Polisens tillväxt och fördelningen mellan poliser och civilanställda
Interpellation 2020/21:759 av Louise Meijer (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-24
- Överlämnad
- 2021-05-25
- Anmäld
- 2021-05-26
- Svarsdatum
- 2021-06-01
- Besvarad
- 2021-06-01
- Sista svarsdatum
- 2021-06-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sverige sticker ut mot andra jämförbara länder sett till skjutningar och sprängningar. Även annan allvarlig brottslighet som rån och våldtäkter har ökat kraftigt de senaste åren. Men trots att antalet poliser ökat det senaste året är polistätheten lägre än för tio år sedan, och vi har bland de lägsta polistätheterna i Europa. Enkelt uttryckt har vi en akut polisbrist i vårt land.
Behovet av fler poliser är stort, och målsättningen om 10 000 fler polisanställda till 2024 är i grunden bra. Men målet kommer att vara verkningslöst om det inte innebär en tillräcklig ökning av antalet poliser.
Regeringen har varit tydlig med att fördelningen mellan poliser och civilanställda inte ska förändras till 2024. Två tredjedelar ska fortsatt vara poliser. Trots detta ser det nu ut som att andelen poliser kommer att minska. I redovisningen av ett regeringsuppdrag som Polismyndigheten presenterade 2018 angavs att det år 2024 skulle finnas 26 200 poliser.
Sedan satsningen på 10 000 fler polisanställda inleddes har polisen vuxit med totalt 3 562 civilanställda men endast med 1 110 poliser. Det beror delvis på att det tar tid att utbilda nya poliser, men också att för få poliser utbildas och att för många poliser hoppar av yrket.
Nu visar nya siffror från riksdagens utredningstjänst att målsättningen om två tredjedelar poliser inte kommer att kunna uppnås. Om målet om 10 000 fler polisanställda ska nås kommer antalet poliser att behöva bli nästan 1 000 mindre jämfört med den ursprungliga målsättningen – om man utgår från utredningstjänstens mest gynnsamma scenario. Det finns en betydande risk att poliserna blir ännu färre.
Siffrorna är alarmerade och visar tydligt att attraktiviteten hos polisyrket måste stärkas. Moderaterna bygger därför vidare på den mycket framgångsrika lönesatsning för Sveriges poliser som vi drev igenom tillsammans med Kristdemokraterna i budgeten för 2019. Vi vill också att polisutbildningen ska bli betald för att fler ska vilja söka sig till polisyrket och har föreslagit en riktad satsning för att återanställa tidigare poliser. Samtliga dessa förslag motsätter sig tyvärr regeringen.
Regeringen talar ofta varmt om att antalet poliser ökat sedan något år tillbaka när det i själva verket handlar om att det är antalet polisanställda som står för den större ökningen. Regeringen talar tyst om såväl svårigheterna att nå målsättningen om fler poliser som den låga polistätheten.
Moderaterna kommer inte att acceptera att regeringen trixar med målsättningen om att två tredjedelar av de ytterligare 10 000 polisanställda år 2024 ska vara just polismän och poliskvinnor.
Mot denna bakgrund är mina frågor till statsrådet Mikael Damberg följande:
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att andelen poliser hos polisen kommer att vara två tredjedelar 2024?
- Avser statsrådet att ompröva sina ställningstaganden avseende riktad lönesatsning till poliser, riktad satsning för att återanställa tidigare poliser och att polisutbildningen ska bli betald?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:759
Webb-tv: Polisens tillväxt och fördelningen mellan poliser och civilanställda
Dokument från debatten
- Protokoll 2020/21:131 Tisdagen den 1 juniProtokoll 2020/21:131 Svar på interpellation 2020/21:759 om polisens tillväxt och fördelningen mellan poliser och civilanställda
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Louise Meijer har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att andelen poliser hos polisen kommer att vara två tredjedelar 2024. Hon har också frågat om jag avser att ompröva mina ställningstaganden avseende riktad lönesatsning till poliser, riktad satsning för att återanställa tidigare poliser och att polisutbildningen ska bli betald.
Att bygga ut Polismyndigheten är en viktig fråga för regeringen. Därför har myndighetens anslag ökat kraftigt. Dessutom har regeringen startat två nya polisutbildningar, initierat en ny och snabbare antagningsprocess till utbildningen samt arbetat för att öka attraktiviteten i polisyrket. Att polisernas genomsnittliga grundlön är 6 000 kronor högre per månad än 2015 är en viktig delförklaring till att allt färre poliser lämnar yrket. Dessutom är månadslönen för en nyanställd polis nu 5 800 kronor högre än 2014. Ersättningen för arbete på obekväm arbetstid och deltagande i stora polisinsatser ökade i ett avtal mellan parterna från 2020. Efter polisregionernas lyckade återanställningskampanjer har många poliser som slutat återanställts, vilket också är tecken på att arbetsvillkoren har förbättrats.
En rapport från riksdagens utredningstjänst har nyligen offentliggjorts, och jag vill uppmärksamma interpellanten på att dess slutsats är att målet om 10 000 fler polisanställda troligen kan nås till 2024 under förutsättning att rekryteringen fortsätter ligga på samma nivå som under de senaste tre åren. Därför är det glädjande att vi nu i början av juni vet att antagningsläget till höstterminen ser förhållandevis bra ut, och prövningarna pågår hela juni månad. Söktrycket till polisutbildningen är stort, och undervisningen går för full maskin trots pågående pandemi. Jag är övertygad om att betald polisutbildning inte skulle ge önskad effekt och tänker inte driva ett sådant förslag.
Regeringens mål är att Sverige ska ha 10 000 fler polisanställda år 2024 än vad vi hade vid ingången av 2016. Enligt Polismyndighetens prognos kommer målet att nås, och antalet poliser per invånare kommer 2024 att vara högre än 2010.
Vid årsskiftet visade statistik att det aldrig tidigare har funnits så många poliser och civilanställda i Polismyndigheten. Siffrorna visar också att antalet poliser har ökat i samtliga polisregioner i landet under 2020. I år förväntas ungefär 1 400 nya blivande poliser examineras från polisutbildningen. Fram till 2024 kommer ytterligare runt 5 000 nya poliser att komma ut i den operativa polisverksamheten. Det är Polismyndigheten som ansvarar för fördelningen mellan poliser och civilanställda. Jag har fullt förtroende för att myndigheten utför den uppgiften. Jag och regeringen arbetar hårt för att säkerställa den här utvecklingen.
Anf. 37 Louise Meijer (M)
Fru talman! Det är roligt att efter en tids föräldraledighet vara tillbaka här i kammaren. Jag hoppas också att ministern har återhämtat sig och tagit några andetag efter föregående interpellationsdebatt.
Ämnet för dagen är polisen. Det har nog inte undgått någon att utvecklingen i Sverige inte går åt riktigt rätt håll. Moderater och socialdemokrater har debatterat detta tidigare. Jag hör hur ministern spetsar sin penna, och han kommer säkert att berätta för mig vad och vilka åtgärder som har gjorts. Trots ett 34-punktsprogram, där alla åtgärder förvisso inte är genomförda och där vissa åtgärder som aviserades i början inte blev riktigt som man tänkt sig efter förhandling med regeringspartiet Miljöpartiet, står vi nu här med en fortsatt ökning av skjutningar. Det gjorde de i varje fall 2020. Vi vet också att antalet dödade fortsatte att öka under 2020 jämfört med 2019. Sprängdåden ligger på en fortsatt hög nivå.
Våldsutvecklingen är unik om man jämför med våra nordiska grannländer Finland och Danmark. Jag förstår att regeringen ville göra en vidare utblick än bara i Norden och beställde därför en rapport från Brottsförebyggande rådet om hur utvecklingen ser ut i vissa andra europeiska länder. Är Sverige verkligen utmärkande?
Man får ändå anta att regeringen kanske hoppades på att Sverige inte skulle utmärka sig. Men hör och häpna: Rapporten, som regeringen själv beställt, kom fram till att Sverige är exceptionellt. Vi ligger på högst nivå i Europa när det gäller dödligt skjutvåld.
Min fråga till ministern gällde andelen poliser, som nu ser ut att inte uppgå till två tredjedelar i enlighet med de mål som satts upp. Är detta problematiskt? Ser ministern att man behöver vidta åtgärder för att säkerställa att andelen poliser, två tredjedelar av det totala antalet anställda vid Polismyndigheten, kommer att kvarstå när man utökar Polismyndigheten och antalet polisanställda?
En del i svaret var att ministern inte ser att en betald polisutbildning skulle ge önskad effekt. Då kan jag inte avhålla mig från att fråga om han anser att regeringens hittills förda politik ger önskad effekt. Mot bakgrund av den utveckling vi sett under Socialdemokraternas regeringsinnehav kan det väl ändå inte vara så?
När vi har fått ett litet avbrott i den dystra, negativa spiralen har det berott på att fransk polis har kunnat hacka sig in och avlyssna svenskar eller på att dansk polis har kunnat låsa in svenskar. Inte ska det väl vara upp till fransk eller dansk polis att bekämpa Sveriges gängkriminalitet?
Anf. 38 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, Louise Meijer, för interpellationen! Jag har tagit ett stort mått av luft och ser fram emot en konstruktiv och viktig debatt om polistillväxt men också om de stora trygghetsproblem vi har i Sverige.
Jag vill börja med att säga att den rapport som regeringen beställde av Brå beställde vi just därför att vi såg väldigt få tecken på att andra länder hade den utveckling som Sverige har. När det gällde sprängmedel hittade vi inte över huvud taget något land som hade samma utveckling i ett europeiskt perspektiv.
Även när vi tittade på gängvåldet anade vi att det var något annorlunda med att just skjutvapenvåldet har ökat. Vi ser en del länder där knivvåldet har ökat kraftigt i de gängkriminella miljöerna, men inte just skjutvapenvåldet.
Det var alltså på riktigt för att få svart på vitt om hur läget ser ut. Jag tycker att det är en viktig rapport som visar att den enorma kraftsamling vi just nu gör för ökad trygghet är helt nödvändig i Sverige. Vi ska inte vänja oss vid detta.
Det som är intressant med rapporten är att den visar att skjutvapenvåldet i en del länder som har haft en hög andel skjutvapenvåld de facto har minskat. Brå lyfter också upp till exempel arbetet i Malmö, som lite blev symbolen för skjutvapenproblematiken i Sverige. Man har nu flera år i rad sett en väldigt kraftig minskning av skjutningarna i Malmö. Det visar att det går att vända utvecklingen och att vi inte behöver vänja oss vid en situation där detta präglar samhället och är ett stort problem.
Det är helt korrekt att 2020 var ett rekordår i negativ bemärkelse när det gäller skjutningar och döda. Vi ser nu, utan att dra några stora växlar på det, att under den första tredjedelen av det här året har skjutningarna i Sverige minskat med lite under 40 procent. Och redan 2019 minskade sprängningarna i Sverige, sett till helårseffekt. Vi ser att sprängningarna verkar ha minskat också 2020. Så vi får se om vi när det gäller sprängningar de facto har gått in i ett annat läge, där de minskar över tid, eller om det var en engångseffekt under 2020; vi får utvärdera det.
Rikspolischefen har gått så långt att han säger att vi är i ett nytt läge, där pressen på de kriminella gängen är så pass stor och vi har så många gängrättegångar som pågår i Sverige att det finns ett fönster för att bryta nyrekryteringen och se till att inte bara få ned våldet här och nu utan att också långsiktigt försvaga gängen. Den chansen måste vi ta, både med det som vi från regeringens sida ansvarar för - fortsatt polistillväxt, se till att skärpa straffen för gängkriminalitet, se till att ännu tydligare gå på pengarna för att komma åt de gängkriminella - och med de förebyggande insatserna, där inte minst kommunerna är nyckelaktörer. Det handlar om att klara både skolan, socialtjänsten och inte minst avhopparverksamheten för att se till att minska rekryteringen och dessa miljöer över tid.
Detta är viktiga frågor som jag ser fram emot att fortsatt jobba väldigt kraftfullt med. Det är sant att vi bara är i början av 34-punktsprogrammet. De stora leveranserna ligger framför oss.
Vi är faktiskt bara i början av polistillväxten. Än så länge har de flesta nyanställda vid Polismyndigheten varit civilanställda eftersom det tar tid att utbilda poliser. Men bara i år räknar vi med 1 400 från polisutbildningarna som nu får anställning runt om i hela Sverige. Detta blir en kraftfull uppväxling de kommande åren för att öka tryggheten i hela Sverige och inte vänja oss vid det våld som de gängkriminella ägnar sig åt.
Anf. 39 Louise Meijer (M)
Fru talman! Tack för svaret, inrikesministern!
Ni är bara i början, sa ministern precis. Då måste man fråga sig hur lång tid det tar för Socialdemokraterna att genomföra positiva reformer för att bryta en negativ trend. Efter ett regeringsinnehav på snart åtta år kan man väl inte vara bara i början av ett arbete, när man har sett en nedåtgående spiral och har kunnat följa en negativ trend under flera års tid? Man kan väl inte i slutet av den andra mandatperioden säga att man är i startgroparna? Det verkar lite senfärdigt, kan jag tycka.
Jag förstår att ministern är nöjd med den utveckling vi har sett i början av det här året. Men i mångt och mycket beror ju detta på de massiva häktningar som har kunnat genomföras tack vare Encrochat-avlyssningen, som gjordes av fransk polis. Motsvarande lagstiftning finns inte här i Sverige. Vi har hemlig dataavläsning, som enligt ministern själv är en game-changer. Ändå vet jag att det bara har använts i ett fall för att få en fällande dom. Det har använts i fler förundersökningar än så.
Moderaterna har efterfrågat ytterligare åtgärder för polisen. Inte bara Moderaterna utan även polisen efterfrågar detta: att få avlyssna gängkriminellas telefoner utan en konkret brottsmisstanke men där det finns en stark misstanke om att de faktiskt är gängkriminella, vilket kan säkerställas.
Detta finns också i grannlandet Danmark, där sprängningar, skjutningar och dödligt våld är på en helt annan, lägre nivå än här i Sverige. Bara i Stockholms län finns fler aktiva gängkriminella än i hela Danmark totalt. Något görs alltså rätt i vårt grannland.
Ministern lyfte knivvåldet. I Brårapporten pekar man bland annat på Storbritannien, där knivvåld används i gängkriminella miljöer i stället för skjutvapen. Det är en utveckling som man kan tänka sig skulle kunna komma även hit. Moderaterna har under lång tid drivit på för att höja straffen för skjutvapen, vilket har inneburit att fler har kunnat häktas och dömas till längre fängelsestraff.
Nu ser vi att knivlagstiftningen behöver följa samma bana, med ökade straff, så att man inte byter handlingssätt för att ta kål på varandra och ha uppgörelser i kriminella miljöer. Jag vet att det är en promemoria på g från Justitiedepartementet på detta område. Jag hoppas att minimistraffen, som man förhoppningsvis kommer att föreslå förändringar av, inte blir så lite som 14 dagars fängelse eller liknande utan att vi kommer att få se ett rejält krafttag för att inte få en utveckling där skjutvapenvåld byts mot knivvåld i de kriminella miljöerna.
Med detta sagt undrar jag trots allt fortfarande om regeringen ser ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att se till att andelen poliser av de anställda hos Polismyndigheten faktiskt blir två tredjedelar vid slutet av 2024. Finns det några sådana planer?
Anf. 40 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det här med tidsperspektiv är intressant. Jag är lite allergisk mot den tuppfäktning som det lätt blir mellan de olika regeringsalternativen. Oppositionen ska säga att vi är sena, och jag ska påtala allt som inte gjordes innan vi tillträdde.
Men vi kan ta de exempel som lyftes upp här, som polistillväxten. Det var inte klokt att dra ned på polisutbildningen med 90 procent - det har skapat stora problem.
Faktum är att när det var som lägst tog man in 200 personer på polisutbildningen. Det var fler som slutade det året. Det är klart att det långsiktigt försvagade svensk polis. Det skapade stora underskott.
Nu har vi skapat två nya polisutbildningar och mer än fördubblat antalet personer som antas till utbildningarna. Vi ser nu ett väldigt högt söktryck till polisutbildningen, vilket är bra. Men det tar tid att ställa om och växla upp.
Se på de grova vapenbrotten! Under den tid Moderaterna styrde var det inte säkert att en person som greps med en pistol på gatan automatiskt blev häktad. Polisen tog in personen på polisstationen, och ibland tvingades man släppa personen på eftermiddagen. Det var ingen bra lagstiftning. Det fanns inget förberett om skärpta straff för grova vapenbrott. Det är dessa skärpta straff som gör att polisen nu kan häkta och låsa in människor för vapenbrott på det sätt man gör i dag.
Se på hemlig dataavläsning, som diskuterades här! Det är sant att den än så länge har använts i få fällande domar, men det beror på att det är ganska komplexa ärenden det handlar om. Proppen nu kommer väl nu det här året och framåt. Rikspolischefen har sagt att om man använder hemlig dataavläsning maximalt har det potentialen att leda till ett Encrochat-avslöjande om året.
Om det stämmer att man med hemlig dataavläsning kan få ett Encrochat-avslöjande om året i Sverige, varför har vi inte genomfört detta tidigare? Det fanns ju ett förslag om det 2012, men den tidigare regeringen gick inte vidare med det förslaget. Tänk om vi hade haft hemlig dataavläsning i nio års tid!
Låt oss inte tjafsa hur mycket som helst om detta, men det säger ändå något om att det inte var förberett för de insatser som nu behöver göras för att klämma åt de kriminella gängen och se till att trycka tillbaka brottsligheten.
Det behövs både fler poliser och strängare straff. Vi tittar på Danmark. Det kommer ju en utredning om bara några månader som har tittat på just strängare straff för gängrelaterad brottslighet. Det kommer alltså ytterligare sådana förslag.
Sedan har vi mitt förslag om skärpt knivlag, som jag har lagt ut en promemoria om. Om man tittar noga på straffsatserna där tror jag att man kan se att vi går längre än vad Moderaterna i opposition har krävt.
Vi kan bråka med varandra eller säga att vi i långa stycken är överens om att det kommer att behövas substantiell kraftförstärkning av samhället för att trycka tillbaka gängen. Men det kommer inte att räcka med bara skärpta straff, fler poliser och nya verktyg till polisen. Det kommer att krävas en ganska stor social insats för att minska segregationen i de utsatta bostadsområdena, flytta tillbaka samhället och se till att skolorna i de mest utsatta områdena får bättre förutsättningar att lyckas med alla elever liksom att vi också fångar upp de barn och ungdomar som finns i riskzonen och annars skulle dras in i de kriminella miljöerna. Det kommer att krävas ett långsiktigt socialt arbete som är väldigt målinriktat för att bekämpa segregationen i Sverige, för annars kommer vi inte långsiktigt att kunna trycka tillbaka utvecklingen, vilket jag tror att både jag och Louise Meijer vill.
Anf. 41 Louise Meijer (M)
Fru talman! År 2010 hade Sverige ungefär lika många poliser som nu. Skillnaden är bara att den svenska befolkningen har ökat med ungefär 1 miljon människor, vilket betyder att polistätheten räknat per capita är mycket mindre än i dag än den var för tio år sedan. Detta ska man komma ihåg när inrikesministern kritiserar Moderaterna för vad som hände för just tio år sedan.
I takt med tiden måste man uppdatera sin politik, och det har Moderaterna gjort, både när det kommer till migration och till lag och ordning, där vi har vässat oss. Vi har ju tyvärr inte innehaft regeringsmakten sedan 2014. Den har dock Socialdemokraterna haft.
Då undrar man hur det kan komma sig att Socialdemokraterna och regeringen är i startgroparna när det gäller att förstå och lägga förslag och reformer för att bekämpa gängkriminaliteten här och nu.
Vi är ju inte överens. Retoriskt sett verkar vi vara det, men när man tittar på de politiska förslagen ser vi att vi inte är överens. De två olika regeringsalternativen är inte överens om lag och ordning. De är inte överens om migrationen. Detta är viktigt att säga när svenska folket går till val nästa år. Man får något annat om man byter regering.
Inrikesminister Mikael Damberg har givetvis rätt i att de brottsförebyggande åtgärderna kommer att bli väldigt viktiga. Det handlar om att skolan ska finnas där för varje unge, var man än bor i Sverige, och att alla föräldrar ska kunna gå till jobbet. Tyvärr är det ju inte denna politik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet för i regeringsställning. Men det är en annan debatt, som är nog så viktig och som jag gärna tar varje dag.
Jag vill tacka så mycket för debatten.
Anf. 42 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag vill också tacka för den här debatten. Jag tror att den är klargörande och viktig, för detta är ett av våra stora samhällsproblem.
Regeringen genomför nu det största trygghetsprogram som någon regering har genomfört. Vi bygger ut Polismyndigheten exempellöst. Det vi ser framför oss - för att inte bara tala om det vi har gjort utan om det som ligger framför oss i denna kraftuppväxling - är 5 000 fler poliser de kommande åren. Det kommer att öka tryggheten i hela Sverige.
Det är helt korrekt att vi 2010 hade en polistäthet som var högre än i dag. Problemet är att man drog ned på polisutbildningen med 90 procent. Det var detta som skapade underskottet. Det gör att vi inte har haft tillräckligt många poliser i de utsatta områdena. Vi inte haft en tillräckligt stark polis som har kunnat matcha de gängkriminella. Det vänder vi nu på. Vi bygger ut polisen. Jag är stolt över detta. Att bygga ut den svenska polisen är det viktigaste trygghetsjobb vi gör.
Louise Meijer talar om en annan debatt, men det borde kanske vara samma debatt. Det har gjorts stora misslyckanden när det gäller att skapa en likvärdig skola. Hur kan det komma sig att i de fattigaste bostadsområdena finns också de skolor som har störst problem? Där är det kanske hälften eller fler av eleverna som lämnar nian utan behörighet till gymnasiet. Om man inte vågar styra resurser till dessa områden och dessa skolor kommer man att skapa ännu större problem i framtiden.
Tyvärr valde Moderaterna i sin första budget att skära ned på just de pengar som ska gå till långsiktiga segregationsinsatser. Om detta debatterar vi gärna en annan gång. Jag tror att det krävs en helhetspolitik: Vi ska minska nyrekryteringen, slå hårt på pengarna men fortsätta att vara kompromisslösa mot gängen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.