Regeringens planer för arbetsskadeförsäkringen
Interpellation 2025/26:567 av Jessica Rodén (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2026-06-16
- Överlämnad:
- 2026-06-17
- Anmäld:
- 2026-06-18
- Svarsdatum:
- 2026-08-11
- Besvarad:
- 2026-08-11
- Sista svarsdatum:
- 2026-08-11
Interpellationen
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Arbetsskadeutredningen presenterade sitt betänkande En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) redan hösten 2023.
Sedan dess har utredningen remissbehandlats, och regeringen har låtit genomföra ytterligare analyser. Samtidigt kvarstår många av de problem som utredningen identifierade.
Människor som skadas eller blir sjuka av sitt arbete har fortfarande svårt att få sina arbetsskador godkända och få den ekonomiska trygghet som arbetsskadeförsäkringen är tänkt att ge.
Särskilt tydligt är detta inom yrken med hög fysisk eller psykisk belastning, där många arbetstagare riskerar att få bestående konsekvenser för hälsa och försörjning.
Nästa mandatperiod närmar sig. Därför finns det anledning att fråga regeringen vilka förändringar den faktiskt vill genomföra på området.
Jag vill därför fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
- Vilka förändringar av arbetsskadeförsäkringen anser ministern behöver genomföras för att stärka tryggheten för personer som drabbas av arbetsskador?
- Vilka förslag avser ministern att verka för att genomföra under nästa mandatperiod om hon fortsatt har ansvar för frågorna?
- Hur anser ministern att arbetsskadeförsäkringen behöver utvecklas för att bättre fånga upp arbetsskador inom kvinnodominerade yrken och andra yrken med hög fysisk eller psykisk belastning?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:567
Webb-tv: Regeringens planer för arbetsskadeförsäkringen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 115 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Jessica Rodén har frågat mig vilka förändringar av arbetsskadeförsäkringen jag anser behöver genomföras för att stärka tryggheten för personer som drabbas av arbetsskador, vilka förslag jag avser att verka för att genomföra under nästa mandatperiod samt hur jag anser att arbetsskadeförsäkringen behöver utvecklas för att bättre fånga upp arbetsskador i kvinnodominerade yrken och andra yrken med hög fysisk eller psykisk belastning.
Först och främst, herr talman, är det angeläget att arbetsskadeförsäkringen är ändamålsenlig, rättssäker och begriplig för den enskilde.
I en nyligen publicerad analys från Försäkringskassan framkommer att av dem som i dag ansöker om livränta får drygt 30 procent ett positivt beslut, jämfört med knappt 17 procent 2016, samt att det har blivit betydligt vanligare att livränta beviljas för psykiatriska diagnoser trots att inflödet av sökande med den bakgrunden inte har ökat. Det beror enligt Försäkringskassan på att myndigheten har fått bättre tillgång till kunskapsunderlag, framför allt genom de kunskapsöversikter som Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har tagit fram.
Arbetsskadeutredningens slutbetänkande, SOU 2023:53, överlämnades i september 2023 och innehåller ett flertal förslag som vi har debatterat tidigare, och de syftar framför allt till att sänka trösklarna för livränta, öka förutsebarheten i prövningen och tydliggöra beviskraven. Vid remissförfarandet avstyrkte Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, flera av utredningens förslag och efterlyste nödvändiga analyser. Enligt ISF saknas en beskrivning av vilken roll arbetsskadeförsäkringen ska spela på dagens arbetsmarknad och om, eller hur, den ska förhålla sig till sjukförsäkringen, vilken sedan 2008 fungerar som en omställningsförsäkring. ISF:s kommande svar på regeringens uppdrag (S2024/02157), att analysera sambandet mellan beviljandet av livränta och arbetsmarknadens funktionssätt samt förhållandet mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen över tid, tror jag kommer att bidra med viktiga analyser som saknas i Arbetsskadeutredningens betänkande.
Jag kan konstatera att Försäkringskassans analys pekar på att kunskapsöversikter över arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av arbetsskador har stor relevans för andelen beviljanden av livränta. SBU har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av arbetsmiljöns betydelse för psykisk ohälsa, i syfte att stärka rättssäkerheten i arbetsskadeärenden (S2025/01683). I en delredovisning från maj i år konstaterar SBU bland annat att det finns ett samband mellan en arbetsmiljö där personer har små möjligheter att påverka sitt arbete i kombination med höga krav och utvecklingen av symtom på depression. I det fortsatta arbetet kommer SBU att analysera faktorer i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i relation till psykisk ohälsa. SBU har också fått i uppdrag att kartlägga arbetsmiljöns betydelse för uppkomsten av cancersjukdomar hos brandmän (S2025/02147). Den kunskap som tas fram genom uppdragen kommer att stärka underlaget vid prövning av rätten till livränta. Därutöver har Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att analysera smittsamma sjukdomars relevans i förhållande till arbetsskadeförsäkringen och statligt personskadeskydd.
Anf. 116 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för möjligheten att debattera arbetsskadeförsäkringen en sista gång i kammaren denna mandatperiod.
Arbetsskadeförsäkringen ska vara tryggheten för den som blir sjuk eller skadad av sitt arbete. Den som går till jobbet, arbetar och bidrar ska kunna lita på att samhället finns där om kroppen eller hälsan inte håller hela vägen. Men arbetsskadeförsäkringen fungerar inte tillräckligt bra i dag. Det var också därför Arbetsskadeutredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen.
Utredningen blev klar i september 2023 och lämnade konkreta förslag för en bättre ekonomisk trygghet och en mer rättssäker arbetsskadeförsäkring. Sedan dess har nästan en hel mandatperiod gått.
Inför den här debatten frågade jag vad Anna Tenje vill göra i framtiden. Vilka förändringar anser ministern behövs för att försäkringen ska vara just ändamålsenlig, rättssäker och begriplig för den enskilde, så som ministern angav i sitt svar? Vad vill ministern genomföra under nästa mandatperiod, om hon får förlängt förtroende? Hur ska försäkringen bli bättre på att fånga upp de arbetsskador som bland annat drabbar kvinnor i välfärden? Vill ministern ha kvar undantagen eller ta bort dem?
Jag har läst statsrådets svar flera gånger. Jag får veta vad Försäkringskassan har analyserat, vad ISF ska analysera, vilka uppdrag SBU och andra myndigheter har fått. Men jag får inte veta vad ansvarig minister Anna Tenje vill eller tycker. Och det tycker jag är anmärkningsvärt.
Politik kan inte bara handla om att beställa nästa analys. En regering och en minister måste ju vilja något. Man måste kunna säga: ”Det här fungerar inte. Det här vill vi förändra. Hit vill vi komma.” Eller helt enkelt säga: ”Vi tycker att försäkringen fungerar bra.”
Utredningen har alltså funnits sedan 2023. Regeringen har haft flera år på sig att agera, och nu hänvisar ministern till ytterligare analyser som ska läggas fram först efter valet.
Men människor som har slitit ut kroppen på jobbet kan inte leva på analyser. De behöver en försäkring som fungerar. Jag vill därför, herr talman, ge ministern en ny möjlighet att svara på min fråga. Om Anna Tenje får fortsätta som socialförsäkringsminister efter valet, vad vill hon förändra i arbetsskadeförsäkringen? Vad ska vara bättre om fyra år än i dag?
Anf. 117 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Stort tack, ledamoten, för möjligheten att berätta om och debattera frågan ytterligare.
Jag kanske inte var övertydlig i mitt första svar, men alla dessa uppdrag och alla de pågående analyserna kommer av en vilja att gemensamt göra arbetsskadeförsäkringen mer ändamålsenlig. Vi har sett brister i den, och jag tror att vi har varit helt överens om det i kammaren. Samhället har förändrats, men bedömningsverktygen har inte varit lika förändringsbenägna.
Jag måste ändå säga att jag ser positivt på att Försäkringskassan nu har fått bättre kunskapsunderlag så att möjligheten att göra bättre bedömningar faktiskt finns. Det har också lett till att andelen beviljade livräntor har nästan fördubblats sedan 2016. Det här är väl inte rocket science, men det tyder ändå på att bättre kunskapsunderlag gör att man fattar klokare och bättre beslut. Det gör stor skillnad.
Arbetsskadeutredningens slutbetänkande var inte bristfälligt, men det saknades en hel del analyser. Jag hade gärna sett att alla pusselbitar fanns på plats från början.
Under tiden har ISF fått ett uppdrag, och det arbetet har fortlöpt. Där tittar man vidare på de luckor som fanns i utredningen så att arbetsskadeförsäkringen ska bli ändamålsenlig där det inte saknas stora delar, vilket det gjorde i utredningens förslag.
Jag tror att det råder stor enighet i kammaren om att det är viktigt att arbetsskadeförsäkringen blir just ändamålsenlig, rättssäker och begriplig, inte minst för den enskilde. Det har varit en stor del av problemet.
Arbetet har definitivt inte stått stilla. Det är inte minst beviljandegraden ett tydligt tecken på. Andra delar har också pågått parallellt med detta. Bland annat har Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att analysera hur sanktionsavgifter kan bidra till att arbetsgivare vidtar åtgärder och förebygger arbetsskador samt skillnader mellan kvinno- och mansdominerade branscher. Det är ännu ett exempel där vi har flyttat fram positionerna.
SBU har också fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av arbetsmiljöns betydelse för psykisk ohälsa i syfte att stärka rättssäkerheten i arbetsskadeärenden, givet att de psykiska orsakerna ökade mycket. Man såg att man inte kunde hantera dem i lika stor utsträckning. Det finns även i de frågorna en skillnad mellan kvinnor och män.
Ett ytterligare uppdrag till SBU har också givits för en kartläggning om sambandet mellan brandmäns arbetsmiljö och uppkomsten av cancer.
Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att tillsammans ta fram en analys av de smittsamma sjukdomarnas relevans i förhållande till arbetsskadeförsäkringen och statligt personskadeskydd. De är också viktiga delar för att få helheten att hålla samman. Jag vill påstå att alla åtgärderna sammantaget, inte minst att Forte inom ramen för sitt forskningsanslag har fått 25 miljoner för åren 2025 och 2028 för att finansiera centrumbildningar för återgång i arbete, har gjort att vi har jobbat mycket med frågorna. Men det finns som sagt vissa luckor och frågetecken som vi inte hinner åtgärda nu som får hanteras efter valdagen. Men planen framåt är att vi när vi har svaren ska vidta åtgärder för att förbättra arbetsskadeförsäkringen ytterligare. Den ska bli mer rättssäker och framför allt lättbegriplig.
Anf. 118 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Många gånger svarar regeringsföreträdare att utredningar och betänkanden bereds i Regeringskansliet. Men vad betyder det egentligen? Det vet inte jag. Jag har inte varit riksdagsledamot när mitt parti har suttit i regeringsställning. Människor där hemma kanske inte heller riktigt förstår vad det betyder.
Betyder det att man väljer ut vissa delar som man tycker är bra och låter andra delar ligga? Vilka är de delarna i så fall? Vilka delar i utredningen tycker man är bra? Kan inte ministern ge oss besked om det?
Kommer undantagen att försvinna när analyserna ger ministern de besked som hon vill ha? Kommer man att jobba vidare med att stärka arbetsmiljön för alla kvinnor och män i välfärden? Vilka delar i Arbetsskadeutredningen är det som bereds och som inte bereds?
Vad vill ministern och regeringen framåt? Analys måste också leda till handling. Man kan beställa analyser, och man kan läsa analyser. Men vad vill regeringen och ministern ha ut av sina analyser? Vad vill man framåt?
Bakom varje arbetsskada finns en människa. Det kan vara undersköterskan som har lyft tungt år efter år och inte längre klarar jobbet. Det kan vara industriarbetaren. Och det kan vara någon som har haft väldigt hög press. Arbetsskadeförsäkringen ska finnas till för dem. Den finns där för att den vars hälsa skadas av jobbet inte ensam ska behöva bära den bördan. Det är solidaritet.
Jag tycker att min fråga kräver svar. Vad vill regeringen göra med arbetsskadeförsäkringen om man får förnyat förtroende?
(Applåder)
Anf. 119 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Vad betyder det att regeringen bereder ett ärende? Det är en ganska intressant fråga egentligen. Jag skulle säga att det kan betyda många olika saker. Det kan nog betyda att man bereder just delar, en helhet eller för den delen att man låter det ligga. Det kan nog betyda många saker.
Jag har dock inte sagt en enda gång i mina anföranden att regeringen bereder ärendet för tillfället, herr talman. Jag hade kanske kunnat säga det, eftersom det är precis vad vi gör. Vissa delar av arbetsskadeförsäkringen rör de delar som SBU har fått i uppdrag att gå vidare med och titta på och analysera ytterligare. Och ISF har fått i uppdrag att vidare analysera och täppa till de luckor som saknas i arbetsskadeförsäkringen. Också Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket och någon myndighet till som jag säkert har glömt nu har fått uppdrag. Det är direkta uppdrag som kommer från Arbetsskadeutredningen och som har gett direkt effekt. Det är förslag som har diskuterats och som finns i utredningen som vi har gått vidare med.
Alla förslag från en utredning kräver nämligen inte en lagändring eller att det blir en stor proposition. Det finns goda förslag i många utredningar som kan ge direkt effekt. En sådan sak var inte minst att kunskapsunderlaget inom Försäkringskassan när det gäller psykiatriska diagnoser men också arbetsskadeärenden överlag var för svagt i mångt och mycket. Det ledde till alldeles för få beviljanden. Nu ser vi en effekt av att Försäkringskassan tog till sig av den kritiken, får man ändå säga. Man har rustat upp betydligt och tagit fram kunskapsunderlag, och nu ser vi en fördubbling av antalet beviljanden, trots att inflödet faktiskt inte har varit större.
Jag tycker att det är en direkt effekt av ett agerande som gör att man inte behöver dra saker och ting i långbänk eller för den delen genom riksdagen. Man kan styra myndigheter genom regleringsbrev och direkta uppdrag som på direkten får faktisk effekt för människan som, precis som ledamoten säger, finns bakom varje arbetsskada, som behöver hjälp och stöd och som den här försäkringen faktiskt finns till för.
Jag skulle alltså ändå vilja säga att Arbetsskadeutredningen har gett stor effekt. Den har lett till direkt effekt i myndigheternas agerande. Den har lett till nya uppdrag för fortsatt analys, just för att uppnå det som vi vill: att arbetsskadeförsäkringen ska vara rättssäker men också lättbegriplig.
Vi väntar fortfarande på svar på några frågor. När de väl kommer oss till del är jag helt övertygad om att det kan resultera i nya sätt att arbeta och – alldeles oavsett om man väljer att plocka bort eller förändra vissa saker – i viss mån i lagändringar. Då kommer en debatt att hållas här i kammaren.
Arbetet har inte stått still. Det handlar definitivt inte om ointresse utan om precis det motsatta. Men det är komplicerat och svårt, och det görs inte helt lättvindigt. Det behöver nämligen hålla över tid. Vi är helt överens om att det har funnits brister. Då är det väl bra om det blir riktigt bra när vi nu gör förändringarna.
Anf. 120 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Jag får väl tydliggöra att ministern inte har sagt i denna debatt att det bereds, men ministern har sagt det i tidigare debatter vi har haft om samma fråga.
Den här debatten handlar egentligen om en enkel fråga: Vad vill nuvarande regering göra med arbetsskadeförsäkringen? Vad är nuvarande regering och ansvarig ministers besked till alla arbetstagare i landet?
Utredningen har som sagt varit klar sedan 2023. Det har snart gått fyra år. Jag saknar fortfarande tydligt besked om vilka förändringar Anna Tenje vill genomföra. Ministern är väldigt bra på att svara utan att ge några besked. Det får jag ändå ge ministern.
För oss socialdemokrater är utgångspunkten tydlig. Den som arbetar och bidrar ska kunna lita på att tryggheten finns där när den behövs. Ingen ska behöva få först kroppen eller hälsan förstörd av jobbet och sedan få också sin ekonomi utslagen. Vi vill stärka arbetsskadeförsäkringen. Vi vill att fler som har skadats på arbetet eller blivit sjuka av sitt arbete ska få den ekonomiska trygghet som försäkringen är till för. Och vi vill ha en försäkring som bättre ser till kvinnors arbetsliv och kvinnors arbetsskador. Vi vill också ta bort undantagen.
Det ska inte spela någon roll om kroppen har slitits ut på bygget, i industrin, på ett LSS-boende eller efter 30 år i äldreomsorgen. Har jobbet gjort dig sjuk eller skadad ska tryggheten finnas där.
Jag tackar för debatten.
(Applåder)
Anf. 121 Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Herr talman! Jag vill givetvis också tacka Jessica Rodén för debatten. Vi har haft denna debatt flera gånger. Det är viktigt och bra att ledamoten gång efter annan lyfter upp de här viktiga frågorna. Eftersom just detta tack och lov drabbar relativt få personer är det kanske inte många i vårt samhälle som diskuterar det, men de som drabbas drabbas väldigt hårt. Då är det viktigt att det finns kämpar för de här frågorna.
Jag delar i stort mycket av det som ledamoten säger i sitt slutanförande. Det är angeläget att vi har en arbetsskadeförsäkring som är lättförståelig och rättssäker och som finns där för dem som verkligen behöver den.
Jag delar också uppfattningen att det har varit viktigt att belysa försäkringen utifrån inte minst kvinnors arbetsskador. Den har varit bristfällig och också snedvriden när det gäller de delarna.
Vi har arbetat på bred front för att minska antalet arbetsskador och sjukskrivningar men också för att se till att sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen finns där och är rättssäker och stark när man väl behöver den. Det är viktigt att vi har hela bilden, alltifrån att förebygga och förhindra till att se till att försäkringen finns där och är stark när olyckan väl är framme.
Att SBU nu har getts i uppdrag att genomföra en kartläggning av arbetsmiljöns betydelse för psykisk ohälsa i syfte att stärka rättssäkerheten i arbetsskadeärenden är viktigt, givet att vi ser att det ändå har ökat. Ytterligare ett uppdrag till SBU handlar om kartläggning av sambandet mellan brandmäns arbetsmiljö och förekomsten av cancer, vilket har varit angeläget.
Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket har också getts i uppdrag att utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivarens arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Det är också väldigt.
Herr talman! Med detta vill jag säga stort tack till ledamoten för den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
