regionalpolitisk hänsyn hos statliga bolag

Interpellation 2002/03:44 av Zakrisson, Kristina (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld: 2002-11-20
Inlämnad: 2002-11-20
Besvarad: 2002-12-03
Sista svarsdatum: 2002-12-04

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 20 november
Interpellation 2002/03:44
av Kristina Zakrisson (s) till näringsminister Leif Pagrotsky om regionalpolitisk hänsyn hos statliga bolag

Förutsättningarna för att leva och arbeta i Sverige skiljer sig mycket mellan landets olika delar. I områden med minskande befolkning ställs stora krav på kommuner och landsting för att de ska kunna erbjuda medborgarna likvärdig service som i tillväxtområden. För att vända den negativa spiralen och ge alla landets delar rejäla möjligheter till utveckling krävs många olika åtgärder. Det handlar bland annat om stark kommunal ekonomi, utbildning, goda kommunikationer och väl utbyggd infrastruktur.

Regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet antogs av riksdagen i december 2001. I den gör regeringen bedömningen att det behövs flera offensiva strategier i kombination med riktade åtgärder för att stärka en hållbar utveckling och livskraft i alla delar av landet. Regeringen konstaterar också att den och statsförvaltningen fattar många beslut som direkt påverkar regionernas möjligheter att utvecklas. Därför ställer regeringen krav på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet. Både statliga myndigheter och av staten ägda bolag ska inom sina verksamhetsområden verka för att målet för regional utveckling nås.

Regeringen lovar i ovannämnda proposition att återkomma till riksdagen angående nya direktiv till de statliga bolagens bolagsordningar. Så har ännu inte skett. Genomläsning av verksamhetsberättelsen 2001 för statliga företag och verkligheten visar också att utvecklingen i dag går i motsatt riktning än vad som beslutats av riksdagen.

Samtidigt genomgår många myndigheter strukturförändringar, vilket innebär koncentration av verksamheten till ett ställe i ett län eller i en större region. Det sker ingen samordning mellan olika samhällssektorer och ingen regional hänsyn tas till var verksamheten lokaliseras.

För Norrlands del innebär det flyttning till några få kustkommuner medan inlandet töms på statliga myndigheter. På så sätt tappar orter inte bara arbetstillfällen, utan också viktig kompetens och därmed utvecklingskraft.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga näringsministern:

På vilket sätt avser ministern att verka för att kravet på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet fullföljs?

Debatt

(4 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2002/03:44

Webb-tv: regionalpolitisk hänsyn hos statliga bolag

Protokoll från debatten

Leif Pagrotsky (S)

Anf. 106 Leif Pagrotsky (S)

Fru talman! Kristina Zakrisson har frågat mig på vilket sätt jag avser verka för att kravet på att regional hänsyn tas i all statlig verksamhet fullföljs. Jag är ansvarig för frågor som berör de statligt äg- da företagen. Statsrådet Messing ansvarar för den regionala utvecklingspolitiken. I ett frågesvar den 20 augusti i år har hon redo- gjort för de villkor som gäller för de statliga myndig- heternas regionala hänsynstagande. Jag repeterar hennes svar i korthet. Av Verksförordningen (1995:1322) framgår att statliga myndigheter, inom sina verksamhetsområden, ska verka för att de regionala utvecklingspolitiska målen uppnås. Förordningen (1998:1634) om regio- nalt utvecklingsarbete anger att myndigheter i sam- band med verksamhetsminskningar ska undersöka möjligheter till samverkan och alternativa lösningar. Om verksamhetsminskningar övervägs i stödområden måste särskilda skäl finnas. Om- och nylokalisering av statliga myndigheter ska i första hand ske till länscentra eller andra orter i anslutning till nationella stödområden. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att myndigheterna kan full- göra sina arbetsuppgifter effektivt. Detta innebär att inte alla orter kan komma i fråga. Nu över till de statliga företagen som är mitt an- svar. De statligt ägda företagen omfattas inte av mot- svarande reglering som statliga myndigheter. Där- emot bidrar statligt ägda företag naturligt till en hög servicenivå och likvärdighet över hela landet. Skälen till spridningen är bland annat att vissa bolag har ett uppdrag från riksdagen att vara representerade i hela landet. Om bolag har till uppgift att tillgodose en sådan serviceskyldighet, framgår detta av deras bo- lagsordningar eller av särskild lagstiftning. Exempel på bolag som har en sådan serviceskyldighet är Svensk Bilprovning, Apoteket, Systembolaget och Posten. I andra fall är bolagens verksamhet av en sådan art att de finns på de platser där såväl produktionstill- gångar som kompetens finns och ofta i glesbygden, till exempel LKAB, Sveaskog och Rymdbolaget. I jämförelse med ett rikssnitt över fördelning av anställda per län har företag med statligt ägande rela- tivt sett fler anställda i följande län: Gotland, Väster- norrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Regeringen ser positivt på att de statligt ägda fö- retagen finns representerade i hela landet. På så sätt bidrar de statligt ägda företagen naturligt till att jämna ut balansen mellan olika regioner med olika förutsätt- ningar. Detta förhållande gynnar den regionala ut- vecklingen i hela landet. Flertalet av de statligt ägda företagen är dock konkurrensutsatta och arbetar på marknadsmässiga villkor. Detta innebär att regeringen inte kan ålägga dessa företag andra krav än de som gäller för deras konkurrenter med privata ägare. På sikt skulle sådana ålägganden kunna urholka de statliga företagens kon- kurrensförmåga och i en förlängning riskera att ar- betstillfällen försvinner. Min och regeringens upp- fattning är därför att dessa bolag måste agera utifrån marknadsmässiga bedömningar. Kristina Zakrisson uppger att regeringen, i propo- sitionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4), har lovat att återkomma till riksdagen med nya direktiv till de statliga bolagens bolagsordningar. I propositionen behandlas frågan om just de statligt ägda företagen översiktligt. Inga för- slag om nya direktiv angående statliga företags bo- lagsordningar lämnades. I regeringens skrivelse om företag med statligt ägande som lämnades till riksdagen i maj 2002 be- skrevs bland annat vikten av att företagen, inom ra- men för respektive företags marknadsförutsättningar, beaktar sin betydelse ur ett regionalt perspektiv.

Kristina Zakrisson (S)

Anf. 107 Kristina Zakrisson (S)

Fru talman! Jag ska börja med att tacka för svaret. Jag är medveten om att Ulrica Messing ansvarar för statliga verk och myndigheter, men det är också så att alla departement har ett övergripande ansvar att ta regionalpolitiska hänsyn. Näringsministern säger också i svaret att om- och nylokalisering i första hand ska ske till länscentra eller andra orter i anslutning till nationella stötområden. Nu finns det faktiskt en ny myndighet som är på gång när det gäller tillsyn över arbetslöshetsförsäkringar. Jag hoppas att man i det sammanhanget verkligen beaktar detta som jag tror att det till och med finns ett riksdagsbeslut på. Jag skulle vilja ställa en fråga - jag kanske ska ställa den till Ulrica Messing - om att det i svaret står att det är viktigt att myndigheterna kan fullgöra sina arbetsuppgifter effektivt. Detta innebär att inte alla orter kan komma i fråga. Om man påstår att det inte är marknadsmässigt eller att det inte är möjligt tycker jag att man borde motivera det. Vi har till exempel Rikspolisstyrelsen i Kiruna som är klart kostnadseffektiv. Jag skulle tro att det även gäller statliga företag, att det inte alltid handlar om kostnadseffektivitet utan till stor del om bekvämlighet och fördomar. Jag tycker att närings- ministern ska verka för att motverka de fördomar som finns om att flytta ut från storstäderna. Jag känner naturligtvis till att om man jämför per invånare så har vi fler anställda i statliga företag i till exempel Norrbotten. Men det är inte så märkligt eftersom skogen, malmen och vattenkraften kommer från Norrbotten. Jag tycker därför att det är helt rik- tigt. Men om man sedan tittar på att vi inte är fler än 260 000 personer i Norrbotten behöver det inte vara så många statligt anställda för att det ska bli ganska många per invånare. Man kan alltid leka med siffror. Jag skulle också vilja ta upp en annan sak. Det finns många verksamheter, och det finns statliga företag. Men till exempel LKAB:s gruva ligger i Kiruna, och denna verksamhet kan alltså inte bedrivas någon annanstans. Men varför kan inte huvudkontoret också ligga där? Det finns alltså många möjligheter att se till att det finns fler jobb i dessa regioner där vi har en svag arbetsmarknad. Och vi har inte en svag arbetsmarknad för att vi inte har kompetens. De fö- retag, till exempel CSN och Rikspolisstyrelsen, som har vågat sig på en etablering i Kiruna har upptäckt fördelarna. Och jag tror att fler också skulle göra det om de provade. Därför tycker jag att näringsministern ska använda de möjligheter som trots allt finns för att påverka - jag törs väl inte säga styra - företagen att förlägga verksamheter i andra regioner än i storstä- derna. Det skulle betyda oerhört mycket för oss. Jag undrar hur näringsministern ser på det?

Leif Pagrotsky (S)

Anf. 108 Leif Pagrotsky (S)

Fru talman! Jag kan hålla med om väldigt mycket av det som Kristina Zakrisson sade om att det ofta är fördomar, otillräcklig analys och rädsla för att våga som ligger bakom kanske lite för snabbt tillgripna argument om var saker och ting kan ligga. Jag har i och för sig åsikten att alla verksamheter inte kan ligga varsomhelst. Alla verksamheter kan inte ligga på vilken ort som helst. Men det betyder inte att allting måste ligga i Stockholms innerstad. Jag erinrar mig ett exempel. Vi har en världsledande möbelkoncern som leds i huvudsak från den inte i hela världen väl- kända handelsmetropolen Älmhult. Jag tycker att den typen av argument att saker och ting måste ligga på någon särskild plats och inte kan flyttas måste synas i sömmarna. Jag inser att Kiruna gruva inte kan flytta till särskilt många olika ställen. Men efter att vi under snart ett decennium har satsat så väldigt hårt på att sprida högre utbildning till hela landet på väldigt många orter runtom i hela Sveriges avlånga land finns det nu tillgång till väldigt kvalifi- cerad personal inom ett väldigt stort spektrum av områden. Det minskar tyngden i argumenten att alla kvalificerade verksamheter måste ligga i de allra största städerna. Det är det synsätt som jag har som näringsminister, och jag behöver inte vara regional- minister för att tycka det. Sedan kan man diskutera hur det ska ta sig uttryck i vart och ett av de olika företagen - vem som ska fatta beslut, hur styrelsen och ägaren ska fördela arbetet mellan sig. Men detta är min grundsyn, och den har jag velat redovisa.

Kristina Zakrisson (S)

Anf. 109 Kristina Zakrisson (S)

Fru talman! Jag är tacksam för att näringsminis- tern har den grundsynen. Jag hoppas att det också kommer att användas på olika sätt för att ändra attity- der och hjälpa oss att marknadsföra oss. Sedan får jag väl säga att vi själva ibland inte är världsbäst på att som norrbottningar marknadsföra vårt län. Det försöker vi jobba med. Det är bra att vi har statliga bolag som trots allt har vissa krav. I mitt första inlägg glömde jag att kommentera följande som står i svaret: "Exempel på bolag som har en sådan serviceskyl- dighet är Svensk Bilprovning, Apoteket, Systembola- get och Posten." Bilprovningen, apoteket och systemet fungerar bra i Norrbotten. Posten sätter jag ett litet frågetecken för. Jag bor själv i en liten by och får till exempel ingen post på lördagar, så lördagstidningarna är det lite besvärligt med eftersom de delas ut med posten. Det där med service i alla delar av landet kan allt- så ibland ifrågasättas. Men jag får tacka näringsmi- nistern. Jag återkommer med en interpellation till statsrådet Ulrica Messing, för jag tycker att det finns mycket mer att göra när det gäller statliga verk och myndigheter och att det bör gå att ställa större krav på fler utlokaliseringar.

Intressenter

Frågeställare

Kristina ZakrissonSocialdemokraterna

Besvarad av

Leif PagrotskySocialdemokraterna