekonomiska drivkrafter som gör att Fredrik Schulte står här i talarstolen, för han har ju 100 procents marginaleffekt.
Men även för andra människor finns det annat som spelar roll - till exempel om det finns barnomsorg som fungerar, om det finns bra fritis, om det finns fungerande äldreomsorg, om man har sjukvård och om man har kunnat få den utbildning som krävs för att man över huvud taget ska kunna få jobb.
Därför spelar också ett fungerande skatteuttag som ger god välfärd och fungerande utbildningssystem roll. Det påverkar också hur många arbetade timmar som finns i ekonomin och hur hög sysselsättningen är.
Därför ser vi, när vi tittar ut över världen, att det inte är de länder som har lägst skattesatser som har högst antal arbetade timmar eller högst andel av befolkningen på arbetsmarknaden. Tvärtom är det länder som har lite högre skatteuttag som också har ett högt antal arbetade timmar och många människor på arbetsmarknaden. Det beror på att bra beskattning och väl använda pengar tillsammans ger goda förutsättningar för människor att arbeta och bidra, till exempel genom en väl fungerande välfärd och väl fungerande utbildningssystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.