Problemen med F-skattsedel
Interpellation 2007/08:320 av Pärssinen, Raimo (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-01-18
- Inlämnad
- 2008-01-18
- Besvarad
- 2008-02-01
- Sista svarsdatum
- 2008-02-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 januari
Interpellation
2007/08:320 Problemen med F-skattsedel
av Raimo Pärssinen (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Regeringen har tillsatt en ensamutredning om förenkling av F-skattsedel. Att det ska bli enklare att skaffa sig F-skattsedel är ett återkommande budskap från den moderatledda regeringen. Näringsministern har till och med uttalat att ”alla borde födas med en F-skattsedel”.
Faktum är att i dag finns i runda tal 780 000 innehavare av F-skattsedlar. Årligen ansöker ca 75 000 personer om att få en F-skattsedel varav Skatteverket avslår 1 600 på grund av att de inte uppfyller de tre rekvisit som krävs, nämligen självständighet, vinst och varaktighet.
Den vanligaste avslagsmotiveringen är att de sökande har skatteskulder. Det är bara ca 300 personer som får avslag på grund av att ansökan inte uppfyller självständighetskriteriet.
Regeringen låter påskina att det är krångligt att skaffa sig en F-skattsedel och att kravet på självständighet är ett begränsande bekymmer.
Mina frågor till finansministern är på vilket sätt det är att krångligt att få en F-skattsedel och på vilket sätt självständighetskriteriet är ett bekymmer.
Debatt
(19 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:320
Webb-tv: Problemen med F-skattsedel
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:61 Fredagen den 1 februariProtokoll 2007/08:61 3 § Svar på interpellation 2007/08:320 om problemen med F-skattsedel
Protokoll från debatten
Anf. 1 Anders Borg (M)
Fru talman! Raimo Pärssinen har frågat mig på vilket sätt det är krångligt att få en F-skattsedel och på vilket sätt självständighetskriteriet är ett bekymmer.
Frågan har ställts mot bakgrund av att regeringen har tillsatt en utredare för att se över självständighetsbegreppet i inkomstskattelagens näringsverksamhetsbegrepp och utvärdera F-skattesystemet.
Utredningen ska vara klar senast den 1 juni 2008. Det är därför för tidigt att nu diskutera utredningens arbete. Emellertid kan jag något beröra skälen till att utredningen tillsattes.
Under en följd av år har kritik riktats mot att det är för svårt att starta näringsverksamhet i Sverige. Kritiken har framförts såväl här i kammaren som i den allmänna debatten. Dessutom har Skatteverket i flera skrivelser till regeringen efterlyst en utvärdering av systemet med F-skatt.
Huvudsyftet med utredningen är att det ska bli enklare att starta näringsverksamhet, bland annat för dem som har en eller ett fåtal uppdragsgivare.
Detta ligger helt i linje med regeringens övergripande inriktning att skapa fler jobb. Även om det inte framgår av statistiken att det är många som hindras av F-skattereglerna att starta näringsverksamhet finns det anledning att se över systemet. För den enskilde som hindras i sin företagarambition av F-skattereglerna är det ingen tröst att det inte är många andra som stoppas. Det är också troligt att många inte ens tror att det är lönt att söka F-skatt med dagens regler och därmed hindras att starta företag.
Anf. 2 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret, även om många frågor dyker upp när man läser det.
Det första jag skulle vilja fråga om är att det ska ha framförts kritik här i kammaren mot att det varit svårt att starta näringsverksamhet i Sverige. Vad består den kritiken egentligen av? Vad är essensen i den kritiken? Det skulle vara roligt att höra om Anders Borg kan konkretisera sig.
Anders Borg säger sedan att Skatteverket i flera skrivelser till regeringen har efterlyst en utvärdering. Ja, det har man gjort. Men det har inte varit utifrån någon kritik mot att det har varit så krångligt att skaffa F-skattsedel. Skatteverkets uppfattning är tvärtom att det är lätt att skaffa F-skattsedel.
Däremot har Skatteverket lagt fram förslag om att man kanske skulle tidsbegränsa en del F-skattsedlar just för att man på ett bättre sätt skulle kunna kontrollera skatteundandragande och så vidare.
Huvudsyftet med utredningen är alltså att man ska titta på självständighetskriteriet, precis om Anders Borg säger. Det görs ungefär 75 000 ansökningar om F-skattsedel per år. Ungefär 1 600 av dessa avslås. De absolut flesta avslagen beror på att den sökande har skatteskulder. Det är enbart 300 avslag som grundas på självständighetskriteriet, det vill säga inte uppfyller kraven på självständighet, varaktighet och vinst. Men det är det som är det stora bekymret enligt Anders Borg.
Han säger vidare att det inte framgår av statistiken, men att det är många som hindras. Det är ett antagande. Jag vet inte vad han bygger detta antagande på. Han säger också att det är troligt att många inte ens tror att det är lönt att söka F-skattsedel med dagens regler och därför hindras från att starta företag.
Finansministern tror, och han antar. Jag skulle vilja få detta klätt med lite fakta, siffror och substans. Om han inte klarar av det kommer nästa fråga: Tänker man gå in och göra en förändring av näringsbegreppet så att det blir en förskjutning mellan det som är löntagare och det som är självständig företagare, för dessa 300 som nu får avslag?
Vilka är dessa 300? Är det vikarier? Är det de som går in i korta anställningar? Om det är vikarier som skulle bli tvungna att skaffa F-skattsedel för att kunna gå ut och in i jobb som korttidsanställda, varför skulle de tvingas ut och börja momsredovisa, skaffa sig ansvarsförsäkring och så vidare? Är det något annat som ligger bakom detta?
Fru talman! Min önskan i den här interpellationen är att Anders Borg ska räta ut en del frågetecken och att han inte bara står här med lösa antaganden och säger "troligen". Berätta varför de 300 avslagen är så viktiga att undanröja! Om man gör som det är tänkt i utredningen öppnar det för ett systemskifte på arbetsmarknaden.
Anf. 2 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret, även om många frågor dyker upp när man läser det.
Det första jag skulle vilja fråga om är att det ska ha framförts kritik här i kammaren mot att det varit svårt att starta näringsverksamhet i Sverige. Vad består den kritiken egentligen av? Vad är essensen i den kritiken? Det skulle vara roligt att höra om Anders Borg kan konkretisera sig.
Anders Borg säger sedan att Skatteverket i flera skrivelser till regeringen har efterlyst en utvärdering. Ja, det har man gjort. Men det har inte varit utifrån någon kritik mot att det har varit så krångligt att skaffa F-skattsedel. Skatteverkets uppfattning är tvärtom att det är lätt att skaffa F-skattsedel.
Däremot har Skatteverket lagt fram förslag om att man kanske skulle tidsbegränsa en del F-skattsedlar just för att man på ett bättre sätt skulle kunna kontrollera skatteundandragande och så vidare.
Huvudsyftet med utredningen är alltså att man ska titta på självständighetskriteriet, precis om Anders Borg säger. Det görs ungefär 75 000 ansökningar om F-skattsedel per år. Ungefär 1 600 av dessa avslås. De absolut flesta avslagen beror på att den sökande har skatteskulder. Det är enbart 300 avslag som grundas på självständighetskriteriet, det vill säga inte uppfyller kraven på självständighet, varaktighet och vinst. Men det är det som är det stora bekymret enligt Anders Borg.
Han säger vidare att det inte framgår av statistiken, men att det är många som hindras. Det är ett antagande. Jag vet inte vad han bygger detta antagande på. Han säger också att det är troligt att många inte ens tror att det är lönt att söka F-skattsedel med dagens regler och därför hindras från att starta företag.
Finansministern tror, och han antar. Jag skulle vilja få detta klätt med lite fakta, siffror och substans. Om han inte klarar av det kommer nästa fråga: Tänker man gå in och göra en förändring av näringsbegreppet så att det blir en förskjutning mellan det som är löntagare och det som är självständig företagare, för dessa 300 som nu får avslag?
Vilka är dessa 300? Är det vikarier? Är det de som går in i korta anställningar? Om det är vikarier som skulle bli tvungna att skaffa F-skattsedel för att kunna gå ut och in i jobb som korttidsanställda, varför skulle de tvingas ut och börja momsredovisa, skaffa sig ansvarsförsäkring och så vidare? Är det något annat som ligger bakom detta?
Fru talman! Min önskan i den här interpellationen är att Anders Borg ska räta ut en del frågetecken och att han inte bara står här med lösa antaganden och säger "troligen". Berätta varför de 300 avslagen är så viktiga att undanröja! Om man gör som det är tänkt i utredningen öppnar det för ett systemskifte på arbetsmarknaden.
Anf. 2 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag får tacka finansministern för svaret, även om många frågor dyker upp när man läser det.
Det första jag skulle vilja fråga om är att det ska ha framförts kritik här i kammaren mot att det varit svårt att starta näringsverksamhet i Sverige. Vad består den kritiken egentligen av? Vad är essensen i den kritiken? Det skulle vara roligt att höra om Anders Borg kan konkretisera sig.
Anders Borg säger sedan att Skatteverket i flera skrivelser till regeringen har efterlyst en utvärdering. Ja, det har man gjort. Men det har inte varit utifrån någon kritik mot att det har varit så krångligt att skaffa F-skattsedel. Skatteverkets uppfattning är tvärtom att det är lätt att skaffa F-skattsedel.
Däremot har Skatteverket lagt fram förslag om att man kanske skulle tidsbegränsa en del F-skattsedlar just för att man på ett bättre sätt skulle kunna kontrollera skatteundandragande och så vidare.
Huvudsyftet med utredningen är alltså att man ska titta på självständighetskriteriet, precis om Anders Borg säger. Det görs ungefär 75 000 ansökningar om F-skattsedel per år. Ungefär 1 600 av dessa avslås. De absolut flesta avslagen beror på att den sökande har skatteskulder. Det är enbart 300 avslag som grundas på självständighetskriteriet, det vill säga inte uppfyller kraven på självständighet, varaktighet och vinst. Men det är det som är det stora bekymret enligt Anders Borg.
Han säger vidare att det inte framgår av statistiken, men att det är många som hindras. Det är ett antagande. Jag vet inte vad han bygger detta antagande på. Han säger också att det är troligt att många inte ens tror att det är lönt att söka F-skattsedel med dagens regler och därför hindras från att starta företag.
Finansministern tror, och han antar. Jag skulle vilja få detta klätt med lite fakta, siffror och substans. Om han inte klarar av det kommer nästa fråga: Tänker man gå in och göra en förändring av näringsbegreppet så att det blir en förskjutning mellan det som är löntagare och det som är självständig företagare, för dessa 300 som nu får avslag?
Vilka är dessa 300? Är det vikarier? Är det de som går in i korta anställningar? Om det är vikarier som skulle bli tvungna att skaffa F-skattsedel för att kunna gå ut och in i jobb som korttidsanställda, varför skulle de tvingas ut och börja momsredovisa, skaffa sig ansvarsförsäkring och så vidare? Är det något annat som ligger bakom detta?
Fru talman! Min önskan i den här interpellationen är att Anders Borg ska räta ut en del frågetecken och att han inte bara står här med lösa antaganden och säger "troligen". Berätta varför de 300 avslagen är så viktiga att undanröja! Om man gör som det är tänkt i utredningen öppnar det för ett systemskifte på arbetsmarknaden.
Anf. 3 Marie Engström (V)
Fru talman! I den här debatten får man inte glömma bort det konsumentperspektiv som trots allt fanns i botten när man en gång i början av 90-talet införde F-skattsedeln. Jag tror att alla tycker att det är bra att vi har den.
Man kan också tillstå att det under årens lopp har funnits vissa problem. Det kanske var tuffare att få F-skattsedel för tio år sedan än vad det är i dag. Skatteverket har själva sagt att man kanske lägger ned mer arbete på efterhandsgranskningen nu än på den granskning man gör innan man ger tillstånd till F-skattsedel, jämfört med hur det var tidigare.
Statistiken talar också sitt tydliga språk, så jag instämmer i mycket av det Raimo Pärssinen säger. Vad är egentligen problemet om man ser till dem som inte har fått F-skattsedel och exkluderar dem som inte får det på grund av skatteskulder och annat? Det är ju inte speciellt många kvar.
Det finns också något som är bra. Jag har tittat på direktiven till utredningen. Man ska komma med förslag till åtgärder där F-skattsedel används i syftet att fuska. Vi vet att det finns ett fusk. Man har pratat om att en tidsbegränsning av F-skattsedlar skulle vara en bra metod, det vill säga att göra en kontroll innan förnyelse av F-skattsedel. Det skulle vara bra. Det vore bra om vi kunde få en kommentar från Anders Borg även om detta.
Vice statsminister Maud Olofsson har sagt att alla som föds borde få en F-skattsedel. Då räcker det med någon typ av födelsebevis för att starta företag. Då behöver vi inte gå vägen över en F-skattsedel. I direktiven står det, mycket riktigt, att man ska undersöka om det finns andra sätt att avgöra vem som ska vidkännas skatteavdrag och vem som själv ska betala in sin preliminära skatt på arbetsinkomst samt betala sociala avgifter.
Nu börjar jag att fundera. Kan det vara så att man ska köra två parallella system? Vi är så snubblande nära att nästan alla får F-skattsedel, men man kanske ska ha ett sådant system kvar att alla får F-skattsedel och dessutom ha ett system där man ska avgöra vilka som ska ha ansvaret för att betala arbetsgivaravgifter, det vill säga vem som är uppdragstagare och vem som är uppdragsgivare.
Det blev kanske en något inlindad fråga, men jag hoppas att Anders Borg förstår andemeningen mot bakgrund av vad som står skrivet i direktiven. Det står faktiskt något annat i direktiven, nämligen att man ska eftersträva att minska krånglet så mycket som möjligt. Jag tycker att det som står i direktiven verkar vara ganska krångligt.
Mina sammanfattande frågor är desamma som Pärssinen ställde. Vad är det som är problemet, och varför skulle vi inte ha kriterier för näringsverksamhet? Varför ska inte kriterier för näringsverksamhet vara uppfyllda för dem som får en F-skattsedel?
Anf. 3 Marie Engström (V)
Fru talman! I den här debatten får man inte glömma bort det konsumentperspektiv som trots allt fanns i botten när man en gång i början av 90-talet införde F-skattsedeln. Jag tror att alla tycker att det är bra att vi har den.
Man kan också tillstå att det under årens lopp har funnits vissa problem. Det kanske var tuffare att få F-skattsedel för tio år sedan än vad det är i dag. Skatteverket har själva sagt att man kanske lägger ned mer arbete på efterhandsgranskningen nu än på den granskning man gör innan man ger tillstånd till F-skattsedel, jämfört med hur det var tidigare.
Statistiken talar också sitt tydliga språk, så jag instämmer i mycket av det Raimo Pärssinen säger. Vad är egentligen problemet om man ser till dem som inte har fått F-skattsedel och exkluderar dem som inte får det på grund av skatteskulder och annat? Det är ju inte speciellt många kvar.
Det finns också något som är bra. Jag har tittat på direktiven till utredningen. Man ska komma med förslag till åtgärder där F-skattsedel används i syftet att fuska. Vi vet att det finns ett fusk. Man har pratat om att en tidsbegränsning av F-skattsedlar skulle vara en bra metod, det vill säga att göra en kontroll innan förnyelse av F-skattsedel. Det skulle vara bra. Det vore bra om vi kunde få en kommentar från Anders Borg även om detta.
Vice statsminister Maud Olofsson har sagt att alla som föds borde få en F-skattsedel. Då räcker det med någon typ av födelsebevis för att starta företag. Då behöver vi inte gå vägen över en F-skattsedel. I direktiven står det, mycket riktigt, att man ska undersöka om det finns andra sätt att avgöra vem som ska vidkännas skatteavdrag och vem som själv ska betala in sin preliminära skatt på arbetsinkomst samt betala sociala avgifter.
Nu börjar jag att fundera. Kan det vara så att man ska köra två parallella system? Vi är så snubblande nära att nästan alla får F-skattsedel, men man kanske ska ha ett sådant system kvar att alla får F-skattsedel och dessutom ha ett system där man ska avgöra vilka som ska ha ansvaret för att betala arbetsgivaravgifter, det vill säga vem som är uppdragstagare och vem som är uppdragsgivare.
Det blev kanske en något inlindad fråga, men jag hoppas att Anders Borg förstår andemeningen mot bakgrund av vad som står skrivet i direktiven. Det står faktiskt något annat i direktiven, nämligen att man ska eftersträva att minska krånglet så mycket som möjligt. Jag tycker att det som står i direktiven verkar vara ganska krångligt.
Mina sammanfattande frågor är desamma som Pärssinen ställde. Vad är det som är problemet, och varför skulle vi inte ha kriterier för näringsverksamhet? Varför ska inte kriterier för näringsverksamhet vara uppfyllda för dem som får en F-skattsedel?
Anf. 3 Marie Engström (V)
Fru talman! I den här debatten får man inte glömma bort det konsumentperspektiv som trots allt fanns i botten när man en gång i början av 90-talet införde F-skattsedeln. Jag tror att alla tycker att det är bra att vi har den.
Man kan också tillstå att det under årens lopp har funnits vissa problem. Det kanske var tuffare att få F-skattsedel för tio år sedan än vad det är i dag. Skatteverket har själva sagt att man kanske lägger ned mer arbete på efterhandsgranskningen nu än på den granskning man gör innan man ger tillstånd till F-skattsedel, jämfört med hur det var tidigare.
Statistiken talar också sitt tydliga språk, så jag instämmer i mycket av det Raimo Pärssinen säger. Vad är egentligen problemet om man ser till dem som inte har fått F-skattsedel och exkluderar dem som inte får det på grund av skatteskulder och annat? Det är ju inte speciellt många kvar.
Det finns också något som är bra. Jag har tittat på direktiven till utredningen. Man ska komma med förslag till åtgärder där F-skattsedel används i syftet att fuska. Vi vet att det finns ett fusk. Man har pratat om att en tidsbegränsning av F-skattsedlar skulle vara en bra metod, det vill säga att göra en kontroll innan förnyelse av F-skattsedel. Det skulle vara bra. Det vore bra om vi kunde få en kommentar från Anders Borg även om detta.
Vice statsminister Maud Olofsson har sagt att alla som föds borde få en F-skattsedel. Då räcker det med någon typ av födelsebevis för att starta företag. Då behöver vi inte gå vägen över en F-skattsedel. I direktiven står det, mycket riktigt, att man ska undersöka om det finns andra sätt att avgöra vem som ska vidkännas skatteavdrag och vem som själv ska betala in sin preliminära skatt på arbetsinkomst samt betala sociala avgifter.
Nu börjar jag att fundera. Kan det vara så att man ska köra två parallella system? Vi är så snubblande nära att nästan alla får F-skattsedel, men man kanske ska ha ett sådant system kvar att alla får F-skattsedel och dessutom ha ett system där man ska avgöra vilka som ska ha ansvaret för att betala arbetsgivaravgifter, det vill säga vem som är uppdragstagare och vem som är uppdragsgivare.
Det blev kanske en något inlindad fråga, men jag hoppas att Anders Borg förstår andemeningen mot bakgrund av vad som står skrivet i direktiven. Det står faktiskt något annat i direktiven, nämligen att man ska eftersträva att minska krånglet så mycket som möjligt. Jag tycker att det som står i direktiven verkar vara ganska krångligt.
Mina sammanfattande frågor är desamma som Pärssinen ställde. Vad är det som är problemet, och varför skulle vi inte ha kriterier för näringsverksamhet? Varför ska inte kriterier för näringsverksamhet vara uppfyllda för dem som får en F-skattsedel?
Anf. 4 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig börja med att vara tydlig med Raimo Pärssinens avslutning. Vi tänker oss inte något systemskifte när det gäller anställningstryggheten i Sverige. Vi tror att det är bra att vi har en arbetsrätt där man i någorlunda god ordning kan lösa ut förhållandena mellan parterna på arbetsmarknaden på ett bra sätt.
Samtidigt vill vi gärna ha ett systemskifte på arbetsmarknaden i så måtto att vi ska gå från hög arbetslöshet till full sysselsättning. Det är något vi gärna gör. Det handlar inte om att lägga om arbetsrätten bakvägen.
Jag står i den kanske rätt avundsvärda situationen att bli anklagad å ena sidan av företagarna för att vara senfärdig med att hantera F-skattefrågan och att jag drar fötterna efter mig, å andra sidan av Raimo Pärssinen och andra för att jag går för fort fram. Båda parterna har fel. Det här är en komplicerad fråga. Det ligger en del i det som Raimo Pärssinen säger och det som Marie Engström säger. Vi införde F-skattsedelsbegreppet därför att den som köper en tjänst ska veta om man anställer en person eller har en relation till en företagare. Man ska veta om man åtar sig de olika förpliktelser som ligger i att vara arbetsgivare eller om man har köpt en tjänst av en företagare. Därför är det bra att det finns ett system som tydliggör det. Det ska vi naturligtvis också ha i framtiden. Arbetstagarbegreppet är naturligtvis centralt i arbetsrättsliga frågor, men det är precis lika centralt i alla de skattefrågor som vi har att hantera. Där måste vi ha en avvägning.
Det handlar därför inte heller om att ta sig förbi arbetsrätten. Det har vi varit tydliga med hela vägen. Det är inte fråga om att bakvägen förändra förutsättningar på arbetsmarknaden. Många av de vikarier som Raimo Pärssinen talar om kommer att förbli anställda också i framtiden på det sätt de är i dag. Men det finns också medarbetare, det kan vara sjukgymnaster eller andra, som vill bli egenföretagare och som vill ha den möjligheten även om de bara har en eller ett fåtal uppdragsgivare att arbeta med i formen företagare.
Här kommer vi in på en ideologisk skiljelinje - jag ska inte säga att det är en stor ideologisk skiljelinje, men det är en ideologisk skiljelinje - i synen på företagande. För oss är ett av Sveriges viktigaste problem att vi har en liten andel företagare, att det är få företagare som vill anställa och att det är alldeles för få små företagare som vill bli snabbväxare och få den explosiva utvecklingen som vi vet är så avgörande för att vi ska få upp sysselsättningen.
Det finns en lång rad studier som visar att just de små företagarnas vilja att växa är en av de faktorer som skiljer länder som har en snabb sysselsättningsutveckling från länder med mindre bra sysselsättningsutveckling. I Irland, England, USA och Nederländerna finns en större andel små företag som snabbt vill växa än vad vi har i Sverige. Det är ett av Sveriges problem. Vi har ett bra företagsklimat i Sverige för stora företag, men för små företag finns en lång rad problem. Det har negativa effekter. Det har negativa effekter på sysselsättningen. Därmed har det också negativa effekter på vilka löner vi har i samhället. Det har också en negativ effekt på vad vi har för produktivitetsutveckling.
Jag är beredd att pröva en lång rad åtgärder. Det gäller naturligtvis en översyn av F-skattsedeln men också en lång rad andra förslag som kan göra det lättare för människor att starta och driva företag. Det ska naturligtvis inte vara åtgärder som gör det lättare att undvika förpliktelser mot anställda, samhället eller staten i övrigt, men vi har en något för tung regelbörda för företagare. Då ska vi i god ordning och med noggranna överväganden se vad vi kan göra för att rätta till det.
Vi kommer säkert att återkomma i frågan, men jag är övertygad om att när utredningen väl presenteras kommer man att ha hittat en bra avvägning mellan de olika intressena som finns i frågan.
Anf. 5 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Vi känner igen det politiska språket, Anders Borg: Det finns ingen avsikt här att på något vis försämra anställningstryggheten eller anställningsskyddet. Men det är bara att konstatera att det har skett på andra områden. Låt oss titta in i skogen och de så kallade AT-förarna. Skogsbolagen sade att om de ville jobba kvar fick de bli sina egna och köpa sina egna maskiner.
Om man förändrar, precis som Anders Borg vill göra, så att det räcker med en uppdragsgivare, kan man hamna i den situationen att chefen säger att det inte går så bra i firman just nu men att om man skaffar en F-skattsedel kan man få komma tillbaka och göra precis samma jobb som förut men som egenföretagare. Då är det ett affärsmässigt förhållande. Då gäller inga andra avtal än de man har kommit överens om i den affär man gör.
Det kommer sämre tider då folk kan trängas in i sådana situationer. Men finansministern säger att det absolut inte finns någon sådan vilja. Det är det som är symtomatiskt med er moderater, det vill säga ni säger en sak men gör en annan.
Jag har hört många exempel där borgerliga debattörer säger att när en industri går dåligt måste det bli fler företagare. Då ska kommunens verksamhet knoppas av till fristående företagare. Vips finns det fler företagare, men det finns inga fler jobb.
Hur blir det på en hälsocentral? Anders Borg tar upp det som ett exempel. Betyder det att Bomhus Hälsocentral kommer att bestå av 15 innehavare av F-skattsedel? Vips har vi fått många fler företagare, men man har inte fått ut mer i service och verksamhet för medborgarna.
Om förändringen går igenom betyder det att systemet med F-skattsedel och förflyttningen, förskjutningen, mellan näringsbegreppet och löntagarbegreppet kommer att påverka lönerna och kollektivavtalen. Det är samma retorik och tankestrategi som finansministern har när han förändrar a-kassereglerna. Om man har en högt belastad a-kassa måste man ta hänsyn till a-kassenivån när man ställer sina lönekrav.
Men, o nej, ni är för alla kollektivavtal, ni tycker om det. Sedan genomför ni de andra sakerna.
Arbetsmarknadsminister Littorin hade en interpellationsdebatt i andrakammarsalen - jag tror att Anders Borg lyssnade. Han hävdade i samma fråga att man hade tittat på en utredning som Skatteverket gjorde 1998 eftersom det var så många som inte fick F-skattsedel. Man tittade på om begreppet skulle vidgas. Då handlade det om företagsjour, avbytare i jordbruk, musiker, tidningsmedarbetare och direkthandelsförsäljare. Alla har F-skattsedel i dag. Det bekymret finns inte.
Nu är det nästa grupp som finns där, de 300. Vad är deras bekymmer, Anders Borg? Varför får de inte? Vilka är de? Jo, det är alltså de som går in på kortare anställningar, vikarierna och så vidare. Varför ska Anders Borg tvinga dem att starta företag, med momsredovisning? Det är jobbigt att starta företag innan man väl kommer i gång, men det är inte krångligt att skaffa sig en F-skattsedel.
Anf. 5 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Vi känner igen det politiska språket, Anders Borg: Det finns ingen avsikt här att på något vis försämra anställningstryggheten eller anställningsskyddet. Men det är bara att konstatera att det har skett på andra områden. Låt oss titta in i skogen och de så kallade AT-förarna. Skogsbolagen sade att om de ville jobba kvar fick de bli sina egna och köpa sina egna maskiner.
Om man förändrar, precis som Anders Borg vill göra, så att det räcker med en uppdragsgivare, kan man hamna i den situationen att chefen säger att det inte går så bra i firman just nu men att om man skaffar en F-skattsedel kan man få komma tillbaka och göra precis samma jobb som förut men som egenföretagare. Då är det ett affärsmässigt förhållande. Då gäller inga andra avtal än de man har kommit överens om i den affär man gör.
Det kommer sämre tider då folk kan trängas in i sådana situationer. Men finansministern säger att det absolut inte finns någon sådan vilja. Det är det som är symtomatiskt med er moderater, det vill säga ni säger en sak men gör en annan.
Jag har hört många exempel där borgerliga debattörer säger att när en industri går dåligt måste det bli fler företagare. Då ska kommunens verksamhet knoppas av till fristående företagare. Vips finns det fler företagare, men det finns inga fler jobb.
Hur blir det på en hälsocentral? Anders Borg tar upp det som ett exempel. Betyder det att Bomhus Hälsocentral kommer att bestå av 15 innehavare av F-skattsedel? Vips har vi fått många fler företagare, men man har inte fått ut mer i service och verksamhet för medborgarna.
Om förändringen går igenom betyder det att systemet med F-skattsedel och förflyttningen, förskjutningen, mellan näringsbegreppet och löntagarbegreppet kommer att påverka lönerna och kollektivavtalen. Det är samma retorik och tankestrategi som finansministern har när han förändrar a-kassereglerna. Om man har en högt belastad a-kassa måste man ta hänsyn till a-kassenivån när man ställer sina lönekrav.
Men, o nej, ni är för alla kollektivavtal, ni tycker om det. Sedan genomför ni de andra sakerna.
Arbetsmarknadsminister Littorin hade en interpellationsdebatt i andrakammarsalen - jag tror att Anders Borg lyssnade. Han hävdade i samma fråga att man hade tittat på en utredning som Skatteverket gjorde 1998 eftersom det var så många som inte fick F-skattsedel. Man tittade på om begreppet skulle vidgas. Då handlade det om företagsjour, avbytare i jordbruk, musiker, tidningsmedarbetare och direkthandelsförsäljare. Alla har F-skattsedel i dag. Det bekymret finns inte.
Nu är det nästa grupp som finns där, de 300. Vad är deras bekymmer, Anders Borg? Varför får de inte? Vilka är de? Jo, det är alltså de som går in på kortare anställningar, vikarierna och så vidare. Varför ska Anders Borg tvinga dem att starta företag, med momsredovisning? Det är jobbigt att starta företag innan man väl kommer i gång, men det är inte krångligt att skaffa sig en F-skattsedel.
Anf. 5 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Vi känner igen det politiska språket, Anders Borg: Det finns ingen avsikt här att på något vis försämra anställningstryggheten eller anställningsskyddet. Men det är bara att konstatera att det har skett på andra områden. Låt oss titta in i skogen och de så kallade AT-förarna. Skogsbolagen sade att om de ville jobba kvar fick de bli sina egna och köpa sina egna maskiner.
Om man förändrar, precis som Anders Borg vill göra, så att det räcker med en uppdragsgivare, kan man hamna i den situationen att chefen säger att det inte går så bra i firman just nu men att om man skaffar en F-skattsedel kan man få komma tillbaka och göra precis samma jobb som förut men som egenföretagare. Då är det ett affärsmässigt förhållande. Då gäller inga andra avtal än de man har kommit överens om i den affär man gör.
Det kommer sämre tider då folk kan trängas in i sådana situationer. Men finansministern säger att det absolut inte finns någon sådan vilja. Det är det som är symtomatiskt med er moderater, det vill säga ni säger en sak men gör en annan.
Jag har hört många exempel där borgerliga debattörer säger att när en industri går dåligt måste det bli fler företagare. Då ska kommunens verksamhet knoppas av till fristående företagare. Vips finns det fler företagare, men det finns inga fler jobb.
Hur blir det på en hälsocentral? Anders Borg tar upp det som ett exempel. Betyder det att Bomhus Hälsocentral kommer att bestå av 15 innehavare av F-skattsedel? Vips har vi fått många fler företagare, men man har inte fått ut mer i service och verksamhet för medborgarna.
Om förändringen går igenom betyder det att systemet med F-skattsedel och förflyttningen, förskjutningen, mellan näringsbegreppet och löntagarbegreppet kommer att påverka lönerna och kollektivavtalen. Det är samma retorik och tankestrategi som finansministern har när han förändrar a-kassereglerna. Om man har en högt belastad a-kassa måste man ta hänsyn till a-kassenivån när man ställer sina lönekrav.
Men, o nej, ni är för alla kollektivavtal, ni tycker om det. Sedan genomför ni de andra sakerna.
Arbetsmarknadsminister Littorin hade en interpellationsdebatt i andrakammarsalen - jag tror att Anders Borg lyssnade. Han hävdade i samma fråga att man hade tittat på en utredning som Skatteverket gjorde 1998 eftersom det var så många som inte fick F-skattsedel. Man tittade på om begreppet skulle vidgas. Då handlade det om företagsjour, avbytare i jordbruk, musiker, tidningsmedarbetare och direkthandelsförsäljare. Alla har F-skattsedel i dag. Det bekymret finns inte.
Nu är det nästa grupp som finns där, de 300. Vad är deras bekymmer, Anders Borg? Varför får de inte? Vilka är de? Jo, det är alltså de som går in på kortare anställningar, vikarierna och så vidare. Varför ska Anders Borg tvinga dem att starta företag, med momsredovisning? Det är jobbigt att starta företag innan man väl kommer i gång, men det är inte krångligt att skaffa sig en F-skattsedel.
Anf. 6 Marie Engström (V)
Fru talman! Första gången jag deltog i en debatt om F-skattsedel var frågan hur snabbt man skulle kunna få en F-skattsedel, och målsättningen var då att det skulle gå på 20 minuter. Det var det som var det viktigaste. Sedan har de borgerliga partierna släppt den målsättningen. Nu är målsättningen snarare den att alla ska ha en F-skattsedel.
Jag måste upprepa frågan: Vad är egentligen problemet i dag?
Jag tillstod i mitt förra inlägg att jag själv har sett att det funnits problem i den här frågan, kanske för drygt tio år sedan, och att man vid några tillfällen har gjort justeringar. Vi har också sett i statistiken att allt färre av dem som försöker få F-skattsedel nekas i dag.
Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att vi går mot precis det som näringsministern så hett pratar om, att alla som föds ska få en F-skattsedel. Är det inte det som ligger i botten på den här utredningen, Anders Borg? Vad handlar det annars om?
Jag är, precis som Raimo Pärssinen, djupt orolig över utvecklingen. Vad betyder det när vi ifrågasätter näringsbegreppet på det här sättet? Vad betyder det för villkoren på arbetsmarknaden? Vad betyder det för tryggheten?
Att vara arbetsgivare och arbetstagare är många gånger en relation, och i det samspelet kanske arbetsgivaren har ett övertag och en möjlighet att sätta press på den anställde, som för att få behålla sin sysselsättning känner ett tvång att skaffa en F-skattsedel för att kunna fortsätta sitt arbete.
Eftersom vi inte får några tydliga svar blir det så att vi står i talarstolen och tolkar.
Anf. 6 Marie Engström (V)
Fru talman! Första gången jag deltog i en debatt om F-skattsedel var frågan hur snabbt man skulle kunna få en F-skattsedel, och målsättningen var då att det skulle gå på 20 minuter. Det var det som var det viktigaste. Sedan har de borgerliga partierna släppt den målsättningen. Nu är målsättningen snarare den att alla ska ha en F-skattsedel.
Jag måste upprepa frågan: Vad är egentligen problemet i dag?
Jag tillstod i mitt förra inlägg att jag själv har sett att det funnits problem i den här frågan, kanske för drygt tio år sedan, och att man vid några tillfällen har gjort justeringar. Vi har också sett i statistiken att allt färre av dem som försöker få F-skattsedel nekas i dag.
Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att vi går mot precis det som näringsministern så hett pratar om, att alla som föds ska få en F-skattsedel. Är det inte det som ligger i botten på den här utredningen, Anders Borg? Vad handlar det annars om?
Jag är, precis som Raimo Pärssinen, djupt orolig över utvecklingen. Vad betyder det när vi ifrågasätter näringsbegreppet på det här sättet? Vad betyder det för villkoren på arbetsmarknaden? Vad betyder det för tryggheten?
Att vara arbetsgivare och arbetstagare är många gånger en relation, och i det samspelet kanske arbetsgivaren har ett övertag och en möjlighet att sätta press på den anställde, som för att få behålla sin sysselsättning känner ett tvång att skaffa en F-skattsedel för att kunna fortsätta sitt arbete.
Eftersom vi inte får några tydliga svar blir det så att vi står i talarstolen och tolkar.
Anf. 6 Marie Engström (V)
Fru talman! Första gången jag deltog i en debatt om F-skattsedel var frågan hur snabbt man skulle kunna få en F-skattsedel, och målsättningen var då att det skulle gå på 20 minuter. Det var det som var det viktigaste. Sedan har de borgerliga partierna släppt den målsättningen. Nu är målsättningen snarare den att alla ska ha en F-skattsedel.
Jag måste upprepa frågan: Vad är egentligen problemet i dag?
Jag tillstod i mitt förra inlägg att jag själv har sett att det funnits problem i den här frågan, kanske för drygt tio år sedan, och att man vid några tillfällen har gjort justeringar. Vi har också sett i statistiken att allt färre av dem som försöker få F-skattsedel nekas i dag.
Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att vi går mot precis det som näringsministern så hett pratar om, att alla som föds ska få en F-skattsedel. Är det inte det som ligger i botten på den här utredningen, Anders Borg? Vad handlar det annars om?
Jag är, precis som Raimo Pärssinen, djupt orolig över utvecklingen. Vad betyder det när vi ifrågasätter näringsbegreppet på det här sättet? Vad betyder det för villkoren på arbetsmarknaden? Vad betyder det för tryggheten?
Att vara arbetsgivare och arbetstagare är många gånger en relation, och i det samspelet kanske arbetsgivaren har ett övertag och en möjlighet att sätta press på den anställde, som för att få behålla sin sysselsättning känner ett tvång att skaffa en F-skattsedel för att kunna fortsätta sitt arbete.
Eftersom vi inte får några tydliga svar blir det så att vi står i talarstolen och tolkar.
Anf. 7 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag hoppas att mitt inlägg ska kunna bidra till Raimo Pärssinens och Marie Engströms goda nattsömn.
Vi vill naturligtvis ha en god anställningstrygghet. Vi vill ha en arbetsrätt som tillsammans med kollektivavtalen reglerar hur det går till när man avslutar en anställning, om det beror på bristande ekonomiska möjligheter i företaget eller om det beror på något annat. Det ska ske under ordnade former, och det ska ske i ett samtal mellan parterna på arbetsmarknaden och dem som berörs. Det är naturligtvis så det ska fungera.
Det här är också någonting som vi arbetar med, hur vi vårdar kollektivavtalssystemet. Jag vet att arbetsmarknadsminister Littorin har haft samtal med de fackliga parterna och arbetsgivarna som absolut inte präglas av den misstro som Raimo Pärssinen ger uttryck för. Vi vill försöka hitta sätt och vägar att ha ett kollektivavtalssystem som också i framtiden ger en bra ordning på den svenska arbetsmarknaden.
Sedan kan det naturligtvis alltid förekomma missbruk från arbetsgivares och från fackliga organisationers sida. Man ska inte vara blind för vare sig arbetsgivarnas övertramp eller de fackliga organisationernas övertramp. Det har också skett under det tidigare och det nuvarande systemet.
De exempel som Raimo Pärssinen använder är att man har drivit in anställda i en företagssituation som de inte önskat. Ja, det var ju med de regler som vi har i dag. Det är inte någonting som har tillkommit i och med att vi har tillsatt den här utredningen, utan det är en situation vi har haft. Det gamla regelverket har inte riktigt gett den trygghet man har önskat.
Nu kan det konstateras att det under den här regeringen inte, som under den förra, har tillkommit korttidsanställningar och vikariat utan 100 000 fasta anställningar under det ett och ett halvt år som vi har regerat. Det har inte blivit otrygga förhållanden på den svenska arbetsmarknaden under ett och ett halvt år. Vi har fört en politik som har bidragit till att det är långvariga relationer mellan arbetsgivare och anställda som nu tillkommer.
Raimo Pärssinen säger att moderater säger en sak och gör en annan. Ja, det såg man kanske allra tydligast under den tidigare socialdemokratiska regeringen, detta att man talade om trygghet för de anställda men att de jobb som tillkom var korttidsanställningar och vikariat. Man talade om trygghet, men det vi såg i verkligheten var otrygghet för människor.
Sedan säger Raimo Pärssinen att han inte vill att människor ska tvingas till företagande och att det inte ger någon skillnad i service i verksamheten. Där har vi olika syn. Erfarenheten och en lång rad utvärderingar visar att när människor blir företagare upplever de i större utsträckning att de kan styra över sin tillvaro. De som är anställda i små företag jämfört med stora och omfattande offentliga verksamheter upplever ofta att de har närmare till cheferna och att det är lättare att göra sig hörd med en ansvarig chef som de känner.
Inte minst tror jag att detta också har betydelse för jämställdheten mellan män och kvinnor. Vi har för få kvinnliga företagare och för få kvinnliga chefer, och det gör att vi får löneskillnader som är onödiga.
Det är därför det är bra att människor blir företagare. Jag tror att de flesta som blir företagare inte upplever att de tvingas till det, utan de upplever detta som en möjlighet att förverkliga ett projekt och en möjlighet att få en större kontroll över sin tillvaro.
Marie Engström och Raimo Pärssinen frågade: Vad är problemet? Ja, jag ska försöka vara så tydlig jag kan på den punkten.
Problemet är att vi har för få företagare i Sverige. Det bidrar till att vi får färre i sysselsättning och sämre produktivitetsutveckling och att vi därmed kan ha lägre reallöneutveckling än vad vi annars skulle ha. Det är det som är problemet.
Det finns inte bara en åtgärd som löser detta. Jag står inte här och säger att F-skattsedelsreformen är det som gör att Sverige kommer att bli ett dynamiskt entreprenörsparadis. Det behövs förändringar av skatter, förändringar av arbetsgivaravgifter och förändringar av regelbördan. Men det här är ett steg. Vi är beredda att i god ordning pröva möjligheten att göra det lite enklare att få F-skattsedel så att alla som önskar en F-skattsedel och som drömmer om att bli företagare ska få en chans att bli det.
Anf. 8 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jaha, då handlar det om att det ska bli 300 nya företagare. Är det detta som är problemet, Anders Borg?
Om vi ser det från en annan synvinkel finns det ett väldigt viktigt arbete som ligger framför oss här i kammaren tillsammans med regeringen, och det är att bekämpa skatteundandraganden och skattefusk. Här har regeringen inte varit så lysande och framstående och pekat på många åtgärder.
Jag kan säga så här: På den skattefelskarta som Skatteverket har presenterat var det mikroföretagen, de med en omsättning under 1 miljon kronor, som stod för hela 55 miljarder i skattefusk.
När Skatteverket har sagt att man kan lägga fram ett förslag om att ha tillfälliga F-skattsedlar, som gör det möjligt att verkligen kontrollera att det är verksamhet i dessa företag, har de inte fått svar. Det finns en annan sida också.
Visserligen skulle det, Anders Borg, kunna finnas 8 miljoner företagare i det här landet, kanske 9 miljoner, och då skulle vi kanske ha mycket mer pengar. Men det tror jag inte. Det beror på hur man organiserar samhället.
Bekymret är fortfarande att kunna ge 300 vikarier eller korttidsanställda möjlighet att få en F-skattsedel. Regeringen har ju tittat på den nuvarande statistiken och sagt att det är ett bekymmer. Jag har fortfarande inte fått svaret på vad som är bekymret med de 300.
Det är bara så att huvudsyftet är att ändra näringsbegreppet. Det säger ju finansministern. Det betyder att man öppnar för ett systemskifte på arbetsmarknaden. Det betyder att det blir möjligt att ersätta ett anställningsförhållande för var och en som är anställd, där chefen kommer in och säger: Du får faktiskt starta en egen firma, och sedan får du fortsätta att göra ditt jobb precis som du har gjort tidigare. Det är just det som är systemskiftet, och det är just det Anders Borg verkligen undviker att kommentera.
Anf. 8 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jaha, då handlar det om att det ska bli 300 nya företagare. Är det detta som är problemet, Anders Borg?
Om vi ser det från en annan synvinkel finns det ett väldigt viktigt arbete som ligger framför oss här i kammaren tillsammans med regeringen, och det är att bekämpa skatteundandraganden och skattefusk. Här har regeringen inte varit så lysande och framstående och pekat på många åtgärder.
Jag kan säga så här: På den skattefelskarta som Skatteverket har presenterat var det mikroföretagen, de med en omsättning under 1 miljon kronor, som stod för hela 55 miljarder i skattefusk.
När Skatteverket har sagt att man kan lägga fram ett förslag om att ha tillfälliga F-skattsedlar, som gör det möjligt att verkligen kontrollera att det är verksamhet i dessa företag, har de inte fått svar. Det finns en annan sida också.
Visserligen skulle det, Anders Borg, kunna finnas 8 miljoner företagare i det här landet, kanske 9 miljoner, och då skulle vi kanske ha mycket mer pengar. Men det tror jag inte. Det beror på hur man organiserar samhället.
Bekymret är fortfarande att kunna ge 300 vikarier eller korttidsanställda möjlighet att få en F-skattsedel. Regeringen har ju tittat på den nuvarande statistiken och sagt att det är ett bekymmer. Jag har fortfarande inte fått svaret på vad som är bekymret med de 300.
Det är bara så att huvudsyftet är att ändra näringsbegreppet. Det säger ju finansministern. Det betyder att man öppnar för ett systemskifte på arbetsmarknaden. Det betyder att det blir möjligt att ersätta ett anställningsförhållande för var och en som är anställd, där chefen kommer in och säger: Du får faktiskt starta en egen firma, och sedan får du fortsätta att göra ditt jobb precis som du har gjort tidigare. Det är just det som är systemskiftet, och det är just det Anders Borg verkligen undviker att kommentera.
Anf. 8 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jaha, då handlar det om att det ska bli 300 nya företagare. Är det detta som är problemet, Anders Borg?
Om vi ser det från en annan synvinkel finns det ett väldigt viktigt arbete som ligger framför oss här i kammaren tillsammans med regeringen, och det är att bekämpa skatteundandraganden och skattefusk. Här har regeringen inte varit så lysande och framstående och pekat på många åtgärder.
Jag kan säga så här: På den skattefelskarta som Skatteverket har presenterat var det mikroföretagen, de med en omsättning under 1 miljon kronor, som stod för hela 55 miljarder i skattefusk.
När Skatteverket har sagt att man kan lägga fram ett förslag om att ha tillfälliga F-skattsedlar, som gör det möjligt att verkligen kontrollera att det är verksamhet i dessa företag, har de inte fått svar. Det finns en annan sida också.
Visserligen skulle det, Anders Borg, kunna finnas 8 miljoner företagare i det här landet, kanske 9 miljoner, och då skulle vi kanske ha mycket mer pengar. Men det tror jag inte. Det beror på hur man organiserar samhället.
Bekymret är fortfarande att kunna ge 300 vikarier eller korttidsanställda möjlighet att få en F-skattsedel. Regeringen har ju tittat på den nuvarande statistiken och sagt att det är ett bekymmer. Jag har fortfarande inte fått svaret på vad som är bekymret med de 300.
Det är bara så att huvudsyftet är att ändra näringsbegreppet. Det säger ju finansministern. Det betyder att man öppnar för ett systemskifte på arbetsmarknaden. Det betyder att det blir möjligt att ersätta ett anställningsförhållande för var och en som är anställd, där chefen kommer in och säger: Du får faktiskt starta en egen firma, och sedan får du fortsätta att göra ditt jobb precis som du har gjort tidigare. Det är just det som är systemskiftet, och det är just det Anders Borg verkligen undviker att kommentera.
Anf. 9 Anders Borg (M)
Fru talman! Jag vill tacka Raimo Pärssinen och Marie Engström för att vi har haft den här debatten. Jag tycker att den belyser att dramatiken i frågan kanske är något mindre än vad man ibland får intryck av när man följer mediedebatten.
Raimo Pärssinen säger: Är syftet med det här att det ska bli 300 nya företagare? Om det vore syftet kan man naturligtvis ställa frågan: Hur farligt vore det att vi fick 300 ytterligare företagare? Nej, svaret är naturligtvis att det är i den vidare meningen vi vill ha fler företagare. Det är många som i dag avstår från att bli företagare därför att det är komplicerat, dyrt och omständligt, och då ska vi ta alla de små steg som behövs för att underlätta detta. Det ska vi göra därför att det här i grunden handlar om jobb och löner.
I länder där man har många företagare, där det finns många snabbväxande företag och där man snabbt kan anpassa sig till ändrade förhållanden har vi lite högre sysselsättning och lite bättre reallönetillväxt. Det är naturligtvis detta vi eftersträvar.
Jag kan inte förstå eller dela synen att människor tvingas bli företagare. Det är inte riktigt så företagarna själva upplever det. Företagare upplever jämfört med andra grupper att de har större möjligheter att styra över sitt liv, bättre förmåga att ha koll på sina arbetstider, och de känner en större tillfredsställelse i tillvaron. Vi vet också att i små företag, där man har nära till chefen och där chefen också är ägaren, har man ofta väldigt nöjda anställda. Det råder ett nära förhållande mellan parterna på arbetsmarknaden, och det är enkelt att göra sin röst hörd. Därför är det bra med fler företagare.
Avslutningsvis vill jag igen konstatera att det enda systemskifte vi har upplevt i Sverige var när vi lämnade den fulla sysselsättningen. Det enda systemskifte vi är beredda att göra är systemskiftet tillbaka till full sysselsättning. Det hänger ihop med att vi har synen att arbete alltid är något bra för människor. Detta vet vi är en fråga som jag och Raimo Pärssinen kommer att ha möjlighet att diskutera här i kammaren vid många tillfällen även i fortsättningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.