Politisk trygghet för företag i den gröna omställningen
Interpellation 2025/26:402 av Jytte Guteland (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2026-03-20
- Överlämnad
- 2026-03-23
- Anmäld
- 2026-03-24
- Svarsdatum
- 2026-04-13
- Besvarad
- 2026-04-13
- Sista svarsdatum
- 2026-04-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Många stora svenska företag och industriaktörer har uttryckt djup oro över att en osäker eller förändrad klimatpolitik bromsar nödvändiga investeringar. Den främsta rädslan handlar om att långsiktiga miljardsatsningar på fossilfri teknik riskerar att bli olönsamma om de politiska spelreglerna ändras.
Några av de företag som uttryckt oro är tunga industribolag som SSAB, LKAB och Vattenfall. De driver stora projekt som kräver långsiktig politisk stabilitet kring elförsörjning och koldioxidprissättning för att våga satsa hundratals miljarder. Inom fordonsindustrin har de ledande fordonstillverkarna Volvo och Scania uttryckt att det behövs såväl tydlighet om klimatmålen som incitament för att växla upp elektrifieringen.
Företagsnätverk som Hagainitiativet, där bland annat Folksam, Lantmännen och Coca-Cola Europacific Partners ingår, argumenterar för att ambitiösa klimatmål ger den förutsägbarhet näringslivet behöver.
I oktober 2023 gick över 200 företag ut i ett gemensamt upprop för att regeringen inte ska skrota eller sänka de nationella klimatmålen, då det skapar osäkerhet för affärsplaner.
Även finanssektorn med storbanker som SEB, Nordea och Swedbank har uttryckt att osäker politik gör det svårare för dem att bedöma risker i långsiktiga utlåningar till gröna projekt.
Samtidigt lider Sverige av massarbetslöshet. I februari och mars i år visar AKU att arbetslösheten var 8,8 procent av arbetskraften.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz:
Hur avser ministern att agera för att företagen ska fortsätta omställningen, så att investeringar hamnar, och jobb utvecklas, i Sverige?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:402
Webb-tv: Politisk trygghet för företag i den gröna omställningen
Dokument från debatten
- Måndag den 13 april 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:103
- Protokoll 2025/26:103 Måndagen den 13 aprilProtokoll 2025/26:103 Svar på interpellation 2025/26:402 om politisk trygghet för företag i den gröna omställningen
Protokoll från debatten
Anf. 123 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jytte Guteland har frågat mig hur jag avser att agera för att företagen ska fortsätta omställningen så att investeringar hamnar, och jobb utvecklas, i Sverige. Låt mig inledningsvis tacka för interpellationen.
Sverige ska gå från en fossil till en fossilfri ekonomi och nå målet om nettonollutsläpp 2045 med negativa utsläpp därefter. För att lyckas med detta behöver Sveriges industrier ställa om till koldioxidneutrala tillverkningsprocesser för att eliminera utsläppen från processindustrin.
Svenska företag ligger redan långt framme i klimatarbetet och är i många fall ledande i ett internationellt perspektiv. Regeringens klimatpolitik syftar till stor del till att skapa förutsättningar för att företagen ska kunna fortsätta genomföra den omställningen.
Långsiktighet och stabilitet är avgörande för att investeringar i omställningen ska bli av. Detta gäller inte minst prissättningen av koldioxid, som är en förutsättning för att investeringar i omställningen ska vara lönsamma. Det är genom EU:s handel med utsläppsrätter, EU ETS, som industrins utsläpp prissätts, och det är inte minst genom detta system som förutsättningarna för omställningen ges.
Den senaste tiden har ett antal medlemsstater inom EU ifrågasatt systemet och argumenterat för att lättnader behövs. Sverige har i denna diskussion varit en tydlig röst för att utsläppshandeln fortsatt bör stå i centrum av EU:s klimatramverk. EU:s utsläppshandelssystem bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och skapar en förutsägbarhet för företagen som ska ställa om.
Utöver att driva på för en ambitiös klimatpolitik inom EU arbetar regeringen för att förbättra företagens förutsättningar att ställa om och stärka sin konkurrenskraft. En av de enskilt viktigaste förutsättningarna är tillgången till fossilfri och tillförlitlig el till konkurrenskraftiga priser.
Därför har vi gjort en omläggning av energipolitiken för att säkerställa industrins och näringslivets tillgång till fossilfri el – när och där den behövs. Vi har också stärkt arbetet för att göra tillståndsprocesserna enklare och mer förutsägbara, vilket är avgörande för att både locka och behålla investeringar i Sverige.
Sammantaget arbetar regeringen aktivt för att omställningen ska ske, med sikte på nettonollmålet, för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk industri.
Anf. 124 Jytte Guteland (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, både det skriftliga och det muntliga här i kammaren.
Till att börja med tycker jag inte att jag får ett ordentligt svar på frågan. Vi är överens om att EU:s utsläppshandelssystem ska vara ambitiöst. Det är ett system som jag själv har arbetat med och förhandlat i Europaparlamentet. Det har varit och är viktigt att det prissätter utsläppen så att rätt incitament finns för omställning. Det är vi rörande överens om.
Min fråga gällde dock varför svenska företag oroas över den svenska klimatpolitiken. Det är alltså inte alla industriföretag eller energiföretag i hela EU som oroas på samma sätt över sina regeringar. Utan det här handlar just om att tunga industriföreträdare oroas över att miljardinvesteringar kan komma att förloras om inte rätt incitament kommer på plats. Om fossil teknik lönar sig bättre än fossilfri sådan kommer ju miljardinvesteringar som tunga industriaktörer har gjort eller är beredda att göra inte att bli lönsamma.
Det finns en oro hos SSAB, LKAB och Vattenfall om att det inte finns någon tydlighet kring klimatpolitiken. På samma sätt finns en oro hos fordonstillverkarna. Såväl Volvo som Scania har uttryckt oro över att det inte är tydligt i politiken vad som gäller för klimatmålen och elektrifieringen.
Klimatmålen styr vilken typ av investeringar som stora och tunga företag kan och vill göra. Men om det inte är tydligt att det kommer att gå den vägen, att det lönar sig att elektrifiera, och om det går för långsamt kommer de företag som satsar där att förlora i framtiden. Så ska det givetvis inte bli. Men risken är att dessa företag i stället investerar i andra länder.
Volvos vd Martin Lundstedt sa i veckan att det nu finns risk att jobb och investeringar hamnar i Kina i stället för i Europa, därför att de europeiska och svenska politikerna är inte tillräckligt tydliga. Det här är farligt, särskilt för svenska jobb.
Likaså bildas initiativ, till exempel Hagainitiativet, med flera företag som har gått samman och kräver tydlighet när det gäller klimatpolitiken. Och inom finansmarknaden har storbanker som SEB, Swedbank och Nordea uttryckt att det är viktigt att det syns att klimatinvesteringarna kommer att löna sig. Annars kommer man inte att våga satsa sina pengar i den framtida viktiga fossilfria industrin.
Alla dessa frågor är viktiga för jobben, och därför är det lämpligt att den vikarierande klimatministern också är arbetsmarknadsminister. Vi har skyhög arbetslöshet i Sverige i dag. De senaste arbetskraftsundersökningarna visade på 8,8 procent. Mer än en halv miljon svenskar är alltså arbetslösa. Det har blivit 100 000 fler med den här regeringen.
Regeringen slår ifrån sig och försöker visa att detta är något strukturellt; det handlar inte om alla människor och så vidare. Men faktum är att arbetslösheten har ökat med 100 000 personer med den här arbetsmarknadsministern.
Frågan i min interpellation är: Vill inte den vikarierande klimat- och miljöministern tillika arbetsmarknadsministern att vi ska ha en ambitiös klimatpolitik som också leder till fler svenska jobb så att vi kan bryta arbetslösheten?
(Applåder)
Anf. 125 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Tack till statsrådet för svaret på min kollegas interpellation!
Min kollega Jytte Guteland lyfter en väldigt viktig fråga, nämligen den om det politiska ledarskapet för att kunna öka takten i näringslivets klimatomställning. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av att vi varje dag ser hur den globala konkurrensen hårdnar, att vi står inför stora och snabba teknikskiften och att den geopolitiska spelplanen ritas om.
Vi vet också att Sveriges förutsättningar är goda. Vi har kunnandet, de innovativa lösningarna och naturresurserna. Men vi måste också visa politiskt ledarskap. Vi behöver visa att vi vill att de här investeringarna och jobben ska hamna i Sverige.
Tyvärr, herr talman, är så inte fallet med den här regeringens klimatpolitik. I stället är det en politik som i allra högsta grad har präglats av ryckighet och oförutsägbarhet. Detta är något som har påverkat industrins investeringsvilja och som har gjort omställningen både svårare och dyrare.
Det är inte bara vi socialdemokrater som säger detta, utan det gör även näringslivet. Det gör också Klimatpolitiska rådet, även om jag har förstått att den här regeringen har något svårt att ta till sig fakta i klimatpolitiken.
För att öka takten i omställningen, herr talman, krävs långsiktighet och stabilitet, precis som min kollega tidigare redogjorde för. Jag skulle vilja vara väldigt konkret och ta tre tydliga exempel där jag vill att statsrådet svarar.
Vi ser hur regeringen lovade att stå bakom samtliga klimatmål men nu vill avskaffa det klimatmål som man inte lyckas nå. Regeringen lovade också att bygga ut all nödvändig fossilfri elproduktion men säger nu nej till en blocköverskridande energiöverenskommelse och vill hellre ha kvar energipolitiken som något slags politiskt slagträ i valdebatten. Dessutom, herr talman, valde den här regeringen att stoppa de gröna kreditgarantierna och minska anslagen till Industriklivet. Detta är viktiga verktyg för satsningar på vår industriella kapacitet.
Mina frågor till statsrådet är egentligen väldigt enkla och bygger på dessa tre konkreta exempel. Tycker statsrådet att detta bidrar till långsiktighet och stabilitet för näringslivets omställning? Tycker statsrådet att det bidrar till fler investeringar och fler svenska jobb?
(Applåder)
Anf. 126 Isak From (S)
Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för en väldigt viktig interpellation! Jag kunde inte låta bli att kliva in i den här debatten.
Om jag får återkoppla till den förrförra interpellationsdebatten om transportmålen, som Aida och Aylin hade här, har den svenska tunga fordonsindustrin, särskilt Scania och Volvo Trucks, investerat ofantliga pengar i den gröna omställningen utifrån att det ska finnas regelverk som styr mot elektrifiering av de tunga transporterna. Den här regeringen har i alla fall under sina tre och ett halvt första år, även om man nu försöker hävda något annat, styrt bort från detta genom att göra det ekonomiskt i princip omöjligt för åkerinäringen att ställa om.
Man har inte infört något beställaransvar för vare sig statliga företag, statliga myndigheter eller offentlig sektor som skulle motivera att åkerinäringen i högre utsträckning investerade i elektrifiering. Man har inte heller styrt på ett sätt som motiverar elektrifiering av de många utländska transporter som nu går på svenska vägar.
Som framgår av svaret till Jytte oroar sig regeringen för EU:s sänkta mål. Det kan man ju göra, särskilt mot bakgrund av att de som har genomfört omställningen, som den svenska skogsindustrin, riskerar att tappa utsläppshandeln, som skulle kunna finansiera de stora investeringar som skogsindustrin redan har gjort. Men den som tittar på regeringens egen politik, särskilt den som Tidöpartiernas stora parti Sverigedemokraterna har varit ytterst drivande för, ser att man med ett alexanderhugg har huggit bort de gröna krediterna. Man har omöjliggjort.
Först lovade man Stegra gröna krediter och industriklivspengar, och sedan sa man nej. Heidelberg Cement, som låg i framkant för en koldioxidfri kalkproduktion på Gotland, fick nej. I stället importerar vi fossilbruten kalk från Turkiet, med långa båttransporter till Sverige. Samtidigt stöder den här regeringen fossilprojekt i Indien och Sierra Leone. Samtidigt som man motverkar den svenska industrins omställning stöder man andra länders fossilindustriprojekt.
Detta är vad industrin och miljörörelsen samordnat kallar för klimatsmockan från den här regeringen. Det man gör är att med väldigt tydlig precision skapa otrygghet för de företag som faktiskt har finansierat och har velat finansiera och vara en del i den gröna omställningen.
(Applåder)
Anf. 127 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Detta är en väldigt bra diskussion, och det är väldigt stora frågor som diskuteras nu, inte minst inom EU. Vi är helt överens om att det inte råder något tvivel om att förutsägbarhet är avgörande för företag, för att de ska våga investera i omställningen eller av andra skäl.
Att det kostar att släppa ut koldioxid är en sådan förutsättning. Den är central för vår tunga industri och vår processindustri. Därför tycker regeringen att utsläppshandel fortsatt bör stå i centrum i EU:s klimatramverk. Detta utmanas nu. EU:s utsläppshandelssystem bidrar till kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Detta skapar förutsägbarhet för de företag som ska ställa om. Det är en förutsättning för att investeringar i omställningen ska vara lönsamma.
Det är därför regeringens fulla fokus på EU-området just nu är att arbeta aktivt för att den översyn som ska påbörjas i juli bevarar de grundläggande funktionerna i utsläppshandelssystemet och säkerställer att utsläppen fortsätter att minska inom EU.
Anf. 128 Jytte Guteland (S)
Herr talman! Jag uppfattar att ministern är obekväm i debatten, och jag tror att jag förstår varför. Jag tror nämligen att ministern har hamnat i fel sällskap och att det känns alltmer tydligt.
Jag har erfarenhet av att förhandla klimatpolitik på EU-nivå. Den numera ganska berömda klimatlagen var jag huvudförhandlare för, och jag arbetade också som min grupps förhandlare när det gällde utsläppshandeln – den som den vikarierande klimatministern nu upprepade gånger tar upp i debatten som en viktig hörnsten att försvara i klimatregelverket.
Jag är helt överens med ministern i den frågan. Vi socialdemokrater är helt överens med Liberalerna i den frågan.
För några år sedan samarbetade vi väldigt mycket, inte minst på EU-nivå, mellan liberaler, centerpartister och socialdemokrater – helt enkelt vi partier i mitten i klimatpolitiken – när det gällde hur man skulle utforma ett stabilt klimatregelverk. Jag vet, för jag var där.
I dag har Liberalerna i stället valt att sätta sig i knät på radikalhögern, samma radikalhöger som samarbetar med Trump och Magarörelsen i USA och funderar på hur man kan lägga USA:s intressen i EU:s lagstiftningsapparatur. Bland annat var det en ledamot från den moderata partigruppen EPP som åkte till USA och diskuterade hur man kunde urvattna EU:s klimatregelverk, något som borde uppröra liberaler. Jag tror att det är många liberaler som är upprörda över det. Det går ju stick i stäv med företagens intressen på EU-nivå och i Sverige.
Här hemma i Sverige märker företagen den förändring som Liberalerna har genomgått. Man irriteras över den, för det är miljardinvesteringar som många svenska företag antingen redan har gjort eller är på väg att göra som man nu blir osäker över. Det handlar om de tunga industriföretagen – LKAB, SSAB och Vattenfall – och också om fordonsföretag, framgångsrika sådana, som Volvo och Scania. De ser att det är osäkert hemmavid. Politiskt är det osäkert när Liberalerna har satt sig i knät på Sverigedemokraterna. I Kina är det å andra sidan tydligt att man ska ställa om.
Detta är en väldigt tråkig utveckling för svenska jobb. Det vore oändligt mycket bättre för Sverige, de svenska jobben och för att bryta arbetslösheten om den svenska klimat- och miljöministern var tydlig med att han vill förhandla med seriösa partier om en tydlighet i klimatpolitiken, att han avser att lyssna på Miljömålsberedningen, där en majoritet av riksdagens partier har ingått, att han vill stå upp för klimatmål som de svenska företagen vill se och att han också vill ha styrmedel som leder dit. Det hade varit ett ledarskap från den vikarierande klimat- och miljöministern. Kommer vi att hinna se det ledarskapet under de kommande månaderna?
(Applåder)
Anf. 129 Aida Birinxhiku (S)
Herr talman! Jag noterar att jag inte får något svar på mina frågor i dag. Detta är min andra interpellationsdebatt med statsrådet. Jag vill upprepa att jag gav tre väldigt konkreta exempel: avskaffade klimatmål, det faktum att regeringen inte vill ingå en blocköverskridande energiöverenskommelse och att man har stoppat de gröna kreditgarantierna. Tycker statsrådet att detta bidrar till fler investeringar och fler svenska jobb? Det är en enkel ja- eller nej-fråga, och jag ser fram emot att statsrådet svarar på den i sitt nästa anförande.
Jag noterade också att statsrådet tog upp behovet av snabbare tillståndsprocesser för att öka takten i omställningen, vilket är något vi socialdemokrater också vill understryka. Därför ställer jag mig frågande till varför regeringen inte har gått vidare med förslaget om ändringstillstånd som huvudregel vid miljöprövning. Det var ett förslag som Miljöprövningsutredningen, som den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte, faktiskt kom fram till. Det finns ett färdigt förslag på bordet. Jag skulle gärna vilja veta varför regeringen inte har gått vidare med det.
En annan fråga är osäkerheten om framtida regelverk. Detta är ju något som vi vet bromsar investeringar och industrins omställning. Just nu finns det uppgifter om att regeringen har valt att skjuta fram överlämnandet av den så kallade Styrmedelsutredningens betänkande. Därför undrar jag helt enkelt om dessa uppgifter stämmer.
Vi vet ju att regeringen har skjutit viktiga åtgärder på framtiden och att man i princip har hängt upp väldigt mycket på Styrmedelsutredningen. Därför vill jag också fråga statsrådet om uppgifterna stämmer och när regeringen avser att ta emot Styrmedelsutredningens betänkande.
(Applåder)
Anf. 130 Isak From (S)
Herr talman! Regeringen och vikarierande klimat- och miljöministern har fortsatt mycket att svara för. Han får svara för hela Tidösamarbetets totala misslyckande på det här området. Det är klart att de stora investeringar som har lagts i malpåse eller pausats när det gällde biodrivmedel hade kunnat innebära att vi i dag inte hade varit lika beroende av Iranoljan.
Alla de investeringar som kemiindustrin på västkusten har planerat för bygger ju på att klimatomställningen går vidare, att man kan gå från fossilgas till biogen biogas och att man kan få tillgång till fossilfri energi via storskalig havsbaserad vindkraft. Kanske kan vi åtminstone komma i närheten av de stöd och garantier som våra närmaste EU-länder får. Vi tycker ju inte heller att vi i onödan ska ösa ut statliga pengar.
Men det blir också helt omöjligt att försvara att investeringar ska ske i Sverige när våra närmaste konkurrentländer via EU-regleringen kan ta del av gröna krediter – något som man alltså inte kan ta del av i Sverige eftersom Sverigedemokraterna har kapat bort detta i sina budgetförhandlingar med regeringen. Man har omöjliggjort de investeringar som faktiskt var planerade.
(Applåder)
Anf. 131 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! För att vi ska lyckas med omställningen är det helt avgörande att fortsätta elektrifieringen av industrin och transportsektorn. Det kräver tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. Kärnkraften har här potential att producera stora mängder fossilfri el för att möjliggöra omställningen. Regeringen har därför under hela mandatperioden arbetat för att förbättra villkoren för kärnkraften och möjliggöra denna utbyggnad.
Nu efterfrågas en bred energiöverenskommelse. Men varför röstar Socialdemokraterna konsekvent nej till de förslag som regeringen lägger fram för att möjliggöra ny kärnkraft? Det är ju bara att rösta ja till dem, så har vi en bred energiöverenskommelse om kärnkraft.
Utöver elektrifieringen har regeringen genomfört ett antal åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga kompetensen för omställningen finns på plats, vilket också är viktigt för företagen. Vi talar om långsiktighet i regelverk, men klarar man inte kompetensförsörjningen kommer det ändå inte att gå särskilt bra med omställningen.
Vi har satsningar på yrkeshögskolan. Vi har arbetat för att effektivisera tillståndsprocesserna. Till viss del har frågan om ändringstillstånd hanterats av den här regeringen, och förändringen har skett. Vi är helt inne på att tillståndsprocesserna behöver bli ännu effektivare och mer förenklade.
I budgetpropositionen för 2026 tillför regeringen pengar till både länsstyrelsen och Tillväxtverket som syftar till att minska företagens regelbörda och få till snabbare tillståndsprocesser.
Steg för steg gör den här regeringen omställningen möjlig. Steg för steg säkerställer vi att omställningen kan ske samtidigt som hushållen klarar av sin ekonomi och jobben kan växa till.
Anf. 132 Jytte Guteland (S)
Herr talman! Tack till vikarierande miljö- och klimatministern, Johan Britz, för den här debatten!
Jag vill börja med att säga några ord om Sverige och Sveriges förmåga till omställning. Vi har en historisk tradition av att vara modiga i omställningen. Företag som legat långt i framkant när det gäller teknisk innovation och företag som vetat vad framtiden har att erbjuda har brukat gå lönsamma in i framtiden. Det har berott på att Sverige har haft en tradition av att satsa på just dessa företag – genom en välutbildad arbetskraft, bra trygghetssystem och ett gott utbildningssystem men också genom tydlighet och samverkan mellan staten och företagen.
Allt detta har bidragit till att Sverige många gånger har varit ledande globalt – inom många områden. Trots att vi inte är en så stor stat i världen har vi lyckats med detta.
Nu ser vi ett brott i den traditionen. Vi har en regering som backar in i framtiden och som följer radikalhögern – här hemma med Sverigedemokraterna men också genom samarbetskompisar som åker till Trumpinfluerade tankesmedjor och lär sig vad Trump och Maga vill. Det är det samarbete som Liberalerna numera omger sig med.
Historiskt samarbetade vi också om klimatpolitiken – Liberalerna och Socialdemokraterna. Men Liberalerna har vänt sig bort från det och i stället satt sig i Sverigedemokraternas konservativa och populistiska knä. Jag tror att den vikarierande klimat- och miljöministern, tillika arbetsmarknadsministern, är mycket obekväm. Jag tror nämligen inte alls att det var drömmen, när han gick med i Luf en gång i tiden, att företagen skulle se ned på det arbete som han nu genomför.
Anf. 133 Arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L)
Herr talman! Jag minns också en tid – fast det gör jag inte riktigt, för jag var inte riktigt född då – när Socialdemokraterna var de som byggde ut kärnkraften i vårt land och som förstod vikten av att vi har stabil elförsörjning för vår industris skull och för våra hushålls skull.
Jag tycker att det vore lite klädsamt om Socialdemokraterna gav till känna vad de egentligen anser om den kärnkrafts- och energipolitik som den här regeringen bedriver och förklarade varför de konsekvent röstar nej till alla förslag som läggs fram för att möjliggöra mer kärnkraft i vårt land när vi behöver detta för vårt energioberoende, för vår konkurrenskraft och för klimatet.
Klimatomställningen kan bara lyckas i en ekonomi som växer. Industrin är central för Sveriges ekonomi och central för vår konkurrenskraft, och den behöver få förutsättningar att fortsätta bidra till vårt lands välfärd. Det svenska näringslivet är motorn i klimatomställningen, och det ska ges förutsättningarna att vara ledande. Den här regeringen arbetar för att säkerställa att det svenska näringslivet kan genomföra omställningen på ett sätt som stärker Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och bidrar till att vi når vårt långsiktiga mål om nettonollutsläpp 2045.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.