Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skatteavdrag för forskning och utveckling

Interpellation 2007/08:254 av Engström, Marie (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-30
Anmäld
2007-12-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2007-12-14
Sista svarsdatum
2007-12-14
Besvarad
2007-12-18

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 30 november

Interpellation

2007/08:254 Skatteavdrag för forskning och utveckling

av Marie Engström (v)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar inte minst inom miljö- och energiområdet. Det behövs ökade resurser till alla delar inom FoU, från grundforskning till utveckling av produkter och tjänster. Inom ramen för Vinnova har småföretag under några år kunnat få bidrag till behovsidentifiering av, förstudier till och genomförande av FoU-projekt. Intresset har varit mycket stort. För något år sedan var det endast var tionde sökande som fick del av stödet; det indikerar att här behövs ytterligare insatser. Det första alliansregeringen gjorde när man kom till makten var att dra in det anslaget. Nu har det rättats till.

Det finns möjlighet att ytterligare gynna forskningsinsatser i mindre företag genom att införa ett skatteavdrag. I till exempel Norge med flera länder finns sådana system. Tyvärr har intresset hittills varit lågt för att införa den typen av åtgärder i Sverige. Däremot satsar regeringen på skattelättnader för hushållstjänster, vilket kan tyckas vara en märklig prioritering. Att stimulera forskningsinsatser i företag är avgörande för att ta till vara och vidareutveckla unik kompetens i arbetet för en hållbar utveckling och för att skapa fler jobb.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsministern:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stimulera forskningssatsningar i företag, till exempel genom skatteavdrag?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:254, Skatteavdrag för forskning och utveckling

Interpellationsdebatt 2007/08:254

Webb-tv: Skatteavdrag för forskning och utveckling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Borg (M)
Anf. 212 Anders Borg (M)
Fru talman! Marie Engström har frågat näringsministern vilka åtgärder hon är beredd att vidta för att stimulera forskningssatsningar i företag, till exempel genom skatteavdrag. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. Sverige har i dag generella regler där avdrag för kostnader för forskning och utveckling ges så snart forskningen har eller kan antas få betydelse för den skattskyldiges näringsverksamhet. Praxis på området är mycket generös. Redan med befintliga skatteregler finns alltså goda förutsättningar att bedriva forskning och utveckling i Sverige. I en internationell jämförelse investerar Sverige mer i forskning och utveckling i förhållande till bnp än alla andra OECD-länder. Jag delar Marie Engströms uppfattning att forskning och utveckling är viktigt. Men införandet av en särskild skattesubvention för forskning och utveckling innebär statsfinansiella kostnader och måste vägas mot andra projekt på skatteområdet och andra satsningar på utgiftsområdet. Upplysningsvis vill jag också nämna att regeringen i budgetpropositionen för 2008 sagt att man som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast 2008 en utredning för att möjliggöra avdragsrätt för sådana donationer.
Marie Engström (V)
Anf. 213 Marie Engström (V)
Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret. Jag kan konstatera att finansministern delar min uppfattning att forskning och utveckling är viktigt. Det är det ju. Inte minst för att vi ska kunna delta fullt ut i den nödvändiga klimatomställningen kanske vi måste satsa inom både miljö- och energisektorn, för att kunna gå vidare och fortsätta att vara tillräckligt ledande inom de områdena, som vi hittills har varit. I min interpellation har jag tagit upp de satsningar och de stöd som i dag finns inom ramen för Vinnova, det som kallas Forska och väx. Vi vet att många mindre företag har sökt och att bara var tionde har kunnat få ta del av de stöd som har getts, som har gått via anslag från statsbudgeten. Detta infördes för några år sedan och har visat sig vara en succé. Det indikerar också att det finns ett ganska stort behov. Jag vill egentligen ställa det här lite grann emot andra satsningar som regeringen gör, men kanske inte på den här typen av företag. Regeringen har ju inriktat sina skattereduktioner och subventioner mer till tjänstesektorn. Jag och mitt parti tycker kanske att det är lite mer uppseendeväckande, när vi tycker att det kan vara en annan sektor som behöver stödet just nu. Utgångspunkten för interpellationen är också en promemoria som upprättades på Näringsdepartementet för en tid sedan - det var nog under förra mandatperioden, men den finns säkert kvar där. Det är en promemoria som handlar om skattekreditering via skattekontot. Det handlar egentligen inte om avdrag, som jag olyckligtvis skrev i interpellationen. Här finns det en föregångare till exempel i Norge, där man använder den här typen av subventioner. Det är precis så som Anders Borg säger i svaret till mig, att det handlar om pengar som ska ges över statsbudgeten. Men då handlar det helt enkelt om att prioritera. Är det den här typen av satsningar man vill göra, eller vill man satsa på en tjänstesektor, såsom regeringen gör? Där ställer man inte några motkrav på den som är mottagare av pengarna. Inom tjänstesektorn ställs det inga motkrav på att man ska anställa ett visst antal personer, och jag vet inte om det är skrivet att det ska göras någon speciell kontroll av de företag som får del av de sänkningar av arbetsgivaravgifterna som Anders Borg och regeringen föreslår. Inom ramen för de forskningssatsningar som vi vill lyfta fram ska företagen dels kontrolleras, dels visa fram ett hållbart projekt för att få tillgång till den här typen av stöd. Det är det som är så viktigt. Även om finansministern instämmer i vad jag tycker angående anslag till forskning och utveckling finns det ingen indikator, i varje fall inte i finansministerns svar, på att regeringen tänker göra någonting på det här området och i synnerhet när det gäller satsning på små och medelstora företag inom miljö- och energisektorn.
Anders Borg (M)
Anf. 214 Anders Borg (M)
Fru talman! Marie Engström har naturligtvis helt rätt i att forskning är av avgörande betydelse. Det hör till de offentliga utgifter som vi med betydande trovärdighet kan säga har en positiv effekt på tillväxten. Det är viktigt att vi har en god finansiering för svensk forskning. Här tillhör Sverige de ledande länderna. Jag kan notera att när man från EU:s sida utvärderar Lissabonprocessen är Sverige det land som har högst forskningsanslag och ett av de länder där ökningen av forskningsanslagen har varit särskilt påtaglig under senare år. Vi har naturligtvis skärpt konkurrens på det här området. Fler länder kliver in och fler länder vill vara med, och då ökar naturligtvis kraven på Sverige. Ska vi vara ett ledande välståndsland och välfärdsland måste vi tillhöra de länder som gör stora satsningar på forskning och utveckling. Jag vill samtidigt säga att det finns en del svårigheter med skattesubventioner eller skatteutgifter på forskningssidan. Vi har haft den typen av avdrag i Sverige mellan 1973 och 1983, och det avskaffades just därför att man gjorde bedömningen att det inte hade så stora effekter. Nu vet vi att det förmodligen skulle bli mindre effekter än vad det var då, därför att EU-medlemskapet och EES-avtalet gör att avdragsrätten måste omfatta alla forskningssatsningar som görs inom EES-området. Då finns det en betydande risk att svenska skattemedel används för att subventionera forskning som bedrivs i andra länder. Det finns också ett norskt system, som den norska statistiska centralbyrån haft anledning att utvärdera. Där är slutsatsen att det inte går att belägga att det här har haft några stora positiva effekter. Jag vill inte för den skull stänga några dörrar. Vi har sagt i vårt valmanifest och i andra sammanhang att vi är beredda att titta på olika vägar att skapa incitament för forskning. Det kanske allra viktigaste på det området är att vi ska återkomma under det kommande året med en forskningsproposition som måste innehålla en bred och offensiv satsning på att utveckla forskningen. Nu tror inte jag att det i sig räcker, därför att Sverige har haft en ledande forskning under lång tid. Vårt problem har varit att företagsklimatet och entreprenörsklimatet har varit så dåligt att forskningen inte har omsatts i produktion, innovationer, produkter och nya marknader i Sverige. Nu har regeringen avskaffat förmögenhetsskatten, och det är naturligtvis ett viktigt steg. Det förstärks av att Marie Engström var med och röstade igenom ett avskaffande av arvs- och gåvoskatten. Sammantaget innebär det att entreprenörsklimatet har förbättrats. Här finns det naturligtvis ytterligare och viktigare åtgärder som måste vidtas för att vi ska få en god utväxling på de forskningssatsningar som görs. Jag vill, som sagt, inte stänga några dörrar i den här diskussionen, utan vi är beredda att pröva alla tänkbara alternativ som innebär att vi skapar en god grogrund för forskning i Sverige, och naturligtvis inom miljöområdet eller för den delen inom andra områden. Det är en viktig del i att Sverige ska kunna vara ett starkt välståndsland och ett starkt välfärdsland att vi har en väl fungerande forskning.
Marie Engström (V)
Anf. 215 Marie Engström (V)
Fru talman! Till frågan vad som är möjligt inom ramen för vad EU-kommissionen kan tycka finns det ju ett konkret förslag, och det är att företagen kan få stöd med högst 35 procent av kostnaderna, men med ett tak upp till 2,8 miljoner kronor. De här nivåerna indikerar att det inte handlar om stora företag utan om mindre företag. Anders Borg pratade i sitt svar till mig nu om företagsklimatet och att det inte var så bra förra mandatperioden. Ja, men det var då man införde möjligheten inom ramen för Vinnova för mindre företag att få stöd till forskning. Eftersom intresset var så pass stort indikerar det väl att det fanns ett upparbetat behov av att stimulera mindre företag att utveckla kunskap och tekniker, kanske främst då i miljö- och energiomställningens namn. Jag förstår inte riktigt detta resonemang. Jag vet inte om vi ska prata om borttagande av förmögenhetsskatten - den debatten hade vi förra veckan. Nu läste jag att Lars Calmfors ifrågasätter era argument där ni säger att tar vi bara bort förmögenhetsskatten kommer så mycket kapital in över landets gränser att vi kan få tillgång till nytt riskkapital och så vidare. Nej, jag tror att ni överdriver betydelsen av att ta bort förmögenhetsskatten i det hänseendet, och det gör ni ganska rejält. Det finns ändå ett slags positivt inslag i svaret från finansministern. För några veckor sedan stod jag och finansministern här och debatterade skattefusk. Jag påtalade behovet av att Skatteverket skulle få göra oanmälda besök och att vi skulle ålägga företagen att ha personalliggare. I dag hörde jag att ni har haft en presskonferens om att precis de åtgärderna ska införas om än i en begränsad skala. Jag tycker ändå att ni är en bit på väg. Det är naturligtvis min förhoppning att den här interpellationen och den här debatten ska leda till att finansministern efter helgerna eller i samband med att forskningspropositionen läggs fram också lägger fram förslag som gynnar forskningsinsatser för små och medelstora företag.
Anders Borg (M)
Anf. 216 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag tror att Marie Engström kan vara tryggt förvissad om att Lars Calmfors och regeringen gör en likartad bedömning av effekterna av de olika åtgärder som vidtas. De största jobbeffekterna av det vi gör kommer naturligtvis från jobbavdrag, förändrad arbetslöshetsförsäkring och ändrad a-kasseavgift. Det är där de stora effekterna kommer. Lars Calmfors, EU-kommissionen, OECD, IMF, Riksbanken och KI har gjort bedömningen att detta har stora och betydande effekter på sysselsättningen. Vi har inte tillgodoräknat oss några sysselsättningseffekter av förmögenhetsskattens avskaffande när vi har bedömt utvecklingen på sysselsättnings- och arbetsmarknadssidan. Det sammanhänger med att effekterna här är mer indirekta och mer komplicerade. Det Lars Calmfors sade i TT-telegrammet var att detta kan leda till större investeringar, och det kan i sin tur på sikt leda till fler jobb. På kort sikt gör jag nog samma bedömning som Lars Calmfors; det har inte någon stor sysselsättningseffekt vare sig 2007 eller 2008. Men jag är övertygad om att detta på lång sikt är en av de viktigaste åtgärderna som regeringen vidtar. Marie Engström påpekar att Sverige har ett bra företagsklimat, och det är sant. Men det är också sant att OECD och andra har påpekat att entreprenörsklimatet i Sverige har varit bristande. Det har kanske blivit allra mest tydligt genom att vi inte har haft samma förmåga som en del andra länder att omsätta forskning och patent i produktion, nya produkter, nya marknader, nya säljmetoder, nya marknadsföringssätt och nya distributionsmetoder av varor och produkter som sker i en mer dynamisk och kreativ entreprenörskultur. Jag vill gärna ge Marie Engström en eloge för att den tidigare regeringen avskaffade arvs- och gåvoskatten. Jag tror att det, precis som när det gäller förmögenhetsskatten, var en mycket viktig åtgärd för att förbättra entreprenörsklimatet och därmed också på lång sikt göra att vi får en bättre utveckling av de satsningar vi gör på forskning. Sedan är jag en pragmatisk person. För mig är inte det centrala om vi stimulerar forskning på budgetens intäktssida eller utgiftssida. Primärt ska vi se till att vi får fram en bra forskningsproposition som ger goda förutsättningar för svenska universitet och forskningsinstitutioner att driva sin verksamhet. Sedan måste vi naturligtvis också titta på vad det finns för andra alternativ. Även på den punkten välkomnar jag att Marie Engström har en beredskap att stötta alliansregeringens viktiga uppdrag att förbättra förutsättningarna för entreprenörskap och innovationer. Det får vi säkert anledning att återkomma till. Jag vill gärna påpeka att dagens presskonferens sammanhänger med att Skatteverket i dag har kunnat göra en första delredovisning av effekterna av personalliggare för hotell och restauranger. Där visar det sig att det som vi då diskuterade och som vi trodde var sant också har lite fastare stöd. Det föranledde Skatteverket att i dag tillskriva oss med ett förslag om att vidga systemet också till byggsektorn. Vi har sagt i dag att det är en sak som vi har beredskap att göra. Det är viktigt att vi vårdar skattesystemet så att det är tillväxt-, jobb- och framtidsorienterat samtidigt som vi ser till att vi vårdar skattesystemet så att vi får in de skatteintäkter som är nödvändiga för att finansiera en god välfärd.
Marie Engström (V)
Anf. 217 Marie Engström (V)
Fru talman! Eftersom jag hörde Anders Borg ta upp vad TT skriver kan väl jag också ta upp vad TT skriver angående förmögenhetsskatten och jobben. Apropå förmögenhetsskattens påverkan på antalet jobb säger till exempel Villy Bergström: Det vete tusan. Lars Calmfors säger ungefär som jag sade förut: Det finns inga belägg för att detta skulle ge några stora effekter. Det är ganska intressant. Jag har sagt så här i debatten: Javisst, på marginalen kan jag tänka mig att det får effekt, men absolut inte de väldigt stora effekter som alliansföreträdarna säger. Det är samma sak med arvs- och gåvoskatten. Jag tror att det hade betydelse för näringsidkare, framför allt när det handlade om generationsskiften och allt krångel. Det blev kanske lättare att få söner och döttrar att vilja ta över familjeföretag. Men låt mig återgå till det vi debatterar här, nämligen forskning. Jag kan hålla med om det inte har någon betydelse om det är frågan om skatteavdrag, om det är en reduktion som tas upp och krediteras ett skattekonto eller om det är ett bidrag som går via anslag i statens budget. Det viktiga är väl att det finns en ambition. Problemet var att det första regeringen gjorde förra året när ni tillträdde var att ta bort det här anslaget till Forska och väx som jag har pratat mig varm för. Men nu har ni rättat till den fadäsen, och det är jättebra. Det är bara att vänta och se tills forskningspropositionen kommer om det också finns satsningar med precis den inriktning som vi har pratat om i den här interpellationsdebatten.
Anders Borg (M)
Anf. 218 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig vara tydlig med att vi har redovisat väldigt noggrant i budgetpropositionen vilka jobbeffekter vi räknar med av olika förslag. Vi har inte räknat med några kortsiktiga jobbeffekter av förmögenhetsskatten. Där gör vi exakt samma bedömning som till exempel Lars Calmfors. Lars Calmfors konstaterar också i det här TT-telegrammet att ett avskaffande av förmögenhetsskatten, precis som ett avskaffande av arvs- och gåvoskatten, bör leda till något högre investeringar och på sikt följaktligen också något fler jobb. När vi investerar mer höjer vi produktiviteten. Då får vi en förmåga att öka efterfrågan på arbetskraft och samtidigt höja reallönerna. Det är därför den här typen av åtgärder är viktig. Det är naturligtvis både Villy Bergström och Lars Calmfors medvetna om. Man ska inte räkna hem en kortsiktig effekt av det. Det vore ungefär lika dumt som att säga att nu ska vi lägga fram en forskningsproposition så låt oss därför räkna hem vilka jobbeffekter det har på svensk ekonomi 2010 eller 2011. Det är helt centralt att vi har en bra forskningspolitik i Sverige. Det är inte centralt för jobben 2010 och 2011, men det är helt avgörande för jobben 2017, 2018 och 2019. Om vi inte lägger grund för en långsiktig tillväxtpolitik på forskningssidan har vi inte förutsättningar att skapa sysselsättning på lång sikt. Det är vi helt överens om. Jag tror säkert också att vi kan fortsätta diskussion om vilket sätt som är mest effektivt för att uppnå stimulanser för ett bra innovationsklimat. Det finns säkert anledning att återkomma till den frågan. Vi ska noggrant bereda detta. Jag vill, som sagt, inte stänga några dörrar. Vi är beredda att titta på olika instrument för att förbättra innovationsklimatet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.