Regeringens satsning på akutskolor
Interpellation 2024/25:251 av Mats Wiking (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-29
- Överlämnad
- 2024-12-02
- Anmäld
- 2024-12-03
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
- Sista svarsdatum
- 2024-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Regeringen har beslutat att satsa totalt 750 miljoner kronor på så kallade akutskolor, vilket enligt P4:s granskning har visat sig vara en ineffektiv investering då mer än en fjärdedel av dessa skolor står tomma. Detta samtidigt som skolans resurser är begränsade och behoven är stora.
Vänersborgs kommun är ett exempel på hur ineffektivt systemet med akutskolor kan vara. Inför höstterminen 2023 fick Vänersborgs kommun 1,3 miljoner kronor i statsbidrag för att skapa en akutskola och satsade lika mycket själva.
Trots detta placerades endast en elev på akutskolan, och kommunen valde till slut att lägga ned verksamheten och betala tillbaka statsbidraget. Enligt skolchefen hade kommunen hittat andra lösningar för dessa elever, vilket visar på bristerna i akutskolesystemet.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att dessa medel används på ett sätt som faktiskt kommer eleverna till nytta och inte leder till ett slöseri med resurser?
- Vilka lärdomar drar statsrådet och regeringen av Vänersborgs beslut att lägga ned sin akutskola och betala tillbaka statsbidraget, och hur påverkar detta synen på akutskolor som lösning för att hantera elever som stör ordningen eller hotar andra elever?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:251
Webb-tv: Regeringens satsning på akutskolor
Dokument från debatten
- Onsdag den 18 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:53
- Protokoll 2024/25:53 Onsdagen den 18 decemberProtokoll 2024/25:53 Svar på interpellation 2024/25:251 om regeringens satsning på akutskolor
Protokoll från debatten
Anf. 85 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att medel avsatta för statsbidrag för personalkostnader för akutskolor används på ett sätt som faktiskt kommer eleverna till nytta och inte leder till slöseri med resurser. Mats Wiking har även frågat mig vilka lärdomar jag och regeringen drar av Vänersborgs beslut att lägga ned sin akutskola och betala tillbaka statsbidraget och hur det påverkar synen på akutskolor som lösning för att hantera elever som stör ordningen eller hotar andra elever.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inledningsvis kan jag konstatera att alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan men att utvecklingen tyvärr går åt fel håll. Otryggheten i den svenska skolan har i stället ökat, och sett över tid är utvecklingen negativ. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket har anmälningar om hot och våld mot lärare och andra yrkesgrupper i skolan, samt i förekommande fall elever, ökat kraftigt de senaste åren.
Att skolmiljön är trygg och att undervisningen präglas av studiero är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Det är också viktigt för att lärare ska ha en bra arbetsmiljö. Det finns skolor som har mycket stora ordningsproblem, och det saknas ofta praktiska möjligheter att vid behov tillfälligt flytta elever utanför den egna skolan. Rektorer och huvudmän behöver därför få bättre möjligheter att vidta åtgärder när det behövs för att kunna skydda de drabbade eleverna och i vissa fall även personalen. Akutskolorna kan innebära en sådan möjlighet för huvudmän att hantera ordningsproblem, värna tryggheten och studieron i skolan och säkra kontinuiteten i utbildningen för alla elever.
Det behövs en kulturförändring i skolan som innebär att rektorer och lärare får mer kraftfulla verktyg att agera när elever kränker, hotar eller använder våld. Det och mycket mer utreds just nu av Utredningen om stärkt trygghet och studiero i skolan (U 2023:06). Utredningen ska exempelvis föreslå hur det kan införas en skyldighet för rektorn att som disciplinär åtgärd flytta elever när det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero.
När det gäller akutskolor ska utredaren analysera förutsättningarna för huvudmän att inrätta sådana inom grundskolan på fler platser i landet och lämna förslag som underlättar organiserandet av akutskolor när sådana lösningar behövs, exempelvis genom samverkan. Utredaren ska även ta ställning till om begreppet akutskolor ska införas i skollagen och om den reglering i skollagen som tillämpas på akutskolor bör ändras i något avseende. Allt detta kan komma att stärka akutskolornas roll i skolsystemet.
Statsbidraget för personalkostnader för akutskolor i grundskolan har sedan det inrättades 2023 varit välsökt. Det talar för att behoven av den här typen av lösningar är stora. Bidragsåret 2024 har huvudmännen beviljats sammanlagt drygt 94 miljoner kronor för ändamålet.
Parallellt behöver skolan naturligtvis också få bättre förutsättningar att möta varje elev. För att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar i skolan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen föreslår att det sammanslagna statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor 2025. Regeringen satsar även på exempelvis skolsociala team för att förbättra tryggheten och studieron och för att öka elevernas närvaro i skolan.
Jag följer självklart upp hur statsbidraget för personalkostnader för akutskolor används och är beredd att se över satsningen om det finns behov av det.
Anf. 86 Mats Wiking (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Regeringen har under perioden 2023-2027 avsatt 750 miljoner till så kallade akutskolor.
Enligt regelverket för akutskolor får en rektor tillfälligt placera en elev i en akutskola om det krävs för att garantera andra elevers trygghet och studiero. Denna placering får dock inte vara längre än fyra veckor.
Skolministern säger i sitt svar på min interpellation att stödet till akutskolor är välsökt. Jag kan bara konstatera att den granskning som medierna gjort av akutskolor visar upp ett annat resultat: Av landets 290 kommuner är det 90 kommuner som tagit del av statsbidraget, men det är bara 1 av 4 kommuner som kommit igång eller sett ett behov.
Efter två års satsning kan man se att en fjärdedel av de akutskolor som har startats står tomma och inte används över huvud taget. När jag räknar på hur många kommuner som verkligen har akutskolor med elever ser jag att de är i minoritet.
Tycker skolministern verkligen fortfarande att stödet är välsökt?
Fru talman! Man ställer sig då frågan varför inte fler kommuner utnyttjar detta statsbidrag.
I kontakter med skolor om varför de inte haft elever i nystartade akutskolor svarar många kommuner att man hittat andra lösningar. Men en stor anledning till att man försökt starta akutskola var att kunna ta del av statsbidraget.
Fru talman! Hemma i Västsverige har Vänersborgs kommun sökt och fått 1,3 miljoner i statsbidrag för att starta en akutskola och lagt lika mycket själv. Totalt har kommunen alltså satsat 2,6 miljoner, vilket är mycket för en liten kommun som Vänersborg.
Trots denna satsning har endast en elev placerats i Vänersborgs akutskola, vilket ledde till att verksamheten till slut lades ned och statsbidragen återbetalades. Skolchefen i Vänersborg och kommunens skolor hittade andra lösningar, vilket visar på bristerna i att rikta ett statsbidrag mot en så smal inriktning som akutskolor.
Fru talman! Mediernas undersökning visar också att många kommuner i landet menar att akutskolor inte är en långsiktig lösning på problemen med ordningsstörande och våldsamma elever.
Det som fungerar bra i en stor kommun kanske inte fungerar bra i en liten kommun.
Många kommuner har därför svarat medier att det hade varit bättre om statsbidraget till akutskolor varit mer flexibelt, så att kommunerna själva kunnat anpassa sina insatser i stället för att vara tvingade att starta akutskolor för att kunna ta del av statsbidraget.
Både statsrådet och undertecknad vet att behoven är stora när det gäller att skapa trygghet och studiero i skolan. Varför då göra ett statsbidrag så smalt att bara några stora kommuner kan utnyttja det? Anser inte regeringen att kommunerna ska vara betrodda att själva hitta lösningar för att stärka tryggheten och studieron i skolan?
Jag vill därför fråga skolministern om hon är nöjd med den så kallade satsningen, när så få akutskolor verkligen har startat, samt vad hon tycker om den kritik som kommit om att statsbidraget till akutskolor är för snävt.
(Applåder)
Anf. 87 Statsrådet Lotta Edholm (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Man kanske ska säga några ord om vad det här statsbidraget är till för och vilken typ av elever det handlar om. Det är elever som beter sig väldigt illa. De uppför sig på ett sådant sätt att skolan anser att de inte längre kan vara kvar i ordinarie klassrum, antingen för att de hotar och trakasserar sina klasskompisar eller för att de utsätter lärare och annan personal för ibland våld men ofta hot och trakasserier. De eleverna riskerar avstängning, något som grundskolan har rätt att göra. Men för att de eleverna inte bara ska skickas hem till en icke fungerande verksamhet där de inte får någon skolgång finns det här alternativet för dem, så att de under den tiden får hjälp och stöd av kvalificerad personal.
Jag tror att Mats Wiking har rätt i att det är lättare för stora kommuner att organisera detta, då de antagligen - tyvärr, får man väl säga - har fler elever som är i behov av akutskolor. Men det finns också exempel på ganska små kommuner som har sökt det här statsbidraget för att de har denna typ av väldigt stora problem hos ett ganska litet antal elever, som i sin tur kan utsätta en hel skola för väldigt stora problem.
Med det sagt är det självklart att alla statsbidrag måste ses över. Nu vet vi ingenting om utfallet för 2024; siffrorna på det kommer ju inte förrän i februari. Då ser vi hur utfallet blivit.
I en liten kommun kan det mycket väl vara så att man har ett behov som avser en eller ett par elever. Ett halvår senare kanske det behovet inte finns. Då gäller det att man skapar en flexibilitet, så att den personalen kan användas i andra skolor till andra uppgifter. Det tycker jag är viktigt att kunna se över.
Men jag är helt övertygad om att den här metoden, akutskolor, verkligen behövs, dels för att lärare och rektorer inte ska känna att de inte vågar stänga av elever för att det inte finns någonstans för de eleverna att gå, dels för att vi ser att svensk skola är väldigt stökig. Vi ser att anmälningarna till Arbetsmiljöverket har skenat iväg när det gäller hot och trakasserier mot både personal och andra elever. Jag är övertygad om att metoden med akutskolor har kommit för att stanna.
Anf. 88 Mats Wiking (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Visst har vi i dag en skola som på många sätt är otrygg. Det behövs insatser för att skapa studiero. Alla elever behöver de insatserna, både de elever som är kvar på skolan och de elever som inte kan vara kvar på skolan. Det handlar väldigt mycket om hur man tänker långsiktigt med de insatser som sätts in. En insats på en akutskola varar ju bara i en månad, och man ska tillbaka till någon form av verksamhet efteråt. Jag anser att det är jätteviktigt att knyta ihop insatserna, så att det blir en lång linje. Resultatet ska på sikt vara att de stökiga eleverna kommer tillbaka till utbildningssystemet och att alla elever får utbildning.
Jag har erfarenhet som socialarbetare och har jobbat många år med elever som bränt sina chanser i den vanliga skolan. Många av dessa elever saknar betyg och har tyvärr en negativ upplevelse av skolan. En del av eleverna blir, precis som statsrådet säger, utåtagerande och svåra att hantera. Det kan då uppstå situationer där eleven inte kan vara kvar i den ordinarie verksamheten och man behöver hitta andra lösningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den skola som eleven har varit placerad på - och kanske har gått ett antal år i - och dess rektor har ofta en tydlig bild av elevens situation, vad eleven behöver och vilka insatser som behöver göras för eleven och skolan. Det handlar om att hitta långsiktiga insatser som håller över tid. En placering på akutskola varar som sagt bara fyra veckor och blir sällan i detta läge en prioriterad insats. Däremot behöver kommunerna resurser för att kunna skapa lösningar som passar just deras skolor och elever.
Fru talman! Den lösning som de flesta kommuner ser som fungerande är olika anpassade studiegrupper där eleverna kan vara den tid de behöver för att utredas och studera i mindre grupp. Dessa grupper ska självklart ha kompetent personal med utbildning i att hantera utåtagerande elever och kunna arbeta i nära samarbete med elevhälsan och socialtjänsten.
När regeringen nu vill skapa studiero i skolan missar den det verkliga målet. En första åtgärd från regeringen borde ha varit att inte spara på de generella statsbidragen till kommunerna. Med regeringens nedskärningar på kommunerna tvingas Sveriges skolor säga upp lärare, specialpedagoger och elevhälsopersonal, den grupp personal som är basen för att det ska finnas en trygghet i skolan. Att i ett sådant läge rikta ett smalt statsbidrag till något som väldigt få kommuner efterfrågat är som att sätta plåster på ett mycket stort sår.
Fru talman! Även skolvärlden är skeptisk till att akutskolor ska lösa problemen med trygghet och studiero. Vi har följt debatten i tidningar och tv och har ett axplock från medier.
Sveriges Lärare, som organiserar våra lärare och annan personal som jobbar i skolan, säger att det i första hand behövs satsningar på det förebyggande arbetet och att till exempel resursskolor och stödpersonal i vanliga skolor måste ges tillräckliga ekonomiska medel i stället för att man som regeringen har gjort drar ned på medlen till kommunerna, vilket gör att personal får sägas upp. Man menar från Sveriges Lärare också att regeringens specialdestinerade statsbidrag till akutskolor blir en nödlösning som endast stora kommuner kan använda sig av.
Nihad Bunar, professor vid specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet, varnar i samma tidning, Vi Lärare, för att det finns en uppenbar risk för att kommunerna kan börja placera elever i akutskolor trots att de egentligen inte hör hemma där. Han menar att regeringen "gör en massföreteelse av något som inte är genomtänkt". Han är orolig för att man kommer att sänka ribban för att akutskolan ska ha något att göra och för att pengarna ska förbrukas. Detta är några kritiker i raden.
Vad anser skolministern gör mest nytta när det gäller riktade anslag: medel som går till kortsiktiga placeringar på akutskolor eller medel som går till att skolor och kommuner själva hittar långsiktiga lösningar för utåtagerande elever?
Anf. 89 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det är självklart så att långsiktighet är det absolut bästa när det gäller den här typen av elever. Vi vet att särskilt stöd sätts in oerhört sent i svensk skola. Sanningen är att det mesta av det särskilda stödet sätts in i årskurs 9. Vi vet också att vi har elever och till och med barn i förskolan som är oerhört utåtagerande. Det är klart att långsiktighet och att sätta in bra resurser redan från början är A och O.
Men akutskolorna handlar om precis det som ordet antyder, nämligen akuta situationer där en elev riskerar att bli avstängd. Ibland har man använt sig av de långsiktiga metoderna och verkligen jobbat väldigt hårt men ändå hamnat i den akuta situationen. Ibland har man inte gjort det. Men de här två sakerna står inte mot varandra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är övertygad om att det tyvärr alltid kommer att finnas behov av mer akuta åtgärder när det gäller en viss typ av elever. Jag personligen har erfarenhet av detta från Stockholm, där vi har haft akutskolor under lång tid. Där valde Socialdemokraterna till och med att bygga ut dem därför att de såg att behov fanns.
Jag tror dock inte att man ska ställa akutskolor mot mer förebyggande åtgärder, för de behövs också. Det är bland annat mot bakgrund av detta som regeringen nu föreslår att de personalförstärkande statsbidragen ska fördubblas inför nästa år, om riksdagen beslutar om det, just för att man ska anställa mer personal som har kompetens bland annat i hantering av den typen av elever. Jag är övertygad om att statsbidragen till akutskolor behövs.
Sedan, när det gäller forskningsstöd och så vidare, säger Skolverket att det finns forskningsstöd för att det kan vara bra för en elev att helt och hållet byta miljö, att få en nystart och att kunna få hjälp av kvalificerad personal, det vill säga kuratorer, speciallärare och så vidare, för att sedan antingen gå tillbaka till sin hemskola eller få en placering på en annan skola. Detta finns det vetenskapligt stöd för.
Sedan kan man i och för sig undra varför de akutskolor som finns i Sverige och som har funnits i ganska många år inte har beforskats, och heller inte deras resultat. I Stockholm gjorde vi en utvärdering för att se vad som hänt, och utvärderingen var väldigt positiv. Nu är ju detta ett tag sedan, men de som var mest positiva i utvärderingen var faktiskt eleverna själva. Det berodde på att den verksamhet de möttes av hade mycket kompetent personal som verkligen kunde ge eleverna stöd så att de kunde gå vidare.
Man måste dock komma ihåg att det absolut viktigaste skälet till akutskolorna är att andra elever och personal riskerar att råka väldigt illa ut om man inte agerar kraftfullt när elever beter sig på ett sådant sätt att detta krävs.
Anf. 90 Mats Wiking (S)
Fru talman! Det finns säkert bra saker med akutskolor om man knyter dem till annan verksamhet där eleverna kan få bra stöd och utredas under en längre tid så att de så småningom kan komma tillbaka till systemet.
Det som kommunerna menar i sina svar till medierna är dock att de ser behov av annat än akutskolor för att kunna jobba mer långsiktigt. Det är klart att det kanske är en missräkning att skolor inte kan hantera elever på ett långsiktigt sätt utan behöver skicka iväg dem till en akutskola.
Jag tycker att det blir väldigt konstigt när skolministern säger att skolorna är nöjda med insatsen. Nu när regeringen skär ned så mycket på pengarna till kommuner och regioner blir det helt uppenbart att man måste skära ned på antalet lärare, specialpedagoger, socialarbetare och elevhälsan i skolan. Detta ser jag även i min hemkommun Trollhättan.
Det blir plus och minus, och det stora minuset är den nedskärning som sker när det gäller kommunerna. Även om regeringen säger att kommunerna själva ska klara hanteringen med pengarna är de statsbidrag som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har räknat ut behövs viktiga för att kunna hantera vård, skola och omsorg. Det blir en väldigt konstig diskussion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Akutskolor i all ära, men den ordinarie verksamheten kommer inte att fungera bättre när man drar ned på insatserna. Både skolchefer och SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, menar att stödet till akutskolor är för snävt och inte passar alla kommuner. Man har till och med skrivit ett brev till regeringen där man säger att insatserna är för kortsiktiga.
Anser skolministern att Sveriges kommuner och Skolverket har fel när de säger att akutskolor inte möter kommunernas verkliga behov när det gäller att komma till rätta med stöket i våra skolor? Och behövs det inte mer forskning och evidens om akutskolor innan man går vidare med mer stöd?
Anf. 91 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag är helt övertygad om att akutskolor - tyvärr, måste jag säga - kommer att behövas även i framtiden. Jag tror också att det tyvärr även finns små kommuner som kommer att ha behov av dem för den typ av elever som riskerar avstängning därför att de uppför sig på ett sådant sätt att de faktiskt utgör ett hot. De måste ha någonstans att ta vägen och mötas av kvalificerad personal.
Lika övertygad som jag är om detta är jag övertygad om att skolan måste arbeta mer med förebyggande åtgärder, att vi måste sätta in särskilt stöd tidigare, att vi måste få en bättre fungerande elevhälsa och, inte minst, att elever som har stora problem i förekommande fall måste få hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin.
Jag tror att det är viktigt att vi förstår att svensk skola har stora problem med våld och trakasserier och att det inte är ett alternativ att dessa elever blir kvar i skolan. De utsätter många gånger andra elever och personal för fara och kan inte vara kvar där.
Jag tycker att vi - det gäller också en del forskare - alldeles för länge enbart har sett på det utifrån dessa elevers perspektiv och på om de åtgärder som vidtas fungerar utifrån det. Sanningen är ju att vi måste se det utifrån perspektivet för hela skolan och alla andra elever och all personal.
Vi har situationer i dag när vi stänger hela skolor på grund av att ett litet antal elever uppför sig på ett sådant sätt att skolan inte längre är säker. Detta är enligt min uppfattning helt oacceptabelt. Det är också utifrån detta perspektiv som satsningen ska ses.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.