Sänkta anslag för skydd av skog

Interpellation 2022/23:93 av Rebecka Le Moine (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-02
Överlämnad
2022-12-05
Anmäld
2022-12-06
Svarsdatum
2023-01-17
Besvarad
2023-01-17
Sista svarsdatum
2023-01-24

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Peter Kullgren har kommenterat det sänkta anslaget till att skydda värdefull skog med att regeringen måste prioritera i svåra ekonomiska tider. Samtidigt vet vi att läget för den biologiska mångfalden i skogen är krisartat.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

  1. Vilka initiativ avser ministern att vidta för att vi ska nå våra nationella och internationella miljömål kopplade till skogen?
  2. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:93, Sänkta anslag för skydd av skog

Interpellationsdebatt 2022/23:93

Webb-tv: Sänkta anslag för skydd av skog

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Herr talman! Rebecka Le Moine har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att man ska nå de nationella och internationella miljömålen kopplade till skogen. Hon har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att markägare som vill skydda sin skog får det stöd och den ersättning de har rätt till inom rimlig tid.

Det som staten bär ansvar för måste staten också göra riktigt bra. Statens kärnuppgifter måste nu vara regeringens och riksdagens fokus. Förmågan att prioritera statens viktigaste uppgifter i en svår tid kommer att vara avgörande för vår framgång.

Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös, och svensk konkurrenskraft ska värnas. Politiken måste stämmas av mot forskning samt baseras på fakta. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Skogen är en strategisk resurs för ett robust Sverige och för jobb och tillväxt.

EU:s biodiversitetsstrategi har pekat ut riktningen för unionens samlade arbete med att bevara biologisk mångfald. Det nya ramverket under konventionen om biologisk mångfald, som beslutades vid det 15:e partsmötet, kommer att vara ett viktigt politiskt och globalt åtagande för hela 2020-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen både globalt och i Sverige genom bevarande av särskilt känsliga arter och naturmiljöer, ett hållbart jordbruk samt fiske- och skogsnäring som fortsatt skapar miljö och klimatnytta. Nu behöver vi analysera den globala avsiktsförklaringen från partsmötet och vad Sverige kan bidra med.

Den svenska skogspolitiken bygger på de jämställda målen om produktion och miljö. Växande, varierade och väl förvaltade skogar i linje med förvaltarskapsprincipen är av stor vikt för den biologiska mångfalden där markägarens engagemang och kunnande är avgörande. Både klimat- och miljöfrågorna är och behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer.

Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö och ger bland annat förutsättningar för uttag av hållbar biomassa som alternativ till fossila produkter och material och fossil energi. Därför behöver arbetet med att bevara och skydda värdefull natur och göra den tillgänglig för var och en fortsätta. Allemansrätten ska värnas.

Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta till vara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Skyddet för äganderätten ska stärkas. En bärande del i frågan om stärkt äganderätt är att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätt i den utsträckning som de har rätt till. Regeringen kommer i alla avseenden och sammanhang att värna och verka för ett hållbart svenskt skogsbruk, med omsorg för kommande generationer.


Anf. 18 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret. Min fråga handlar i grund och botten om hur Kristdemokraterna med sin regering kan välja att skära ned på skydd av värdefull natur i så stor utsträckning. Regeringens budget har inneburit en slakt av arbetet med att skydda och bevara värdefull natur. För 2023 tar man bort 3 ½ miljard för skydd av värdefull natur och åtgärder för biologisk mångfald, hotade arter och skötsel.

Bara för skyddet av värdefull natur är minskningen 70 procent. Utöver det drar man också bort en halv miljard per år från Skogsstyrelsens arbete, som i mycket handlar om insatser för skogsbruk, ersättning till skogsägare och rådgivning. Att satsa på att skydda de sista spillrorna av urskog i Sverige är avgörande för den biologiska mångfalden, men man måste också skifta från kalhyggesbruk till ett mer naturnära skogsbruk.

Landsbygdsministern nämnde mycket glädjande nog COP 15 och avtalet för biologisk mångfald för att motarbeta artutrotning. Ska vi ta dessa ord på allvar och implementera dem i svensk kontext måste vi få bukt med vårt ohållbara skogsbruk. Av Sveriges rödlistade hotade skogslevande arter påverkas minst 394 stycken direkt negativt av svenskt skogsbruk och hyggesfasen. Enligt SLU och Artdatabanken anses nio arter utdöda på grund av skogsbruket, varav sex sedan 1950-talet.

Inför valet ställde SVT frågor i ett slags skogskompass. Man frågade bland annat om vi skulle satsa mer pengar på att skydda värdefull skog. Då svarade Kristdemokraterna: "Vi har ej obegränsat med pengar till naturvård. - - - Om vi skyddar mindre arealer men sköter dem bättre kan vi öka naturvärdena. Att i stället, som regelbundet sker i dagsläget, staten lägger olika typer av skydd på mark med höga värden men sen ej har råd att sköta dem blir helt kontraproduktivt för naturvärdena."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I samma enkät svarar Kristdemokraterna att "skogsägare runtom i landet lever i osäkerhet p.g.a. liggande förslag om 'skydd' av deras skog, skydd som ofta misslyckas då pengar för skötsel saknas".

Herr talman! Det här är oerhört motsägelsefullt. Förstår inte Peter Kullgren att det är exakt denna osäkerhet som regeringen skapar? Anslaget för skydd är ersättning till markägare. Peter Kullgren och hans regering rycker nu undan mattan för personer som vill ha sin mark skyddad och få ersättning för det. Det här skapar oro, och det gör att människor på landsbygden måste vänta orimligt länge bara för att regeringen inte förstår sambandet mellan skydd av värdefull natur och ersättning till markägare.

Regeringens förslag är vidare att man ska satsa på skötsel av till exempel urskogar i stället för att satsa på skydd. Det är så dumt att jag inte vet var jag ska börja, herr talman.

Eftersom Peter Kullgren i sitt svar till mig menar att partiet har svängt i synen på forskning vill jag upplysa honom lite om ekologi. Urskogar behöver inte skötas. Skogen har funnits i flera miljarder år och människan i blott 200 000 år. Skogen behöver inte oss, men vi behöver skogen.

Om landsbygdsministern inte vill tro på det undrar jag om det inte är så att Kristdemokraternas naturvårdspolitik styrs av kreationism, det vill säga att jorden skapades för 5 000 år sedan, och att det är vi människor och Kristdemokraterna som ska styra upp naturen. I så fall ligger vi risigt till.


Anf. 19 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Herr talman! Det är viktigt att påpeka att 14-15 procent av Sveriges yta är skyddad redan i dag. Sverige kan därmed sägas uppfylla målet om 10 procents strikt skydd enligt EU:s biodiversitetsstrategi. Därtill är 26 procent av skogsmarken - ett av fyra hektar - undantagna från virkesproduktion. Vi har olika former av frivilligt skydd och formellt skydd. Sverige kan därför sägas ta ett stort ansvar för den globala problematiken kring biologisk mångfald.

I olika rapporter kan man få intrycket att Sverige är sämre än andra länder på att skydda skog. Men enligt myndigheterna redovisar länderna på väldigt olika sätt. Exempelvis redovisar Tyskland områden för friluftsliv, medan vi i Sverige har allemansrätt och därför inte behöver redovisa sådana områden. Även andra områden där pågående landanvändning tillåts har redovisats av vissa länder. Statistiken ger därför en förenklad och rent ut sagt felaktig bild av enskilda länders faktiska åtaganden och av skyddets verkliga kvalitet.

En stark äganderätt är också mer än en fråga om rätt till ersättning, och Skogsstyrelsen har ett pågående uppdrag för att förverkliga intentionerna i skogspropositionen om frivillighet som grund vid formellt skydd. Man behöver hitta lösningar som främjar både hållbart brukande och skydd att stärka äganderätten och som bidrar till uppfyllelse av miljömål. Exempelvis bör markägare enklare än i dag själva kunna föreslå fler områden för formellt skydd.


Anf. 20 Rebecka Le Moine (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! När man inte vill förändra politiken och verkligheten kan man ge sig in i siffertrixande. Om landsbygdsministern inte tycker att Tyskland gör rätt i sitt sätt att räkna bör ju inte vi ta efter utan hålla oss till det som Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån presenterar.

All skog kan inte avverkas; det kan handla om myrar eller skog som står på berg. Men bara för att den inte kan avverkas betyder det inte att den är skyddad. Det är viktigt att skyddet är ekologiskt representativt. Vi har skyddat väldigt lite av den produktiva skogsmarken för att den har ett högt ekonomiskt värde. Där måste vi skydda mycket mer.

De siffror som finns för den produktiva skogsmarken i Sverige visar att skyddet ligger på runt 7 procent. Vi har haft ett mål om 20 procent, vilket betyder att vi behöver satsa oerhört mycket mer på just denna skog om vi ska kunna uppnå våra egna miljömål. Nu talas det om 30 procent. Vi behöver alltså accelerera skyddet och inte dra bort 70 procent av anslagen. Vi borde steppa upp i stället.

Jag välkomnar som sagt Kristdemokraternas nya hållning i fråga om forskning. Det står i stor kontrast till vad Kristdemokraterna tidigare sagt, det vill säga att vi har ett hållbart skogsbruk. Såväl Sveriges lantbruksuniversitet som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har gång efter gång tydligt slagit fast att vi inte har ett hållbart skogsbruk i Sverige. Kalhyggesbruket är den huvudsakliga orsaken till förlusten av arter och utarmningen av de skogliga ekosystemen. Det handlar, återigen, om existensen för 394 arter.

Inledningsvis nämnde landsbygdsministern att vi ska värna den biologiska mångfalden och arbeta mot utrotning. Menar han allvar med dessa ord står det väldigt klart i forskningen och i rapport efter rapport hur det ligger till.

Senast i dag kom den tyngsta rapporten hittills om Sveriges miljötillstånd och om en fördjupad miljömålsutvärdering. I den fokuserar man på skogsbruk och biologisk mångfald. Återigen sägs där att läget i skogen är kritiskt, att skogsbruket inte är samhällsekonomiskt effektivt, att det förekommer en rad marknadsmisslyckanden och att man behöver övergå till naturanpassad brukningsmetod inom skogsbruket.

Om ministern alltså menar allvar med att han har svängt i fråga om forskning bör han kunna titta på dessa forskningsrapporter, ta till sig dem och omsätta dem i politik. Det handlar som sagt inte om åsikter, utan det är fakta. Det är politikens och inte minst landsbygdsministerns uppgift att kunna ta till sig dessa fakta och hitta vägar fram för att ställa om skogsbruket till ett mer naturnära skogsbruk och satsa mer pengar på att skydda natur som behöver skydd.

Landsbygdsministern nämner landsbygden i sitt anförande. Jag vill åter verkligen understryka att kalavverkningar och stora kalhyggen inte gynnar landsbygden eller lokala jobb. Det vi kan tacka det storskaliga trakthyggesbruket för är de 4,7 träd som i genomsnitt sparas per hektar, den sjunkande lönsamheten för den enskilda brukaren och de cirka 126 miljonerna ton koldioxid per år. Utvärderingar visar att miljöhänsynen har minskat. Det finns rödlistade arter som lever i skogen och i det förbrunade och förgiftade vattnet. Vi står på individens sida snarare än industrins sida i det här. Det är därför vi behöver ett naturnära hyggesfritt skogsbruk.


Anf. 21 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att få av de hundratusentals svenska ägarna av skogsfastigheter känner igen sig i Miljöpartiets beskrivning av "slakt", "de sista spillrorna" och "vårt ohållbara skogsbruk". Många svenska skogsägare lever av och för sin skog. Det är de som är experter på sin skog, och de ska ha rätt att äga och bruka sina fastigheter. Det är på den vägen vi kan gå framåt för att ta hänsyn.

Att Miljöpartiet inte är någon stor vän av svensk skogsnäring vet de allra flesta. Det som jag kan fundera på är att ni så blint avstår från att ta ansvar för er politik. I ert budgetförslag vill ni i grunden ändra förutsättningarna för det svenska skogsbruket och i praktiken slå undan benen för stora delar av näringen. Men de förluster som er politik de facto skulle innebära i form av förlorade jobb, förlorade skatteintäkter och förlorade exportintäkter har ni inte med i er budget. De pengar som finansierar vår gemensamma välfärd växer inte träden, men det är de träd som växer, vårdas och avverkas som finansierar vår välfärd.

Att jag och ledamoten inte har samsyn kring skogen är nog ingen stor överraskning för särskilt många. Men jag saknar faktiskt två röster i den här debatten, och det är rösterna från ledamotens tilltänkta samarbetspartner Centerpartiet och Socialdemokraterna. Regeringen och regeringsunderlaget inklusive Sverigedemokraterna har en samsyn om skogen: Den ska brukas som en klimatsmart resurs. Men hur ser det ut i ditt alternativ, Rebecka Le Moine? Talar du för hela ert regeringsalternativ, eller talar du bara för Miljöpartiet?


Anf. 22 Rebecka Le Moine (MP)

Herr talman! Jag har suttit i riksdagen sedan 2018 och har blivit personkryssad in i riksdagen. Det har jag blivit för att jag vill föra naturens talan i vår demokrati. Det handlar om alla de tusentals hotade arter som vi har ansvar för. Därför talar jag för deras skull och för deras existensrätt i vårt land och i världen. Jag kommer inte att ta ansvar för andra partier. Jag kommer att försöka påverka så brett jag kan och så starkt jag kan med den röst som jag har fått på demokratisk väg.

Landsbygdsministern säger att han inte tror att jag har förståelse för skogsägare, att de inte skulle känna igen sig i den här politiken och att den skulle missgynna dem. Det tycker jag avslöjar väldigt mycket om vilka som landsbygdsministern främst pratar med. Det måste ju vara vd:arna för de största skogsbolagen, alltså inte de enskilda individer som missgynnas av den förda skogspolitiken.

Vi pratar om arbetstillfällen. På 80-talet fanns det cirka 30 000 årsarbeten i skogsbruket. I dag ligger siffran på 16 000. Det är främst inom det storskaliga skogsbruket som jobben minskar, eftersom vi rationaliserar och gör större och större hyggen. Det behövs mindre och mindre arbetskraft för detta. Det storskaliga skogsbruket behöver väldigt få personer som arbetar. Med ett hyggesfritt skogsbruk skapas i stället fler jobb på landsbygden. Det är också så att mindre än 3 procent av skogsnäringens arbetstillfällen ligger i glesbygden i dag. Det här vill vi ändra. Det är därför vi för en politik där vi lyssnar på skogsägarna i Sverige, som vill ha bättre lönsamhet. Frågan till landsbygdsministern är: Vad tänker ni och er regering göra för att stärka lönsamheten för individen, för den enskilde markägaren?


Anf. 23 Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I linje med förvaltarskapstanken ska vi både bevara och uthålligt bruka våra naturresurser. Det här är också kärnan i ett hållbart skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk ser till helheten när vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vårt nuvarande skogsbruk skapar förutsättningar för 10 procent av de svenska exportinkomsterna, 145 miljarder kronor per år. Skogssektorn anställer totalt sett cirka 115 000 personer och genererar direkta skatteintäkter motsvarande 25 miljarder per år. Därtill binder skogen ungefär varje år lika mycket koldioxid som Sverige släpper ut.

Skogspolitiken ska utgå från skogsägarens drivkrafter, för det är till sist den enskilde skogsägaren som förvaltar sin skog. Vi måste bygga mer underifrån och bygga på affärsmässigt ansvar och en stolthet att producera bra produkter för klimatet, för miljön och för jobb och hållbar tillväxt. Vårt uppdrag som politiker är att undanröja hinder och skapa stabila villkor.

De skyddade områden vi redan har i dag kan förlora sina värden om vi inte sköter dem tillräckligt bra. Jag menar att det är viktigt att staten inte enbart ska prioritera mer strikt skydd utan se till helheten av alla våra åtaganden. Det är viktigt att arbeta kostnadseffektivt, inte minst i de här tiderna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.