Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

översyn av det kommunala folkomröstningsinstitutet

Interpellation 2002/03:160 av Andrén, Gunnar (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-05
Inlämnad
2003-02-05
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2003-02-13
Sista svarsdatum
2003-02-19
Besvarad
2003-02-20

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 februari

Interpellation 2002/03:160

 av Gunnar Andrén (fp) till statsrådet Mona Sahlin om översyn av det kommunala folkomröstningsinstitutet

Folkpartiet i Stockholms län har i valrörelsen 2002 tydligt sagt nej till införande av biltullar och trängselavgifter i regionen. Väljarna kan lita på att Folkpartiet står fast vid att vad vi sade före valdagen också gäller därefter.

Regering och riksdag ska i praktiken inte tvinga Stockholms kommun @ eller någon annan kommun @ att införa biltullar eller trängselavgifter.

Förslag från den politiska majoriteten i riksdagen föreligger emellertid nu att införa vad som kallas trängselavgifter i Stockholm. Det är från liberala utgångspunkter oacceptabelt att biltullar eller trängselavgifter på kommunal eller regional nivå trumfas igenom via en politisk uppgörelse på riksnivå. Om beslut träffas i riksdagen att införa biltullar eller trängselavgifter i Stockholm @ eller någon annan kommun @ sätts den kommunala självstyrelsen ur spel.

I valrörelsen 2002 lovade dåvarande oppositionsledaren i Stockholms stadshus Annika Billström (s) att det socialdemokratiska partiet i Stockholms stad inte skulle medverka till att någon form av trängselavgifter infördes under mandatperioden 2003@2006. Det finns goda skäl att finansborgarrådet Billström i grunden är lika förtjust i trängselavgifter som plågsam och molande tandvärk. I valrörelsen 2002 utfäste sig också Socialdemokraternas företrädare i hela Stockholms län att ett eventuellt införande av trängselavgifter bara skulle ske med en bred politisk majoritet. Någon sådan föreligger som bekant inte i Stockholms stad. I valet 2002 stödde endast en liten minoritet partier som pläderade för trängselavgifter i Stockholmsregionen.

Det är också synnerligen troligt att valutgången 2002 i Stockholms stad, i Stockholms läns landsting och möjligen även flera andra kommuner, och till och med riksdagen, hade blivit en annan om Socialdemokraterna före den 15 september tydliggjort att partiet kunde tänka sig att efter valdagen tillmötesgå krav från andra partier att införa biltullar eller trängselavgifter.

I Stockholms läns landsting har @ sedan företrädare för bland annat Folkpartiet motionerat om saken @ majoriteten i landstingsfullmäktige i praktiken avvisat förslaget att anordna en folkomröstning om införande av biltullar eller trängselavgifter. I en rad kommuner, även socialdemokratiskt ledda, i Stockholms län, har förslag väckts om att den 14 september 2003, i samband med eurofolkomröstningen, låta medborgarna rösta om de önskar införa trängselavgifter i biltrafiken eller ej. Inte mindre än fjorton av länets kommuner, dock ej Stockholms stad, önskar och är beredda att genomföra sådana folkomröstningar. Det vore löjligt att dölja att syftet är att omöjliggöra införandet av den nya skatt som trängselavgifter enligt huvudsekreteraren i Stockholmsberedningen utgör.

Det närmast absurda är att samtidigt som andra kommuners medborgare kan få rösta om trängselavgifter, kan Stockholms egna röstberättigade komma att nekas denna möjlighet. Från Stockholms stad anförs samtidigt genom finansborgarrådet Annika Billström (s) att en folkomröstning kan bli aktuell för Stockholms invånare först efter det att försöksverksamhet med trängselavgifter förekommit under några år. En konsekvens av detta skulle kunna bli att investeringar för åtskilliga hundra miljoner kronor, oavsett om de betalas av bara Stockholms eller kanske också andra kommuners invånare, exempelvis Nackas, blir helt obsoleta efter ett fåtal år.

Stockholms län är en gemensam arbets- och bostadsmarknad. Frågan om biltullar och trängselavgifter påverkar direkt den lokala trafikvardagen för alla som bor i Stockholmsregionen. Om en åtgärd ska vidtas och den endast rör en viss regions medborgare, är det naturliga att en sådan fråga avgörs inom ramen för ett regionalt självstyre. S-v-mp-majoriteten i Stockholms läns landsting har emellertid redan avvisat denna hantering vad gäller införande av biltullar eller trängelavgifter. I andra hand skulle då frågan kunna avgöras i en folkomröstning där alla väljare i regionen, alltså i det aktuella fallet hela Stockholms län, får vara med och rösta. Även detta förslag har emellertid i praktiken tillbakavisats av majoriteten i Stockholms läns landsting.

Avser statsrådet att, med anledning av det anförda, vidta några åtgärder beträffande det kommunala folkomröstningsinstitutet?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2002/03:160, översyn av det kommunala folkomröstningsinstitutet

Interpellationsdebatt 2002/03:160

Webb-tv: översyn av det kommunala folkomröstningsinstitutet

Protokoll från debatten

Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 78 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Detta är en fråga som väcker stort intresse, oss tre emellan här framme vid podiet. Den ärade publiken är lika stor. Man kan säga att man inte märker något särskilt av intresset just i ögonblicket. Likväl vill jag börja med att tacka statsrådet för sva- ret. Det är inte alltid lätt att ställa rätt fråga till rätt statsråd. Rätt fråga kan man ställa, men det är svårt att hitta rätt statsråd. Jag förstår att det är viss skillnad att ställa en fråga som folkinitiativ, som då besvaras av statsrådet Mona Sahlin. Det gäller särskilt om det gäller Hallstahammar, såvitt jag har förstått. Men det är statsrådet Lövdén som har hand om den kommu- nala folkomröstningen. Det långa svarets innehåll är i alla fall ett nej på frågan. Statsrådet tänker inte göra någonting åt det kommunala folkomröstningsinstitutet. Problemet som jag tycker att statsrådet undgår ganska noga att dis- kutera i sitt svar är den situation som har uppstått. Det är ett antal kommuner som ligger nära till varandra som kan vara intresserade av att anordna folkomröstningar i en för dem intressant fråga medan någon kommun inte vill göra detta. Som statsrådet helt rätt säger är det uppenbart så att lagstiftningen inte möjliggör för flera kommuner att göra det. Man kan ha rådgivande folkomröstning i en kommun. Men flera kommuner skulle inte kunna göra detta, särskilt inte om någon kommun motsätter sig detta. Det är just vad det handlar om i diskussionen i Stockholmsområdet. Där tycks Stockholms stad, den största kommunen, inte vilja ha folkomröstning om trängselavgifter, biltullar eller vad det nu kan komma att heta. Ett stort antal andra kommuner vill förhindra detta. Det är ingen hemlighet att det är syftet. De tror att en folkomröstning kommer att ge vid handen att det kommer att bli ett nej, men de har inte möjlighet att göra detta. Vi har i dag, herr talmannen och jag, varit på en utfrågning som trafikutskottet förtjänstfullt har an- ordnat. Där kom man närmast till slutsatsen att som de så kallade trängselavgifterna är utformade nu - det var justitieombudsmannen Eklund som sade detta - ligger det väldigt nära till hands att se dem som bil- tullar. Är det fråga om skatter ska det under inga omständigheter vara några folkomröstningar i själva kommunen. Vi måste ju ha ett skattesystem som är likadant över hela landet. Jag vill slutligen fråga statsrådet Lövdén angåen- de demokratin om statsrådet tycker att den nuvarande lagstiftningen är tillfredsställande ur den synpunkten att det tydligen inte är möjligt att anordna kommunala folkomröstningar över kommungränserna om flera kommuner skulle vara intresserade av det på ett sammanfallande sätt.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 78 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Detta är en fråga som väcker stort intresse, oss tre emellan här framme vid podiet. Den ärade publiken är lika stor. Man kan säga att man inte märker något särskilt av intresset just i ögonblicket. Likväl vill jag börja med att tacka statsrådet för sva- ret. Det är inte alltid lätt att ställa rätt fråga till rätt statsråd. Rätt fråga kan man ställa, men det är svårt att hitta rätt statsråd. Jag förstår att det är viss skillnad att ställa en fråga som folkinitiativ, som då besvaras av statsrådet Mona Sahlin. Det gäller särskilt om det gäller Hallstahammar, såvitt jag har förstått. Men det är statsrådet Lövdén som har hand om den kommu- nala folkomröstningen. Det långa svarets innehåll är i alla fall ett nej på frågan. Statsrådet tänker inte göra någonting åt det kommunala folkomröstningsinstitutet. Problemet som jag tycker att statsrådet undgår ganska noga att dis- kutera i sitt svar är den situation som har uppstått. Det är ett antal kommuner som ligger nära till varandra som kan vara intresserade av att anordna folkomröstningar i en för dem intressant fråga medan någon kommun inte vill göra detta. Som statsrådet helt rätt säger är det uppenbart så att lagstiftningen inte möjliggör för flera kommuner att göra det. Man kan ha rådgivande folkomröstning i en kommun. Men flera kommuner skulle inte kunna göra detta, särskilt inte om någon kommun motsätter sig detta. Det är just vad det handlar om i diskussionen i Stockholmsområdet. Där tycks Stockholms stad, den största kommunen, inte vilja ha folkomröstning om trängselavgifter, biltullar eller vad det nu kan komma att heta. Ett stort antal andra kommuner vill förhindra detta. Det är ingen hemlighet att det är syftet. De tror att en folkomröstning kommer att ge vid handen att det kommer att bli ett nej, men de har inte möjlighet att göra detta. Vi har i dag, herr talmannen och jag, varit på en utfrågning som trafikutskottet förtjänstfullt har an- ordnat. Där kom man närmast till slutsatsen att som de så kallade trängselavgifterna är utformade nu - det var justitieombudsmannen Eklund som sade detta - ligger det väldigt nära till hands att se dem som bil- tullar. Är det fråga om skatter ska det under inga omständigheter vara några folkomröstningar i själva kommunen. Vi måste ju ha ett skattesystem som är likadant över hela landet. Jag vill slutligen fråga statsrådet Lövdén angåen- de demokratin om statsrådet tycker att den nuvarande lagstiftningen är tillfredsställande ur den synpunkten att det tydligen inte är möjligt att anordna kommunala folkomröstningar över kommungränserna om flera kommuner skulle vara intresserade av det på ett sammanfallande sätt.
Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 79 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Jag ska inte ge mig in i själva Stock- holmsdiskussionen om trängselavgifterna. Det är ju inte tillåtet att införa trängselavgifter i dag. Vi inte hur ett sådant system kommer att konstrueras. Stock- holmsberedningen har fått i uppgift att titta på detta, och beroende på hur systemet kommer att konstrueras kan det naturligtvis få bäring på detta med folkom- röstning. Nu talar väl en del för att det är fråga om en skatt, och då kommer saken i ett annat läge. Jag säger inte i mitt svar att vi inte avser att göra någonting. Jag säger att det förslag som Kommunde- mokratiutredningen lade fram utsattes för en massiv remisskritik, framför allt från Kommun-Sverige, och därför har jag inte sett möjlighet att gå vidare med just det förslaget. Vi bereder dock frågan vidare, framför allt efter det tillkännagivande som riksdagen har gjort till regeringen. Vi avser att återkomma i frågan om folkinitiativ, eller i frågan om hur man kan öppna för möjligheter att i större utsträckning låta kommuner samråda med befolkningen inför viktiga politiska avgöranden. Detta kan ske på väldigt många olika sätt. Vi håller på att titta igenom hela problema- tiken, och jag utesluter inte att det kommer ett förslag till lagstiftning till riksdagen i det här avseendet. Jag tror dock inte att det är möjligt att gå vidare med Kommundemokratiutredningens förslag efter- som det utsattes för en sådan massiv kritik.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 80 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för det. Jag håller med: Jag tror inte heller att det finns några möjligheter att gå vidare. Det behövs ett nytt initiativ från regeringens sida där man tittar på de nya förutsättningarna. Om man ser på Stockholmsregio- nen kan man tycka att det är ganska konstigt, om man skulle införa sådana här trängselavgifter i Stockholm och det skulle vara en kommunal fråga, att inte låta exempelvis lidingöborna ha någon påverkan på detta. Det är ett extremexempel, för lidingöborna har ju ingen annan möjlighet, om man inte äger båt, att ta sig till annat fastland än just Stockholms stad. Då ligger det väldigt nära till hands att tänka sig att de också skulle vara inkluderade i en sådan folkomröst- ning och kunna ge sin syn på detta. Sedan håller jag också med statsrådet om att folk- omröstning kan vara ett väldigt trubbigt instrument och att samråd med befolkningen är ett mycket vidare begrepp. Där håller jag med om att de parlamentaris- ka församlingarna i grund och botten är ett viktigare beslutsorgan. Trots att jag har ställt en fråga om folk- omröstningar är jag av den grundläggande uppfatt- ningen att eftersom detta ofta rör komplicerade frågor är det naturligare att man lägger samman frågorna i de parlamentariska församlingarna. Det är ju inte bara fråga om hur man tar in avgifter utan också hur man använder dem. Det är en väldigt viktig fråga för att få acceptans för detta. Jag skulle vilja ställa en väldigt konkret fråga om Stockholmsberedningen. Den ger ju vid handen att det bara är Stockholmsfrågor som bereds, och såvitt jag förstår är det bara Stockholmspolitiker som sitter i beredningen. Men den har ju genom tilläggsdirektiv från regeringens sida förra året, eller möjligen dess- förinnan, fått en vidare lagstiftningsinriktad profil. Dess förslag när det gäller vägtullar, biltullar, träng- selavgifter eller vad det nu kan vara kan därför kom- ma att omfatta också andra kommuner, till exempel sådana intressanta kommuner som Västervik eller Nyköping, om de också skulle vilja införa trängselav- gifter, biltullar eller vad det nu kan vara. Därför undrar jag: Hur ser statsrådet på att den här beredningen kallas just Stockholmsberedningen? Jag tycker att det i det här skedet har blivit väldigt miss- visande.
Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 81 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Stockholmsberedningen tillsattes ur- sprungligen för att se över hela trafiksituationen i Storstockholmsområdet, alltså inte bara Stockholms stad utan hela trafiken i Storstockholmsområdet, både vägtrafik och kollektivtrafik. Det var nödvändigt att göra det, framför allt för att komma fram till någon sorts politisk majoritet för nödvändiga förändringar och satsningar i den här regionen. Eftersom frågan om trängselavgifter har varit den fråga som diskuterats mest, nästan uteslutande, i just Stockholmsområdet har regeringen gjort bedömning- en att det var lämpligt att ge denna utredning i upp- drag att titta på hur ett sådant system skulle kunna utföras och införas. Detta kan kanske aktualiseras senare i andra delar av landet, vad vet jag - i Västervik tror jag kanske dock icke. Då får man väl dra erfarenheter av de förslag och lösningar som Stockholmsberedningen kommer fram till.
Gunnar Andrén (Fp)
Anf. 82 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Tack för det, statsrådet! Jodå, detta finns på andra ställen också. Jag såg häromdagen i tidningen Göteborgs-Posten att någon miljöpartist kunde tänka sig att också ha miljöavgifter eller trängselavgifter på E 6:an. Det är en trång väg på många ställen, och den passerar ju även statsrådets egen hemstad. Åtminstone går den ned mot Helsing- borgshållet till. Jag tror alltså att det är befogat att vidga perspektivet och inte ha namnet Stockholmsbe- redningen på detta, då det leder fel. Jag tror, för att nu gå in på partipolitik mot slutet, att en viktig uppgift för oss som inte gillar vägtullar och tror att detta är en felaktig miljöpolitik är att hjälpa statsrådets partikamrater i Stockholms stad och Stockholms län ur den svårighet som vi nog kan vara ense om att inte minst kommunstyrelsens ordförande finansborgarrådet Billström i Stockholms stad har hamnat i efter att tidigare ha lovat att inte under den kommande mandatperioden införa de här trängselav- gifterna. Att ställa dessa tre interpellationer är en del i strategin - det ska jag gärna medge - för att möjlig- göra att man ska ha handlingsfrihet också på kommu- nal nivå i vår största stad. Väljarna i Stockholms stad, från alla partier utom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, tog nämligen ställning för att det inte skulle införas denna typ av avgifter eller skatter under den här man- datperioden.
Lars-Erik Lövdén (S)
Anf. 83 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Gunnar Andréns strategi med de här tre interpellationerna har väl några av oss genomskå- dat. Den var väl inte särskilt ny. Det här med trängselavgifter har ju framför allt kretsat kring Stockholmsområdet. Jag ska inte ge mig in i sakdiskussionen, men det har framför allt varit en debatt i Stockholmsområdet med hänsyn till den väldigt besvärliga trafiksituation och den tillväxt av biltrafiken vi har haft i Stockholmsområdet. Denna har gjort det svårt att över huvud taget ta sig fram och är kanske i sig också tillväxthämmande för regionen. Den ger svårigheter för handel och svårigheter för företag och andra. Därför var det ganska naturligt att ge Stockholmsberedningen i uppdrag att titta på den här frågan. Den problematik som Gunnar Andrén tar upp om E 6:an har snarare att göra med en annan fråga, näm- ligen om vi ska ha avgiftsfinansierade vägar i det här landet. Det är en lite större och vidare fråga. Det är inte ensidiga kommunala beslut det är fråga om när det rör stora motorvägar som går kors och tvärs över landet. Då gäller det snarare den principiella frågan om vi ska ha motorvägsavgifter eller inte. Den har inte riktigt bäring på detta med trängselavgifterna.

Intressenter

Frågeställare

Gunnar Andrén
Gunnar Andrén

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.