SJ:s biljettförsäljningskanaler

Interpellation 2018/19:286 av David Josefsson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-06-07
Överlämnad
2019-06-10
Anmäld
2019-06-11
Svarsdatum
2019-06-24
Besvarad
2019-06-24
Sista svarsdatum
2019-06-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Trots att järnvägstrafiken i Sverige är avreglerad är monopolet i praktiken inte avskaffat eftersom en stor del av alla biljettköp sker genom SJ:s försäljningskanaler. SJ:s försäljningskanaler har en dominerande ställning på marknaden som byggdes upp innan avregleringen. Tyvärr tillåts endast vissa aktörer förutom SJ att sälja sina biljetter genom dessa kanaler. MTR Express och Saga Rail, två av de aktörer som inte släppts in, anmälde därför SJ till Konkurrensverket förra året.

Som göteborgare, men också för alla stockholmare och alla andra som reser mellan Sveriges två största städer, är det viktigt med konkurrens på Sveriges viktigaste tågsträcka. Men utan rättvisa villkor blir konkurrensen snedvriden. I dag tillåts inte konkurrenter som MTR Express att använda SJ:s biljetplattform. Ur SJ:s perspektiv kanske ett vettigt beslut, men ur ett samhällsperspektiv helt fel, menar jag.

Konkurrensverkets ställningstagande är nu klart. Med anledning av detta har verket i en skrivelse till regeringen rekommenderat att regeringen initierar en översyn av nuvarande ordning samt överväger behovet och utformningen av en reglering gällande biljettförsäljning för kommersiell persontågstrafik.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Hur ställer sig ministern och regeringen till att initiera en översyn i enlighet med Konkurrensverkets rekommendation?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:286, SJ:s biljettförsäljningskanaler

Interpellationsdebatt 2018/19:286

Webb-tv: SJ:s biljettförsäljningskanaler

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! David Josefsson har frågat mig hur jag och regeringen ställer oss till att initiera en översyn av behovet och utformningen av en reglering gällande biljettförsäljning för kommersiell persontågstrafik i enlighet med Konkurrensverkets rekommendation.

Konkurrensverket har föreslagit att regeringen låter utreda behovet och utformningen av en reglering gällande biljettförsäljning för kommersiell tågtrafik.

Tillgången till en effektiv och väl fungerande kollektivtrafik är av mycket hög prioritet för regeringen. Den kommersiella tågtrafiken är en del av kollektivtrafiken, men regeringen anser inte att den kommersiella tågtrafiken ska hanteras annorlunda än övrig kollektivtrafik.

Det är prioriterat att möjliggöra integration av biljettförsäljning för all kollektivtrafik i ett oberoende nationellt biljettsystem. En av punkterna i januariavtalet - en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Liberalerna - behandlar just denna fråga. I januariavtalet står det att ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige ska införas från 2022. För närvarande bereds denna fråga i Regeringskansliet.


Anf. 16 David Josefsson (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är positivt att statsrådet är tydlig med att tillgången till en effektiv och väl fungerande kollektivtrafik är av mycket hög prioritet för regeringen. Att det på en effektiv och väl fungerande marknad råder fri och rättvis konkurrens mellan olika aktörer tror jag också att de flesta kan skriva under på, herr talman.

Men trots att persontrafiken på järnväg i Sverige är avreglerad är monopolet i praktiken inte avskaffat eftersom en stor del av alla biljettköp sker genom SJ:s försäljningskanaler. Det är en dominerande ställning som byggdes upp innan tågtrafiken avreglerades.

Tyvärr tillåts endast vissa aktörer sälja sina biljetter genom dessa kanaler. Det är endast trafikoperatörer som SJ anser kompletterar och främjar SJ:s försäljning av egna biljetter som släpps in. Eller mer sturskt uttryckt: Aktörer som utgör för stor konkurrens mot SJ släpps inte in.

MTR Express och Saga Rail är två av de aktörer som inte släpps in, och de anmälde därför SJ:s agerande till Konkurrensverket förra året. Vi vet att kommersiella tågaktörer som försöker ta sig in finner situationen svår, men vi vet inte hur många aktörer som funnit marknaden så svår att man valt att inte etablera trafik i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ur SJ:s strikt affärsmässiga perspektiv kanske det är ett vettigt beslut att stänga ute vissa aktörer, men ur ett samhällsperspektiv är det helt fel, menar jag. SJ är inte vilken aktör som helst. Det är ett statligt ägt bolag sprunget ur ett monopol, herr talman.

Konkurrensverkets ställningstagande efter anmälningarna är nu klart. I en skrivelse till regeringen rekommenderar verket att en översyn görs av nuvarande ordning. Man rekommenderar också regeringen att överväga en reglering gällande biljettförsäljning för kommersiell persontågstrafik.

Statsrådet sa i sitt svar till mig att det i 73-punktsprogrammet står att ett nationellt biljettsystem för hela kollektivtrafiken ska införas. När jag läser JÖK:en, herr talman, uppfattar jag det som en åtgärd som framför allt riktar sig mot de regionala kollektivtrafiksystemen, där det i dag finns olika biljettsystem.

Min fråga handlar om kommersiella tågoperatörer som inte ingår i den regionala kollektivtrafiken och som vill se en konkurrensneutralitet vad gäller tillträde till SJ:s försäljningskanaler.

Herr talman! Ska jag tolka statsrådets svar "rätt" att Konkurrensverkets rekommendation om en översyn för kommersiella tågoperatörer kommer att ingå i det uppdrag som kommer att läggas fram om att införa ett nationellt biljettsystem?


Anf. 17 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag uppskattar inte bara engagemanget utan också att David Josefsson väljer att se frågan ur ett samhällsperspektiv. Man kan ju se frågan ur strikt marknadssynpunkt, det vill säga titta på olika bolag och deras aktörers agerande. Men utgångspunkten när vi pratar om behovet av ett nationellt biljettsystem är just att se det ur resenärens synpunkt och ur samhällets synpunkt. Det handlar om att hitta det som är till nytta för ett förenklat och ökat klimatsmart resande. Det är utgångspunkten när det gäller såväl de regionala aktörernas olika biljettsystem som andra typer av biljettsystem.

Svaret är givetvis att vi kommer att återkomma när vi har berett klart hur vi ska definiera uppdraget. Men det råder inget tvivel om att vi vill se ett nationellt biljettsystem.

Frågan har också hanterats i riksdagen. Jag noterar att David Josefsson själv har skrivit en motion i ärendet. Den avstyrktes av ett enigt trafikutskott, vill jag minnas, precis som andra motioner. Det görs med anledning av att regeringen nu tar initiativ, och jag tror att trafikutskottet är nöjt med detta.

Vi får väl hålla en fortsatt dialog i frågan, och sedan får vi återkomma när regeringen är klar med beredningen.


Anf. 18 David Josefsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet, även om det kanske inte blev så mycket förtydligande.

Jag är moderat, och jag tror på en fri marknad. Men jag inser också att det finns strukturella problem som ibland måste regleras för att skapa rättvisa villkor. SJ:s de facto-monopol på biljettförsäljning är ett sådant. När andra länder har avreglerat marknaden för personresor på tåg har biljettförsäljningen hanterats separat, exempelvis i Norge där NSB:s försäljningskanaler enligt uppgift lagts i ett separat bolag.

De kommersiella tågbolag som Konkurrensverket har inhämtat information från i sin utredning, och som fått tillträde till SJ:s onlinekanaler, säljer den absoluta merparten av sina biljetter genom dessa kanaler. Det säger något om kraften i frågan.

Jag tolkar det ändå som positivt att regeringen är beredd att ta med denna fråga i en utredning om ett nationellt biljettsystem, men det väcker två farhågor, herr talman. Den ena är att kommersiella tågoperatörer riskerar att bli en udda fågel i ett biljettsystem som är byggt för i huvudsak regional kollektivtrafik. Man riskerar att skapa en större byråkrati än den som redan finns när problemet egentligen handlar om att konkurrensen inte upplevs som rättvis mellan aktörerna.

Den andra farhågan jag får är att utredningen inte kommer att tillsättas förrän nästa år och att ett nationellt biljettsystem kommer att införas först den 1 januari 2022, enligt JÖK:en.

Det är en väl avgränsad fråga om kommersiella tågaktörer riskerar att hamna i en komplex och utdragen utredning om ett nationellt biljettsystem. Det är en utredning som trots statsrådets alla goda intentioner faktiskt kan bli försenad - detta samtidigt som flera aktörer varnar för nuvarande marknadssituation, där antalet aktörer som har vågat gå in på marknaden är begränsat.

Statsrådet sa själv i sitt svar att tillgången till en effektiv och väl fungerande kollektivtrafik har hög prioritet för regeringen. Därför menar jag att regeringen skyndsamt borde arbeta för att skapa en god konkurrenssituation för kommersiella tågaktörer och därmed öka kapaciteten och robustheten i det svenska tågnätet.


Anf. 19 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Låt mig påminna om historiken i avregleringen av järnvägstrafiken och SJ:s bolagisering, David Josefsson. Det skedde för länge sedan. Såväl moderatledda som socialdemokratiskt ledda regeringar har uppenbarligen inte initierat processen när det gäller biljettsystemet. Det är nu vi gör det, under min ledning, i januariöverenskommelsen. Det är jag nöjd med. Detta är viktigt för att vi ska öka klimatsmart resande och underlätta för resenärer som vill få enkel tillgång och access till biljetter när de vill resa kollektivt.

David Josefsson reser ett antal frågor och farhågor. Här får han bestämma sig. Antingen tycker David Josefsson att det är bra att vi initierar en process med ett nationellt biljettsystem, eller så börjar han redan från början att resa ett antal farhågor och se hinder och problem.

Jag tycker att det är bra att vi äntligen efter lång tid påbörjar en process. Det är efterlängtat hos många resenärer. Jag vet att man i många delar av landet, regionalt, har försökt att hitta smarta och bra lösningar hos de regionala aktörerna. Men det skulle hos många uppfattas som otroligt positivt att hitta nationella lösningar. Låt oss nu fokusera på detta, så ska vi så skyndsamt som möjligt bereda direktiven och se till att det kommer en utredning på plats. Det kommer att gynna SJ, MTR och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att det blir ett förenklat och bra biljettsystem - förutsatt att det går att initiera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen bereder frågan. Vi kommer att presentera direktiven när de är klara, och frågan är en viktig del i januariöverenskommelsen. Jag är glad över att vi nu uppmärksammar och agerar i frågan.

Jag noterar, avslutningsvis, att Konkurrensverket självt väljer att inte utreda anmälan, vilket man annars hade tänkt göra. Man skickar en skrivelse. Jag antar att det är med anledning av att man ser att det är en politisk process på gång. Regeringen tar nu initiativ för att lösa det som jag tror att medborgarna uppfattar som ett samhällsproblem som behöver hanteras.


Anf. 20 David Josefsson (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

I grunden är det positivt att statsrådet tar frågan på allvar. Efterfrågan på tågresor är stor i Sverige av flera skäl. Dels finns det uppenbara skälet, nämligen miljö- och klimatskäl, dels skälet att tåg är ett smidigt och tidseffektivt sätt att resa.

Detta märker jag som göteborgare. Tåget är ett konkurrenskraftigt alternativ till såväl bil som flyg och med hästlängder det mest miljövänliga alternativet för att ta sig till Stockholm. Därför är också behovet av att utöka kapaciteten stort.

Ett enkelt sätt att skapa utrymme för fler resande är att göra det möjligt för ökad konkurrens på lika och rättvisa villkor. På så sätt stimuleras innovation och utveckling, och olika aktörer kan hitta olika affärsmöjligheter som tillsammans kompletterar varandra och skapar ökad valfrihet för resenärer. Men då krävs också lika och rättvisa villkor för alla aktörer och att barriärerna som i dag finns för att etablera sig på tågmarknaden rivs ned.

Men det är ändå positivt att statsrådet nämner ett oberoende nationellt biljettsystem i sitt svar, även om jag tror att den frågan egentligen mer handlar om regional kollektivtrafik än kommersiella tågoperatörer. Jag tror att man kan diskutera genomförandet vidare.

Jag tackar ändå för ett positivt svar, och jag hoppas att vi kommer vidare i frågan.


Anf. 21 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Jag är glad att David Josefsson tycker att det är positivt att vi tar dessa initiativ. Naturligtvis är tillgången till biljetter en viktig del i att öka tågresandet. En annan viktig del är naturligtvis att man investerar.

Vi investerar nu 700 miljarder kronor i infrastruktur. Vi gör den största järnvägssatsningen i modern tid. Efter år av underinvesteringar görs nu stora renoveringar i det svenska järnvägssystemet och nybyggnation. Inte minst i David Josefssons egen valkrets pekas nu Göteborg-Borås ut som en viktig delsträcka. Det är så vi ska se det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver satsa på järnvägen efter år av underinvesteringar. Både företag och individer vill åka mer tåg. Låt oss se till att vi gör detta möjligt, för klimatets skull och för att få fram ett effektivt resande runt omkring i landet och över gränserna.

Jag vill passa på att tacka David Josefsson för interpellationsdebatten och önska en trevlig sommar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.