Resurstilldelning till vägarna i Jämtlands län
Interpellation 2022/23:365 av Kalle Olsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-05-23
- Överlämnad
- 2023-05-23
- Anmäld
- 2023-05-24
- Svarsdatum
- 2023-06-02
- Besvarad
- 2023-06-02
- Sista svarsdatum
- 2023-06-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Vägarna i Jämtlands län lämnar mycket att önska, så pass mycket att i Transportföretagens senaste genomgång av skicket på det svenska vägnätet får vägarna i Jämtland epitetet sämst i Sverige. Det är tyvärr så det brukar se ut; i Motormännens återkommande granskningar av vägstandarden hamnar länet i botten. För ett län som Jämtland blir den undermåliga vägstandarden extra kännbar. Länet har en stor andel av befolkningen boende i glesbygdsområden. Ett vitt förgrenat och fungerande vägnät i länets alla delar är därför nödvändigt. Förutom en befolkning utspridd över ett stort område (12 procent av landets yta) bidrar turism och tunga transporter från skogsnäringen till stort slitage på vägnätet. Årligen avverkas cirka 7 miljoner ton timmer i Jämtlands län, varav cirka 75 procent vidareförädlas utanför länet.
Problemet är dubbelbottnat. Dels handlar det om de faktiska anslagsnivåerna till vägarna i Jämtlands län. Med nuvarande anslagsnivåer kommer dagens låga standard på det finmaskiga vägnätet att försämras, och hastigheterna kan behöva sänkas längs de större vägstråken. Dels handlar det om beräkningsgrunderna som är själva förklaringen till de låga anslagsnivåerna. Det är för övrigt svårt att utröna hur olika parametrar påverkar den regionala medelstilldelningen.
Trots att Jämtland till ytan är Sveriges tredje största län – med ett statligt länsvägnät om 540 mil, varav 200 mil grusvägar – får länet ungefär lika mycket vägpengar som Blekinge. Således tas inte hänsyn till vägnätets omfattning eller det slitage på vägarna kom kommer från tillfälliga besökare och den tunga trafiken.
Mina frågor till statsrådet Andreas Carlson är:
- Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?
- Är statsrådet beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2022/23:365
Webb-tv: Resurstilldelning till vägarna i Jämtlands län
Dokument från debatten
- Fredag den 2 juni 2023Kammarens föredragningslistor 2022/23:118
- Protokoll 2022/23:118 Fredagen den 2 juniProtokoll 2022/23:118 Svar på interpellation 2022/23:365 om resurstilldelning till vägarna i Jämtlands län
Protokoll från debatten
Anf. 39 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Kalle Olsson har frågat mig om jag är beredd att se över beräkningsgrunderna för de regionala länsanslagen så att de avspeglar omfattningen av vägnätet och medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar. Kalle Olsson har vidare frågat mig om jag är beredd att ge Trafikverket i uppdrag att redovisa en analys över vägstandarden i länen för att få ett mer rättvisande underlag inför kommande beslut om länsanslagens fördelning.
En väl fungerande infrastruktur är viktig för att säkerställa en långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det är av stor betydelse att underhållet av vägarna håller en hög kvalitet. Det är viktigt för såväl framkomlighet som trafiksäkerhet.
Precis som i mitt svar på en skriftlig fråga nyligen från Kalle Olsson vill jag återigen komma med ett förtydligande. Vad det gäller underhållsåtgärder sätts det av medel på nationell nivå, och det är Trafikverket som planerar för hela den verksamheten. Länsplanerna omfattar investeringar i transportinfrastrukturen på de så kallade länsvägarna. Där har regionerna möjlighet att göra de överväganden och prioriteringar som anses lämpliga. Det är dock viktigt att påpeka att länsplanerna inte hanterar drift och underhåll på våra statliga vägar. Kalle Olssons frågor avseende beräkningsgrunder för anslag till ramarna för länsplaner och kopplingen till vägunderhåll blir därför missvisande.
Vägunderhåll är ett prioriterat område för regeringen. Regeringen har därför genomfört satsningar på vägunderhåll i budgetpropositionen för 2023. Det skapar bättre förutsättningar för att förbättra infrastrukturen och bland annat stärka robustheten, höja standarden och öka tillgängligheten.
Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att det görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Regeringen står i begrepp att inleda en ny infrastrukturplaneringsprocess och avser att återkomma i frågor kring den långsiktiga infrastrukturplaneringen. I den processen kommer vi också att ta ställning till länsplanerna.
Anf. 40 Kalle Olsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Stort tack till statsrådet för svaret på min interpellation - en interpellation om vägar, närmare bestämt vägarna i Jämtlands län, min valkrets och mitt hemlän.
Ska man göra det enkelt för sig, herr ålderspresident, kan man bara säga: sämst i Sverige. Nu senast var det Transportföretagen som i sin granskning landade i den slutsatsen: Vägarna i Jämtlands län är sämst i Sverige. För oss som bor längs med dessa vägar och åker på dem är detta ingen överraskning. Vi kan bara säga att det är en korrekt beskrivning av verkligheten, för det är så det ser ut.
I ett glesbygdslän som Jämtland blir de här problemen särskilt påtagliga eftersom alternativ till bilen ofta saknas. Till Bakvattnet går det kanske en eller i bästa fall två bussar per dag, och så ser det ut på många håll i Jämtlands län och andra glesbygdslän. Folk kör bil för att man behöver köra bil. Folk kör också sönder sina bilar eftersom vägarna är så dåliga.
Det handlar många gånger om ålderstigna vägar i behov av investeringar och standardhöjningar, just det som länsplanemedlen är tänkta att möjliggöra. Problemet blir då det som så att säga är poängen i min interpellation: den låga resurstilldelningen. Här finns det också anledning att bemöta statsrådet, som i sitt svar drar in Trafikverkets underhållsansvar. Den låga tilldelning som Jämtland under lång tid har fått till vägarna gör ju att möjligheterna att investera i standardhöjningar och förbättringar som förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet stadigt försämras.
När man inte kan asfaltera den nedgångna grusvägen och Trafikverket samtidigt tvingas till hårda prioriteringar av sitt underhåll fortsätter ju vägen att förfalla. En dålig väg blir med tiden ännu sämre. Därför menar jag, kanske lite i strid med statsrådets svar, att det är högst relevant att lyfta fram den låga fördelningen av länsplanemedel till Jämtlands län och vad den får för konsekvenser. Det skulle förvåna mig om statsrådet inte vill erkänna den kopplingen, för jag menar att den är högst relevant.
Jämtlands län är, herr ålderspresident, Sveriges till ytan tredje största län med ett statligt länsvägnät på 560 mil. Av dessa är 200 mil grusvägar. Trots det får länet ungefär lika lite vägpengar som Blekinge län. Och bara för att vara väldigt tydlig: Jag är helt övertygad om att Blekinge län behöver varenda krona av sitt länsanslag. Det är inte det som är poängen. Poängen är att det finns en skevhet här, en orättvisa inbyggd i fördelningsmodellen.
Länsplanen för Jämtlands del ligger på strax under 600 miljoner kronor för åren 2022-2033. Då var det ändå en ganska hygglig uppräkning som den förra S-ledda regeringen gjorde. Jag tror att det var någonstans i relativa termer 8 procent som man räknade upp länsplanerna med. Det är ändå rätt okej. Men slår vi ut 600 miljoner över tolv år landar vi på 50 miljoner per år. Man behöver inte vara vägbeställare på Trafikverket för att förstå att för 50 miljoner blir det väldigt lite väg, möjligen lite gång- och cykelväg.
Med tanke på svaret från statsrådet måste jag fråga om statsrådet ser det problem som jag här försöker beskriva med den över tid låga resurstilldelningen i förhållande till det stora vägnätet. Är statsrådet beredd att se över beräkningsgrunderna för länsanslagen så att de bättre avspeglar omfattningen av vägnätet samt medborgarnas och industrins behov av fungerande vägar?
Anf. 41 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Tack, Kalle Olsson, för att du sätter ljuset på en mycket angelägen fråga! Det här är en prioritet för regeringen - att rusta upp den svenska infrastrukturen, att börja beta av den stora underhållsskuld som har byggts upp under väldigt lång tid, inte minst vad gäller vägnätet.
Man behöver inte färdas många mil på vägarna i vårt avlånga land för att se och inse att betydande investeringar behöver göras. Stora delar av vägnätet är byggt före 1970 och har en teknisk livslängd på mellan 40 och 60 år. Om den inte redan har passerats börjar det närma sig sin livslängd. För regeringen innebär det att vi under den kommande mandatperioden ska prioritera fortsatta förbättringar av den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det är därför jag har pekat ut underhållet som en prioriterad fråga.
Det var också därför som vi i den första budgeten, som vi presenterade bara veckor efter tillträdet, förstärkte underhållet. Vi flyttade medel från järnvägsunderhållet, som annars inte hade kunnat omsättas i operativt arbete, till vägsidan. Och vi förstärkte med ytterligare en kvarts miljard kronor. Det räcker ändå inte på något sätt, med tanke på de stora behov vi har, herr ålderspresident.
Men låt mig börja med att besvara de två frågorna med att jag inser och medger att det kanske inte i första hand handlar om hur fördelningen ska se ut utan om att kakan behöver växa när det kommer till underhållsåtgärder. Precis som Kalle Olsson beskriver är det inte bara i Jämtland som behoven är stora. Det gäller i varje region. Därför är det viktigt att underhåll prioriteras upp.
I det arbetet välkomnar jag alla initiativ, som den här interpellationen och andra diskussioner vi kan ha, för att synliggöra detta. Det är inte alltid som just vägunderhåll, trumbyten och beläggningsarbeten ger de största rubrikerna. Det är de lite större projekten som sätter olika kommuner och orter på kartan. Det är då man klipper band.
Jag skulle gärna komma till Jämtland och klippa något band för till exempel ett beläggningsarbete eller något som gör livet lättare för människor som är beroende av bilen i sin vardag. Vi ska inte peka finger och säga att det är fel prioritering. Man har inget annat val, precis som Kalle Olsson säger. Därför är vägunderhållet viktigt.
Mitt svar när det gäller beräkningsgrunderna var ett försök att beskriva hur begreppen förhåller sig till varandra och vem som har ansvar för vad. Men huvudfrågan i de två frågor som Kalle Olsson ställer handlar om resurserna i sin helhet och att det finns resurser för att underhålla våra vägar och även järnvägar i Sverige.
Underhållsskulden har tillåtits växa så mycket under så lång tid. Vi kommer nog inte att kunna vända allt under en mandatperiod. Men vi har pekat ut en tydlig riktning: att vägunderhållet behöver prioriteras. Det står i regeringsförklaringen. Det framgår av budgeten. Och vi kommer att återkomma med fler reformer i den riktningen. I det arbetet ser jag fram emot fortsatt dialog med Kalle Olsson.
Jag känner väl till vägar i olika delar av landet. Jag har även färdats på vägar i Jämtland och vet att behoven är betydande. Det är därför underhåll och upprustning är en prioritet för regeringen.
Anf. 42 Kalle Olsson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr ålderspresident! Jag vill bita mig kvar lite grann vid vikten av att regionerna ska ha möjlighet att jobba med utveckling av sina vägar. Med 50 miljoner per år under tolv år blir det väldigt lite utveckling. Det är viktigt att göra det medskicket till statsrådet och regeringen nu när de börjar titta på nästa revidering av den nationella planen. En del i det handlar om att ha ett bra underlag att jobba med.
Tidigare i våras ställde jag en fråga till riksdagens utredningstjänst om just beräkningsgrunderna för anslagen till regionerna. Jag ville veta vilka parametrar som ligger till grund för nivåerna och hur de viktas mot varandra. Sådan transparens saknas i dag. Jag vet att regionen i Jämtland under lång tid har sökt svar på det i dialog med departement, Trafikverket, kanske ända tillbaka till Vägverkets tid, vad vet jag.
Tyvärr kom inte riksdagens utredningstjänst särskilt långt med min fråga. Det svar jag fick tillbaka var att "både storleken på och fördelningen av medel till länsplaner sker efter politisk avvägning. I underlaget inför besluten ingår uppgifter om bland annat befolkning, sysselsättning och trafik i de olika regionerna."
De parametrar som nämns - befolkning, sysselsättning och trafik - är förstås relevanta. Men de ger inte hela bilden. En parameter som inte ingår är det vi diskuterar här i dag: vägnätets omfattning och behovet av förbättringar. Om det faktum att Jämtlands län har en stor mängd vägar som är i behov av standardhöjningar inte i sig är skäl för att motivera höjda anslag fastnar man såklart i den negativa spiral som vi befinner oss i i dag. Vägarna fortsätter att sakta men säkert försämras.
Trafikverkets underhållsmedel räcker inte heller på långa vägar för att möta behoven. Tvärtom har myndigheten signalerat att man har för lite resurser, vilket tvingar fram hårda prioriteringar. Då är det ofta det lågtrafikerade vägnätet som får stå tillbaka. Då är vi tillbaka på landsbygden och i glesbygden. Då får de människorna det sämre, även i det här avseendet.
Ett sätt att komma åt den skeva fördelning som jag menar finns inbyggd i dagens fördelningsmodell av anslagen till regionerna är att tydliggöra behoven och att ge Trafikverket i uppdrag att analysera vägstandarden så att det får ingå i ett underlag för regeringens fortsatta arbete inför de kommande länsplanerna. Det är för övrigt ett förslag som Norrlandslänen har lyft fram gemensamt, och jag tror att det har gått fram till statsrådet.
Är statsrådet beredd att titta på att ge Trafikverket det uppdraget, för att ha bättre underlag inför den fortsatta processen?
Anf. 43 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Kalle Olsson sa om sin första del av inlägget att det var ett viktigt medskick. Jag vill bara kvittera det medskicket.
Kalle Olsson säger att det sakta men säkert blir sämre. Det går inte särskilt sakta på alla ställen, utan det går ganska snabbt nu. Precis som jag beskrev är en stor del av det svenska vägnätet byggt före 1970 och börjar passera sin livslängd. Därför är underhållsbehoven betydande.
Vilken transparens som råder kan vi diskutera. Det är regeringen som lägger fram förslag på nationell plan. Men redan nu har vi pekat ut att underhållet av vägarna och järnvägarna ska vara prioriterat. Det står i regeringsförklaringen, och det framgår av vår första budget. Vi kommer att återkomma med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det första steget i arbetet är just inriktningsuppdraget. Trafikverket kommer att få i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag. Det kommer i sin tur att ligga till grund för den kommande infrastrukturpropositionen, där regeringen lämnar förslag till riksdagen om ekonomiska ramar och om inriktningen för den nya planperioden. Att underhållet ska uppvärderas i det arbetet kan inte, med tanke på regeringens prioriteringar, komma som en överraskning för någon.
Den nationella plan som gäller nu är den dåvarande regeringen ansvarig för. Kalle Olsson kan ställa frågor till det tidigare styret om varför de inte har prioriterat upp underhållet i tillräcklig omfattning. Jag kan ge besked för den här regeringens arbete. Sedan får vi återkomma till hur det materialiseras i budgeten, vilka förstärkningar som kan komma att vara möjliga när det gäller länsplanerna och regionernas ansvar och vad de kan påverka.
Det viktiga beskedet i dag är att underhållet ska prioriteras upp. Jag uppskattar Kalle Olssons engagemang för detta. Jag hoppas att fler riksdagsledamöter kommer att instämma. Jag har fått frågor om den förra omprioriteringen och vilka signaler det ger att prioritera upp vägunderhåll. Mitt besked är att det ger bra signaler. Många människor är beroende av bilen i sin vardag för att få vardagspusslet att gå ihop.
Det ger en ännu positivare signal med tanke på de elbilar som blir en allt större del av fordonsflottan. Det kommer att krävas ett bättre vägnät, eftersom de väger mer än bilar med förbränningsmotor. Att vägunderhållet är prioriterat är alltså också en viktig del i omställningen av fordonsflottan. Vi kommer att återkomma. Jag ser fram emot det. Jag fortsätter gärna dialogen med Kalle Olsson.
Anf. 44 Kalle Olsson (S)
Herr ålderspresident! Vi ledamöter kommer hit till riksdagen från olika delar av landet, från Skaraborg, Jönköping, Malmö, Stockholm och så vidare. Vi bär alla med oss frågeställningar och problem som präglar den vardag som vi delar med dem som har satt oss här för att representera dem. En fråga som alla riksdagsledamöter från Jämtland har fått anledning att engagera sig i sedan tidernas begynnelse är just, vågar jag nästan påstå, vägfrågan.
Redan i regeringsförklaringen satte statsministern ribban ganska högt när det gäller de här frågorna, vilket statsrådet var inne på. Han sa bland annat att landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sveriges framgång, att hela Sverige måste ges förutsättningar att leva och att möjligheten att resa till jobbet och med familjen är grundläggande.
Det är lätt att skriva under på de orden. Men det är också uppfordrande ord, och jag hoppas verkligen att regeringen på allvar vill komma till rätta med de stora skillnader som det faktiskt handlar om. Det finns orättvisor och alldeles för stora skillnader mellan länen. Jag hoppas att regeringen agerar snabbt och ger Trafikverket det väldigt konkreta uppdraget att ta fram ett underlag där man analyserar vägstandarden, eftersom det då inte längre skulle gå att blunda för det här.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Statsrådet fick en inbjudan från den förra interpellanten. Han är välkommen också till Jämtlands län och att ta en tur i min Volvo 240 på ett vägnät som lämnar en hel del övrigt att önska. Jag hoppas att statsrådet tar till sig de frågeställningar vi har diskuterat här i dag. Och han är som sagt mycket välkommen till Jämtlands län!
Anf. 45 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr ålderspresident! Min övertygelse om att underhållet behöver prioriteras behöver ingen ytterligare förstärkning. Det är en prioritet för mig och regeringen. Precis som Kalle Olsson refererade till stakades den linjen ut redan i regeringsförklaringen.
Vi har ju också lagt om på departementen så att Landsbygds- och infrastrukturdepartementet är samlat. Där ligger detta naturligt i det löpande arbetet för min kollega landsbygdsministern och mig på Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Det kommer att vara vägledande för det uppdrag vi ger Trafikverket och för arbetet med nationell plan. Det är också därför vi har avbrutit planeringen av nya stambanor för höghastighetståg, som annars skulle riskera att äta upp en väldigt stor del av infrastrukturkakan för lång tid framöver i Sverige. Dels hade det trängt ut egna underhållsåtgärder, dels hade det ätit upp mycket av kakan för andra åtgärder.
Herr ålderspresident! Jag refererade till att ett trumbyte eller ett beläggningsarbete kanske inte alltid ger de allra största rubrikerna, men det kan få väldigt stor påverkan på människors vardag på landsbygden om sådana problem inte åtgärdas. Därför är det en prioritet för regeringen.
Jag ser fram emot fortsatt dialog och välkomnar verkligen interpellationen och engagemanget. Jag har fått en inbjudan från regionerna och har gett besked att jag ser fram emot att ha en dialog också i arbetet med att ta fram en nationell plan med de regionerna och med alla regioner i Sverige. Det är en viktig del av den processen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.