Regeringens krisberedskap för snabbare uppvärmning
Interpellation 2025/26:352 av Jytte Guteland (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-02-20
- Överlämnad
- 2026-02-23
- Anmäld
- 2026-02-24
- Svarsdatum
- 2026-03-09
- Besvarad
- 2026-03-09
- Sista svarsdatum
- 2026-03-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)
En nyligen släppt rapport, Global biodiversity loss, ecosystem collapse and national security, framtagen av den brittiska regeringen slår fast att krisen för biologisk mångfald och kollapsen av ekosystem inte bara är miljöproblem utan ett växande hot mot landets nationella säkerhet. Rapporten lyfter en rad grundläggande samhällsfunktioner som den menar starkt kommer att påverkas av förlusten av biologisk mångfald och kollapsen av ekosystem. I och med det kommer också säkerheten att påverkas nationellt men också globalt. Givetvis handlar det om tillgången på mat och vatten men också om att konflikter kommer att öka när brister uppstår och att migrationen kommer öka.
I veckan släppte också EU:s klimatvetenskapliga råd en rapport med budskapet att Europa måste förbereda sig på att klimatet kan bli tre grader varmare. De skriver att EU måste förbereda sig för ett mycket varmare klimat och att de senaste årens klimatpåverkan har inneburit katastrofer som kostat mer än 450 miljarder om året.
Mot denna bakgrund vill jag fråga klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari:
Vilka åtgärder förbereder ministern och regeringen med anledning av att den globala uppvärmningen går snabbare och att utarmningen av biologisk mångfald är värre än vi tidigare trott?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:352
Webb-tv: Regeringens krisberedskap för snabbare uppvärmning
Dokument från debatten
- Måndag den 9 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:85
- Protokoll 2025/26:85 Måndagen den 9 marsProtokoll 2025/26:85 Svar på interpellation 2025/26:352 om regeringens krisberedskap för snabbare uppvärmning
Protokoll från debatten
Anf. 62 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr ålderspresident! Jytte Guteland har frågat klimat- och miljöministern vilka åtgärder hon och regeringen förbereder med anledning av att den globala uppvärmningen går snabbare och att utarmningen av biologisk mångfald är värre än vi tidigare trott.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen, en interpellation som jag givetvis tackar för.
Låt mig inleda med att konstatera att regeringen ser allvarligt på den pågående förlusten av biologisk mångfald och arbetar därför målmedvetet med att bidra till målen i Kunming–Montreal-ramverket, som vi hade en central roll i att förhandla fram 2022. Klimatförändringarnas effekter på våra samhällen och ekosystem märks redan, och extrema väderhändelser blir vanligare.
I mars 2024 presenterade regeringen en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Där beskriver vi konsekvenser och utmaningar i Sverige av ett förändrat klimat och anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning. I enlighet med handlingsplanen verkar regeringen fortsatt för att stärka ekosystemens resiliens och ta till vara ekosystemtjänster i klimatanpassningsarbetet.
I maj 2025 mottog regeringen Klimatanpassningsutredningens betänkande Bättre förutsättningar för klimatanpassning (SOU 2025:5). Betänkandet innehåller ett flertal förslag för effektivare klimatanpassningsarbete, vilket nu bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen har gjort flera satsningar för att skydda och restaurera ekosystem. Exempelvis har vi i dag historiskt stora satsningar för att återväta utdikade våtmarker för att minska koldioxidutsläpp och främja biologisk mångfald. Vi har också lagt fram en havsmiljöproposition (prop. 2023/24:156), den första havsmiljöpolitiska inriktningspropositionen på 15 år, där vi bland annat har med målet att skydda 30 procent av de marina områdena till 2030.
När Kunming–Montreal-ramverket antogs 2022 beslutades att parterna ska uppdatera sina nationella strategier. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen därför om en ny svensk strategi och handlingsplan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, som visar hur Sverige bidrar till ramverkets mål. Regeringen beslutade samtidigt om ett nytt etappmål om vilda pollinatörer samt om ett uppdaterat etappmål om stadsgrönska, som bidrar till både biologisk mångfald och klimatanpassning.
Regeringens strategi för biologisk mångfald visar hur vi arbetar för att stärka vår natur och artrikedom, men den visar också på motståndskraften i vår livsmedelsförsörjning, vår ekonomi och vårt välbefinnande.
Anf. 63 Jytte Guteland (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret på interpellationen.
Global biodiversity loss, ecosystem collapse and national security är en nyligen släppt rapport som är framtagen av den brittiska regeringen. I den slås fast att krisen för biologisk mångfald och kollapsen av ekosystem inte bara är miljöproblem utan också säkerhetshot.
Denna säkerhetsbedömning, som presenterades och släpptes i januari i år, slår fast att förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollaps utgör direkta hot mot nationell säkerhet. Den identifierar en kollaps i kritiska ekosystem som en riskmultiplikator som driver på konflikter, migration och leveranskedjestörningar.
Mot bakgrund av detta konstaterar jag och många med mig att vi behöver göra mycket mer också i Sverige för att förstå vilka risker vi står inför. Grundläggande samhällsfunktioner hotas av alla de naturkriser som nu drabbar världen.
Nyligen släppte EU:s klimatvetenskapliga råd en rapport med budskapet att hela Europa måste förbereda sig på att temperaturen riskerar att öka med tre grader nästa århundrade. I rapporten anges att nuvarande åtgärder är otillräckliga, och man rekommenderar en harmoniserad klimatanpassning med större riskbedömningar, ökad resiliens i infrastruktur och finansiering för att snabbt förhindra stigande ekonomiska och fysiska risker i Europa.
Till det kan också sägas att klimatkrisen med extremväder redan har kostat Europa mer än 450 miljarder om året. Vi har alltså redan drabbats väldigt hårt av den globala uppvärmningen.
Svenskt Näringsliv publicerade nyligen rapporten Från risk och resursberoende till resiliens. De uppmanar Sverige att ta det här på allvar. Ett av förslagen i rapporten är att Sverige och regeringen ska ta fram en sårbarhetsanalys av samhällets och ekonomins beroende av naturen.
Är vikarierande klimat- och miljöminister Britz intresserad av att ta fram en sådan sårbarhetsanalys för Sverige? Det behövs uppenbart, och i rådande säkerhetsläge och med den arbetslöshet som landet är drabbat av just nu finns det många skäl att ta ett bredare grepp om de naturrisker som drabbar vår glob och som också är direkta hot mot Sverige.
(Applåder)
Anf. 64 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr ålderspresident! Att säkerställa robusta ekosystem och en stor biologisk mångfald skapar en resiliens mot pågående klimatförändringar. Sverige är inget undantag från resten av världen, och effekterna av klimatförändringarna märks redan i dag. Regeringen har därför gjort ett flertal insatser för att stärka Sveriges resiliens mot klimatförändringar. Som exempel har vi, som jag nämnde, tagit fram en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning. Vi har även gjort rekordstora satsningar på våtmarksrestaurering, vilket hjälper till att reglera vattenflöden och motverka översvämningar och torka. Vi har också stärkt skyddet av våra hav, vilket jag nämnde i mitt svar.
Rörande klimatanpassning presenterade regeringen i mars 2024 en nationell strategi och handlingsplan, där vi anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning. Regeringens strategi ska underlätta så att förebyggande åtgärder genomförs snabbare men också bidra till att ta fram bättre underlag och analyser som ska ligga till grund för beslut på olika nivåer i vårt samhälle.
Det är 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser som ansvarar för arbetet med klimatanpassning. SMHI har fått i uppdrag av regeringen att se över klimatanpassningsförordningen för att utveckla kraven på myndigheternas arbete för en mer samhällsekonomiskt effektiv strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning. SGI har fått i uppdrag att kartlägga historiska kostnader av ras, skred, erosion och översvämning så att vi kan göra en bättre bedömning av nyttor av och kostnader för olika klimatanpassningsåtgärder.
Som jag nämnde mottog regeringen i maj 2025 Klimatanpassningsutredningens betänkande, som innehåller ett flertal förslag för ett effektivare klimatanpassningsarbete. Detta bereds nu inom Regeringskansliet.
Anf. 65 Jytte Guteland (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret på interpellationen och hans inlägg.
I svaret tas en del förslag upp, och vi håller med när det gäller återvätning av marker och att man givetvis måste respektera naturen och EU:s lagstiftning. Men min fråga handlar om ett bredare och mer horisontellt skydd av naturen för att undvika de kriser vi annars drabbas av.
Storbritanniens underrättelsetjänst har varit med och tagit fram en rapport som pekar på direkta hot mot säkerheten i såväl Storbritannien som övriga Europa om man inte agerar resolut och både klimatanpassar och arbetar med miljö- och klimatpolitik på ett proaktivt sätt.
Sverige har fått mycket kritik för sin miljö- och klimatpolitik eftersom regeringen har låtit arbetet avstanna. Men organisationen Svenskt Näringsliv driver på regeringen att göra mycket mer, och i sin rapport pekar man på att man vill se en sårbarhetsanalys när det gäller naturrisker. Man vill att Sverige och regeringen ska vara ledande och göra detta.
I rapporten skriver Svenskt Näringsliv att över hälften av världens bnp är direkt kopplad till naturen. Om naturen och dess tjänster försvagas eller till och med kollapsar påverkar det alltså inte bara naturen utan också ekonomins liksom samhällets förmåga att fungera.
Detta är ord och inga visor, och det är ett väldigt tydligt budskap om att ministerns två portföljer hänger ihop. Arbetsmarknadsministern tillika klimat- och miljöministern bör därför göra slag i saken och bekämpa arbetslösheten, stärka svenska företag och minska den globala uppvärmningen på samma gång. Det är jätteviktigt att dra nytta av att ministern har båda dessa portföljer. Även om misslyckandet i båda portföljerna är väldigt tydligt kan man i detta läge använda sig av att ministern arbetar med båda delarna.
Vi ser redan i dag att naturen lider och att naturkrisen är här. Vanliga varor som choklad, kakao, kaffe och olivolja har redan blivit dyrare på grund av klimatförändringarna. Det beror bland annat på extrem hetta och oregelbunden nederbörd i bland annat Västafrika. Matpriserna förväntas fortsätta att stiga på grund av varmare och mer instabilt klimat, och frukt och grönsaker riskerar att bli mycket dyrare i framtiden på grund av temperatursvängningar.
Allt detta gör gällande att regeringen behöver koppla ihop säkerhetspolitiken med miljö- och klimatpolitiken och inte bara prata om enskildheter och stuprör. Regeringen måste förstå att om svenska folkets möjlighet till försörjning, trygghet och säkerhet ska säkras måste man agera mycket mer proaktivt avseende miljö- och klimatpolitiken.
(Applåder)
Anf. 66 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr ålderspresident! Som jag nämnde i mitt förra inlägg är det 32 myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser som ansvarar för att arbeta med klimatanpassning på olika sätt. Det är inte bara stuprör utan också horisontellt.
Låt mig lägga ut texten lite om två andra saker jag nämnde i min inledning, nämligen våtmarker och havsmiljö.
Regeringen har gjort flera satsningar för att skydda och restaurera ekosystem, och vi gör historiskt stora satsningar på att återväta utdikade våtmarker för att minska koldioxid och främja biologisk mångfald. I regeringens budget för 2026 presenterades även en ny satsning på återvätning av nedlagd jordbruksmark, som komplement till dagens stöd till återvätning. I samma budget har vi även beslutat om medel till Skogsstyrelsen för att ge information och rådgivning till skogsägare om hur de kan öka kolupptaget och stärka den biologiska mångfalden.
Regeringen har också lagt fram en havsmiljöproposition, den första sedan 2009, för ökat skydd av marina områden, minskad övergödning och hållbart fiske. Arbetet med att genomföra åtgärderna i propositionen är oerhört viktigt för att hejda och vända förlusten av biologisk mångfald till havs. Under mandatperioden har regeringen även beslutat om bildandet av Sveriges första marina nationalpark i Östersjön, Nämdöskärgårdens nationalpark. Vi har också lagt fram åtgärder för att minska övergödningen och infört ett särskilt etappmål mot övergödning. Vi ska också införa ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen från den 1 juli 2026.
Anf. 67 Jytte Guteland (S)
Herr ålderspresident! Jag tackar ministern för svaret. Jag tänker inte gå i polemik mot ministern vad gäller enskilda åtgärder som regeringen har presenterat. Flera av dem har ju tillkommit på grund av oppositionens krav eller på grund av EU-processer där Sverige är skyldigt att agera. Det som gäller våtmarkerna är mycket bra liksom förstärkningen av havspolitiken och fiskepolitiken, där oppositionen har varit väldigt pådrivande för att få till ett starkare skydd av ekosystemen.
Det som jag tar upp i min interpellation här i dag är något mycket större. Det handlar om kriser som riskerar hela vår säkerhet, de stora leverantörskedjorna för livsmedelsförsörjning och svenska folkets möjligheter att klara sig i kristider. Det handlar om att koppla samman den globala uppvärmningen och de naturkriser som världen upplever i dag med vårt vardagliga liv här i Sverige nu och i framtiden.
Det vi ser just nu från både den brittiska underrättelsetjänsten och EU:s vetenskapliga klimatråd är rapporter som heter duga. Det är ordentligt varnande rapporter, och det är väldigt sällan sådana har fel. De pratar om 3 graders uppvärmning. Det är inte ett lite förändrat liv vi får här i Sverige då, utan det blir stora bekymmer för vår livsmedelsförsörjning och för vanliga svenskars liv.
Jag uppmanar därför regeringen att lyssna på rapporterna och att se till att det görs en bred, horisontell analys av naturkriserna och hur dessa påverkar säkerheten framöver.
(Applåder)
Anf. 68 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr ålderspresident! Jag vill tacka Jytte Guteland för den här diskussionen. Mycket av det vi pratar om när det gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster handlar om att regeringen arbetar medvetet med att bidra till målen i Kunming–Montreal-ramverket, som vi hade en central roll i att förhandla fram 2022.
Regeringens nya strategi och handlingsplan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster visar hur Sverige bidrar till ramverkets mål. Regeringens handlingsplan visar hur vi omsätter globala mål i konkret politik. En del i strategin belyser just skydd av naturområden, där regeringen årligen under perioden 2024–2026 satsar 500 miljoner kronor för att öka takten i skyddandet av värdefull natur genom ersättning till fastighetsägare så att nya naturreservat kan bildas.
Därtill ska vi påminna oss om regeringens nationella strategi och handlingsplan för klimatanpassning, där vi anger inriktningen för det nationella arbetet med klimatanpassning. Det är ett viktigt arbete. Temperaturerna kommer att bli högre. Vi behöver både få ned utsläppen och anpassa oss till ett något annorlunda klimat.
Tack så mycket för den här diskussionen!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.