Postlådor i glesbygd
Interpellation 2006/07:571 av Vestlund, Börje (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-05-24
- Inlämnad
- 2007-05-24
- Besvarad
- 2007-06-04
- Sista svarsdatum
- 2007-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 24 maj
Interpellation
2006/07:571 Postlådor i glesbygd
av Börje Vestlund (s)
till statsrådet Åsa Torstensson (c)
Årböle är en liten by i Tierps kommun. Denna by har drabbats sällsamt hårt av de tillämpningar som Post- och telestyrelsen tillämpat vad gäller hur långt ett hushåll ska ha till sin postlåda. I flera fall har man nu fått flera kilometer till postlådan. Problemet är ingalunda okänt för regeringen. Redan den föregående regeringen gjordes observant på detta problem och den uppdrog då till PTS att göra en utredning, då direktiven härstammade delvis från 60 talet och det sannolikt fanns anledning att se över nuvarande bestämmelser. PTS har sedan redovisat sitt uppdrag (PTS-ER-2006-31) och där kommit fram till att man ska ha maximalt 1 kilometer till postlådan i normalfallet. Statsrådet Åsa Thorstensson svarade på en interpellation i detta ärende från ledamoten Ulrica Messing den 26 januari 2007. Statsrådet hävdade att det inte fanns någon anledning att se över postlagen utan genom de tillämpningar PTS nu hade skulle problemet i Årböle vara löst. Det har nu gått snart fyra månader sedan den förra debatten om avståndet till postlådorna och fortfarande har inget hänt.
Tvärtom ser sig byalaget återigen vara tvunget att be EU-kommissionen att undersöka huruvida den svenska regeringen lever upp till postdirektivet.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Vad avser statsrådet att göra för att leva upp till de rekommendationer som PTS tagit fram?
Avser statsrådet att snabba på processen – trots allt har ju denna utredning som PTS gjort några månader på nacken?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2006/07:571
Webb-tv: Postlådor i glesbygd
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2006/07:119 Måndagen den 4 juniProtokoll 2006/07:119 13 § Svar på interpellation 2006/07:571 om postlådor i glesbygd
Protokoll från debatten
Anf. 34 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Börje Vestlund har frågat mig vad jag avser att göra för att leva upp till de rekommendationer som PTS, Post- och telestyrelsen, tagit fram och om jag avser att snabba på processen.
Förutom Post- och telestyrelsens rapport, som Börje Vestlund hänvisar till, vill jag lyfta fram en nyligen genomförd Temoundersökning. Den genomförs varje år och mäter hur befolkningen upplever kvaliteten i Postens service.
Årets undersökning visar bland annat att åtta av tio, 79 procent, av dem som får sin post utdelad i postlåda har lådan vid tomtgränsen. Vidare visar undersökningen att det bara är 3 procent som uppger att de är mycket eller ganska missnöjda. Av undersökningen framgår att så många som 95 procent av de tillfrågade uppger sig vara ganska eller mycket nöjda med hur postutdelningen är ordnad där man bor.
Mitt svar till Börje Vestlund är att jag med stort intresse tagit del av Post- och telestyrelsens rapport och anser att jag därigenom fått ett mycket bra underlag för min bedömning. Med en detaljreglering minskar vi flexibiliteten och riskerar att ett stort antal postmottagare får längre avstånd än de har i dag till sin postlåda.
Enligt vad jag har kunnat inhämta har Posten erbjudit sig att flytta tillbaka den postlåda som är föremål för diskussion till dess ursprungliga plats, men detta har inte accepterats av de boende i området.
Låt oss lyfta fram det positiva i att det fortfarande pågår en dialog mellan de berörda parterna och förlita oss på att det går att finna en lokalt anpassad lösning för postutdelningen och att den kan accepteras av de postmottagare som är berörda.
Anf. 35 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Riksdagen har genom sitt interpellationsinstrument att granska statsrådens ämbetsutövning, och det här är i allra högsta grad ett exempel på det. Det är inte särskilt länge sedan som Åsa Torstensson och jag tillsammans med Ulrica Messing debatterade exakt samma fråga. Jag har debatterat den tidigare med andra statsråd, med Ulrica Messing. Det resulterade i den översyn som PTS har gjort.
Det som är intressant är det som Åsa Torstensson sade i en debatt om interpellation 230. Åsa Torstenssons säger så här: Låt oss inte använda en lagstiftning som slår fel och riskerar att hanteras på ett oflexibelt sätt. Jag har haft samtal med Posten av den här anledningen, och man måste naturligtvis också från Postens sida ha kunden i fokus, ha den sociala dimensionen i åtanke och föra ett normalt samtal. Med vanligt sunt förnuft kan man väldigt ofta komma långt utan att ha en trubbig lagstiftning.
Uppenbarligen, herr talman, är det så att Åsa Torstensson föredrar ett gammaldags regelsystem från 60-talet i stället för att ändra en lagstiftning så att vi kan få modern lagstiftning för Posten. När man läser hela utredningen kan man konstatera att det finns liknande regler i väldigt många av de europeiska länderna.
Därför är jag lite förvånad över att man inte har gjort någonting än. Man har gått så långt från Årböleborna att man har känt sig tvingad att återigen skriva till EU-kommissionen för att undersöka om postdirektivet verkligen följs i detta sammanhang. Är det inte skamligt, Åsa Torstensson, att vi återigen ska stå här och schavottera inför EU-kommissionen för att vi inte kan lösa en bys problem med postlådor? Är inte detta lite skamligt trots allt?
Vi känner inte till alla problemen när vi får frågorna till riksdagen. Ibland kan det vara en tillfällighet, ibland ett missförstånd. Men i detta fall har vi debatterat, diskuterat, utrett och återkommit. Och återigen står vi på precis samma punkt som vi gjorde när denna fråga först kom till riksdagen, nämligen att man ingenting vill göra. Regeringen vill ingenting göra. Är inte detta lite anmärkningsvärt?
Låt mig säga någonting om erbjudandet till Årböleborna att Posten vill få en förändring till stånd. Ja, Posten har kommit dit och talat om hur de vill ha det. Men att sätta sig ned med hela byn, med alla dem som är drabbade och försöka hitta en lösning tillsammans som vi brukar göra enligt svensk tradition, att ge och ta, var man från Posten inte intresserad av. Det klarar man inte av. Man kom i stället med en lång harang över hur konkurrensutsatt man var och hela det som vi har hört så många gånger förut från Posten.
Sanningen är, herr talman, att Åsa Torstensson ingenting vill göra i frågan. Hon struntar i Årböleborna i dessa sammanhang. Jag tycker att detta är väldigt beklagligt, herr talman.
Anf. 36 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Först och främst ett förtydligande: Vi ska ha en god postservice i landet oavsett var man bor. Människor ska kunna bo där de vill och ha blomstrande företag.
När Börje Vestlund tar ton på det här sättet blir jag lite olycklig. Det är ett lite tråkigt tonläge. Jag har den informationen efter förra debatten att Posten har erbjudit sig att sätta tillbaka postlådorna precis där de var när konflikten började. Därför tycker jag att det är så olyckligt att vi ska ha ett sådant tonläge när vi har fått den här informationen - om inte Börje Vestlund har en annan information från Posten om att man inte är beredd att ställa tillbaka postlådorna där de var när konflikten började. Det är precis den lösning som jag hänvisade till även vid förra tillfället.
Jag måste säga att i ett modernt samhälle funkar det inte med detaljstyrning. Jag har själv erfarenhet av detta. Jag lever på landsbygden, och jag har jobbat med den här typen av problem på just kommunal nivå. Det är inte statens detaljstyrning som underlättar utvecklingen i våra kommuner runt om i landet. Det gör flexibla lösningar, när människor kan samtala med varandra och hitta lösningar som fungerar utifrån lokala relationer och de enskilda boendes behov. Resultatet av de olika samtalen utgår jag ifrån stämmer med den information jag har fått, att man är beredd från Postens sida att ställa tillbaka postlådorna där de var när konflikten startade.
Jag tycker att det är otroligt tråkigt med den ton som Börje Vestlund anger i debatten. Jag utgår från att Börje Vestlund har erfarenhet och kunskap om hur det är - att det ser extremt olika ut - beroende på var man bor i Sverige. Det är därför vi ska ha en mycket tydlig lokal dimension i den service som alla naturligtvis har rätt att få och i de regelsystem som Sverige har förbundit sig att följa.
Vad det gäller hänvisningar till andra länder vet jag att det hänvisas till Finland. Men inte ens postlagen i Finland är så detaljstyrande som man säger att den är. Det är Kommunikationsverkets rekommendation att ingen ska behöva hämta sin post längre bort än en kilometer, men detta står inte i postlagen. Jag tror att det är bra att vi får olika perspektiv på detta.
Jag är den första att värna om att den service som posten har att ansvara för ska fungera i alla delar av landet.
Anf. 37 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Ja, jag har en ganska både elak och raljant ton i den här debatten. Men jag tycker att någonstans måste gränsen gå när man säger: Det här ska lösas. Det här ska fixas. Jag har talat med Posten, som statsrådet uttryckte det i den tidigare debatten. Det är naturligtvis inte på det sättet man ska lösa det här problemet, utan det viktigaste är att man hittar en lösning som är acceptabel för alla parter.
Vad jag i första hand tycker att man ska göra är att man ska sätta sig ned tillsammans med de här byborna och ta itu med problemen.
Åsa Torstensson säger att det inte fungerar med detaljstyrning. Nej, det är möjligt att Åsa Torstensson delvis har rätt i det. Men flexibiliteten har ju inte haft den verkan som den skulle ha, för det var väl aldrig meningen att de allmänna föreskrifterna skulle vara detaljstyrande. De allmänna föreskrifterna skulle bara ange de absolut yttersta ramarna. Sedan har landet ändrats sedan 60-talet och vi står där vi står i den här frågan. Då måste man hitta ett regelverk som fungerar.
Tyvärr, herr talman, har Posten inte alltid varit så flexibel i sina diskussioner med människor runt om i landet. Av den anledningen får vi ibland ha debatter i riksdagen om Posten.
Sedan vill jag bara säga, Åsa Torstensson, att ja, jag bor i en förort till Stockholm, och jag skulle gärna kunna diskutera de problem som vi har där. Det intressanta är att vi nog skulle kunna komma fram till att de problem som vi har där påminner mycket om glesbygdsproblemen i väldigt många avseenden, kanske inte när det gäller just detta med Posten, men i många andra avseenden finns det många likheter. Jag tror att jag trots allt har en ganska god insyn, framför allt genom att jag har haft kontakt, om inte dagligen så i alla fall varje vecka, med människor som i sin förtvivlan har skrivit och bett om hjälp.
Det intressanta i det här sammanhanget, herr talman, är att under förra mandatperioden var det ett antal centerpartister som stod här, åtminstone ett par tre gånger under höst och vår, och tog upp samma frågor. Men den majoritet som finns i dag klarar inte att lösa de här problemen. Då tycker jag att det måste finnas någon gräns. Utredningen är gjord. Besluten väntar vi på, men besluten kommer inte. Det är därför så viktigt, herr talman, att använda det kontrollinstrument som interpellationsdebatterna utgör för att tala om att nu måste man sätta ned foten.
Återigen: När kan vi se tydliga krav på vad Posten ska göra i det här avseendet? Om jag har läst svensk grundlag rätt finns det bara två sätt att hantera detta, och det är att utfärda en lag eller möjligen föreskrifter alternativt att göra något via en budgetpost. Det senare är ju lite svårare när det är statens bolag, men det är inte helt omöjligt.
Jag frågar återigen Åsa Torstensson: När kan Årböleborna förvänta sig att regeringen löser detta problem?
Anf. 38 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Den interpellationsdebatt som pågår nu ger onekligen perspektiv på tillvaron. Jag bor i storstaden och kan känna mig upprörd när posten är försenad en timme eller två. Det för mig automatiskt tillbaka till vad jag ser som en grundläggande fråga när det gäller Posten, och det är att vi är tillbaka till glesbygdens problematik. Den hoppas och tror jag verkligen att regeringens politik kan komma till rätta med, därför att en mer fungerande arbetsmarknad gör det möjligt att fler personer både vill stanna kvar i glesbygden och också vill flytta dit. På så sätt finns det också en möjlighet att infrastrukturen ska kunna ge en bättre service när det gäller posten men också när det gäller sjukvård, skola och så vidare.
Sedan måste jag säga att de siffror från Temoenkäten som Åsa Torstensson hänvisade till, som säger att 95 procent av Postens kunder är ganska eller mycket nöjda, är fantastiska. I många andra verksamheter känner man sig mycket nöjda om 80 procent av de svarande uttrycker att de är ganska eller mycket nöjda.
Jag tror att Åsa Torstensson har rätt inställning när hon inte vill gå in och detaljreglera. Om riksdagen eller Posten centralt skulle gå in och styra postlådornas exakta placering och exakt hur brevbärarna ska dela ut posten tror jag att situationen skulle bli än värre för Årböleborna.
Jag hoppas verkligen att en lösning kan komma till stånd, men den kan inte komma från vare sig riksdag eller regering.
Anf. 39 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Jag är den första att beklaga att postlådorna inte har satts tillbaka på sina ursprungliga platser. Jag upprepar att enligt den information som jag har fått har Posten erbjudit sig att flytta tillbaka den postlåda som är föremål för denna interpellation till sin ursprungliga plats men att detta inte har accepterats.
Jag trodde att Börje Vestlunds raljanta tonläge hade att göra med att jag har varit tydlig med att jag inte tror på en detaljstyrning. Jag skulle kunna åka Sverige runt och möta människor som fått postlådorna flyttade och finna att betydligt fler än i dag skulle ha fått tusen meter till sina postlådor. Så stelbent är en lagstiftning som anges på det sättet. Det finns det andra exempel på. Vis av erfarenhet vill jag säga att det inte är statlig detaljstyrning som skapar förutsättningar för utveckling i det här landet.
Naturligtvis har Sverige förändrats och ser annorlunda ut nu jämfört med på 60-talet, som Börje Vestlund hänvisar till. I Post- och telestyrelsens underlag finns flera olika alternativ. Alternativet om det skulle vara 500, 1 000 eller 2 000 meter till en brevlåda är att det blir en service som är sämre än en femdagarsservice med undantag. Då krävs det att man går vidare med undantag för att möta behovet av en betydligt närmre boendeutdelning. Post- och telestyrelsen har sett till problemen med situationen beroende på att det sker förändringar på landsbygden likväl som i staden. Människor flyttar och ibland blir det tomma fastigheter. Då är det ganska logiskt att posten ändrar sina körrutter. Det kan innebära en förändrad situation för de boende på en sådan postutdelningsrutt.
Detta kräver naturligtvis lokala samtal och relationer för att man ska hitta bästa möjliga lösningar för företagare och människor som bor där och så att det också fungerar för lantbrevbäraren.
För mig är detta naturligt, till skillnad från att ha en stark tilltro till att staten i detalj ska reglera det. Det skulle få effekten att betydligt fler fick sämre service än den vi diskuterar i dag.
Anf. 40 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag kan lämna över den kommunikation jag har haft med byborna under två tre år, Margareta Cederfelt. Jag tror inte att det är en sådan bra och målande beskrivning över den besvikelse man kände när den nu sittande regeringen kom till makten och svek alla de löften man hade pratat om under hela förra mandatperioden.
Det intressanta är att man skryter över Temoundersökningen. Men Temo är väl ingen organisation som normalt sett brukar undersöka kundnöjdhet. Svenskt Kvalitetsindex brukar däremot göra det, och då blir det inte en så smickrande bild för Posten.
Jag har inga helt nya uppgifter. Men 2005 var siffrorna 49,7 för privatkunder och 49,6 för marknadskunder. Det är inte så imponerande, och Svenskt Kvalitetsindex undersökning är betydligt mer omfattande.
Vi går tillbaka till de tusen meter, eller en kilometer, som har diskuterats. Det är väl ingen som har sagt att alla ska ha tusen meter, men någonstans måste ett riktvärde finnas.
I den flexibla värld som Åsa Torstensson vill skapa är det någon annan än lagstiftaren som bestämmer spelreglerna. I det sammanhanget, Åsa Torstensson, kommer faktiskt den lilla människan ofta i kläm, och här är det de som tycker att Åsa Torstensson med fleras flexibla lösningar inte fungerar så bra för just deras behov.
Jag får väl anses vara stockkonservativ, men jag tror att det är bättre med en tydlig lagstiftning än med flexibla lösningar där människor kommer i kläm.
Anf. 41 Margareta Cederfelt (M)
Herr talman! Börje Vestlund tar till brösttoner också utifrån debatten med mig. Jag vill påminna om att den sittande regeringen är nytillträdd. Den tidigare regeringen hade tolv år på sig och har inte åtgärdat problemen som Börje Vestlund lyfter upp.
Jag tror helt bestämt att en mer fungerande arbetsmarknad med fler arbetstillfällen i stor utsträckning kommer att komma landsbygden till godo, vilket i sin tur gör att också servicen kan bli bättre.
Det gläder mig att det finns ett byalag i Årböle som aktivt driver byns frågor och också ser till att debatten förs.
Men det som slår mig när jag sitter och lyssnar är att en avreglerad postmarknad med konkurrens uppenbarligen är något som fungerar mycket bra eftersom det också inom EU i dag förs en debatt som syftar till att postmarknaden ska avregleras för att ge möjlighet till både bättre konkurrens och bättre service.
Detta stöder Temoundersökningen som visar att det är en stor andel nöjda kunder. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre. När det blir bättre får också Årböleborna en bättre postutdelningssituation.
Anf. 42 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Att det är som Börje Vestlund kom in på, nämligen att enskilda människor ofta kommer i kläm i sin relation till staten och statliga myndigheter, ska vi förstå och se allvarsamt på. Som statliga företrädare har naturligtvis var och en av oss ett ansvar att ständigt se till att vi förstår att vi är till för de enskilda individerna.
Jag tänker inte försvara Posten i sig. Men om den information som ges mig innebär att postlådorna kan placeras tillbaka där de tidigare stod så förstår jag inte varför Börje Vestlund inte kan lyssna på detta. En del av den information som Posten ger mig är att man flyttar tillbaka postlådorna dit där de en gång stod. I så fall skulle denna debatt och diskussion vara avklarad.
Men eftersom det i dag inte finns ett intresse att acceptera detta ser jag inte att det i sig är en ny lagstiftning som skulle lösa problematiken. Jag vidhåller att en detaljstyrd lagstiftning är så stelbent som jag har beskrivit det.
Det finns inget som säger, precis som Börje Vestlund påpekar, att alla per automatik skulle få tusen meter. Men vi som har arbetat på lokal nivå vet hur stelbenta myndigheter och den typ av lagstiftning som styr myndigheter blir i den faktiska verkligheten. Det är därför som jag inte är någon förespråkare av den sortens detaljstyrning i dag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.