Religiösa paraplyorganisationer och bristen på transparens
Interpellation 2025/26:246 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-17
- Överlämnad
- 2025-12-18
- Anmäld
- 2026-01-13
- Svarsdatum
- 2026-01-16
- Besvarad
- 2026-01-16
- Sista svarsdatum
- 2026-01-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Socialministern har vid tidigare tillfällen (till exempel vid frågestunden den 23 oktober 2025) sagt att paraplyorganisationer inte längre kan söka bidrag från Myndigheten för stöd till trossamfund, utan det är endast trossamfund som kan göra det. Denna förändring skulle då ha ägt rum i och med att riksdagen 2024 antog propositionen Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor.
Läser man själva propositionen ser man att följande står om paraplyorganisationer eller samverkansorgan:
”Även om samverkansorgan inte längre ska vara stödberättigade kan olika församlingar inom samma trosinriktning fortsatt gå samman och bilda ett gemensamt trossamfund och låta enskilda församlingar registreras som organisatoriska delar av samma trossamfund. Den föreslagna förändringen bör därmed inte på ett avgörande sätt påverka vilka samfund som kan ha rätt att ta emot statligt stöd.”
I praktiken är det fortfarande tillåtet för paraplyorganisationerna att fortsätta med sin verksamhet så länge de enskilda organisationerna kallar sig för församlingar och paraplyorganisationen kallar sig för trossamfund. Som propositionen slår fast kommer förändringen inte på ett avgörande sätt att påverka vilka samfund som kan ha rätt att ta emot statligt stöd, trots att det finns många islamiska paraplyorganisationer som tar emot statligt stöd.
Exempel finns på paraplyorganisationer som fortfarande i dag är statsbidragsberättigade enligt Myndigheten för stöd till trossamfunds hemsida. Ett sådant exempel är Islamiska Fatwabyrån, som på sin egen hemsida skriver att de är ett trossamfund och en paraplyorganisation för flera olika sunnitiska föreningar.
Ett annat exempel är Imam Malek Trossamfund, där ”församlingarna” består av föreningar som Den mångkulturella föreningen i Oskarshamn, eller Noori förening i Vingåker, som så sent som 2023 var en del av studieförbundet Ibn Rushd. I allt förutom namnet är Imam Malek Trossamfund en paraplyorganisation för diverse muslimska föreningar som sysslar med allt möjligt.
Ännu ett statsbidragsberättigat trossamfund är Sveriges muslimska förbund, som inte namnger några av sina ”församlingar” på sin hemsida. Däremot genomförde Säpo ett tillslag den 8 mars 2024 mot en av medlemsföreningarna som ingick i Sveriges muslimska förbund. Syftet med tillslaget var att anhålla personer med kopplingar till Islamiska staten som förberedde terroristbrott.
Det framgår inte på Sveriges muslimska förbunds hemsida vilka andra medlemsföreningar som ingår i Sveriges muslimska förbund.
Det är problematiskt att muslimska paraplyorganisationer kallar sig trossamfund endast för att få ta del av skattemedel medan de i praktiken är en samling av muslimska föreningar, ofta utan någon extern kommunikation gentemot allmänheten.
Det är även problematiskt att bristen på transparens är så omfattande bland dessa muslimska paraplyorganisationer. Ofta står det ingenting på deras hemsidor om vilka som sitter i styrelserna eller vilka medlemsföreningarna är. Vissa av dessa statsbidragsberättigade trossamfund har inte ens namnet på en enda representant på sin hemsida.
Socialministern har vid ett tidigare tillfälle (en interpellationsdebatt den 5 december 2025) sagt att i kontakten med Myndigheten för stöd till trossamfund framgår det vilka som sitter i styrelserna för dessa muslimska trossamfund och vilka medlemsföreningarna är. Det må vara så, men att organisationer som tar emot skattemedel inte informerar skattebetalarna om vilka personer som döljer sig bakom trossamfunden är olämpligt, speciellt med tanke på de kopplingar som har upptäckts tidigare mellan muslimska organisationer i Sverige och diverse diktaturer och islamistiska organisationer.
Risken att skattemedel hamnar hos islamister ökar ju mindre allmänheten vet om vilka som egentligen tar emot medlen. En enkel åtgärd för att skapa mer transparens vore att Myndigheten för stöd till trossamfund på sin hemsida publicerar namnen på medlemsföreningarna i de olika trossamfunden, tillsammans med andra relevanta uppgifter om trossamfunden.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till socialminister Jakob Forssmed:
- Avser ministern att verka för att öka de statsbidragsberättigade muslimska trossamfundens transparens gentemot allmänheten?
- Avser ministern att verka för att muslimska paraplyorganisationer som utger sig för att vara trossamfund inte ska få ta del av skattemedel?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:246
Webb-tv: Religiösa paraplyorganisationer och bristen på transparens
Dokument från debatten
- Fredag den 16 januari 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:59
- Protokoll 2025/26:59 Fredagen den 16 januariProtokoll 2025/26:59 Svar på interpellation 2025/26:246 om religiösa paraplyorganisationer och bristen på transparens
Protokoll från debatten
Anf. 29 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig om jag avser att verka för att öka de statsbidragsberättigade muslimska trossamfundens transparens gentemot allmänheten. Han har även frågat mig om jag avser att verka för att muslimska paraplyorganisationer som utger sig för att vara trossamfund inte ska få ta del av skattemedel.
Låt mig börja med att slå fast att både föreningsfriheten och religionsfriheten utgör en del av de grundläggande fri- och rättigheterna i Sverige. Regeringens utgångspunkt är att trossamfunden i allmänhet har en viktig roll för sina medlemmar och också för samhället i stort genom det arbete de bedriver. De bidrar också till att hålla det demokratiska samtalet levande. Rätten att utöva sin tro öppet och tillsammans med trosfränder är central i vårt samhälle.
Om det är så att trossamfund och verksamheter har kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer ska de inte få del av statliga stöd.
Som jag har redovisat, bland annat i samband med svaret på Jonas Anderssons interpellation den 5 december 2025 om uttalanden av imamer, genomför regeringen ett stort antal insatser för att motverka detta. Det handlar om ett nytt, skarpare regelverk för bidragsgivning, som också har lett till att flera organisationer som tidigare har fått stöd nu nekats det på grund av att de inte uppfyller de krav som ställs. Det handlar också om inrättandet av en stödfunktion inom Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet för att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
Utöver detta har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen (dir. 2025:52). Utredningen ska redovisa sina förslag den 29 maj 2026.
En förändring i det nya regelverket för statens stöd till trossamfund som började gälla den 1 januari 2025 är att respektive samfund var för sig behöver söka bidrag hos Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Det innebär att paraplyorganisationer inte längre kan söka statsbidrag för trossamfundsverksamhet, detta just för att regelverket ska bli tydligare och mer transparent. När det gäller frågor om eventuella paraplyorganisationer som utger sig för att vara trossamfund ingår betydande kontrollmekanismer i myndighetens uppdrag att pröva, hantera och följa upp statsbidrag till trossamfunden.
På samma sätt behöver det sökande samfundet redovisa uppgifter till myndigheten om till exempel företrädare för organisationen. Som jag nämnde vid den tidigare interpellationsdebatten är min uppfattning att krav på att alla som finns i vissa miljöer måste få sina namn publicerade på webben är en fråga som behöver hanteras med varsamhet, inte minst av säkerhetsskäl. Däremot är det en självklarhet att myndigheten i kontakterna med samfunden vet vilka som företräder dem. Det ska det inte råda någon som helst tvekan om.
Sammanfattningsvis genomför regeringen flera angelägna insatser för att motverka att statlig finansiering går till trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska intressen. Vi tar dessa frågor på största allvar, och det bör ses i ljuset av de viktiga förändringar som vi nu genomför.
Anf. 30 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Jag tror att de flesta som betalar skatt i det här landet förväntar sig att de organisationer som tar del av skattemedel har en extern kanal där de kommunicerar ut vilken verksamhet de bedriver. Det kravet är nog högre ställt när det gäller religiösa organisationer som tar emot skattemedel, eftersom många skattebetalare känner att de inte ska behöva finansiera religiösa organisationer.
När det gäller muslimska organisationer är kravet ännu högre ställt med tanke på att islam inte har någon lång historia i Sverige, att de flesta skattebetalare inte är muslimer och att muslimska religiösa organisationer varit inblandade i en rad skandaler de senaste decennierna.
Om man tittar på de externa kanaler som de muslimska statsbidragsberättigade samfunden har ser man att det inte finns några namn på representanter eller styrelseledamöter. Svenska Islamiska Samfundet har inte ens en hemsida där man kan hitta information. När det gäller Förenade Islamiska Föreningar i Sverige och Sveriges Muslimska Förbund står det inte på deras hemsida vilka deras medlemsförsamlingar är.
Det här blir ett problem när en moské hamnar i en skandal, vilket sker rätt ofta. Då vet varken politiker eller vanliga medborgare vilket samfund moskén tillhör. Det är relevant vilka medlemsförsamlingar dessa muslimska samfund har och att vi har en diskussion om det här.
Om man tittar på Förenade Islamiska Föreningar i Sverige ser man att Göteborgs moské finns bland deras medlemsförsamlingar. Göteborgs moské höll en bön för den dödade Hamasledaren Ismail Haniya i augusti 2024. Varför håller man en bön för en dödad Hamasledare i en moské i Sverige? Hamas är ju en terroristorganisation. Det är viktigt att allmänhet och politiker är medvetna om att en moské med dessa extrema åsikter faktiskt är en del av ett statsbidragsberättigat samfund. Frågan är hur det kan vara så att ett sådant samfund fortfarande är statsbidragsberättigat.
En annan moské som är en del av Förenade Islamiska Föreningar är Stockholms moské. Där samlades det in 870 000 kronor för terroristorganisationen Nusrafronten för tio år sedan. Det är en av många skandaler som Stockholms moské har varit involverad i. I en rapport som skrevs åt MSB, som har bytt namn till Myndigheten för civilt försvar, och som fortfarande finns på myndighetens hemsida står det att Stockholms moské kan ses som Muslimska brödraskapets huvudkontor i Sverige.
Det finns rätt mycket belägg för att de församlingar som är en del av Förenade Islamiska Föreningar har åtminstone ideologiska kopplingar till Muslimska brödraskapet. Varför är ett samfund med ideologiska kopplingar till Muslimska brödraskapet fortfarande statsbidragsberättigat?
Att dessa muslimska samfund som får bidrag från staten är så obenägna att berätta vilka deras representanter är och vilka deras medlemsförsamlingar är kan bero på att det uppstår rätt många frågetecken när det kommer fram vilka församlingar och moskéer som ingår i dessa samfund.
Anf. 31 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Tack, ledamoten, för den här interpellationen!
Vi har alltså skärpt det här regelverket kraftigt. Vi har nya regler, som jag redogjorde för, för vem som kan få ta emot statsbidrag. Verksamheter som tidigare har tagit emot statsbidrag har nu med hjälp av den nya lagstiftningen blivit nekade sådana statsbidrag. Vi har byggt upp funktionen inom Centrum mot våldsbejakande extremism för att stötta arbetet med att motverka extremistiska tendenser och våldsbejakande extremism. Vi har nu också utredningen om utländsk finansiering, för att nämna några av de åtgärder som vi vidtar.
Det finns också ett väl utbyggt samarbete mellan ansvarig myndighet för bidragshanteringen och Säkerhetspolisen, som har kommit till uttryck vid flera tillfällen. Det är inte sällan myndigheten som sysslar med just bidragshantering som uppmärksammar Säpo på missförhållanden inom olika verksamheter.
Vad gäller ansökningar och transparens är det så att myndigheten vet vilka som företräder samfundet. Samfundet måste i sin ansökan till myndigheten också redovisa alla församlingar och föreningar som ingår, och det är allmänna handlingar.
Anf. 32 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Med tanke på att statsrådet säger att man nu har ett system för att hantera detta utgår jag från att man också kommer att hantera den information som jag går igenom här.
Islamiska förbundet i Sverige, som är en del av det statsbidragsberättigade samfundet Förenade Islamiska föreningar, är medlem i Federation of Islamic Organisations in Europe. Federation of Islamic Organisations in Europe har nära ideologiska band till Muslimska brödraskapet. Statsrådet vet förmodligen att Muslimska brödraskapet är en islamistisk rörelse som vill islamisera samhället i sin helhet och upprätta ett globalt kalifat. Terroristorganisationer som Hamas har sitt ursprung i Muslimska brödraskapet.
Hur kan vi ha ett statsbidragsberättigat samfund med sådana kopplingar till en islamistisk rörelse? Jag utgår från att Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är medveten om att Islamiska förbundet i Sverige utgör en viktig del av Förenade Islamiska Föreningar. Om myndigheten är medveten om detta är frågan varför detta samfund fortfarande är statsbidragsberättigat.
Sveriges muslimska förbund, ännu ett statsbidragsberättigat samfund, har cirka 70 medlemsförsamlingar. Ett av deras mål är att integrera medlemsmoskéerna i det svenska samhället. Vilka är medlemsmoskéerna? Det vet vi inte. Det står inte någonting på förbundets hemsida om vilka moskéer som är medlemmar i Sveriges muslimska förbund. Däremot känner vi till en församling som brukade vara medlem i Sveriges muslimska förbund fram till 2024 eftersom den församlingen utsattes för ett polistillslag i mars 2024, när Säpo slog till mot flera adresser i en insats mot misstänkt förberedelse till terroristbrott.
Jag menar att ett samfund som vill ta del av skattemedel och som för inte så länge sedan hade en församling som var involverad i terrorism borde redogöra för allmänheten vilka som är dess medlemsförsamlingar. Det är inte för mycket begärt att bara berätta vilka medlemsförsamlingarna är.
Du ska inte behöva kontakta en myndighet för att få information om ett skattefinansierat samfund, utan samfundet måste vara öppet med vad man egentligen sysslar med – särskilt med tanke på att det inte är många som förstår varför dessa muslimska samfund över huvud taget ska finansieras av skattemedel.
När muslimska samfund driver moskéer som finansieras av länder som Qatar, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien, varför stöder den svenska staten dessa samfund? Det är rätt svårt, och för mig personligen omöjligt, att svara på den frågan. Vi har islamistiska diktaturer som bygger moskéer i Sverige, och sedan ska den svenska staten finansiera driften. Hur går det ens ihop?
Ett enkelt sätt att hantera det här problemet vore om Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor faktiskt publicerade vilka föreningar, församlingar och organisationer som ingår i de olika samfunden. Myndigheten sitter ju på den informationen, och det borde inte vara hemligt. Om svenska skattebetalare ska finansiera dessa moskéer borde de veta vad de finansierar.
Kanske är det helt olämpligt att finansiera vissa av dessa moskéer. Det vet vi inte i dag eftersom det är få människor som vet vilka moskéer som ingår i dessa statsbidragsberättigade samfund. Om vi nu måste finansiera moskéer med skattemedel, är det då inte rimligt att vi vet vilka dessa moskéer är och vilka som styr dem?
Anf. 33 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag vill återigen påminna om att vi nu har ett skarpare regelverk och att ett ännu skarpare regelverk är på väg fram i samverkan mellan våra partier. Vi är också överens om att vi ska ha ett system för att kunna ge statsbidrag till trossamfund med olika inriktningar.
Vi har nu också den här utredningen. Interpellanten tog upp just detta att utländska aktörer, stater och andra organ, kan finansiera verksamhet i Sverige. Det är angeläget att det prövas i större utsträckning än vad som sker i dag. Det är därför vi har tillsatt den här utredningen om just utländsk finansiering av verksamheter med kopplingar till islamism eller annan extremism på olika sätt.
Jag vill också påminna om att det stärkta demokrativillkoret handlar om att man ska bidra till att inte bryta mot de grundläggande principer som vårt samhälle vilar på och inte kränka personers grundläggande fri- och rättigheter. Man ska inte utöva eller uppmana till våld och diskriminering och så vidare.
Det är en viktig uppgift för myndigheterna att tillse att detta fungerar. Myndigheterna arbetar ju för svenska folket, och de har tillgång till uppgifterna från de respektive trossamfunden om vilka församlingar och föreningar som ingår. Det är också allmänna handlingar.
Anf. 34 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Under mina anföranden är det inte främst regelverket som jag har kritiserat, utan det är bristen på transparens. Jag har gått igenom exempel efter exempel på hur de här muslimska församlingarna och samfunden undanhåller information. Men jag vill ändå tacka socialministern för denna debatt. Jag tror att mycket framkom under debatten som de som lyssnade kan reflektera över.
Det finns en anledning till att transparens är viktigt när det gäller just moskéer. År 2017 publicerade DN en artikel om nio muslimska församlingar i Sverige som var kontrollerade av den statliga religionsmyndigheten i Turkiet, Diyanet. Imamer vid dessa moskéer kartlade människor som var kritiska till den turkiska regimen. Vid den tiden fick dessa moskéer, som verkade för främmande makt, ta del av skattemedel från Myndigheten för stöd till trossamfund.
Frågan är om de moskéerna ingår i de muslimska samfund som i dag tar del av skattemedel. Det är svårt att ta reda på detta när inte alla muslimska samfund redogör för vilka som är deras medlemsförsamlingar.
Tyvärr har rätt många moskéer i Sverige kopplingar till diverse diktaturer och islamistiska organisationer. Det är viktigt att statsbidragsberättigade samfund är öppna med vilka moskéer och församlingar de har som medlemmar och som därmed får ta del av skattemedel.
Terrorism, iransk underrättelseverksamhet, islamism och judehat – allt detta har finansierats av skattemedel som gått till moskéer i Sverige för att politiker och myndigheter inte har varit vaksamma nog.
Nu måste vi kräva att de moskéer som vill ha skattemedel redogör i detalj för vad de sysslar med. De måste redogöra detta inte endast för en myndighet utan också för en allmänhet som har fått nog av moskéer som springer islamisters ärenden.
Anf. 35 Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag delar interpellantens uppfattning om att transparens är viktigt. Trossamfunden kan göra egna insatser för att öka förtroendet för sig själva genom att vara mer transparenta med vilken verksamhet man bedriver och vilka församlingar och föreningar som ingår i trossamfundet.
Min poäng i den här interpellationsdebatten är att det ju inte är okänt för myndigheterna när de ska granska bidragsansökningarna vilka föreningar och församlingar som ingår. Detta ingår i de ansökningar man behöver lämna till myndigheten när man gör sin bidragsansökan, och det är också allmänna handlingar. På det sättet finns en transparens gentemot det offentliga. Det vill jag få sagt i den här debatten, liksom det faktum att vi har skärpt regelverket för att göra det möjligt att på ett tydligare sätt än tidigare kunna stoppa bidrag och hindra utländska extremistiska organ eller andra aktörer som vill finansiera religiös verksamhet i Sverige. Det ska finnas ökade möjligheter att stoppa detta.
Vi ser båda risker med att extremistisk verksamhet på olika sätt understöds. Så ska det naturligtvis inte vara. Om man bedriver en extremistisk verksamhet som står i strid med lagstiftning och det regelverk vi har i dag ska man naturligtvis också nekas statsbidrag.
Samtidigt vet vi att det stora flertalet av trossamfunden gör betydande och viktiga insatser både för sina medlemmar och för samhället som helhet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.