Polisen i Värmland
Interpellation 2008/09:213 av Johansson, Ann-Kristine (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-16
- Inlämnad
- 2008-12-16
- Besvarad
- 2009-01-23
- Sista svarsdatum
- 2009-01-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2008/09:213 Polisen i Värmland
av Ann-Kristine Johansson (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Polisens uppgifter är att förebygga brott, övervaka den allmänna ordningen och säkerheten, bedriva spaning, ingripa och göra brottsutredningar. Polisens uppgift är också att medverka till att människor känner sig trygga samt att skydda samhällsstrukturen.
Polismyndigheten i Värmland har bland annat valt att prioritera arbetet med att motverka ungdomsbrottsligheten samt att bekämpa den drogrelaterade brottsligheten. För att lyckas med det förebyggande arbetet och därmed minska brottsligheten behöver polismyndigheten i samverkan med andra arbeta långsiktigt. Det krävs stabilitet, tid och resurser.
För några dagar sedan fick polisen i Värmland besked om 2009 års tilldelning av pengar. Anvisningen är att de får pengar för de första sex månaderna. Hur fördelningen ser ut efter sommaren fick de inga besked om. Dessutom minskar anslagen 2009 med flera miljoner i jämförelse med år 2008.
Från att polismyndigheterna tidigare jobbade med treårsbudgetar till den nuvarande regeringens modell med sexmånadersbudgetar skapar stora problem i det preventiva och långsiktiga arbetet i Värmland. Minskat anslag betyder bland annat att det blir anställningsstopp för civil personal, vilket på sikt kommer att betyda att polis återigen kommer att få utföra arbetsuppgifter som i dag civil personal gör vilket medför färre poliser på stadens gator.
Inför valet talade den nu sittande regeringen om vikten av att ge polisen förutsättningar att arbeta förebyggande och långsiktigt i syfte att minska brott. I Moderaternas handlingsprogram står det dessutom att polisen ska ha goda resurser för att förebygga och utreda brott.
Jag vill därför att ansvarig minister ger svar på hur det långsiktiga förebyggande arbetet ska planeras och verkställas när resurserna fördelas med sex månaders intervall samt minskar.
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:213
Webb-tv: Polisen i Värmland
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:62 Fredagen den 23 januariProtokoll 2008/09:62 6 § Svar på interpellation 2008/09:213 om polisen i Värmland
Protokoll från debatten
Anf. 1 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Ann-Kristine Johansson har frågat mig hur polisens långsiktiga förebyggande arbete ska planeras och verkställas när resurserna fördelas med sex månaders intervaller samt minskar.
Regeringen har i likhet med tidigare regeringar föreslagit en årsbudget för polisen som riksdagen sedan har fattat beslut om. När det gäller fördelningen av de ekonomiska anslagen har regeringen delegerat ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. Det är också Rikspolisstyrelsen som utvecklar och preciserar de mål för polisverksamheten som regering och riksdag har lagt fast. Polismyndigheterna beslutar i frågor om den lokala verksamheten. Även denna beslutsordning är densamma som har gällt under tidigare regeringar.
Under 2007 och 2008 har polisen tillförts en sammanlagd varaktig anslagsökning om ca 1,3 miljarder kronor. Denna resursförstärkning möjliggör en kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser. Den utbyggnad av polisens kapacitet och den verksamhetsutveckling som pågår sedan några år tillbaka ska fortsätta.
Regeringen ställer tydliga krav på att fler poliser ska leda till ett bättre verksamhetsresultat. Även kraven på en effektiv resursanvändning och budgetdisciplin är höga. Jag har därför tagit initiativ till en effektivitetsöversyn av polisen. Arbetet bedrivs i samarbete mellan Justitiedepartementet och Finansdepartementet. Vi vill försäkra oss om att de pengar regeringen har tillfört rättsväsendets myndigheter används effektivt. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2010 och närmare redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs.
Anf. 2 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Det är bekymmersamt läge för alla polismyndigheter i Sverige, med stora underskott som försvårar för den polisiära verksamheten. Jag håller med om att det är viktigt att även polisen håller hårt i pengarna och har koll på vart de tar vägen. Det är bra att ha krav på effektiv resursanvändning och god budgetdisciplin. Det är inget som jag säger emot.
I Värmland har polismyndigheten gått igenom ett stålbad. Man gjorde hemläxan i slutet av 90-talet. Då sades det upp många civilanställda, och man minskade antalet poliser. Nu har de god ekonomi och bra koll på verksamheten. De är medvetna om att 2009 blir ett tufft år, och bedömningarna är svåra att göra av hur mycket som ska sparas i och med att de inte vet mer än sex månader framåt i tiden hur mycket de får. Det kan bli så att de från en månad till en annan får ytterligare försämrade villkor.
De antog sin verksamhetsplan i dagarna, men osäkerheten är väldigt stor. Tack vare Värmlands polismyndighets goda ekonomi kan de klara verksamheten i år, men det är mer än en halvering av utbildningsverksamheten, samtidigt som vi kräver mer och mer utbildning och fortbildning för att möta de nya krav polisen får på sig. Det innebär minskade nyanskaffningar av material som bilar och vapen. Likaså där kräver vi av polisen att de ska ha bra material för att möta alla de nya utmaningarna. Detta skjuts på framtiden, vilket innebär att kostnaderna alltid kommer i kapp. Det blir nyanställningsstopp både när det gäller polis och när det gäller civilanställda.
Allmänheten, vi politiker, vill se fler poliser på gator och torg och inte minst på landsbygden. Den verklighet polisen lever med i dag kommer kraftigt att försvåras. Poliser kommer att få göra mer av de civilanställdas jobb inne på kontor, och färre blir ute på vägarna.
Ni hade som vallöfte, och justitieministern säger det också i sitt svar, att det ska finnas 20 000 poliser år 2010. Hur rimmar det med den verklighet som polismyndigheterna lever med i dag? Hur ska ministern se till att stärka polisens och hela rättsväsendets ekonomi så att vi får se fler poliser på gator och torg och på landsbygden? Jag är rädd att läget i år kommer att innebära ännu färre poliser i Sunne, Munkfors och Årjäng.
Värmlands andel av 20 000 poliser är ca 500. I dag har vi 436 poliser, och bedömningen är att man inte kommer att nå målet under mandatperioden. Man kan kanske klara 450 poliser, om det finns pengar till det förstås.
Då blir min fråga till ministern: Hur tänker du här? Ska vi vara nöjda i Värmland med att inte nå upp till målet? Är ni nöjda med det?
Det är viktigt att det tas itu med alla slags brott så att inte de lite "mindre viktiga" läggs åt sidan för att polisen måste prioritera bort dem på grund av att de är för få.
Jag vill ha svar från ministern: Hur ser du på möjligheterna att leva upp till målet 20 000 poliser? Hur ska man klara alla nya utmaningar och krav som man får på sig?
Anf. 3 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag kommer också från Värmland, det är därför jag deltar i debatten. Jag vill tacka Ann-Kristine Johansson för att ha skrivit interpellationen och tacka för svaret från justitieministern.
Vi vet att Polismyndigheten i Värmland bland annat valt att prioritera arbetet för att motverka ungdomsbrottslighet och även den drogrelaterade brottsligheten. Det är två väldigt viktiga områden.
När man jobbar på det här sättet är man väldigt beroende av att ha bra planeringsförutsättningar. Det som har hänt i Värmland är att man under flera år har jobbat hårt och fått en relativt god ekonomi. Man har till och med haft ett skapligt överskott. Men så drabbades man av den obehagliga nyheten att dels överskottet drogs in, dels budgeten för år 2009 blev mindre än vad man hade räknat med. Man hade naturligtvis räknat med att få fortsätta med den viktiga verksamhet som man hade påbörjat. Dessutom ligger nu en sexmånadersbudget, och hur läget kommer att vara andra halvåret 2009 vet man egentligen inte i dagsläget.
Det är viktigt, precis som Ann-Kristine Johansson säger, att använda resurserna på bästa sätt. Den uppfattningen delar jag. Det är naturligtvis viktigt att man jobbar efter de premisserna inom polismyndigheten också.
För polisen i Värmland kan detta få en lång rad olika konsekvenser, till exempel att man måste minska på utbildningsinsatserna. Man måste naturligtvis minska på resurser för materialanskaffning eller skjuta det på framtiden. Det kan innebära ett visst anställningsstopp, som innebär att polisen kanske måste gå in och utföra arbetsuppgifter som annars så kallade civilanställda har tvingats göra, vilket i sin tur kan få den effekten att färre poliser syns ute. Jag tror att just i ett delvis glest bebyggt län som Värmland är det oerhört viktigt att polisen finns ute och att människorna kan känna den tryggheten.
Det går naturligtvis att peka på en lång rad effekter av det här. Men som helhet tror jag att just planeringsförutsättningarna är oerhört viktiga för att få en effektiv organisation. Jag är av den uppfattningen att polisen i Värmland jobbar på ett sådant sätt att man är en effektiv organisation, och då blir man ju oerhört störd när den här typen av förändringar sker.
Det är bra, som ministern i svaret säger, att man gör en effektivitetsöversyn av polisens hantering av medel. Det har ändå funnits ett anslagssparande tidigare, samtidigt som det har funnits ett besparingskrav på de olika polismyndigheterna ute i landet.
Det är väldigt viktigt att justitieministern här ger ett bra svar när det gäller den framtida möjligheten för polismyndigheten att fortsätta sitt arbete, fortsätta på den inslagna vägen, och slippa känna att man måste genomföra omorganisationer och neddragningar.
Anf. 4 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att det är väldigt bra att vi får diskutera de här frågorna.
Vid en kraftig expansion i en verksamhet finns det alltid en stor risk att pengar läggs jämnt över och att man inte använder hela budgeten. Det är det som är bakgrunden till effektivitetsöversynen.
Jag är väl medveten om de svårigheter som varje polismyndighet i dag har med prognoser och annat. Polismyndigheternas prognoser har visat på ett större underskott än Rikspolisstyrelsens prognoser. I de dialoger som nu har förts har man närmat sig varandra, så nu är det mycket mindre skillnad i uppfattning om var man tror att man ska hamna. Vår erfarenhet är att Rikspolisstyrelsen oftast landar någorlunda rätt i sina bedömningar, men det är oerhört svårt att göra bedömningar i en sådan här komplex verksamhet.
Det som interpellanten tar upp i sin interpellation, som jag vill säga någonting om först, är detta med sexmånadersbudgeteringen. Som jag försökte beskriva i mitt svar är det inget påhitt från regeringen, utan det har att göra med att Rikspolisstyrelsen vet att förändringarna är så stora och vill se effekterna av det förändringsarbete och annat som pågår och därför inte har velat lägga ut medel för mer än ett halvår. Jag kan inte bedöma om det är rätt modell, men jag förstår den argumentation man har använt. Jag förstår också att det kan skapa oro, men det förs hela tiden en dialog mellan länspolismästarna och Rikspolisstyrelsen. Man har också avstämningstillfällen.
Erfarenheten är att några av våra polismyndigheter år efter år lyckas gå med överskott, andra alltid med underskott. Sedan är det en del som gör hemläxan ordentligt och ibland lyckas visa remarkabla resultat. Det man alltid undrar över om man sitter i Rikspolisstyrelsen är naturligtvis: Har vi rätt fördelning från början? Det blir alltid svårt att i slutet av året säga till myndigheter som har pengar kvar att de faktiskt måste användas för att hantera de polismyndigheter som uppenbarligen har för lite pengar. Det är lite grann den utvecklingen som ligger bakom det som nu händer. Och jag har fullt förtroende för att Rikspolisstyrelsen gör sitt yttersta.
Vi är medvetna om att 2009 är ett stramt år budgetmässigt. Det är därför som man får använda anslagskrediter. Men det har att göra med effektivitetsöversynen, för innan vi svarar mot alla behov vill vi faktiskt veta att allting går rätt till. Det här är alltså lite besvärligt.
Interpellanten beskriver de konsekvenser för arbetet med verksamhetsplan och annat som man får ta i Värmland. Det handlar då om att man inte kan hålla alla de fortbildningskurser som man skulle önska. Det är alltid tråkigt, jag förstår det, och för ett län som har höga ambitioner är det särskilt tråkigt. Man får minska på driftskostnaderna - ja, så är det i alla verksamheter - och minska personalkostnaderna genom anställningsstopp för civil personal. Det är de traditionella verktyg som man kan använda i en verksamhet, och det är alltid tråkigt att behöva göra det. Men det är väl ingen av oss som är obekant med att den ekonomiska verkligheten just nu är som den är.
Däremot är det min uppfattning att man inom polisen inte ska behöva säga upp någon typ av personal av ekonomiska skäl, utan i så fall ska det vara därför att man har hittat ett bättre sätt att arbeta. Till exempel har Värmland ett samarbete med Dalarna och med Örebro, tror jag, för att se om man kan hitta samordningsmöjligheter. Det kan naturligtvis innebära en och annan förändring.
Jag ser det här bekymret, och jag tycker att det är väldigt bra att det diskuteras. Men långsiktigt är vi helt klara med målet 20 000 poliser och en effektivare verksamhet.
Anf. 5 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Tack, Beatrice! Jag tycker att det är en bra beskrivning av den verklighet som vi lever i. Och just detta med dialoger, att polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen har närmat sig varandra, är väldigt bra.
Sexmånadersbudget är det som försvårar långsiktigheten för bland annat Värmlands polismyndighet. Man har en dialog en gång i månaden. Men det kan också innebära att man helt plötsligt en månad får mindre resurser att röra sig med, och det kan ju verkligen försvåra verksamheten.
Min fråga är: Behövs det inte mer pengar in i hela rättsväsendet, och då särskilt till polisen? Det är ju inte bra att man lever på krediter. Och precis som Beatrice Ask säger kommer 2009 att bli väldigt tufft.
Vi socialdemokrater vill se många fler poliser på gator och torg och tillför mer pengar i vår budgetmotion än vad ni i regeringen gör de kommande åren. Och vi vill inte se att fler civilanställda sägs upp, för de behövs för jobben på kontoren.
Under året kommer Polismyndigheten i Värmland att ta emot ett antal aspiranter, som man tack och lov får extra medel för men inte till deras utrustning, till exempel vapen, skyddsutrustning med mera. Är det tänkt att det ska vara nakna poliser? Kanske filmen Nakna polisen nr 3 kan spelas in i Värmland och få kulturstöd - vem vet?
Ett annat problem som är värt att lyfta är regeringens satsningar. Förra året gav ni Säpo mer pengar, vilket är vällovligt. Men dessa penningar togs från medel som polismyndigheterna redan hade blivit beviljade. 7 miljarder försvann på ett bräde för Värmland. Man kan ställa sig frågan om det är klokt.
Nu görs samma sak igen men med satsningen mot den grova organiserade brottsligheten. Det är väldigt bra att ni tar itu med den, men även här ska en stor del av summan tas från den befintliga polisverksamheten ute i länen. Jag frågar mig själv om det inte är lika viktigt att verksamheten fungerar i hela landet.
Jag tycker att det är en lite märklig politik som förs här och nu. Ni pratar om stärkta resurser och en kraftig ökning av antalet poliser med målet 20 000 år 2010. Men verkligheten är något annat, Beatrice Ask, med stora underskott för hela rättsväsendet. Risken är att tryggheten för folk urholkas och att färre poliser, inte fler, ses i framtiden.
Jag bor i ett län med stora avstånd och mycket landsbygd och hör dagligdags om oron för tryggheten på landsbygden. Visst måste du hålla med om att även om man bor i Munkfors eller Årjäng bör man få känna trygghet och veta att polisen finns i närheten.
Polismyndigheterna lever i dag med sexmånadersbudget, åtstramningar och besparingar hela tiden, samtidigt som kravet är att man ska synas mycket mer ute på gator och torg, vilket jag tror att vi alla partier är överens om. Då är frågan om det inte krävs mer pengar in i den polisiära verksamheten, så att man inte lever på krediter framöver.
Anf. 6 Marie Engström (V)
Herr talman! Jag tolkar svaret som att justitieministern är väl medveten om situationen hos de olika polismyndigheterna ute i landet och att hon förstår de problem som den kan medföra, och det är bra. Det är ju bra när man har samma karta när man debatterar en fråga. Jag tror att vi alla i kammaren förstår att vi just nu lever under en extrem ekonomisk situation till följd av både lågkonjunktur och oro på finansmarknaden, och det tror jag på ett eller annat sätt genomsyrar hela samhället.
Det är väldigt bra att effektivitetsöversynen görs, och det kanske jag sade förut också. Det är ju oerhört viktigt att man gör samma bedömningar när man ska göra budgetar och så vidare.
Jag förstår att det har varit en hel del problem i dessa frågor tidigare, och det kanske det är fortfarande. Det är kanske bland annat därför som i detta fall Värmland drabbas så hårt. Jag behöver inte upprepa alla effekter, för det har Ann-Kristine Johansson redan gjort på ett förtjänstfullt sätt här i talarstolen.
Justitieministern talade om eventuell samordning med Dalarna eller Örebro eller att man får se över sitt sätt att jobba. Jag skulle ändå vilja fråga justitieministern: När vänder det? När kan man fortsätta jobba på det sätt som man påbörjade och fick avbryta? Hur ser justitieministern på Värmlandspolisens förutsättningar att jobba framgent för att uppnå de mål för polisens arbete som man har ställt upp?
Anf. 7 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag önskar att jag hade mycket mer tid. Nu hinner jag inte med allt.
Behövs det mer pengar? Ja, det gör det alltid. Däremot tycker jag inte att Socialdemokraterna med 155 miljoner plus ska förhäva sig. Man tar bara igen där man låg back under tidigare år och där alliansregeringen har satsat. Ni har inte heller någon uppgörelse med de andra partierna. Dessutom omfattar polisens budget över 32 miljarder. Hundra miljoner hit eller dit är dessvärre, även om det är fruktansvärt mycket pengar, inte särskilt märkvärdigt. Nog om det.
När det gäller aspiranter och kostnader är jag väl medveten om att de måste ha kläder, utrustning och mycket annat. I de underlag som Rikspolisstyrelsen gjorde ursprungligen, som låg till grund för våra budgetberäkningar, hade man inte tänkt på kringkostnader på samma vis, vilket gjorde att de siffror vi fick var för låga. Så kan det vara; det får man leva med.
Vad gäller GOB är det mycket som kostar. Det gör att vi måste ha en effektivitetsöversyn. Har vi en ambition att i princip öka antalet poliser med 3 000 under fyra år och vi säger i en satsning som gäller den organiserade brottsligheten att vi vill ha 200 poliser av 20 000 särskilt avdelade och utbildade för att arbeta direkt mot organiserad brottslighet blir jag lite förvånad när man kommer och säger att man inte kan göra det utan extra pengar. Ursäkta? Här kommer en kraftig resursförstärkning. Den måste givetvis finansieras och fungera, men nog borde det vara möjligt att hitta 200 poliser som kan inriktas på detta arbeta.
Det finns annat i GOB-satsningen som definitivt kostar. Där får vi successivt ut underlag och beräkningar på vad det kan innebära.
Detta är dock mycket vanligt och typiskt för alla offentliga verksamheter. Så fort man ska göra något eller när någon politiker säger något går det aldrig att genomföra om man inte samtidigt sätter prislappen och ger extra pengar. Jag är emot den inriktningen.
GOB-satsningen är viktig, inte minst i Värmland.
När det gäller synliga poliser och Värmland kan jag säga att jag inte har varit i Munkfors och Årjäng på mycket länge. Däremot har jag varit på en del andra håll, till exempel i Torsby. Där har man planerat verksamheten på ett nytt sätt sedan några år tillbaka och fått många fler poliser på vägarna med mycket bra resultat. Det är ett bra exempel på att förändringar i arbetssättet och organisationen kan innebära att man når bättre resultat, inte minst när det gäller synlighet.
Under många år hade vi en utveckling där fler och fler poliser sattes centralt. Det blev mer och mer av administration och mindre och mindre av arbete ute bland folk. Det håller vi på att ändra på. Jag tror att vi kommer att klara av det och att det kommer att bli mycket bra på sikt även i den delen.
Värmland får naturligtvis, precis som alla andra, del av de fler poliser som blir. Den exakta fördelningen får Rikspolisstyrelsen avgöra. Dess prognoser visar dock något annorlunda siffror än dem som nämndes här. Vi får hoppas att Rikspolisstyrelsen har rätt. Det är klart att Värmland måste få sin del.
Jag hoppas att ni som är engagerade i Värmland hjälper mig att få Socialdemokraterna att acceptera mer av samverkan med norsk polis. Värmland har en hel del arbete i gränstrakterna, och det är viktigt. Jag hoppas att ni också hjälper till att se till att vi får mer samverkan i glesbygden mellan de olika polismyndigheterna. Det finns många bra exempel på hur man över polismyndighetsgränserna i ganska avfolkade bygder kan samarbeta och på det sättet få ut fler poliser och mer verksamhet till de människor som bor där. Det är viktigt.
Maries synpunkter är viktiga. I förra inlägget nämndes ungdomskriminaliteten och det arbete som pågår mot den. Värmland har gjort mycket bra och är ett av de tre län som ligger i topp när det gäller att ha bäst resultat.
Anf. 8 Ann-Kristine Johansson (S)
Herr talman! Jag håller med justitieministern om att det är bra att vi får diskutera dessa frågor och att det är fler än de som sitter i justitieutskottet som är engagerade i detta.
Nej, Socialdemokraterna ska inte förhäva sig. Vi har dock lite mer pengar i vår budgetmotion än vad regeringen har.
Jag vill också välkomna justitieministern till Värmland. Vi tar gärna emot och visar allt det goda arbete man gör där. Värmlands polismyndighet har duktiga poliser och en ledning som gör allt för att få den att fungera. Med dagens förutsättningar är det dock tungt för dem.
Precis som justitieministern jobbar man på ett nytt sätt. Polisen syns mycket mer ute. Tyvärr försvåras det i dagens läge.
Poliserna borde få mer uppskattning för sitt jobb i stället för besked att styrelse och ledning inte vet om det finns mer pengar till lönerna i juli.
Politik handlar om prioriteringar och fördelning av resurser. Det är ännu viktigare i en lågkonjunktur då det är verkligt viktigt att fundera på var pengarna gör mest nytta. Jag anser att ökade resurser till polismyndigheterna ute i landet är högsta prioritet.
Trygghet för folk är viktigt. Man måste kunna lita på att polisen finns i hela landet, att brottsutredningar görs grundligt och att det tas itu med alla brott och att poliser finns ute i samhället, inte minst bland våra ungdomar. För att klara det måste polisen få långsiktiga spelregler och veta hur mycket pengar man har att röra sig med. Man måste också ges ökade anslag för att kunna utbilda och anställa fler och kunna ta hand om aspiranterna på ett klokt och bra sätt. Vi vill att de ska känna att polisyrket är viktigt och intressant så att de får en bra start på yrkeskarriären.
Det nordiska samarbetet skulle jag gärna vilja återkomma till framöver. Jag är engagerad i Nordiska rådet, och dessa frågor är viktiga på vår dagordning.
Tack för detta och än en gång välkommen till Värmland, justitieministern!
Anf. 9 Beatrice Ask (M)
Herr talman! Jag delar uppfattningen att Värmlandspolisen gör ett bra arbete. Jag tackar också för inbjudan. Jag har varit i Värmland många gånger. Jag har också suttit ned med polisstyrelsen i Värmland och lyssnat. Kammaren kanske inte vet att jag har sett till att polisstyrelserna speglar den politiska verkligheten, så polisstyrelsen i Värmland har en lite annan struktur än regeringen. Vi hade dock mycket bra diskussioner. Jag har stor respekt för den och åker gärna tillbaka och tittar på verksamheten.
Nu är det så lyckligt för Värmland att Rikspolisstyrelsen har rekryterat förre länspolismästaren i Värmland till den viktiga posten som chef för polisenheten - om jag inte har helt fel. Blir inte Värmlands frågeställningar rätt belysta då kan man undra vart vi är på väg.
Jag tror att detta är bra eftersom stora delar av Sverige består av den typ av bygd där det är långa avstånd och många små orter och där människor känner sig utlämnade till grov brottslighet. Det måste vi se och inte bara se storstadsbekymren. Det är en annan problematik när man kommer ut i bygder där det är långa avstånd och annat. Där måste man jobba på ett annat sätt. Det finns också speciella problem där när det gäller rekrytering av poliser och organisation.
Det är därför viktigt att ha denna diskussion levande, och jag gör verkligen vad jag kan för att försöka hålla mig informerad. Men vi kan, som sagt, hjälpa till att öka insikten i de politiska partierna om att man måste samverka över gränser, att vi måste kunna tänka nytt och mycket annat.
Jag är också glad över stödet för att det behövs mer pengar till polisen. Det kommer. Vi har höga ambitioner. Förra mandatperioden fick Värmland 33 nya poliser. Denna period lär det enligt prognoserna bli åtminstone 56, kanske något fler, vilket är positivt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.