Samband mellan invandring och hedersförtryck
Interpellation 2020/21:627 av Ludvig Aspling (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-06
- Överlämnad
- 2021-04-07
- Anmäld
- 2021-04-08
- Svarsdatum
- 2021-04-16
- Besvarad
- 2021-04-16
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Under riksdagens frågestund för ett par veckor sedan frågade jag Märta Stenevi om hon tror att det faktum att så kallat hedersförtryck blivit vanligare i Sverige har något samband med det faktum att många personer flyttat hit från länder där heder är en kulturell norm.
Märta Stenevi svarade att hon inte ser något sådant samband.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Kommer statsrådet att att göra något för att förbättra kunskapsläget om den typen av problem?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:627
Webb-tv: Samband mellan invandring och hedersförtryck
Dokument från debatten
- Fredag den 16 april 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:109
- Protokoll 2020/21:109 Fredagen den 16 aprilProtokoll 2020/21:109 Svar på interpellation 2020/21:627 om samband mellan invandring och hedersförtryck
Protokoll från debatten
Anf. 99 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Herr ålderspresident! Ludvig Aspling har med hänvisning till en tidigare fråga ställd under riksdagens frågestund om kopplingen mellan ökningen av hedersförtryck och att många personer flyttat hit från länder där heder är en kulturell norm frågat mig om jag kommer att göra något för att förbättra kunskapsläget om den typen av problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck är en högt prioriterat fråga för regeringen, och 2016 beslutade regeringen om en nationell strategi och ett riktat åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Samhället måste agera kraftfullt mot alla former av hedersförtryck. Vi kan aldrig acceptera att människor inte själva får välja vem de ska gifta sig med, barnäktenskap eller att människor utsätts för våld och förtryck på grund av hedersnormer.
Interpellanten har frågat om sambandet mellan invandring och hedersförtryck. Hedersrelaterat våld har delvis kopplingar till migrationen i den meningen att det är ett gränsöverskridande problem och att hedersnormer förekommer bland människor som är utrikes födda, har utländsk bakgrund eller har rötter i ett annat land. Samtidigt uppger merparten av unga med utländsk bakgrund i undersökningar på området att de inte är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersnormer kan också förekomma bland människor som sedan länge lever här.
Utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck kan också vara ett skäl att fly till Sverige.
En nedslående iakttagelse från de kommunala kartläggningarna 2017-2018 är att unga som lever under hedersförtryck inte nödvändigtvis anser sig behöva hjälp, inte vågar söka hjälp eller inte vet vilken hjälp de kan få. Samhället måste aktivt arbeta för att upptäcka det hedersrelaterade våldet och erbjuda långsiktigt stöd för den som röjer sin utsatthet.
Regeringen har under mandatperioden vidtagit ett flertal åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck. Den 1 juli 2020 infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som kan ge fängelse i högst fyra år. Samtidigt infördes också en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Det infördes även ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.
I betänkandet Ett särskilt hedersbrott (SOU 2020:57) föreslås bland annat att det ska införas just ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.
En stärkt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter är nödvändigt för att bekämpa och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och för att de som utsätts ska få det skydd och stöd de har rätt till. Regeringen har därför beslutat om en särskild satsning för att öka kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck, och 180 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under 2021.
I regleringsbreven för 2021 har regeringen beslutat om uppdrag till ett flertal myndigheter med fokus på att stoppa hedersrelaterat våld och förtryck inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Bland annat fick Skolverket i uppdrag att stärka det systematiska arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom skolväsendet. Regeringen beslutade också i december 2020 om ett myndighetsgemensamt uppdrag, under samordning av Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, till Brottsoffermyndigheten, Linköpings universitet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten att under 2021 bland annat ta fram en myndighetsgemensam vägledning för personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skolväsen och polis för att förhindra och förebygga att barn lämnar landet för att giftas bort, könsstympas eller utsättas för olika former av hedersrelaterat våld eller tvång.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har gett Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det nationella kompetensteamet ska utvecklas till ett nationellt kompetenscentrum, och till centrumets uppgifter ska höra bland annat att stödja kommuner och regioner i deras arbete att kartlägga förekomst av hedersvåld, att planera verksamhet samt att införa, följa upp och utvärdera kvalitetssäkrade arbetssätt och metoder för att förebygga hedersvåld och erbjuda stöd till enskilda utsatta. Dessutom ska man regelbundet undersöka omfattningen av hedersvåld i Sverige och utvecklingen av samhällets insatser på området.
Alla i Sverige, såväl barn som vuxna, ska oavsett kön eller sexuell läggning kunna leva ett liv i jämställdhet och med frihet för individen. Samhället behöver agera hårt mot våldet och förtrycket, tydligt värna och förmedla grundläggande värderingar och samtidigt vara öppet. En feministisk regering kan aldrig acceptera att personer i Sverige utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, och att bekämpa den här problematiken är av största vikt.
Mycket har gjorts, men vi behöver göra ännu mer för att bekämpa det oacceptabla hedersvåldet och de normer som upprätthåller förtrycket. Regeringen avser att presentera ett nytt samlat åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2021-2023.
Anf. 100 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Under riksdagens frågestund för ett par veckor sedan frågade jag Märta Stenevi om hon trodde att det faktum att så kallat hedersförtryck har blivit väldigt vanligt i Sverige har något samband med det faktum att många människor har flyttat hit från länder där föreställningar om heder är kulturell norm. Svaret jag fick från Märta Stenevi vid det tillfället var ett nej. Hon ser inget sådant samband.
I dag har jag bett statsrådet komma till kammaren för att berätta för henne vad myndigheter och civilsamhälle säger om den saken. Anledningen till att detta är viktigt är naturligtvis att om man inte kan göra en korrekt analys av problemets bakgrund kan man inte heller lösa problemet. För att det inte ska bli möjligt för Märta Stenevi att avfärda informationen har jag bara valt källor som Justitiedepartementet själva använde i en av sina propositioner från förra året.
Till att börja med hänvisar JD till kartläggningen Gift mot sin vilja från Ungdomsstyrelsen, som visar att det är - jag läser innantill på sidan 308 - "en avsevärt högre andel flickor och pojkar som har begränsningar i valet av framtida partner i religiösa familjer med utländsk bakgrund än i övriga familjer". Rapporten pekar också ut flickor med bakgrund i Mellanöstern och Nordafrika som särskilt utsatta.
En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck från organisationen Tjejers rätt i samhället slår fast att - jag läser på sidan 9 - "ungdomar som lever med hedersrelaterade normer . i större utsträckning har utrikesfödda, lågutbildade och religiösa föräldrar". På sidan 10 står det dessutom: "Den tydligaste skillnaden som framträder i materialet är den mellan ungdomar med föräldrar födda i Sverige och ungdomar med föräldrar födda utomlands."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare har vi rapporten Det är mitt liv! från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Där beskrivs på sidan 20 hur hedersförtryck förekommer framför allt i "familjer som invandrat från länder där det förekommer en traditionell hederskultur och arrangerade äktenskap, familjer som inte accepterar samkönade förhållanden, familjer med fundamentalistiskt religiösa uppfattningar och familjer med starka fördomar mot vissa grupper". Det sista är kanske en inlindad referens till den extrema importerade antisemitism som vi har på vissa håll i Sverige.
Kartläggningen av flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning, som gjordes av Socialstyrelsen 2015, uppskattar att antalet könsstympade i Sverige uppgår till 38 000. De största grupperna har bakgrund i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia. Riskfaktorer som särskilt beaktas i rapporten är hur länge familjen bott i Sverige och i vilken grad personerna har integrerats. Detta står på sidan 8 och följande.
Vidare har vi Brås rapport om tystnadskultur från 2019, där man tar upp våld i nära relationer. Så här står det på sidan 46: "Några intervjupersoner menar att vissa utlandsfödda brottsoffer inte uppfattar relationsvåld som något brottsligt. Detsamma kan gälla handlingar som i Sverige betraktas som barnmisshandel. Det beskrivs inte som en fråga om ren kunskapsbrist, utan att det handlar om normsystem."
Herr ålderspresident! Listan på källor som underbygger min teori om varför detta problem har ökat kan göras väldigt lång. Listan på källor som stöder statsrådets teori att detta inte har någonting med importerade kulturer att göra är väldigt kort - jag har inte hittat någon sådan. Jag hoppas att statsrådet kan presentera en sådan källa här i kammaren i dag. Faktum är dock att jag inte tror att någon seriös bedömare gör någon annan bedömning av frågan än just att kultur och bakgrund är avgörande för detta problems utveckling.
Det är nu dags för Märta Stenevi att förklara sig. Kan hon hitta någon källa, vetenskaplig eller annan, som bekräftar hypotesen att detta inte har någonting med importerade kulturer att göra?
Anf. 101 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Herr ålderspresident! Jag måste säga att jag blev aningen förvånad när jag läste ledamotens fråga, eftersom han påstår att jag den 25 mars i riksdagens frågestund skulle ha svarat nej på frågan om en koppling mellan migration och hedersrelaterat våld och förtryck. Jag blev tvungen att gå till transkriberingen av frågestunden, och jag har inte sagt så. Detta var väldigt intressanta fyra minuter, men jag har alltså inte uttryckt detta över huvud taget.
Vad jag däremot har svarat är: "Det här är företeelser som vi aldrig kan acceptera i Sverige och det svenska samhället. Det drabbar flickor och kvinnor men även pojkar och män på ett sätt som vi måste motarbeta. Normer - destruktiva mansnormer - kommer att behöva hanteras."
Lite senare under frågestunden sa jag också: "Min absoluta övertygelse är att vi inte gör det bättre" - alltså för de här kvinnorna - "genom att stänga gränsen och låta flickor och kvinnor växa upp i läger i Libanon."
Det finns naturligtvis ett samband mellan migration och de hedersnormer vi ser i dag i den bemärkelsen att kvinnor som blev utsatta i hemlandet även blir det här, om inte normer och värderingar i släkten ändras. Därför måste samhället agera kraftfullt mot alla former av hedersförtryck. Vi kan aldrig acceptera att människor inte själva får välja vem de ska gifta sig med, barnäktenskap eller att människor utsätts för våld och förtryck på grund av hedersnormer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi arbetar med en rad instrument för att på ett bättre sätt kunna förebygga hedersvåld och förtryck innan det sker. Det gör vi bland annat genom att förebygga just hedersnormer. Där är det viktigt att yrkesverksamma har tillgång till rätt information, verktyg och kompetens kring gällande lagstiftning.
Vi arbetar också för att bättre kunna lagföra hedersrelaterade brott efter att de har skett. Förra året infördes ett barnäktenskapsbrott, en ny, särskild straffskärpningsgrund som innebär att om ett motiv för brottet har varit att bevara eller återupprätta heder ska det ses som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet och ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas. Fler förslag bereds just nu inom Regeringskansliet.
Alla som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har rätt till stöd och skydd. Det är viktigt att kvinnor, flickor, män, pojkar och hbtqi-personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck får stöd och skydd. Och det är oerhört viktigt att stöd och insatser också riktar sig till pojkar och unga män och att de inkluderas i det förebyggande arbetet för att bryta med de här normerna.
Regeringen kommer att fortsatt göra det som krävs för att motverka alla former av hedersrelaterat våld och förtryck.
Anf. 102 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Jag påstår inte att statsrådet ordagrant ska ha sagt nej. Det statsrådet gjorde var att ducka för frågan och inte svara över huvud taget, vilket betyder att hennes inställning är att hon inte ser något sådant samband mellan personer som flyttar in från länder där heder är en kulturell norm och att hedersförtryck ökar i Sverige.
Jag tänker att Märta Stenevi ska få höra lite om vad de utsatta personerna själva säger om det här. Jag har kikat lite i rapporten Lärarnas iakttagelser rörande förekomst av "hedersrelaterat förtryck" i skolorna. Och i en annan rapport läser jag: Jag har aldrig hatat något som jag har hatat min kultur. Jag förstår inte varför man ska lida så mycket när man älskar. Jag förstår inte varför våra föräldrar är så gammalmodiga att det enda de bryr sig om är ryktena om sin dotter. Varför ska man inte låta sin dotter vara glad och gifta sig med den kille hon är kär i?
Det Märta Stenevi säger till den här personen är ungefär: Nej, jag är ledsen, men i Miljöpartiets värld är alla kulturer lika, ingen kultur är bättre än någon annan, och därför kan det inte vara kulturen som det är fel på. Ni har helt enkelt fel.
Förutom att det här är ett ganska avskyvärt sätt att avfärda faktiska brottsoffer och deras vittnesmål på är det också implicit ett sätt att ta parti för förövaren och vända sig emot brottsoffret. Det som Märta Stenevi säger är precis det som man kan tänka sig att förövarna i den här situationen säger, nämligen: Det här har ingenting med vår kultur, klan eller religiösa grupp att göra, utan det här problemet finns lika mycket överallt, ingen nämnd och ingen glömd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här ingår också i ett större mönster. Det är ingen hemlighet att Miljöpartiet alltid, så fort man får chansen, tar förövarens parti och vänder sig mot brottsoffren.
Herr ålderspresident! Jag tänkte att vi ska ge Märta Stenevi en chans att svara ärligt på en ganska enkel fråga, igen. Jag läste tidigare upp detta: Jag har aldrig hatat något som jag har hatat min kultur. Jag förstår inte varför man ska lida så mycket när man älskar. Jag förstår inte varför våra föräldrar är så gammalmodiga att det enda de bryr sig om är ryktena om sin dotter. Varför ska man inte låta sin dotter vara glad och gifta sig med den kille hon är kär i?
Tror Märta Stenevi att personen som har sagt detta har missuppfattat situationen så gravt att det inte är kulturen som det är fel på? Vad skulle Märta Stenevi säga till den här personen?
Anf. 103 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Herr ålderspresident! Det är en lite lätt absurd upplevelse att stå och få fyra minuters anförande uppläst om vad jag har sagt samtidigt som ledamoten uppenbarligen inte har lyssnat på ett ord av vad jag har sagt. Jag citerade mig själv för några minuter sedan.
Självklart finns det ett samband mellan migration och de hedersnormer vi ser i dag i bemärkelsen att kvinnor som blev utsatta i hemlandet även blir det här om inte normer och värderingar i släkten ändras.
Jag kan också citera en gång till det som jag sa i den frågestund som den här interpellationen handlar om: "Det drabbar flickor och kvinnor men även pojkar och män på ett sätt som vi måste motarbeta. Normer - destruktiva mansnormer - kommer att behöva hanteras."
För resten av mitt förra anförande får jag nog hänvisa till inspelningen i efterhand.
Herr ålderspresident! Vi har ju en verklig situation. Det som Ludvig Aspling läste upp tidigare handlar om en verklig människa. Vi har verkliga flickor och kvinnor som jag i min politiska gärning både regionalt, kommunalt och nationellt arbetar för ska få sin frihet. I stället står jag i kammaren och debatterar med den sverigedemokratiska ledamoten om saker och ting som jag inte har sagt.
Jag är fokuserad på och besjälad av att de här flickorna ska få sin frihet och att de här barnen och unga människorna som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld ska få sin frihet. Kanske borde vi gå över till att fokusera på vilka åtgärder vi behöver införa för att vi ska kunna bryta med exakt de normer som ledamoten anför och som jag också har hänvisat till vid ett flertal tillfällen.
Jag har berättat om en lång rad åtgärder som har införts av regeringen. Den sverigedemokratiska ledamoten är välkommen att komma med förslag, och så kan vi gärna diskutera dem i stället för att diskutera felaktiga citat av mig från tidigare frågestunder.
Herr ålderspresident! Jag vill påminna om att jag i den här interpellationsdebatten representerar regeringen och inte Miljöpartiet.
Anf. 104 Ludvig Aspling (SD)
Herr ålderspresident! Statsrådet vill fokusera på åtgärder, så jag kan upprepa det jag sa i mitt första anförande: Inga åtgärder mot det här problemet kommer någonsin att vara effektiva så länge som de utgår från en felaktig analys av problemets bakgrund. Det är därför som statsrådet är här i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För första gången, i april 2021, erkänner alltså statsrådet nu motvilligt att ett sådant här samband kan finnas. Jag har aldrig hört henne säga det förut. Det är naturligtvis välkommet. Men då kan man fundera på vad som har hänt sedan frågestunden för lite drygt två veckor sedan. För två veckor sedan fanns inget sådant här samband alls. Statsrådet vägrade att svara på frågan och pratade om helt andra saker. Nu erkänner hon motvilligt att ett sådant här samband, alltså mellan invandring och hedersförtryck, kan finnas. Vad är det som har hänt?
Jag misstänker, herr ålderspresident, att det som har hänt är att en pressassistent har informerat statsrådet om att det inte ser bra ut att stå i kammaren och säga sådana här uppenbart felaktiga saker. Jag hoppas att statsrådet tror att det ligger till på det här sättet, alltså att hon tycker att det som hon har blivit informerad om faktiskt stämmer.
Fråga nummer två, som jag gärna vill komma till, är denna: Om det nu finns ett sådant här samband mellan invandring från vissa länder och hedersförtryck, hur kommer det sig då att Miljöpartiet kniper sina pärlor och skriker i falsett så fort vi pratar om att det kan finnas någonting som heter kulturell belastning? Det är en viktig poäng som jag vill lyfta fram här i dag.
Vi har pratat om det här sambandet i många, många år, och vi har fått motta allsköns skällsord på grund av det. Vi har blivit kallade både det ena och det andra. Nu, så här väldigt sent omsider, kryper miljöpartisterna till korset och säger: Jo, det här sambandet kanske finns - ni hade kanske rätt, trots allt.
Vi har aldrig påstått att det här skulle omfatta alla personer som flyttar till Sverige, Märta Stenevi. Vi har aldrig sagt att det gäller en majoritet av alla som flyttar hit utan att det är en tillräckligt stor minoritet för att problemet ska vara värt att uppmärksamma.
Hur kan ni statsråd fortfarande förneka att det finns något som kan kallas för en kulturell belastning?
Anf. 105 Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Herr ålderspresident! Alla som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har rätt till stöd och skydd. Det är helt avgörande att kvinnor, flickor, män, pojkar och hbtqi-personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck får stöd och skydd.
En stärkt kompetens och ett välfungerande samarbete mellan ansvariga myndigheter är nödvändigt för att bekämpa och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och för att de som utsätts ska få det skydd och det stöd som de har rätt till. Regeringen kommer att fortsätta att göra det som krävs för att motverka alla former av hedersrelaterat våld och förtryck.
När Sverigedemokraterna har använt benämningen kulturell belastning har man beskrivit hela grupper och hela kulturer. Då beskriver man inte bara dem som utsätter andra för hedersförtryck utan också dem som drabbas av hedersförtrycket. Där håller vi inte alls med varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det vore bättre om vi kunde diskutera hur vi effektivast motarbetar hedersnormer och hedersförtryck snarare än att ha diskussioner om huruvida vissa svenskar är nettotillgångar eller nettobelastningar för samhället. Vi borde fokusera på hur vi hjälper de flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck i stället för att debattera transkriberingarna från frågestunden - men jag rekommenderar verkligen en läsning av dem.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.