Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ritualslaktat kött i Sverige

Interpellation 2012/13:375 av Wiechel, Markus (SD)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-04-12
Anmäld
2013-04-15
Besvarad
2013-04-23
Sista svarsdatum
2013-04-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 12 april

Interpellation

2012/13:375 Ritualslaktat kött i Sverige

av Markus Wiechel (SD)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Sverige är lyckligtvis ett föregångsland när det kommer till djurhållning och slakt. Det kan och bör vi vara stolta över. Där avskiljer vi oss från stora delar av världen, dock betyder inte det att vi per automatik gör tillräckligt mycket för att säkerställa en fullgod djurhållning.

Religiös ritualslakt, som exempelvis kosher- eller halalslakt, innebär att nerver, artärer, mat- och luftstrupe skärs av med ett djupt snitt. Detta sker samtidigt som djuret är vid fullt medvetande i flera minuter. Ofta sker detta i samband med att djuret är kopplat till en fasthållningsanordning. Fasthållningsanordningen kan se ut på olika sätt men dess primära uppgift är att se till att djuret kan avblodas under alla de minuter som djuret har kvar sitt medvetande. I många fall blir djuren mycket stressade av dessa anordningar, som dessutom ibland innebär att djuret hängs upp och ned.

Kniven som används når inte två stora artärer bakom halskotpelaren som samtidigt fortsätter att pumpa upp blod i djurets hjärna, vilket innebär att djuret är medvetet om vad som händer. Resultatet förutom dödsångest är alltså en mycket långsam och plågsam död.

I Sverige är det lyckligtvis sedan 1937 olagligt att utföra ritualslakt utan föregående bedövning. Ett flertal länder runt om i världen distribuerar dock ritualslaktat kött till Sverige. Bara den globala halalmarknaden uppskattas i dag till 150 miljarder US-dollar per år, vilket bör vara en tydlig signal om att hemska slaktmetoder används för fullt.

Inte minst den senaste tidens rubriker kring att hästkött sålts som nötkött pekar på vikten av tydlig märkning över köttets ursprung. Att kött som producerats på ett sätt som bryter mot svensk lag över huvud taget kan säljas i Sverige är rimligtvis tvivelaktigt.

Med hänvisning till ovanstående önskar jag ställa följande frågor:

Avser landsbygdsministern att verka för att på sikt förbjuda import av ritualslaktat kött som producerats utan att djuret bedövats innan avblodningen?

Avser landsbygdsministern om inte annat att verka för att märkningen av kött som producerats på detta sätt är tydligare?

Avser landsbygdsministern att verka för ett förbud mot inköp av obedövat, ritualslaktat kött inom statens, kommunernas eller landstingens verksamheter?

Vad har landsbygdsministern hittills gjort för att förhindra användandet av detta kött eller förbättra märkningen av köttet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:375, Ritualslaktat kött i Sverige

Interpellationsdebatt 2012/13:375

Webb-tv: Ritualslaktat kött i Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Eskil Erlandsson (C)
Anf. 12 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att verka för att förbjuda import av ritualslaktat kött som producerats utan att djuret bedövats innan avblodning, om jag avser att verka för märkning av sådant kött, om jag avser att verka för ett förbud mot inköp av sådant kött vid offentlig upphandling och om vad jag hittills har gjort för att förhindra användandet av sådant kött eller för att förbättra märkningen av detsamma. För mig är det viktigt att djur skyddas från onödigt lidande. I Sverige ska djur i enlighet med djurskyddslagen alltid bedövas före slakt. Även inom EU är grundregeln att bedövning ska ske före slakt. I den EU-gemensamma lagstiftningen ges dock möjlighet till undantag för viss slakt som kan ske utan bedövning på grund av religiösa skäl. Därför kan Sverige inte ha ett förbud mot införsel av kött, oavsett om det kommer från djur som slaktats utan bedövning eller inte. Medlemsländerna får dock ha striktare nationella regler vad gäller obedövad slakt, och i Sverige och ytterligare några medlemsstater är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Även reglerna för märkning av livsmedel tas fram gemensamt av medlemsländerna i EU. Inom ramen för EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012-2015 har kommissionen tagit initiativ till att genomföra en undersökning om möjligheten att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur vid slakt, och resultatet ska presenteras under 2013. Jag ser fram emot att ta del av resultaten från undersökningen och den diskussion som kommer att följa därefter. Även inom offentlig upphandling har vi en gemensam lagstiftning på EU-nivå. Den innebär att det inte är tillåtet att hänvisa till sådana nationella bestämmelser om upphandling som är oförenliga med EU-lagstiftningen. Det går däremot att ställa specifika djurskyddskrav. Inom ramen för satsningen "Sverige - det nya matlandet" har Miljöstyrningsrådet erhållit medel för att höja kompetensen och sprida information om offentlig upphandling av livsmedel. Miljöstyrningsrådet arbetar bland annat med att ta fram kriterier för att göra det lättare att upphandla varor med tanke på miljö, innovation och sociala krav, där djurskydd ingår. Jag vill också framhålla att jag har tagit upp frågan om obedövad slakt som inte är religiöst motiverad på jordbruks- och fiskerådet i maj förra året. Jag anser att djur ska skyddas från onödigt lidande, och jag kommer därför att fortsätta verka för att all slakt i EU ska leva upp till de gällande EU-gemensamma bestämmelserna.
Markus Wiechel (SD)
Anf. 13 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Jag vill rikta ett stort tack till landsbygdsministern för svaret, som tydliggör den överstatlighet som sju av Sveriges riksdagspartier har varit med om att skriva in i Sveriges grundlag, den överstatlighet som i detta fall drabbar miljontals djur även om den svenska regeringen önskade förbjuda medeltida slaktmetoder. I detta sammanhang skulle det vara intressant om ministern om möjligt skulle se till att import av kött som är slaktat på detta sätt förbjöds. Det sägs att grundregeln inom EU är att slakt ska ske under bedövning. Faktum är att det i dag slaktas oändligt många fler djur utan bedövning runt om i Europa än vad som ens är nödvändigt med lagens undantag. Att det över huvud taget finns undantag för denna form av djurplågeri kan verka märkligt. Men jag tar för givet att detta är något som landsbygdsministern arbetar med att förändra vid sina internationella kontakter. Landsbygdsministern säger även att reglerna för märkning av livsmedel tas fram gemensamt av medlemsländerna. Detta innebär alltså att Sverige lägger sig platt inför EU:s överstatlighet när det kommer till märkning av något så viktigt som köttets ursprung och djurens behandling före slakt. Att genomföra en undersökning om möjligheterna att ge konsumenterna relevant information om bedövning av djur vid slakt kan tyckas bra. Men faktum kvarstår att miljontals djur årligen tvingas genomlida fruktansvärda slaktmetoder. Här tycker jag att Sverige borde sätta press. Fru talman! Jag är naturligtvis glad över det besked som landsbygdsministern ger om att han på jordbruks- och fiskerådet förra året tog upp frågan om obedövad slakt som inte är religiöst motiverad. Det som gör mig fundersam och besviken är dock det faktum att ministern enbart har tagit upp frågan om obedövad slakt som inte är religiöst motiverad. Ska det verkligen vara okej att låta djur plågas för några enskilda personers trosuppfattning?
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 14 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Det som är att konstatera i denna debatt tycker jag är att den som inhandlar svenskt kött kan vara övertygad om att djuret i fråga är bedövat före avblodning. Det är en fördel för de svenska producenterna, alltså Sveriges bönder, och för alla dem som i efterföljande led hanterar de produkter i form av kött, charkuterier och liknande som kan komma från ett djur. Som jag har sagt i mitt interpellationssvar avser jag att följa frågan inte bara vad gäller att de undantag som finns inte missbrukas i andra delar av Europa utan också vad gäller de frågor kring märkning som är under diskussion just nu. Det gäller inte bara den här saken utan också andra saker, vilket är väl känt av kammaren. Det handlar om till exempel sammansatta produkter som vi äter och konsumerar på skilda sätt.
Markus Wiechel (SD)
Anf. 15 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Det är glädjande att ministern avser att arbeta för att unionens medlemsstater ska följa de rådande bestämmelserna, men varför stanna där? Är verkligen bestämmelserna bra, enligt landsbygdsministern? Som jag tydliggjorde i interpellationen uppskattas den globala halalmarknaden till ungefär 150 miljarder dollar per år. Det är alltså den globala halalmarknaden, inte marknaden inom Europa. Ministern lägger i sitt svar väldigt mycket fokus på de europeiska bestämmelserna och på att vi som land måste lyda under EU. Han har givetvis rätt i att vi dess värre måste följa EU:s överstatlighet när det kommer till handel med andra EU-länder. Faktum kvarstår dock att ritualslakt tyvärr förekommer i länder runt om i världen som inte ingår i den europeiska unionen och som även Sverige handlar med. Om landsbygdsministern går tillbaka till mina ursprungsfrågor och bortser från EU tror jag att svaren kan bli än mer intressanta för mig, för Sverigedemokraternas väljare och inte minst för landets djurvänner.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 16 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jag kan konstatera att denna fråga var föremål för en intensiv debatt i Europeiska unionen under åren 2006, 2007 och 2008. Vid denna tidpunkt var det få - egentligen var det, skulle jag vilja säga, endast Sverige - som stod upp för att minimera de möjligheter till undantag som finns i den europeiska lagstiftningen vad gäller att för konsumenter tillhandahålla kött från obedövade djur före slakt och avblodning. Detta tror jag har sin grund i att det finns andra traditioner och även andra händelser i många medlemsstater i Europa, även om de tycker som vi gör i Sverige - jag vill vara noga med att påpeka att det är vad vi gemensamt gör i Sverige, för detta har inte varit någon stridsfråga i Sverige - som beror på den historia man har bakom sig. Särskilt påtaglig är denna fråga i ett land som till exempel Tyskland.
Markus Wiechel (SD)
Anf. 17 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Landsbygdsministern fick i höstas svara på en interpellation av min partivän, en interpellation som handlade om Matlandet Sverige. Det är mycket möjligt att ministern minns den interpellationsdebatten. Interpellationen skrevs med tanke på vilket företag Matlandet Sverige utsåg som årets uppstickare. Företaget fick bland annat besök av statsministern under 2008. Under räkenskapsåret 2008/09 hade de en omsättning på 142 miljoner kronor. Det är tydligt att regeringen ser detta som något positivt - ett företag som växer snabbt och har en god omsättning. På sin hemsida skriver de att deras kött kommer från djur som bedövats före slakt, och på så sätt tycks det inte ha skett något fel. Allt verkar vara frid och fröjd. Faktum kvarstår dock att den absoluta merparten av det kött som säljs genom detta företag är importerat. Köttet är importerat från länder som Nya Zeeland, som inte omfattas av EU-bestämmelser, eller från länder inom EU som omfattas av EU:s bestämmelser men som kan fortsätta med sitt djurplågeri på grund av de undantag som finns i bestämmelserna. I februarinumret av Svensk Veterinärtidning, som är en tidning för personer som har kunskap om detta och gång på gång varnar för den här typen av slakt, lyfter man fram problematiken. Ett helt kapitel har avsatts för ändamålet. Trots vetskapen om företag som det jag tidigare nämnde fortsätter regeringen att indirekt eller direkt prisa företagen. De belönas för att de växer och på ett smidigt sätt går förbi svensk lagstiftning eller svenska djurskyddsbestämmelser. Detta får mig att skämmas, och jag hoppas innerligen att landsbygdsministern tar problemet på allvar och på ett tydligt sätt säger ifrån när det kommer till obedövad slakt.
Eskil Erlandsson (C)
Anf. 18 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Vad jag känner till importerar det företag som är i fråga bara kött från djur som är bedövade före avblodning. Det är alltså ingen relevant fråga i sammanhanget. Det företag som har varit föremål för diskussion i en annan interpellationsdebatt men som togs upp också i denna interpellation tycker jag är väl värt det pris livsmedelsindustrin har tilldelat det, apropå att det sysselsätter många människor i glesbygd. Därmed bidrar man till landsbygdens och glesbygdens utveckling i vårt land, vilket jag är glad över och arbetar för.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.