Pandemilagens konsekvenser för det svenska näringslivet
Interpellation 2020/21:314 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-15
- Överlämnad
- 2021-01-16
- Anmäld
- 2021-01-19
- Svarsdatum
- 2021-01-28
- Besvarad
- 2021-01-28
- Sista svarsdatum
- 2021-02-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Den tillfälliga pandemilag som riksdagen röstade igenom ger regeringen ökad makt att stänga ned verksamheter. I viss utsträckning är detta nödvändigt, men det får inte råda något tvivel om att företag som drabbas ska få ekonomisk ersättning för de uteblivna intäkterna.
Sverigedemokraterna anser att regeringens förslag till tillfällig pandemilag är alltför långtgående. Alla borde se riskerna med att regeringen eller dess myndigheter på egen hand kan besluta om att begränsa mötesfriheten eller rikta åtgärder som påtagligt begränsar företags möjligheter att bedriva verksamheter. Tyvärr var vi ensamma om att vilja öka riksdagens kontrollmakt för att säkerställa att det finns en folklig förankring i besluten.
Regeringens hållning är att frågan om ekonomisk ersättning med anledning av förordningar som meddelas med stöd av den föreslagna lagen ska hanteras i samband med att sådana förordningar tas fram. Detta är långt ifrån tillräckligt, varför vi föreslog att huvudregeln ska vara att företag som drabbas ska ersättas – en hållning som vann stöd av en majoritet i riksdagen med utfallet att ett skarpt tillkännagivande riktades till regeringen.
Trots ett tydligt tillkännagivande av att det är riksdagens vilja att företag ska få ersättning om de drabbas av restriktioner är vi oroliga över att regeringen återigen kommer att vara senfärdig – vilket oundvikligen kommer att slå mot företagen.
Regeringen bör därför vara tydlig gentemot näringslivet med att riksdagens vilja ska följas. Att företag som drabbas av förlorade intäkter till följd av den nya pandemilagen får ersättning så att de har möjligheten att på längre sikt planera verksamheten.
Med anledning av det ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att tillgodose det ovan nämnda tillkännagivandet rörande pandemilagen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:314
Webb-tv: Pandemilagens konsekvenser för det svenska näringslivet
Dokument från debatten
- Torsdag den 28 januari 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:72
- Protokoll 2020/21:72 Torsdagen den 28 januariProtokoll 2020/21:72 Svar på interpellation 2020/21:314 om pandemilagens konsekvenser för det svenska näringslivet
Protokoll från debatten
Anf. 16 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att tillgodose ett tillkännagivande från riksdagen om att företag som drabbas av förlorade intäkter till följd av pandemilagen ska få ekonomisk ersättning.
Sedan utbrottet av det nya coronaviruset har regeringen för 2020 och 2021 presenterat historiskt stora åtgärder på över 250 miljarder i rena utgifter för att begränsa smittspridningen och för att lindra effekter för jobb och företag. Föreskrifter som meddelas med stöd av pandemilagen kan få betydande negativa ekonomiska konsekvenser för dem som drabbas. Regeringen informerade därför riksdagen i propositionen om pandemilagen att regeringen avsåg att återkomma till riksdagen med förslag om ersättningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För en dryg vecka sedan, den 18 januari, presenterade regeringen ett förslag om ett särskilt stöd vid beslut om stängning av verksamheter, ett nedstängningsstöd. Nedstängningsstödet är utformat på liknande sätt som omställningsstödet men är mer generöst. Stödet innebär att företag som på grund av nedstängning har tappat all sin omsättning under en period ska kunna få 100 procent av sina fasta kostnader ersatta, upp till ett tak på 75 miljoner kronor per företag och månad. Stödet är relaterat till omsättningstappet - ju större omsättningstapp, desto större stöd, upp till 100 procent.
Regeringen har även lämnat förslag om ett förlängt och förstärkt omställningsstöd samt förslag om att förlänga och förstärka stödet till enskilda näringsidkare och om införande av ett nytt stöd riktat till handelsbolag. Därtill har regeringen föreslagit att det under perioden januari-mars 2021 ska finnas ett statligt stöd för hyreskostnader.
Nedstängningsstödet, liksom förlängningen och förstärkningen av omställningsstödet och hyresstödet, kräver godkännande av EU-kommissionen, vilket kan medföra justeringar i utformningen av stöden.
Redan tidigare har regeringen meddelat att reglerna för stöd vid korttidsarbete kommer att ändras så att arbetsgivare kan få stöd till och med den 30 juni 2021. Regeringen har nu även lämnat förslag om att förstärka stödet vid korttidspermittering med en ny nivå för arbetstidsminskning på 80 procent under perioden januari-mars 2021.
Till detta kan läggas att regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar så att den gäller från och med den 1 januari i år. Regeringen har även lämnat förslag om att anståndstiden för inbetalning av skatt ska kunna förlängas liksom att kreditgarantiprogrammet för små och medelstora företag ska förlängas. Därutöver betalar staten även i fortsättningen företagens sjuklönekostnader utöver normal nivå.
Sverige befinner sig i en extraordinär situation med stor osäkerhet om pandemins fortsatta utveckling. Regeringen fortsätter arbetet med att löpande analysera behovet av åtgärder och ersättningar och återkommer till riksdagen så fort det krävs.
Anf. 17 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Jag och finansministern kommer primärt att uppehålla oss vid den tillfälliga covid-19-lagen och dess potentiella konsekvenser för svenska näringsidkare. Innan jag berör det tycker jag dock att det är viktigt att sätta pandemilagen i dess sammanhang.
Efter att ha stått handfallen under några månader i våras valde regeringen att stressa fram en lag innan sommaren, genom vilken den tillskansade sig utökade befogenheter. Då tycktes regeringen finna lagen absolut nödvändig för att krossa pandemin. Regeringen var i så stort behov av den att snabbhanteringen tycktes överrumpla remissinstanser och innebar att riksdagen på intet sätt gavs rimligt utrymme att hantera ärendet givet dess natur. Riksdagen hanterade dock ärendet, och lagen blev verklighet - inte minst som en konsekvens av att regeringen verkligen tycktes anse att lagen var direkt avgörande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad hände därefter, herr talman? Jo, absolut ingenting. Den lag som var så viktig att praxis bröts för att implementera den kom aldrig att användas.
Därefter passerade tiden tills regeringen strax innan jul, över nio månader in i pandemin, fick för sig att det på nytt verkligen var tvunget att snabbhantera ett lagförslag som på nytt skulle ge utökade befogenheter till regeringen. Hur länge regeringen hade arbetat med lagförslaget vågar jag inte svara på, men att den haft över nio månader på sig står bortom tvivel. Att remissinstanserna och riksdagen däremot var tvungna att, till skillnad från regeringen, hantera ärendet snabbare än blixten var regeringens fasta uppfattning, och så blev det också.
Den tillfälliga covid-19-lag som riksdagen röstade igenom ger regeringen ökad makt att stänga ned verksamheter, och till skillnad från lagen innan sommaren har denna redan brukats.
Sverigedemokraterna anser att den tillfälliga covid-19-lagen är alltför långtgående. Alla borde se riskerna med att regeringen eller dess myndigheter på egen hand kan besluta om att begränsa mötesfriheten eller rikta åtgärder som påtagligt begränsar företags möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tyvärr var vi dock ensamma om att vilja öka riksdagens kontrollmakt för att säkerställa att det finns en folklig förankring i besluten.
Däremot lyckades vi, tillsammans med den forna Alliansen, köra över regeringen i frågan om ekonomisk kompensation. Notera att regeringspartierna reserverade sig mot det beslutet, herr talman! I stället var regeringens hållning att frågan om ekonomisk ersättning med anledning av förordningar som meddelas med stöd av lagen skulle hanteras i samband med att sådana förordningar tas fram. Detta är långt ifrån tillräckligt, varför jag är glad över att riksdagen sa ifrån.
I sitt svar på denna interpellation är dock finansministern väldigt stolt över det nedstängningsstöd som regeringen varit tvungen att ta fram på beställning av riksdagen. Min fråga i detta första anförande är därför varför regeringen från början var emot ekonomisk kompensation till de näringsidkare som riskerar att drabbas eller som redan har drabbats av den tillfälliga covid-19-lagen.
Anf. 18 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Oj oj oj, nu har Tobias Andersson alldeles missuppfattat regeringens politik. Han kan inte alls ha lyssnat på det som jag har sagt.
Regeringen har hela tiden varit tydlig med att företag som drabbas av nedstängning självklart ska få ett stöd. Diskussionen har handlat om var och på vilket sätt man bäst ska få fram ett sådant stöd. Där är regeringens uppfattning att det inte skulle vara särskilt effektivt att skriva in ett sådant stöd i just pandemilagen. Det skulle riskera att leda till långa rättsprocesser och att frågan skulle avgöras i domstol på ett sätt som vi tror skulle bli krångligt och osäkert för näringslivet. Vi har tyckt att denna fråga bättre hanteras så som vi vanligen bereder budgetfrågor i riksdagen, nämligen via en extra ändringsbudget. Det är också så vi har förfarit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var bra att jag kunde klara ut detta olyckliga missförstånd för Tobias Andersson.
Anf. 19 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Om jag hade varit regeringsföreträdare hade jag varit ganska försiktig med att beskylla andra för att komma med förslag med bristande effektivitet, inte minst mot bakgrund av att flertalet näringsidkare i dag har väntat på utbetalningar av stöd de har rätt till i snart sex månader.
Med det sagt, herr talman, välkomnar jag och Sverigedemokraterna nedstängningsstödet. Det vill jag vara tydlig med. När min interpellation inlämnades hade detta dock ännu inte annonserats. Det jag därför väljer att fokusera på i denna debatt är det faktum att de enskilda näringsidkare som redan har drabbats av regeringens bruk av den tillfälliga covid-19-lagen ännu inte har ersatts med någon kompensation.
Omgående efter att lagen hade klubbats i riksdagen vidtogs åtgärder av regeringen varför butiker, köpcentrum, gym etcetera i dag endast får ha ett begränsat antal besökare, närmare bestämt en per tio kvadratmeter. Jag avser inte att nu orda om huruvida det är rätt eller fel, men jag kan konstatera att trots att lagen redan trätt i kraft och trots att regeringen i dag har stora befogenheter att kraftigt begränsa våra rättigheter och friheter, både för enskilda individer och för näringsidkare, återfinns ingen möjlighet att tilldelas ekonomisk kompensation för den som drabbas.
Regeringen har som sagt förvisso presenterat ett förslag om ett särskilt stöd vid beslut om stängning av verksamheter, vilket i denna debatt refereras till som nedstängningsstödet. Det är naturligtvis bra. Men precis som finansministern redogjorde för i sitt svar på interpellationen kräver nedstängningsstödet godkännande av EU-kommissionen. Det innebär inte bara att det kan tillkomma ett behov av justeringar av stöden; det innebär också att stödet som allra tidigast kan börja gälla i april i år.
Jag hade gärna varit mer optimistisk än vad jag är, men mot bakgrund av att näringsidkare redan i dag tvingas ligga ute med pengar å regeringens vägnar i uppemot ett halvår för att stödåtgärderna inte betalas ut är jag inte vidare optimistisk till att nedstängningsstödet mirakulöst skulle vara på plats i april. Finansministern får gärna övertyga mig annorlunda.
Regeringen har redan begränsat näringsfriheten för vissa företag. De lider redan ekonomiskt som en konsekvens av detta, och den enda trösten är att regeringen kanske lyckas få på plats en form av ekonomisk kompensation för inskränkningen i näringsfriheten tre månader efter att den inleddes.
Även om det mot all förmodan skulle vara på plats i april talar empirin för att de faktiska utbetalningarna av stödet sannolikt dröjer avsevärt längre än så, varför vi kanske återigen får en situation där näringsidkare tvingas ligga ute med pengar åt regeringen.
Nu kommer säkerligen finansministern att raljera om att jag väl måste förstå att stödet behöver ett statsstödsgodkännande av EU-kommissionen, varför jag förekommer den kritiken och konstaterar att jag förstår det. Det jag också förstår är att den processen hade gått avsevärt mycket snabbare ifall regeringen inte hade dröjt hela nio månader med lagförslaget för att sedan i betänkandet motsätta sig denna form av ekonomisk kompensation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hade regeringen hanterat ärendet annorlunda och från början önskat se ett nedstängningsstöd skulle det naturligtvis ha gått avsevärt mycket snabbare att också få det på plats.
Känner finansministern ett ansvar för den utsatta situation som företag hamnat i som en konsekvens av detta?
Anf. 20 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Min bedömning är inte att företagen skulle få ut pengar snabbare om man hade en skrivning om kompensation direkt i pandemilagen. Jag är rädd för att det skulle bli tvärtom.
Tobias Andersson säger att det inte finns något stöd för de företag som nu påverkas av till exempel regleringen av många personer som får vara i en butik. Men det finns ett stöd för de företag som påverkas av detta, och det är omställningsstödet. Där kan man få en kompensation för upp till 90 procent av de fasta kostnader som man har när man tappar omsättning antingen av att vi har den här regleringen eller av en annan anledning, till exempel att människor inte kommer till affärerna på grund av att de är rädda för smitta.
Det finns alltså ett sådant stöd. Det stödet kan inte vara mer än 90 procent i enlighet med de regler som finns i EU. Där skulle vi inte få igenom ett stöd på 100 procent.
Därutöver kan man korttidspermittera personalen. Det kan man göra upp till 80 procent, så där finns alltså ytterligare ett stöd.
Dessutom går vi nu fram med hyresstödet. Om man inte har haft tillräckligt stort omsättningstapp för att kunna ta del av omställningsstödet har man i stället möjlighet att kunna förhandla med fastighetsägaren och få en nedsättning av hyran, och då kan staten gå in och betala för 50 procent av nedsättningen.
Därutöver har vi också gjort särskilda satsningar på mindre företag. För den som driver en enskild firma har vi förstärkt omsättningsstödet, och det gäller också om man driver ett handelsbolag.
Eftersom vi vet att de här stöden håller på att statsstödsgodkännas i EU och att många företag har ett likviditetsproblem här och nu har vi därutöver gett nya möjligheter till anstånd på skatten. Om man har likviditetsproblem nu kan man få tre månaders skatteinbetalningar återbetalda på skattekontot. De pengarna kommer att kunna komma in på kontona redan nu i början av februari.
Detta kommer naturligtvis att vara en stor lättnad för många företag som har det oerhört tufft just nu. Det finns butiker som har det tufft då de påverkas av hur många man får vara där, men inte minst restaurangbranschen och kulturevenemangsbranschen har det väldigt tufft nu. Då är det klart att den här återbetalningen på skatten kommer att komma väl till pass när den kommer. Det handlar om bara någon eller några veckor till dess.
Anf. 21 Tobias Andersson (SD)
Herr talman! Det dröjer någon eller några veckor tills dessa stöd kan sökas. Sedan är det en handläggningstid på det, och empirin när det gäller handläggningstiden för andra stöd tyder på att det därefter riskerar att dröja veckor och månader innan stöden betalas ut. Jag är därför inte lika optimistisk gällande detta som finansministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle vilja lyfta in en ytterligare aspekt av den problematik jag tidigare framfört. I dag blöder näringsidkare pengar som en konsekvens av de åtgärder som har vidtagits utifrån den tillfälliga covid-19-lagen, och de är helt utan någon förhoppning om att i närtid kunna ta del av det utannonserade nedstängningsstödet som regeringen inte ens önskade från början.
Samtidigt presenterade regeringen i veckan ett förslag om att rikta nästan 175 miljoner till länsstyrelserna för ökat tillsynsarbete för att säkerställa att pandemilagen ska kunna få de effekter som eftersträvas, som regeringen uttrycker det. Dessutom föreslås att ytterligare 82 miljoner kronor tilldelas kommuner, regioner och länsstyrelser för bland annat trängseltillsyn på serveringsställen.
Jag utesluter inte att de resurserna behövs men skulle vilja fråga finansministern hur hon tror att det uppfattas av dem som har drabbats hårdast.
Herr talman! Tänk dig själv att som hårt arbetande företagare få din näringsfrihet inskränkt. Sedan får du höra att du om flera månader kanske kan få kompensation för det, och därefter får du höra att regeringen snabbt ska tilldela miljoner till dem som ska granska att din näringsfrihet de facto har begränsats.
Tror finansministern att berörda näringsidkare är nöjda med regeringens hantering av frågan?
Anf. 22 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! I sitt första inlägg menade Tobias Andersson att regeringen inte önskade att vi skulle att ha något nedstängningsstöd. Då förklarade jag för Tobias Andersson att det aldrig har varit någon som helst tvekan från regeringens sida om att man behöver och självklart ska ha ett nedstängningsstöd. Däremot har vi haft olika uppfattningar om huruvida ett sådant nedstängningsstöd ska skrivas in i pandemilagen eller om det ska komma som en extra ändringsbudget.
Jag är lite förvånad över att Tobias Andersson i sin slutreplik upprepar att regeringen inte önskade ett nedstängningsstöd. Har Tobias Andersson problem med att höra eller problem med att förstå vad jag säger - eller ljuger Tobias Andersson här i kammaren? Det blir lite meningslöst att ha interpellationsdebatter om man vägrar att ta in vad motståndaren säger.
Sedan kan jag också upplysa Tobias Andersson om att när det gäller att man kan få skatten återbetald kommer det inte att dröja flera veckor från att man söker, utan bedömningen är att pengarna kommer att kunna börja betalas ut på kontona under andra veckan i februari.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.