Prisvariationer i fjärrvärmepriser i olika delar av Sverige

Interpellation 2025/26:204 av Monica Haider (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2025-12-01
Överlämnad
2025-12-02
Anmäld
2025-12-03
Sista svarsdatum
2025-12-16
Svarsdatum
2026-01-15
Besvarad
2026-01-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Det är mycket stora prisvariationer för fjärrvärme i olika delar av Sverige. Fjärrvärmen är en av de viktigaste delarna av vårt energisystem. Den ger trygg uppvärmning, bidrar till resurseffektivitet och är en central komponent i klimatomställningen. Samtidigt visar aktuell och heltäckande statistik att prisvariationerna mellan landets fjärrvärmenät är mycket stora – så stora att skillnaden mellan det billigaste och det dyraste nätet är mer än en fördubbling.

Enligt Nils Holgersson-gruppens fjärrvärmestatistik för 2025 (inklusive moms)

är:

1. det lägsta priset i Sverige cirka 698 kronor per megawattimme

2. det högsta priset cirka 1 625 kronor per megawattimme.

Det motsvarar ett spann från ungefär 70 öre per kilowattimme till över 160 öre per kilowattimme. Det är objektivt sett mycket stora skillnader, och de bekräftas även av branschens egna sammanställningar från Energiföretagen Sverige.

Det här innebär att hushåll och företag i vissa kommuner betalar mer än dubbelt så mycket som andra – för samma typ av uppvärmning. Skillnaderna beror på lokala nätförutsättningar, bränslemix, ägarstruktur och kundunderlag. Men oavsett orsak väcker de viktiga frågor om transparens, tillsyn och rimlighet i prisutvecklingen.

När fjärrvärmen är en monopoltjänst för de flesta konsumenter är det avgörande att regleringen fungerar och att staten följer utvecklingen nära.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

1. Hur avser ministern att följa upp och analysera de stora prisvariationerna mellan landets fjärrvärmenät?

2. Avser regeringen att vidta åtgärder för att stärka transparensen och konsumentskyddet på fjärrvärmemarknaden?

3. Ser ministern behov av att utreda om dagens regelverk ger verktyg för att säkerställa skäliga och förutsägbara priser för hushåll och företag?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2025/26:204, Prisvariationer i fjärrvärmepriser i olika delar av Sverige

Interpellationsdebatt 2025/26:204

Webb-tv: Prisvariationer i fjärrvärmepriser i olika delar av Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Monica Haider har frågat mig om jag avser att följa upp och analysera de stora prisvariationerna mellan landets fjärrvärmenät samt vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att stärka transparensen och konsumentskyddet på fjärrvärmemarknaden. Monica Haider har även frågat om jag ser ett behov av att utreda om dagens regelverk ger tillräckliga verktyg för att säkerställa skäliga och förutsägbara priser för hushåll och företag.

Fjärrvärmen är en viktig del i det svenska energisystemet och står för ungefär hälften av all uppvärmning till svenska hushåll. Under 2023 genomförde många fjärrvärmeföretag kraftiga prishöjningar. Prishöjningarna berodde enligt Statens energimyndighets analys, i uppdraget att utvärdera Fjärrvärmenämndens funktion (KN 2023/04611), på kraftigt höjda marknadspriser på biobränsle som en konsekvens av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det utmanande läget med höga bränslepriser påverkar fortfarande, och prishöjningarna på fjärrvärme har fortsatt under 2024 och 2025.

Förutom priset på biobränsle finns det många andra faktorer som spelar in vid prissättningen av fjärrvärme i olika delar av landet och som förklarar varför priserna skiljer sig åt. Det gäller olika tillgång på bränsle och spillvärme lokalt, skillnader i hur fjärrvärmenäten är byggda och underhållna samt vilket avkastningskrav ägarna har. Det gäller såklart även kundtäthet, historiska investeringar och konkurrens med andra uppvärmningsalternativ. Dessutom kan politiska mål, miljökrav och olika prismodeller bidra till att priserna utvecklas olika på olika orter. Tillsammans gör dessa faktorer att fjärrvärmepriset blir unikt för varje lokalt nät.

För att säkra en transparent prissättning, minska risken för oförutsägbara prishöjningar och garantera fjärrvärmekundernas rättigheter har regeringen gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. I uppdraget ingår att utreda och inkomma med förslag på åtgärder för att öka tydligheten och transparensen av pris- och avgiftsstrukturerna samt ge förslag på förändringar av dessa.

I uppdraget ingår även att analysera, utvärdera och föreslå åtgärder för att stärka och utveckla de forum som finns för fjärrvärmeföretag och kunder, bland annat Prisdialogen och Fjärrvärmenämnden. Man ska även analysera och utvärdera alternativ till de nuvarande lösningarna för kundskydd.

Med andra ord har både regeringen och jag sett ett behov av att utreda om dagens regelverk ger tillräckliga verktyg för att säkerställa skäliga och förutsägbara priser för hushåll och företag, och vi kommer nu att arbeta vidare utifrån Energimarknadsinspektionens slutredovisning.

Avslutningsvis gav regeringen i augusti förra året Energimyndigheten ett uppdrag att genomföra och föreslå åtgärder för att stärka fjärr- och kraftvärmen. Uppdraget ska redovisas den 15 augusti i år, 2026, och ska även ge fjärrvärmeföretagen ökade förutsättningar att dämpa fjärrvärmeprisutvecklingen.


Anf. 2 Monica Haider (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är bra att regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd. Energimarknadsinspektionen presenterade sin slutrapport före jul. Fjärrvärmepriserna har verkligen skenat de senaste åren. Det är inte acceptabelt. I rapporten konstaterar Energimarknadsinspektionen att fjärrvärmekunderna nu möter mycket kraftiga prisökningar. De var på nästan 10 procent 2025 och över 15 procent 2024.

Det stämmer, precis som ministern säger i sitt svar, att biobränslepriserna har ökat. Men EI visar också att kundskyddet är otillräckligt, att transparensen är bristfällig och att många kunder upplever att de i praktiken saknar möjlighet att påverka sin situation. Antalet tvister ökade markant 2023 när priserna stack iväg. Kunderna känner sig helt enkelt maktlösa.

Fru talman! Det är inte hållbart i ett naturligt monopol där fjärrvärmen värmer nästan alla svenska bostäder och lokaler och där i princip alla hyresfastigheter i tätorter är beroende av fjärrvärmen.

Vi får dessutom inte glömma fjärrvärmens systemkritiska roll. Om fler lämnar fjärrvärmen för elbaserade lösningar ökar elbehovet dramatiskt, särskilt vintertid. Samtidigt minskar elproduktionen från kraftvärmen som är allra viktigast just under de kalla timmarna.

Det är alltså inte bara en prisfråga. Det är även en fråga om försörjningstrygghet och hela energisystemets stabilitet. Det behövs ett stabilt elsystem för att klara företagens konkurrenskraft, sänka våra utsläpp och skapa nya jobb och en bra välfärd. Det behövs ett effektivt elsystem med låga kostnader.

EI föreslår flera åtgärder i sin rapport: en tvistlösningsfunktion utanför domstol som ska pröva om fjärrvärmepriset är skäligt, en transparensplattform där kunder, kommuner och företag kan se hur priset faktiskt är uppbyggt men också stärkt tillsyn och skärpta informationskrav. Myndigheten öppnar också för ekonomisk reglering om utvecklingen inte förbättras.

Fru talman! Ministern säger att regeringen har sett behovet och ska arbeta vidare med EI:s slutredovisning. Det välkomnar jag. Min fråga till ministern blir då: När avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om en utredning om tvistlösning utanför domstol? Det behövs tydlighet både för kunderna och för fjärrvärmens framtida legitimitet.


Anf. 3 Isak From (S)

Fru talman! Tack, Monica Haider, för en viktig interpellation! Och tack, statsrådet, för svaret!

I Västerbotten har det beskrivits som Vilhelminas sämsta affär genom tiderna när man 2003 sålde ut det kommunala fjärrvärmeverket. Från början gick det ganska bra. Priserna var stabila, tillgången på värme var god och tillförlitligheten var hög. Men sedan ett antal år tillbaka äger Solör Bioenergi fjärrvärmeverket i Vilhelmina, Dorotea, Vännäs, Rundvik och Nordmaling. Här ser vi tydliga skillnader.

Energi- och näringsministern säger att varje nät är unikt. I Västerbotten är det faktiskt Solörs energisystem som är helt unikt. Det är helt unikt gentemot samtliga andra leverantörer i andra kommuner i form av de enorma prisökningar man har gjort, som är långt över inflationen. År 2023 höjdes priset med 9 procent. Det höjdes med 30 procent 2024 och med ytterligare 10 procent förra året. Det är det som ligger på bordet.

Statsrådet säger i sitt svar att råvarupriserna har skenat, bland annat på grund av Putins krig. Det är till viss del sant. Men vad som också är sant är att det i praktiken inte sker något som helst råvaruuttag av grot i Västerbottens inland; det bara ligger där. Det finns en marknad att ta till vara.

Men det är också så att kunderna, konsumenterna, måste skyddas mot den monopolmarknad som har uppstått. Som kund i Vilhelmina eller Vännäs har man blivit helt livegen. Man kan inte byta. Som Monica Haider säger får man i så fall koppla bort sig från nätet. Då blir det oftast någon form av elberoende i större utsträckning, till exempel med en bergvärmepump.

Det är inte en långsiktigt hållbar lösning att ha en fjärrvärmemarknad som är så oreglerad och som tillåts ha så stora prisvariationer. Det här är en situation som råder i hela landet i olika omfattning, från sydligaste Skåne till norra Sverige. Vi socialdemokrater har i debatten lyft att detta behöver regleras. De enorma prisvariationerna kan inte tillåtas.


Anf. 4 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Det har inte alltid låtit som det låter nu kring kraftvärmen. Nu är vi helt överens om dess centrala betydelse för vårt system. Men jag tycker ändå att det är viktigt att påminna om att det tar tid att få ordning på det här. Under de åtta åren innan vi tog över infördes bland annat en extra skatt på avfallsförbränning, vilket ytterligare ökade kostnaderna för kraftvärmen. Det ledde till både högre elpriser och högre fjärrvärmepriser, när flera kraftvärmeverk tvingades stänga ned. Innan vi lyckades rädda tillbaka Öresundsverket hann till exempel förmågan att även producera 250 megawatt fjärrvärme avvecklas. Av tidigare S-regeringar stängdes omkring 1 000 megawatt kraftvärme i SE3 och SE4 – utöver 3 000 megawatt kärnkraft, vilket vi många gånger tjatar om med rätta.

Man behöver vara medveten om att den tuffa situation som nu råder för många av Sveriges kunder och hushåll beror på en kombination av förtida nedläggning av kärnkraft och att man drev bort väldigt mycket viktig kraftvärme. Nu ser vi en vändning; det görs i stället stora investeringar i kraftvärme, vilket är positivt och bra. Jag är också väldigt glad över att vi numera är helt överens om fjärrvärmens viktiga betydelse som grundpelare i det svenska energisystemet.

Monica Haider ställer en specifik uppföljningsfråga kring när vi kommer att återkomma i frågan om tvistemål utanför domstol. Jag delar både Monica Haiders och Isak Froms beskrivning – det är alldeles för många hushåll som lever i ovisshet och hamnar i kläm. Det har redan nu skadat legitimiteten för systemet. Jag vågar inte utlova ett exakt datum i dag. Vi har tagit del av en del underlag och input, och som sagt kommer det mer i augusti i år. Huruvida vi har möjlighet att återkomma med delförslag innan dess är ännu för tidigt att säga, men man arbetar på detta inom Regeringskansliet.


Anf. 5 Monica Haider (S)

Fru talman! Jag tackar ministern för de svaren, men jag konstaterar att det inte var mycket till svar. Det var väl så mycket svar hon kunde ge i detta läge, förstår jag. Det kom ingen riktig tidsplan och inga konkreta besked.

Ministern säger att det tar tid att få ordning på detta. Men nu har ju regeringen snart haft fyra år på sig att få ordning på en del saker. Jag vet inte riktigt hur länge statsrådet kan hänvisa till föregående regeringar i svaren på alla de frågor som vi ställer till regeringen.

En färsk rapport från Energimarknadsinspektionen visar att fjärrvärmekunderna möter kraftiga prisökningar, att kundskyddet är otillräckligt och att transparensen inte fungerar som den ska. Det är i det läget svenska hushåll står här och nu. Men som ministern sa ska man nu vänta på förslagen, bereda dem vidare, analysera och så vidare. Det låter lite som att frågan skjuts på framtiden.

Fru talman! Vi talar om ett energisystem där fjärrvärmen är helt avgörande, vilket vi är överens om. Fjärrvärmen avlastar elnätet, precis som har beskrivits, och värmer våra flerbostadshus och lokaler. Det gör också att kraftvärmen kan producera el när vi behöver den som mest. När fjärrvärmen förlorar kunder, inte av tekniska skäl utan på grund av riktiga prischocker, skapar det en ond spiral som innebär högre elbehov, sämre effektbalans och minskad elproduktion från kraftvärmen.

Det är inte det vi behöver. Vi behöver fjärrvärmen för att klara den gröna omställningen och för att skapa jobb och välfärd. Det är därför EU:s förslag är så viktiga. Men ministerns svar i dag ger inga besked om vilka av dessa förslag regeringen tänker genomföra eller när det ska ske. Samtidigt hör vi nu att regeringen har gett Energimyndigheten ett uppdrag som handlar om att stärka fjärrvärmen och kraftvärmen. Men det ska redovisas först i augusti 2026.

Fru talman! Fjärrvärmekunderna kan inte vänta så länge. De behöver lägre priser här och nu. Hur ser ministern på de förslag om en transparensplattform och ett stärkt kundskydd som lades fram i rapporten som presenterades före jul? Syftet är att få en prishämmande effekt och stärka kundens ställning. I delrapporteringen föreslogs att man skulle utveckla en sådan plattform. Har regeringen påbörjat ett sådant arbete?


Anf. 6 Isak From (S)

Fru talman! Med privatägda fjärrvärmeverk saknar kunderna helt alternativ. Är det en kommunalägd verksamhet kan man möjligtvis rösta bort den majoritet som har misskött sig. Men när ett privatägt monopol driver upp kostnaderna för privatpersoner, företag och kommunala verksamheter slår det direkt mot kommuninvånarnas ekonomiska marginaler och företagens möjligheter att investera. Hur ska företagen budgetera när de har sett de senaste årens kraftiga höjningar? Det här påverkar och minskar utrymmet för kommunernas satsningar och för företagens satsningar i de kommunerna, samtidigt som det driver upp det privata bolagets starka resultat.

Detta måste naturligtvis regleras. Vi har sett den här utvecklingen i hela landet. Det är klart att sittande regering, i det här fallet Ebba Buschs regering, måste agera. Om det inte är energiministern som ska agera får väl konsumentministern eller någon annan i regeringen göra det. Någon måste ju ta de personer som drabbats av de här orimliga höjningarna i försvar.


Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Jag ska försöka att fokusera på själva följdfrågorna.

Vi ser i grunden positivt på riktningen i rapporten. När saker och ting är under beredning i Regeringskansliet är vi lite bakbundna för att inte föregå beredningen eller kommentera detaljer i beredningsarbetet, ifall vi upptäcker att vi behöver landa någon annanstans.

Jag försöker att hålla balansen mellan att svara på frågorna och att ge lite kontext. Det finns mycket på det här området som jag gärna utifrån mitt perspektiv hade sett skulle ske tidigare.

Vi fick ta emot rapporten från Energimarknadsinspektionen på Nobeldagen den 10 december förra året. Vi försöker att hålla högt tempo i detta. Det är egentligen den stora anledningen till att vi ännu inte har satt ned foten. Vi behövde få det underlaget.

Jag håller det inte för omöjligt att vi ändå kommer att sätta ned en del fötter under våren och sommaren innan vi får rapporten i augusti, men jag vågar inte utlova det. Det beror helt enkelt på vart vi tror att helheten tar vägen.


Anf. 8 Monica Haider (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är skönt att höra att ministern är positiv till riktningen. Det sker mycket i ett högt tempo, men ministern vågar inte riktigt lova något och ge konkreta svar.

Fjärrvärmen är inte bara en uppvärmningsform. Den är en förutsättning för att energisystemet i hela Sverige ska fungera och också för att skapa nya jobb och välfärd. Det gör att våra bostäder kan värmas utan att belasta elnäten. Det gör att kraftvärmen kan producera el de kalla dagarna. Det är också avgörande för både klimatet och försörjningstryggheten.

Fjärrvärmens legitimitet är beroende av att kunderna upplever systemet som rättvist och begripligt. I dag gör man inte det som kund. Det finns exempel på bostadsföretag runt om i landet, till exempel i Falköping och Sveg, där man har satt in berg-, vatten- och luftpumpar i stället för att det är för dyrt med fjärrvärmen. De anser sig inte kunna ta ut de höga priserna från hyresgästerna. Det är helt förödande för vårt elsystem.

EI:s rapport är tydlig. Prisökningarna är stora, precis som vi alla tre har sagt här i debatten. Kundskyddet är svagt, och transparensen räcker inte. Därför behövs det ytterligare reformer.

Jag hade önskat att ministern kunde ge ännu tydligare besked, men det önskar vi ju alltid från oppositionen. För hushåll och kommuner är detta väldigt brådskande.

Min följdfråga blir: Hur avser regeringen att säkerställa ett starkt kundskydd och rimliga fjärrvärmepriser samtidigt som fjärrvärmens avgörande roll för energisystemets stabilitet värnas?


Anf. 9 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Fru talman! Tack till Isak From, som deltagit i interpellationsdebatten, och inte minst till interpellanten Monica Haider för de relevanta frågorna. Detta är lite komplext att hänga med i för kunder, hushåll och allmänheten. Det är bra att vi får anledning att diskutera detta med jämna mellanrum.

Nu har vi ganska skarpa förslag på bordet från myndigheten att hantera. Det handlar bland annat om att utöka informationskravet vid avtalsändringar och tydligare och mer detaljerad information. Det gäller krav på information om kundrättigheter överallt.

Inte minst är det av stort intresse att det kanske skulle kunna innebära en viss självreglering i den här delen att ha en tvistlösningsfunktion utanför domstol. Det skulle utredas och inrättas för el, gas, värme och kyla.

Jag kan i dag inte slå fast ett konkret upplägg. Det jag vill avsluta med är att hamra fast ett antal principer.

För det första ser vi den stora prisvariationen som nu finns och den oro det ger. Vi accepterar inte en ordning där fjärrvärmekunder i praktiken står utan fungerande skydd. Det ska vi få ordning på. Vi har nu på bordet det omfattande paketet.

För det andra behöver vi ha mer transparens. Fjärrvärmebolagens prismodeller och ekonomi ska tåla ljuset.

För det tredje är fjärrvärmen en grundpelare i det svenska energisystemet. Den ger trygg värme till hushåll och företag. Det ska finnas resurseffektiva förutsättningar för det, och vi värnar den framåt.

Vi väljer därför en väg där vi stärker kundernas rättigheter, ökar transparensen och skärper tillsynen och samtidigt kan bana väg för att stärka fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft.

Det är principerna när vi jobbar vidare med det underlag vi hittills har på bordet. Vi ser fram emot att utvärdera det och att snart få en ny debatt här i kammaren.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.