Rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid

Interpellation 2022/23:123 av Jim Svensk Larm (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-20
Överlämnad
2022-12-21
Anmäld
2023-01-13
Svarsdatum
2023-01-27
Sista svarsdatum
2023-01-27
Besvarad
2023-01-27

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Lotta Edholm (L)

 

Samhället är i behov av personer som arbetar dygnets alla timmar och årets alla dagar. Utan arbete dygnet runt skulle Sverige stanna. Det gäller inom en bredd av branscher och i takt med att samhället förväntas erbjuda service i större utsträckning dygnet runt, så blir branscherna också fler.

Bland de branscher som under en längre tid bedrivit sin verksamhet på obekväma arbetstider kan nämnas industrin, handeln, omsorg, transporter och vården. Alla dessa branscher är kritiska för att få samhället att fungera.

I skollagen kan vi läsa: "Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete och familjens situation i övrigt."

Skillnaderna mellan kommuner som erbjuder och inte erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid är stora, i hur omsorgen utformas och erbjuds men även i antalet platser. Det är inte bra att skillnader och möjligheter att jobba i olika kommuner är så stora.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:

 

  1. Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner?
  2. Tänker statsrådet ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväma arbetstider?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:123, Rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid

Interpellationsdebatt 2022/23:123

Webb-tv: Rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 40 Statsrådet Lotta Edholm (L)

Herr talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder med anledning av att tillgången till barnomsorg på obekväma arbetstider skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om jag tänker ta några initiativ för att ge fler rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid.

Många yrkesgrupper har arbetstider helt eller delvis förlagda till kvällar, nätter eller helger. För föräldrar i dessa yrkesgrupper kan det finnas ett behov av barnomsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds.

Det är tydligt i skollagen att kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid då förskola eller fritis inte erbjuds i den omfattning som behövs, bland annat med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete. Nästan sju av tio kommuner har i dag barn inskrivna i sådan omsorg. Det är även möjligt för kommuner att ansöka om statsbidrag för att anordna omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Trots detta kan det fortfarande finnas föräldrar som har behov av sådan omsorg men som inte får det.

Av förarbetena till skollagen framgår det tydligt att kommunen bör göra en individuell prövning utifrån de lokala förutsättningarna för varje ansökan om plats. I den bedömningen bör även föräldrarnas reella möjligheter att själva ordna omsorg för sina barn ingå. Skollagens krav på att varje kommun ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväma tider är inte något som kommunerna kan bortse ifrån.


Anf. 41 Jim Svensk Larm (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret och möjligheten att få debattera denna fråga. Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat och som jag självklart har motionerat om här i riksdagen.

Jag har i över tio år jobbat skiftgång inom pappersindustrin och gjorde så sent som i oktober mitt sista nattskift innan jag fick börja tjänstgöra här i riksdagen. Denna erfarenhet av att jobba skift har jag med mig i mitt uppdrag. Jag vet hur värdefullt det är för såväl föräldrar som företag att barnomsorg finns på obekväma arbetstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har därför ställt denna interpellation där jag frågar statsrådet om hon avser att vidta några åtgärder med anledning av att det skiljer sig så mycket åt mellan kommuner samt om statsrådet avser att vidta några åtgärder för att fler ska få rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.

I svaret från statsrådet besvaras ingen av dessa frågor, men jag hoppas att statsrådet tar möjligheten att utveckla sina svar under debatten. Jag hade hoppats att statsrådet skulle se ett behov av att ta initiativ i denna viktiga fråga så att fler får möjlighet till barnomsorg på obekväm arbetstid när det behövs. Utifrån statsrådets svar får jag dock känslan att statsrådet tycker att den reglering vi har är tillräcklig.

Under de senaste åren har vi sett hur antalet kommuner som tillhandahåller barnomsorg på obekväm arbetstid har minskat med 25 kommuner under perioden 2018-2021 samt att runt 2 000 platser har försvunnit under samma tid. Anledningarna är nog flera. Detta behöver analyseras, för jag tror inte att det har blivit en så stor förändring på arbetsmarknaden att behovet har försvunnit helt i 25 kommuner. Vi behöver därför komma tillbaka till högre nivåer.

Även om statsrådet pekar på att det är tydligt i skollagen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg under obekväm arbetstid, då förskola eller fritidshem inte erbjuds, tolkas detta olika av kommuner.

Vad innebär det att sträva efter detta, och hur mycket ska kommuner behöva organisera sin verksamhet för föräldrars behov?

Statsrådet lyfter i sitt svar också fram föräldrarnas eget ansvar för att ordna omsorg för sina barn. Jag förstår att föräldraansvaret finns där, men jag får en oroande känsla av att statsrådet vill ställa ännu större krav på föräldrar som behöver omsorgen.

Herr talman! År 2016 kom Skolinspektionen med en rapport om föräldrars möjligheter till omsorg när förskolan är stängd. Rapporten har några år på nacken, men det finns fortfarande värdefulla analyser och slutsatser i den. En sak som det pekas på i rapporten berör det som statsrådet nämner i sitt svar, nämligen att kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg när förskola och fritis har stängt. Men i Skolinspektionens rapport fastslås att flera kommuner inte strävar efter att erbjuda detta.

En tredjedel av de intervjuade kommunerna hade nämligen fattat beslut om att inte erbjuda verksamheten, detta trots att de i sina egna utredningar före beslutet kommit fram till att det fanns ett visst behov. Det går därför att fråga sig om formuleringen i skollagen verkligen räcker till.

I rapporten pekas också på brister i uppföljning av kvalitet och kompetensutveckling, något som är viktigt för att erbjuda barnen som är där en god kvalitet.

Detta är en viktig verksamhet, och jag undrar om inte statsrådet ser behov av att se över lagstiftningen, så att fler kommuner kan tillhandahålla barnomsorg på kvällar, nätter och helger.


Anf. 42 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Hemma i Hässleholm har jag en syster som i hela sitt vuxna liv har jobbat inom äldreomsorgen och framför allt inom demensvården. Det är ett tufft yrke. Det är ett yrke som innebär tunga lyft. Det är ett yrke där hon vid flera tillfällen har kommit hem med blåmärken och rivmärken. Demens är en hemsk sjukdom att jobba med - men det är inte hemskt att jobba med människorna, vill jag tillägga. Det är också ett yrke med väldigt låga löner med tanke på det ansvar de som jobbar där tar för vår äldre generation. Det är också ett yrke som kräver att min syster och hennes kollegor arbetar obekväm arbetstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under många år har familj, släkt och vänner frågat min syster om hon inte ska vidareutbilda sig till något annat eller byta yrke. Men, herr talman, min syster bär sin underskötersketitel med stolthet, och hon har i nuläget inte några planer på att göra något annat.

Min syster jobbar inte heller vilka tider som helst. Hon jobbar natt, och hon jobbar två av fem helger. Samtidigt är hon mamma till två fantastiska pojkar som är fem och snart fyra år. Vad gör hennes sambo då? Förra året blev han färdig lokförare och kör tåg på dagar, kvällar och nätter. Han jobbar dessutom varannan helg.

Deras liv hade inte varit möjligt om inte Hässleholms kommun förra året hade öppnat sin första kommunala förskola och fritidshem på obekväm arbetstid. Men innan den var på plats fick de ihop sina liv tack vare att jag, mina föräldrar, vänner och barnens farmor ställde upp och passade barnen och sov hos dem de nätter som båda föräldrarna jobbade. Långt ifrån alla har dock denna tur.

Herr talman! Sveriges jämställdhetsbarometer 2022 visar att LO-förbundens medlemmar inte har samma möjligheter och rättigheter som andra att kombinera arbete och familj. Detta måste såklart ändras.

För oss socialdemokrater är det självklart att familjepolitiken måste vara både jämställd och jämlik. Och ett av kraven är att det finns barnomsorg på obekväm arbetstid oavsett yrke.

Statistik visar att majoriteten av kvinnorna inom LO arbetar på tider då barnomsorgen inte är öppen. Vad får då detta för konsekvenser? Jo, det innebär att kvinnor som jobbar på tider när förskolan inte är öppen inte kan jobba heltid, vilket leder till att familjer får sämre ekonomi och att kvinnors pension blir lägre. Jag sitter också i justitieutskottet, och jag vet att en av konsekvenserna blir att kvinnor inte har möjlighet att lämna våldsamma män för att de inte har råd med det.

I dag behöver kommuner inte erbjuda barnomsorg utanför kontorstider. Och som vi hörde i statsrådets svar till interpellanten verkar regeringen ganska nöjd med att skollagen säger att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.

Att nästan sju av tio kommuner erbjuder detta är såklart inte något som man ska tycka är positivt eftersom det i praktiken innebär att människor i nästan en tredjedel av landet inte har rätt till detta och inte kan kombinera jobb och familjeliv.

Dessutom visar detta inte heller på det faktiska behovet. Ska vi vara nöjda med att en storkommun har endast ett nattis? Hur långa är köerna i den kommunen?

Ett av de viktigaste medskicken jag har fått sedan öppnandet av ett nattis i Hässleholm är att behovet faktiskt var större än man trodde.

Därför måste jag ställa en fråga till statsrådet: Är det rimligt att de som tar ansvar för att samhället fungerar, alltså Sveriges arbetare, inte får det stöd med barnomsorg som de behöver?


Anf. 43 Statsrådet Lotta Edholm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Detta är en behovsprövad verksamhet, och det finns tydliga skrivningar i skollagen om att kommuner ska sträva efter att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid i de fall sådan behövs. Det finns också ett statsbidrag för detta ändamål på 80 miljoner kronor per år som kommuner kan söka, detta för att de ska kunna erbjuda detta där det behövs. Jag menar därför att det finns en tydlig reglering på området. Och regering efter regering har tyckt att detta har varit rimligt i förhållande till vad som kan erbjudas.

Jag har själv varit skolborgarråd i Stockholm, och i Stockholm har ett hundratal barn per år barnomsorg på obekväm arbetstid. De flesta av dem har inte barnomsorg på nattis, utan de flesta har en barnskötare som kommer hem till barnen och sover hos dem. Man måste nämligen komma ihåg att det inte handlar bara om föräldrar som jobbar natt. Det kan också vara så att de jobbar en bit in på kvällen eller att de kanske jobbar en del av en helg och så vidare. Då är det en majoritet av kommunerna som strävar efter att erbjuda detta till de föräldrar som har ett sådant behov.

Min förhoppning är också att detta statsbidrag - det är ganska mycket pengar, 80 miljoner kronor årligen - faktiskt ska stimulera kommuner att ta detta ansvar. Men jag är i dag inte beredd att lova en ytterligare reglering på området.


Anf. 44 Jim Svensk Larm (S)

Herr talman! Jag hör att statsrådet här lyfter fram att hon inte är beredd att vidta några åtgärder. Men jag hoppas i alla fall att debatten ger henne anledning att fundera lite mer på detta.

Statsrådet lyfter också fram det statsbidrag som vi har infört. Det är ett viktigt statsbidrag för att fler kommuner ska erbjuda detta.

För många är barnomsorg på obekväm arbetstid, så kallade nattis, inte något som de funderar över. De kanske inte ens vet om att det finns. Men som ledamoten Anna Wallentheim nyss sa är denna barnomsorg mycket viktig för de familjer som behöver använda den. Den är i mångt och mycket avgörande för att många ska kunna jobba. Endast fem av tio arbetare kan jobba heltid med barnomsorgens normala öppettider. Barnomsorgens öppettider räcker helt enkelt inte till för att människor ska kunna jobba heltid inom arbetaryrken.

Det är en fråga som ligger under skolministerns portfölj men som har en väldigt tydlig koppling till arbetsmarknad och jämställdhet.

Vi har under pandemin sett stora skillnader i var och hur arbete kan genomföras. Ett tag lät det som att hela Sverige började jobba hemifrån. Så var det såklart inte. Jag och mina kollegor gick till jobbet som vanligt. Så var det på många ställen där yrken bedrivs genom ett fysiskt arbete på en specifik plats. Detta visar ABF:s utställning Vi som arbetar med våra kroppar ett axplock från. Förutom att dessa stolta arbetare har ett fysiskt arbete bedrivs arbetet också på obekväma arbetstider. Det gäller bland andra kriminalvårdare, lokalvårdare och undersköterskor.

Jag har under min tid som fackligt och politiskt engagerad pratat med många som använder sig av nattis. Och i alla berättelser finns en röd tråd, nämligen att de utan nattis hade varit tvungna att byta jobb. Det oroar mig eftersom vi har en brist på personal inom en rad branscher. Inom många av dessa branscher arbetar man på obekväma arbetstider. Det är alltså ett problem att det inte erbjuds nattis i tillräckligt stor utsträckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare hör jag att det finns en viss skam i att använda sig av nattis. Föräldrar upplever att andra anser att de som föräldrar inte kan ta ansvar för sina barn för att de behöver barnomsorg på kvällar, nätter och helger. Detta behöver vi bryta så att det alltid finns en stolthet i att ha ett arbete och bidra till samhället, oavsett om det innebär att man behöver förskola och fritis på dagen eller att man behöver barnomsorg på kvällen.

Herr talman! Jag vill komma tillbaka till Skolinspektionens rapport från 2016. I rapporten nämns flera saker som orsakar svårigheter för föräldrar som vill använda sig av nattis. En av dessa är att vissa kommuner ställer krav på föräldrarnas arbetstider: De ska vara regelbundna och kontinuerliga. Förutom att detta kan vara svårt inom vissa branscher blir det nästan omöjligt för den förälder som går mellan vikariat eller är timanställd.

Att som arbetslös ensamstående förälder behöva leva i ovisshet och inte veta när du ska jobba nästa gång är jobbigt nog. Men att samtidigt behöva oroa sig över att det kanske är under kvällen eller helgen du får jobba och hur du då ska klara omsorgen av barnen är ännu jobbigare.

Vidare kan vi se i rapporten hur informationen om verksamheten skiljer sig stort mellan kommuner - alltifrån att informationen bara finns på ett språk till att det inte ens finns någon information om att verksamheten existerar.

Herr talman! En sak som slår mig är hur användandet av nattis främst är en fråga för arbetaryrken i Sverige. Det är inom dessa yrken som arbetet i större utsträckning bedrivs dygnet runt. Bemanningen är en ständig fråga, och svårigheter att anpassa scheman utifrån barnomsorgen blir extra påtaglig i en redan pressad situation.

Industriarbetaren, lastbilschauffören och butikspersonalen är alla oerhört viktiga i bygget av ett starkare samhälle. Frågan om nattis är i mångt och mycket en fråga om klass, och därför ligger den mig varmt om hjärtat. Vi behöver ha detta bredare. Jag hoppas därför att statsrådet förstår vikten av en tillgänglig barnomsorg så att barnomsorg på kvällar, helger och nätter finns där för dem som behöver det.


Anf. 45 Anna Wallentheim (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon är här i dag och deltar i denna viktiga debatt. Men jag är tveksam till att svaret är lika mycket att tacka för. Fler initiativ behövs; det pekar både interpellanten och LO på.

Det är oroande att varje gång vi har en borgerlig regering på plats - en regering som nu också stöttas och många gånger även styrs av Sverigedemokraterna - är det arbetare och LO-kollektivet som måste stå tillbaka.

Nu i veckan när löner och arvoden betalades ut i januari fick jag som riksdagsledamot stora skattesänkningar, och mitt arvode är 70 000 kronor i månaden. Men vad får min syster med sin undersköterskelön? Ja, inte får hon några extra tusen kronor i plånboken.

Häromdagen presenterade regeringen att man lägger ned den viktiga karensutredningen. Detta är en otroligt viktig fråga för väldigt många arbetare i vårt land, och vi ser på det här med en stor sorg. Människor som arbetar inom dessa yrken kan inte jobba hemifrån när de känner sig sjuka, och många gånger har de inte heller råd att stanna hemma. För människor i vården, lärare, handelsanställda, lokalvårdare, industriarbetare med flera gör det här skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns mycket som behöver göras i Sverige för att minska klyftorna både i samhället och på svensk arbetsmarknad. Karensavdraget är en del, och barnomsorg på obekväm arbetstid är en annan. Här borde statsrådet och regeringen ta fler initiativ för att ge fler människor rätten att kunna kombinera jobb och familj.

Vi socialdemokrater anser att människor, precis som min syster, både ska kunna känna yrkesstolthet, bära Sverige, kräva heltid och ha familj!


Anf. 46 Statsrådet Lotta Edholm (L)

Fru talman! Jag tycker möjligtvis att tonläget är lite väl högt med tanke på att vi har haft en socialdemokratisk regering i åtta år, som uppenbarligen har haft samma syn på frågan som de tidigare borgerliga alliansregeringarna under åtta år hade.

Det är dessutom så att statsbidraget infördes under alliansregeringens tid. Jag tror att vi har delat ungefär samma uppfattning under ganska många år i Sverige om hur detta ska vara reglerat, det vill säga att kommunerna ska ha en möjlighet att erbjuda verksamheten, att det finns statsbidrag och att man måste ansöka om dem.

Men det är också viktigt att kommunerna faktiskt informerar om att denna verksamhet finns. Det måste de göra enligt skollagen. Fler föräldrar kan då förstå att möjligheten finns. Detta får vi väl alla hjälpas åt med. Men det finns alltså en tydlig reglering, och det finns ett statsbidrag som är ganska substantiellt.

Sedan tror jag också att det är bra om kommuner funderar lite på om de har möjlighet att ha lite flexibilitet i systemet. Det handlar inte bara om nattis, utan det handlar också om att man till exempel kan ha någon som kommer och sover hemma hos barnet. På det sättet kan man göra systemet lite mer flexibelt och lättare att arrangera både för föräldrar och för kommunen.

Det såg jag när jag var ansvarig för detta i Stockholm; det var en vinst att ha det på det sättet. Nattis var inte det som föräldrar framför allt efterfrågade, utan det var rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid - även om den skedde i hemmet. Jag tror att flexibiliteten skulle kunna underlätta i frågan.


Anf. 47 Jim Svensk Larm (S)

Fru talman! Det är ändå roligt att statsrådet börjar resonera lite om hur vi kan utöka detta. Jag är glad att hon lyfter att skollagen säger att det ska finnas information, för tydligen gör det inte det enligt Skolinspektionens rapport. Det kan alltså finnas anledning att kolla vidare på detta, för barnomsorg på obekväm arbetstid och nattis - det kallas lite olika på olika ställen i landet - är oerhört viktigt.

Jag vill passa på att tacka statsrådet för möjligheten att debattera detta ämne och för hennes svar i debatten hittills.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommuner runt om i hela Sverige står inför stora utmaningar. Jag är säker på att det inte är något som statsrådet missat. Jag har själv varit kommunpolitiskt aktiv och suttit där i utbildningsnämnden för att prioritera och se hur budgeten ska gå ihop.

När vi pratar om utbildningspolitik är det mycket som är lagstyrt, men det finns också det som inte är lagstyrt. Det vi pratar om i dag brukar klassas som något som är av frivillig karaktär inom kommunens och skolans verksamhet. Jag vet av tidigare erfarenhet att förslag om att dra ned på denna verksamhet ofta kommer upp på bordet tidigt när vi ska få budgeten att gå ihop. Argumentationen kretsar just kring att det inte är en lagstyrd verksamhet.

Fru talman! Det här är problematiskt. Resurserna i kommuner räcker inte till för att bedriva den verksamhet som skulle behövas för att alla barn och unga ska få den skola de förtjänar. Extra orolig är jag inför de kommande åren, både för att fler behöver barnomsorg på obekväm arbetstid för att få jobb och för regeringens prioriteringar. Skattesänkningar för höginkomsttagare går före mer resurser till välfärden. Det är helt enkelt fel prioritering. Det har debatterats i många debatter tidigare, men det är svårt att inte nämna det även i denna debatt.

Hur många platser kommer att försvinna i barnomsorg på obekväm arbetstid de kommande åren? Hur många kommuner tvingas till besparingar till följd av regeringens prioriteringar?

Jag hoppas att statsrådet lyssnar på oss som har motionerat i frågan, för vi är många. Jag träffar arbetsgrupper som använder barnomsorg på obekväma arbetstider och får en större bild över hur viktig verksamheten är. Jag ställer därför frågan: Varför vill inte statsrådet lagstadga denna verksamhet?


Anf. 48 Statsrådet Lotta Edholm (L)

Fru talman! Jag tycker att frågan är viktig. Kommunerna ska sträva efter att ge barnomsorg på obekväm arbetstid i den mån som föräldrar behöver det. Vi har ett statsbidrag på 80 miljoner kronor varje år som kommunerna kan använda sig av för ändamålet. Det är också glasklart enligt skollagen att kommunen ska informera om de möjligheter som faktiskt finns. Jag tycker att den lagstiftning som regering efter regering har varit ense om är ganska bra.

När det gäller statsbidragen till skolan generellt sett är dessa de största som har getts till kommunernas verksamhet på skolområdet sedan i början av 90-talet, under 90-talskrisen. Det är ett substantiellt tillskott till kommunernas budget. Men i huvudsak är det, precis som Jim Svensk Larm säger, kommunerna som är ansvariga för verksamheter som förskola och skola utifrån de skatteintäkter man har.

Det är dock ändå så att vi gör en stor satsning på skolan i budgeten, och den är betydligt större än de satsningar som har gjorts tidigare år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.