IP374
Interpellation 2001/02:374 av
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-04-15
- Anmäld
- 2002-04-23
- Besvarad
- 2002-05-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
IP374
Debatt
(8 Anföranden)Interpellationsdebatt 2001/02:374
Webb-tv: IP374
Protokoll från debatten
Anf. 87 Justitieminister Thomas (S)
Herr talman! Johnny Gylling har frågat vilka åt-
gärder som jag avser att vidta så att privatlivet för
utsatta pälsdjursfarmare fredas.
Interpellationen har sin bakgrund i aktioner och
demonstrationer som djurrättsaktivister genomfört
mot pälsdjursuppfödare. Bl.a. har det handlat om
demonstrationer utanför privata bostäder på lands-
bygden.
Rätten att genom demonstrationer ge uttryck för
sina åsikter är en fundamental rättighet i vårt demo-
kratiska samhälle. Demonstrationsfriheten är därför
skyddad i regeringsformen och får inskränkas endast
med hänsyn bl.a. till ordning och säkerhet eller till
trafiken.
Jag förstår att det kan kännas obehagligt att ha
protesterande människor utanför sitt hem. Demon-
strationsfriheten riskerar ibland att komma i konflikt
med enskilda personers intresse av att få vara ostörda.
Det leder också till att polisen kan ställas inför svåra
avvägningar exempelvis när den ska ingripa mot
demonstrationer t.ex. utanför anläggningar för päls-
djursuppfödning.
Som Johnny Gylling beskriver ges närmare be-
stämmelser om demonstrationer i ordningslagen. I
ordningslagen ges polisen möjlighet att upplösa en
demonstration om den stör den allmänna ordningen.
Det är riktigt att dessa bestämmelser inte alltid är
tillämpliga på en situation vid en djurfarm på landet.
När det gäller att ingripa mot störande folksam-
lingar är det i stället polislagen som i första hand blir
aktuell. Polisen kan enligt polislagen avvisa eller
avlägsna någon från ett visst område om han eller hon
stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar
fara för den. Dessutom kan polisen enligt polislagen
avvisa eller avlägsna någon från visst område om en
sådan åtgärd behövs för att en straffbelagd handling
ska kunna avvärjas.
Polisen kan också ingripa mot enskilda personer
som misstänks för att ha begått brott i samband med
en demonstration. Detta kan bli aktuellt exempelvis
om en demonstrant uppträder på ett sätt som kan
anses utgöra t.ex. ofredande, olaga hot eller olaga
intrång.
För att förhindra att pälsdjursfarmare blir utsatta
för sådana störningar av deras verksamhet som John-
ny Gylling beskriver är det viktigt att polisen arbetar
brottsförebyggande och i samarbete med de pälsdjurs-
farmare som känner sig utsatta. Johnny Gylling tar
upp situationen i Blekinge där pälsdjursnäringen har
stor betydelse som exempel i sin interpellation. Jag
vet att polisen just i Blekinge har ett utvecklat samar-
bete med företrädare för pälsdjursnäringen och till-
sammans med dessa kontinuerligt tar fram hotbilds-
bedömningar. Detta görs för att kunna bedöma när
det kommer att finnas behov för extra insatser från
polisens sida.
Det är också nödvändigt att polisen har resurser
för att ingripa om det uppstår situationer där fredliga
aktioner övergår till brottsliga handlingar. Regeringen
ger därför större resurser till polisen. Det kommer att
ge fler poliser och bättre förutsättningar för polisen
att förebygga och utreda brott.
Avslutningsvis vill jag erinra om att frågor som
rör demonstrationer för närvarande ses över av den
kommitté som tillsattes efter händelserna vid EU-
toppmötet i Göteborg förra året. Utredningen ska
redovisa sina slutsatser senast vid årsskiftet.
Jag anser att det finns anledning att avvakta vad
kommittén kommer fram till innan jag vidtar några
åtgärder angående demonstrationer och möten.
Anf. 88 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka justitie-
ministern för svaret han har gett mig.
Mitt syfte med interpellationen är att få diskutera
ett problem som berör demonstrationsrätten. Jag har
frågat ministern vilka åtgärder han avser att vidta för
att freda privatlivet hos pälsdjursfarmare. Men för att
detta ska bli mer vardagsnära låt mig måla upp en
bild av hur vissa människor kan uppleva verkligheten
i dag.
En företagare kommer hem från arbetet. Tio de-
monstranter står utanför hennes hus med plakat. Inne
väntar en upprörd familj. Telefonsvararen har med-
delanden som kan uppfattas som hotfulla. Bland pos-
ten finns brev med uttryckliga hot: "Vi ska söka upp
dig. Du ska dödas." I datorn finns e-post: "Tro inte att
du kommer undan med det lidande du orsakar. Vi
kommer efter dig snart."
Samtidigt vet företagaren att kolleger med liknan-
de företag på andra håll i landet har utsatts för brand-
bomber. En del får sina företag regelbundet vandali-
serade. Hon kan inte sova den natten. Nästa morgon
finns hennes företag omskrivet i tidningen. Hon hop-
pas att det är en mardröm som ska upphöra. Hon gör
ju inget olagligt. Hon driver ett företag, men mar-
drömmen fortsätter. Demonstranterna kommer tillba-
ka dag efter dag. Hoten via Internet och brev fortsät-
ter. Företagaren ber polisen att komma, men då är
demonstranterna borta. Polisen säger: "Vi kan inget
göra om inte demonstranterna stör ordningen eller
uppträder hotfullt."
Detta skulle kunna vara en verklighetsbeskrivning
för vissa företagare i Blekinge i dag. Då tänker jag på
pälsdjursfarmarna. Det gäller faktiskt inte bara i Ble-
kinge, men det är kanske speciellt där på grund av
den stora koncentrationen av pälsdjursfarmer.
Det positiva i ministerns svar är att ministern ut-
trycker förståelse för problemet. Ingen människa
skulle vilja uppleva sådana hot. Ministern erkänner
också att ordningslagen inte alltid är tillämplig i så-
dana fall på landsbygden. Det som jag ser som nega-
tivt är att ministern inte visar någon större ambition
att ta itu med problemet. Det handlar om att avvakta
utredningen om Göteborgskravallerna.
I regeringsformen slås fast att det allmänna ska
värna den enskildes privatliv och familjeliv. Polisen
tar sig självklart an sådana hot som kan betecknas
som olaga hot. Men så länge demonstranterna inte
uttalar något hot eller stör ordningen - i detta fall på
landsbygden - kan polisen inte göra något. Det är
detta jag vill uppmärksamma ministern på.
Är vår ordningslag inte tillräcklig? Är demonstra-
tionsfriheten för generös? Det är sådana frågor vi bör
diskutera.
Den hotbild som finns blir naturligtvis mycket
värre när man samtidigt upplever en demonstration
utanför sitt privata hem. Även om demonstrationen i
sig är fredlig och inte störande med några hot, läggs
den tillsammans med andra saker som brevhot och
telefonsamtal. Totalt sett blir det en svår psykisk
påfrestning för en i detta fall enskild person.
Anf. 89 Göte Jonsson (M)
Herr talman! Även hemma i Jönköpings län har vi
minkfarmare som upplever det här problemet. Jag
delar Johnny Gyllings uppfattning att vi måste försö-
ka komma till rätta med detta på något sätt.
Vi ser att dessa aktiviteter inte till fullo kan
kopplas till demonstrationsfriheten. Att gå in på en
minkfarm och släppa ut tusentals djur kan inte anses
tillhöra demonstrationsfriheten utan är någonting helt
annat. I det här sammanhanget är det fråga om ett
mycket kvalificerat djurplågeri när dessa tamdjur
släpps ut i det vilda. Det kan vara i anslutning till
vägar där hundratals av dem körs ihjäl. Det här är i
allra högsta grad allvarligt.
Justitieministern borde se över denna fråga med
utgångspunkt i detta specifika problem. Det gäller
dels de familjer och ägare som driver verksamheter
som drabbas, dels måste detta ses från ett djurskydds-
perspektiv. Dessa aktiviteter har väldigt lite med
demonstrationsfriheten att göra. Det gäller snarare
uppenbar och medveten skadegörelse.
Anf. 90 Justitieminister Thomas (S)
Herr talman! De situationer som beskrivs är, ty-
värr, ett totalt missbruk av demonstrationsfriheten.
Jag delar helt den uppfattningen. Detta har ingenting
med den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten
att göra. Det är ett missbruk av den.
Båda interpellanterna beskrev uppenbara brott.
Det är brottsliga gärningar mot enskilda personer, och
de kan naturligtvis aldrig accepteras.
Det är viktigt att hitta en avvägning mellan de-
monstrationsfriheten och den personliga integriteten.
Detta har också varit föremål för lagändringar under
senare år. Det är också viktigt för demonstrationsfri-
heten att hitta rätt lagstiftning så att demonstrationer-
na kan äga rum utan att de stör ordningen.
Nu tittar som bekant Göteborgskommittén på flera
av de här frågorna. Den kommer att lägga fram sitt
betänkande i slutet av det här året. Då kommer vi att
få svar på många frågor. Det kommer att föranleda
nya och viktiga diskussioner när det gäller demon-
strationsfriheten och den personliga integriteten. Jag
anser att det vore fel att nu starta ytterligare en utred-
ning som skulle arbeta parallellt med Göteborgs-
kommittén som arbetar för fullt med flera av de här
frågorna. Det handlar inte om något ointresse utan
tvärtom. Den här utredningen och de här frågorna är
av synnerligen stort intresse för Socialdemokraterna
och för alla partierna i riksdagen. Jag ser fram emot
de svåra men oerhört viktiga diskussioner som detta
kommer att ge upphov till.
Anf. 91 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Jag skulle vilja fråga om jag har tol-
kat ministern rätt. Kommer den kommitté som nu
arbetar även att titta på den här typen av demonstra-
tioner utanför en privat bostad? För att inte misstolkas
vill jag också säga att det är viktigt att människors
rättighet att få uttrycka sina åsikter och att få demon-
strera slås fast. Men man måste följa spelreglerna.
Det får inte ske på bekostnad av privatlivet hos andra
människor. Man får inte kränka privatlivet.
Det handlar mest om ungdomar som demonstrerar
i små grupper, som jag har nämnt. Jag vill inte ankla-
ga dem för att ligga bakom några hot. Problemet är
att den enskilda personen inte kan skilja på detta utan
upplever demonstrationen som ytterligare ett hot
eftersom man är ansatt av hotelser från andra håll.
Låt mig ytterligare belysa vad som förekommer i
den här världen. På en hemsida som ministern gärna
kan få adressen till hittade jag följande: Nedan följer
en förteckning över pälsdjursuppfödare i Sverige.
Den distribueras endast i informativt syfte och ska
och får självklart inte användas för att utföra några
olagligheter såsom fritagningar och dylikt. Skulle
några sådana förekomma så rapportera dem dock
gärna till oss, så att vi kan ange detta på listan.
Det finns en organisation som heter Djurens befri-
elsefront som på sin hemsida i stolta ordalag redovi-
sar olika attentat eller aktioner, som de kallar de för.
Det finns en dagbok där man helt öppet erkänner
vilka brott och vilken skadegörelse man gjort. Bl.a.
tar man på sig skulden för ett minkutsläpp i Torhamn
i Blekinge den 15 mars. Det här är allvarliga händel-
ser. Det är ännu allvarligare att polisen oftast inte kan
få tag på förövarna och, när det gäller demonstratio-
nerna, känner att man inte kan ingripa med stöd av
lagen.
Jag vill upprepa min fråga till ministern. Innebär
den pågående kommitténs arbete att även den typ av
demonstrationer som jag har tagit upp i min interpel-
lation kommer att belysas vid ett senare tillfälle?
Anf. 92 Justitieminister Thomas (S)
Herr talman! Det är väldigt beklagligt att man
skryter med brottsliga gärningar på det sätt som be-
skrivs. Det förstör för alla de ungdomar som engage-
rar sig i samhällsfrågor och vill föra fram sina åsikter
på det sätt som man ska göra.
För att det inte ska uppstå några missförstånd vill
jag understryka att Göteborgskommittén tillsattes
utifrån händelserna i Göteborg. Det var det som var
bakgrunden. Den tillsattes dagarna efter. Men flera av
de här frågorna kommer att beröras på ett eller annat
sätt. Kommitténs direktiv ger stor frihet att arbeta
med de frågor som kan vara av intresse för uppdraget.
Därför vet vi inte exakt vad det här leder fram till,
och vi ska inte heller veta det. Det är oerhört viktigt
att den här kommittén är helt oberoende och får ar-
beta alldeles fritt. Jag kan inte nu svara på vad det här
leder fram till. Men det är självfallet av lika stort
intresse oavsett vems integritet som kränks. Det gäller
inte bara när det är fråga om brottsliga gärningar utan
även på vilket sätt man än kränker integriteten. Även
här är det frågan om hur långt demonstrationsfriheten
ska gå kontra den personliga integriteten.
Anf. 93 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Jag tolkar ministerns svar så att när
den här kommittén är färdig kan den situationen upp-
stå att den här typen av demonstrationer fortfarande
inte belysts. Vi kan komma att få en debatt om en
grundlagsändring utan att vi får ta itu med det här
problemet, vilket jag beklagar.
Sedan sade ministern något som jag reagerade på,
nämligen att det som jag och Göte Jonsson räknade
upp var rena olagligheter. I så fall är det förvånans-
värt att polisen inte känner att de har de maktmedel
de behöver för att kunna ta itu med problemen. Jag
förstår att man måste skilja på fredliga demonstratio-
ner och olaga hot. Men lägger man samman dem och
riktar dem mot en privatperson blir det outhärdligt.
Polisen måste på något sätt få möjligheter att värna
den enskildes trygghet och privatliv, och även detta
står i regeringsformen.
Jag vore tacksam om ministern ville avsluta de-
batten med att belysa polisens maktmöjligheter. Jag
tackar för debatten.
Anf. 94 Justitieminister Thomas (S)
Herr talman! Polisen har befogenheter för att in-
gripa mot brottsliga gärningar, men ur rättssäkerhets-
synpunkt kan de ingripa med åtgärder bara när det är
frågan om brottsliga gärningar. Sedan finns det andra
bestämmelser som vi har hört talas om här som kan
komma i fråga. Men när det gäller brottsbekämpning
gäller det bara vid misstänkta brott, och de befogen-
heterna har polisen.
Sedan finns det ju ytterligare exempel på situatio-
ner i Sverige där demonstrationsfriheten har missbru-
kats eller där man på ett eller annat sätt har tagit lagen
i egna händer. Det gäller inte bara Göteborgskraval-
lerna. Det innebär inte att vi kan tillsätta kommittéer
vid varje sådan händelse för frågor som ligger så nära
varandra. Det är själva regelverket som det är intres-
sant att se över för att man ska kunna bekämpa såda-
na här saker i framtiden. Jag vill också tacka för de-
batten.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.


