Överlåtelse av föräldrapenning
Interpellation 2023/24:66 av Isabell Mixter (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-10-04
- Överlämnad
- 2023-10-05
- Anmäld
- 2023-10-06
- Sista svarsdatum
- 2023-10-26
- Svarsdatum
- 2023-10-27
- Besvarad
- 2023-10-27
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anna Tenje (M)
Regeringen genomför via budgeten förändringar i föräldraförsäkringen. De nya reglerna som regeringen och Sverigedemokraterna genomför via budgeten innebär att 90 dagar med föräldrapenning kan överlåtas till någon annan försäkrad person.
Lagändringarna har inte utretts, och i lagrådsremissen som genomförts inför lagändringen hänvisar man till remissvar som lämnats in till slutbetänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Men det lagförslag som regeringen nu går fram med skiljer sig i väsentliga delar från slutbetänkandet. Till exempel föreslog utredningen en möjlighet att överlåta 60 dagar i föräldraförsäkringen och att dessa dagar skulle begränsas till fyra dagar per år från det att barnet fyllt tre år. Regeringen har utökat det till 90 dagar och tagit bort begränsningarna i hur dagarna kan fördelas tidsmässigt.
Sedan utredningen gjordes 2017 har förändringar i föräldraförsäkringen genomförts. Numera är det möjligt att överlåta föräldrapenning till sambor. En del har alltså redan förändrats sedan den ursprungliga utredningen gjordes. Regeringen hänvisar bland annat till att deras förslag skulle underlätta för ensamstående föräldrar. Det är riktigt att en förändring för att underlätta för ensamstående skulle behövas, men den förändring som regeringen föreslår kommer att gälla för alla föräldrar och kan komma att påverka jämställdheten negativt. Kritiken mot regeringens införande av överlåtelse av föräldrapenning har varit stor bland såväl fackförbund som kvinnoorganisationer.
Den ursprungliga utredningen föreslog också ytterligare reserverade dagar för respektive vårdnadshavare för att öka jämställdheten i föräldrapenningen. Det är beklagligt att regeringen rycker ut vissa delar ur utredningen, förändrar dem och genomför dem utan sedvanligt remissförfarande men inte genomför de delar som skulle bidra till ett mer jämställt föräldraskap.
Överlåtelse av föräldrapenning till vem som helst riskerar också att öppna upp en ny marknad där föräldrapenning kan användas för att avlöna "nannys". Det går helt emot avsikten med föräldraförsäkringen.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna Tenje:
- Har statsrådet tagit initiativ till en analys av hur förändringen av föräldraförsäkringen kommer att påverka jämställdheten, och avser statsrådet att vidta någon åtgärd utifrån resultatet?
- Varför väljer statsrådet och regeringen att genomföra förändringen via budgetpropositionen och inte genom en sedvanlig proposition?
- Varför har det nya lagförslaget inte utretts?
- Ser statsrådet någon risk med att föräldrapenning kan komma att användas på en marknad, där föräldrapenning överlåts till ”nannys”, och avser statsrådet att vidta någon åtgärd utifrån sin ståndpunkt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:66
Webb-tv: Överlåtelse av föräldrapenning
Dokument från debatten
- Fredag den 27 oktober 2023Kammarens föredragningslistor 2023/24:24
- Protokoll 2023/24:24 Fredagen den 27 oktoberProtokoll 2023/24:24 Svar på interpellation 2023/24:66 om överlåtelse av föräldrapenning
Protokoll från debatten
Anf. 83 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur förändringen av föräldraförsäkringen kommer att påverka jämställdheten och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån resultatet. Hon har också frågat mig varför jag och regeringen väljer att genomföra förändringen via budgetpropositionen och inte genom en sedvanlig proposition.
Svar på interpellationer
Isabell Mixter har vidare frågat mig varför det nya lagförslaget inte har utretts. Hon har slutligen frågat mig om jag ser någon risk med att föräldrapenning kan komma att användas på en marknad där föräldrapenning överlåts till "nannies" och om jag avser att vidta någon åtgärd utifrån min ståndpunkt.
Det var många frågor, men jag ska försöka att svara på dem på ett så bra sätt som möjligt.
Ett förslag om att en förälder ska få överlåta föräldrapenning till någon annan som är försäkrad lämnades 2017 av Utredningen om en modern föräldraförsäkring (S 2016:02) i betänkandet Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101). Förslaget har nu beretts under lång tid, och för att få förändringen på plats så snart som möjligt lämnas förslag i budgetpropositionen för 2024. Försäkringskassan tillförs även medel för administration, vilket görs i budgetpropositionen.
Förslaget är utrett och berett på sedvanligt sätt. Remissinstanserna har fått möjlighet att ta ställning till förslaget och var i huvudsak positiva till att föräldrar ges möjlighet att överlåta föräldrapenning. Syftet med förslaget är att underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv med arbetsliv och att underlätta för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningen.
Utredningens förslag om en helt ny modell för föräldraförsäkringen har inte införts. En anpassning till nuvarande bestämmelser för föräldrapenning har därför gjorts för att förslaget om överlåtelse ska kunna genomföras.
Att ett utredningsförslag bearbetas och justeras är vanligt, och det förslag som nu ligger på riksdagens bord avviker inte från utredningens förslag i någon större omfattning. Exempelvis är nuvarande förslag att totalt 90 dagar ska kunna överlåtas. Utredningens förslag var att totalt 88 dagar skulle kunna överlåtas - inte 60 dagar, som Isabell Mixter uppger.
Sett till det totala antalet föräldrapenningdagar som föräldrarna disponerar är andelen dagar som är möjliga att överlåta till och med lägre med regeringens förslag än med utredningens samlade förslag.
En analys av förslagets effekter på jämställdheten har gjorts såväl i utredningens betänkande som i den efterföljande lagrådsremissen och i budgetpropositionen. Det är ett faktum att framför allt män i mycket hög utsträckning avstår de dagar som inte är reserverade till den andra föräldern och att uttaget av föräldrapenning inte är jämställt.
Regeringen vill framhålla att rätten till föräldrapenning är delad lika mellan vårdnadshavarna och att förekomsten av reserverade dagar ökar incitamenten till en mer jämställd fördelning av föräldrapenningen. En viktig del av förslaget om överlåtelse är att möjligheten att överlåta föräldrapenning är helt delad mellan föräldrar med gemensam vårdnad. De kan maximalt överlåta 45 dagar vardera. De reserverade dagarna kan naturligtvis inte överlåtas över huvud taget.
Fler kvinnor än män har ensam vårdnad om ett barn eller har barnet boende hos sig på heltid. En överlåtelsemöjlighet kan därför i många fall anses vara särskilt värdefull för kvinnor och ge dem ökade möjligheter att kombinera arbetsliv och familjeliv. Regeringen delar den uppfattning som bland andra Jämställdhetsmyndigheten har om att förslagets effekter på jämställdheten bör följas upp.
Risken för att en överlåtelsemöjlighet skulle möjliggöra att föräldrapenning systematiskt används som betalningsmedel för utförda tjänster, till exempel till en anställd barnvårdare, bedöms som liten. Ett av de grundläggande kraven för att någon ska ha rätt till föräldrapenning är att föräldern eller den som föräldern har överlåtit föräldrapenningen till avstår från förvärvsarbete eller inte har något förvärvsarbete över huvud taget (12 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Den som är anställd av ett företag eller driver egen verksamhet kan inte ta emot föräldrapenning samtidigt som den erhåller lön utan behöver då avstå den.
Regeringen anser att föräldraförsäkringen ska erbjuda valfrihet och flexibilitet. Förslaget om överlåtelse av föräldrapenning bidrar till detta. Framför allt kan det vara en bra åtgärd för föräldrar med ensam vårdnad om ett barn och i familjer där det är fler än två som tar ett föräldraansvar för barnet. Även företagare, som ofta är i behov av stor flexibilitet för att kunna förena arbetsliv med familjeliv, kan med denna reform få hjälp med vården av barnet.
Regeringen fortsätter att följa denna fråga.
Anf. 84 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Jag tackar Anna Tenje för svaret.
Det ska nu bli möjligt att ge bort 90 dagar med föräldrapenning till någon annan person. Det har mött bred kritik från olika håll, bland annat på liberala ledarsidor. Som Anna Tenje nämnde kommer förslaget mycket riktigt från en utredning som gjordes 2017. I denna utredning var överlåtelse av föräldrapenning en liten del av en större helhet. Det fanns även förslag på att fler dagar i föräldrapenningen skulle reserveras till vardera föräldern; de reserverade dagarna skulle öka från 90 till 151 dagar. Det skulle inte heller vara möjligt att spara lika många dagar som i dag till efter barnets treårsdag. Dessa förslag skulle öka jämställdheten i föräldraförsäkringen.
I utredningen föreslogs också att man skulle ta bort lägstanivådagarna i föräldrapenningen och att sambor till föräldrar skulle ges möjlighet att ta ut föräldrapenning. Det sistnämnda förslaget är redan genomfört och alltså inte som regeringen säger en del i kommande förändring för att hjälpa så kallade stjärnfamiljer.
Vänsterpartiet befarar att den nya lagen kan leda till att marknadselement letar sig in i föräldraförsäkringen, att fusket ökar och att jämställdheten försämras. Män tar redan i dag ut betydligt färre dagar med föräldrapenning än kvinnor, och nu blir det lättare för män att överlåta föräldrapenning till en annan kvinna. Anna Tenje avser att följa upp utvecklingen, men varför går regeringen i en riktning som riskerar att försämra jämställdheten i stället för i en riktning som vi vet ökar jämställdheten? Det har länge varit konsensus att jämställdheten behöver öka. Jag är orolig för att man nu kastar detta över bord.
Vi ser i likhet med regeringen ett behov av att se över reglerna för föräldrapenning för ensamstående föräldrar, varav de flesta är kvinnor, i syfte att underlätta för ensamstående.
Att genomföra den förändring regeringen föreslår för alla föräldrar utan att tillräckligt belysa riskerna kan få stora konsekvenser. Anna Tenje menar att det förslag som nu ligger på bordet är berett under lång tid och att remissinstanserna i huvudsak har varit positiva. Men såväl TCO och LO som Sveriges Kvinnoorganisationer, som lämnade remissvar i samband med den ursprungliga utredningen, har riktat hård kritik mot att regeringen nu går fram med ett förändrat förslag, lösryckt från de ursprungliga förändringar som föreslogs. De menar att regeringens förslag inte är tillräckligt utrett.
Anna Tenje beskriver att möjligheten att föräldrapenning används systematiskt på en marknad är liten. Andra verkar inte dela denna bild. Till exempel har vd:n för Nanny.nu redan uttalat sig positivt om förändringen. I en artikel i DN säger han att detta öppnar för nya möjligheter. Som av en händelse har regeringen höjt rutavdraget till 75 000 kronor per år samtidigt som man öppnar för möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon annan person. Regeringen ser små risker att detta ska kunna användas för att anlita en anställd i ett företag. Men jag tänker att det inte är särskilt svårt att komma runt. Man kan till exempel ha någon anställd på 75 procent och använda föräldrapenningen till att bekosta de resterande 25 procenten. Man skulle kunna få ersättning med föräldrapenning ett helt år om man delar upp de 90 dagarna och tar ut 25 procent per dag.
Ser statsrådet ingen risk för att föräldrapenningen kan användas på detta sätt? Ser hon ingen risk för att jämställdheten kan försämras?
Anf. 85 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Låt mig tacka ledamoten för tillfället att räta ut en del av de frågetecken och missförstånd som tycks finnas om regeringens reform för att möjliggöra att överlåta föräldradagar. Men ger inte bort föräldradagar utan överlåter dem. De reserverade dagarna får inte heller röras, utan de är tillägnade mamman respektive pappan.
Något som också är viktigt att understryka utifrån ledamotens anförande är att alla stjärnfamiljer inte är sambor och att det är de som inte är sambor som nu får möjlighet att dela på föräldraskapet.
Låt mig också klargöra för kammaren och dem som lyssnar på debatten att förslaget är utrett och berett på sedvanligt sätt och helt i enlighet med den svenska förvaltningstraditionen. Remissinstanserna har som brukligt fått möjlighet att ställning till förslaget och var i huvudsak positiva till att föräldrar ska ges möjlighet att överlåta föräldrapenning.
Låt mig ännu en gång berätta varför vi genomför denna reform. Det är i grunden väldigt enkelt: Möjligheten att överlåta dagar till en annan person kommer att öka valfriheten och flexibiliteten för alla familjer. Det kommer dock att vara särskilt värdefullt för ensamstående föräldrar, vilka företrädesvis är just kvinnor.
Fru talman! Mycket har hänt i Sverige och världen sedan föräldraförsäkringen infördes 1974. Synen på föräldraskap har utvecklats, och det är ändamålsenligt att lagstiftningen går i takt med tiden. Enligt nuvarande ordning kan föräldrar avstå föräldrapenningdagar till den andra föräldern eller till den som enligt socialförsäkringsbalken likställs med en förälder. Ett sådant avstående kan göras till make eller sambo men inte till någon annan närstående som föräldern inte bor tillsammans med.
Rätten till tillfällig föräldrapenning när ett barn är sjukt eller smittat är däremot möjlig att överlåta till en bredare krets, nämligen till personer som är försäkrade för arbetsbaserade förmåner och som väljer att avstå arbete för att vårda barnet i stället för föräldern. Det kan handla om en mor- eller farförälder eller någon annan som är närstående och som föräldrarna har förtroende för. Mot denna ordning finns inget motstånd, och vi har varken sett tecken på missbruk eller på att så kallade nannies går in och täcker upp omvårdnaden av barnet, vilket redan i dag är möjligt. Detta är viktigt att ha med sig i debatten.
Anf. 86 Isabell Mixter (V)
Fru talman! En viktig skillnad mellan regeringens förslag och det ursprungliga förslaget är som sagt att detta var en liten del av en större helhet, det vill säga det fanns åtgärder som också skulle öka jämställdheten. Att reservera fler dagar för pappor respektive mammor leder till att fler män är hemma med sina barn under längre tid. Att genomföra regeringens förändring utan att reservera fler dagar förändrar spelplanen ganska mycket, vilket remissinstanserna också framfört. Det är inte samma sak, och riskerar att försämra jämställdheten.
Det går inte heller att jämställa den tillfälliga föräldrapenningen för vård av barn med detta, för den utgår vid enstaka tillfällen här och nu som är svåra att planera.
Jag tänkte prata om något helt annat. Regeringen vill gärna stävja bidragsbrottslighet och fusk i välfärden. Vi tycker också att det är viktigt att man känner tilltro till försäkringssystemet och att det inte missbrukas.
Därför förvånar det mig att regeringen inte ser någon risk med att de nya reglerna kan öppna upp för mer fusk och brottslighet. Det kommer ju att bli svårare att kontrollera om den som har fått föräldrapenning överlåten till sig faktiskt tar hand om det barn den är föräldraledig för eller inte, samtidigt som föräldraledigheten utbetalas. Det öppnar också upp för möjligheten att överlåta föräldrapenning till någon som har högre sjukpenninggrundande inkomst än man själv och att sedan dela på vinsten, till exempel.
Vi har sett hur gängkriminella letar sig in på nya arenor för att tvätta pengar. De öppnar vårdcentraler, till exempel. Föräldrapenningen kan med den här förändringen bli ännu en arena för gängen. Detta är risker som lyfts av till exempel TCO, som menar att förslaget borde pausas och att man bör titta närmare på dessa risker. Tycker inte statsrådet att det är viktigt att se till att en lagändring inte kan missbrukas innan den träder i kraft?
Den borgerliga regeringen brukar vara mycket intresserad av att hålla nere kostnaderna i våra socialförsäkringssystem. Man bedömer att den här förändringen bara innebär väldigt små kostnadsökningar. Föräldrar plockar i regel ut de flesta av sina föräldradagar. En del dagar brinner dock inne, framför allt lägstanivådagar. De har en låg ersättning, och många väljer därför i stället att förvärvsarbeta.
De nya reglerna öppnar dock upp för att fler lägstanivådagar kan komma att överlåtas och tas ut. För att ta ut lägstanivådagar krävs inte heller att man har någon anknytning till arbetsmarknaden. De skulle alltså till exempel kunna överlåtas till en ungdom som passar ens barn.
Vi har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på vad det skulle innebära för kostnad för staten om de föräldradagar på lägstanivå som i dag brinner inne skulle tas ut. För 2024 skulle det innebära en kostnad om 100 miljoner, för 2025 skulle det innebära 190 miljoner och för 2026 skulle det innebära 180 miljoner. Jag undrar därför om statsrådet ser någon risk med att denna förändring blir dyrare än vad som ursprungligen var tänkt. Det borde oroa regeringen om kostnaderna drar iväg, särskilt som Försäkringskassans senaste rapport visar på att kostnaderna i socialförsäkringssystemen ökar. Jag lämnar gärna rapporten från riksdagens utredningstjänst till statsrådet efter debatten.
Anf. 87 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Ledamoten har helt rätt i att den moderatledda regeringen verkligen tar fasta på kostnader och definitivt vill se till att varje skattekrona används på ett så effektivt sätt som bara är möjligt. Det gäller givetvis också föräldraförsäkringen och de stora socialförsäkringssystemen. Men det är också väldigt viktigt att arbeta med att se till att de socialförsäkringssystem vi har går i takt med det liv vi lever.
Denna möjlighet ökar nu flexibiliteten och valfriheten för våra barnfamiljer. Den gör det också möjligt för föräldrar att kombinera ett rikt familjeliv med ett rikt och tydligt arbetskraftsdeltagande. Det i sin tur gör att föräldrarna kan arbeta mer, längre och - kanske framför allt för kvinnornas del - kan göra karriär och hänga med i löneutvecklingen på ett betydligt bättre sätt. Det i sig genererar dessutom många skattekronor till kommuner, regioner och till staten.
Det gläder mig att ledamoten också tar upp bidragsbrott och välfärdsbrottsligheten. Vänsterpartiet har ju inte alltid gått i bräschen för dessa delar.
Att stävja den organiserade brottsligheten, bidragsbrottsligheten och välfärdsbrotten är givetvis frågor som vi jobbar med och som vi har mycket högt upp på dagordningen hela tiden. Vi har vidtagit en rad olika åtgärder. Nu senast i helgen kunde vi presentera att vi går vidare med en utredning för att se över sekretessen, för att det ska gå att utbyta information mellan myndigheter och mellan system och på ett systematiskt sätt hitta dem som försöker fuska och framför allt begå bidragsbrott i dessa system.
Dessa frågor måste kunna verka parallellt. Vi ökar flexibiliteten och valfriheten för barnfamiljerna och gör det möjligt för den ensamstående mamman att få hjälp och avlastning så att hon kan delta aktivt i arbetslivet och få hjälp med att dra det tunga lasset med att vara förälder. Samtidigt kan vi jobba med kontroller och uppföljning och se till att systemen inte utnyttjas på ett felaktigt sätt.
För oss är det möjligt att göra både och. Man behöver inte minska valfriheten och flexibiliteten för barnfamiljer och bara fokusera på en av delarna, utan man kan göra både och.
Jag tror att detta är väldigt viktigt. Nu när vi måste stävja den organiserade brottsligheten och jaga varje skattekrona som hamnar i fel ficka kan vi inte stå tillbaka och skapa system där vi alla måste vara likadana eller ha samma familjekonstellation. Då tror jag att vi får ett system som definitivt inte gynnar kvinnor och definitivt inte ger stjärnfamiljer en möjlighet att ta ett gemensamt ansvar för sina gemensamma barn. Där vill inte jag hamna.
Jag tror att man kan göra både och samtidigt. Med detta sagt är det otroligt viktigt att man går vidare med också de frågorna.
Anf. 88 Isabell Mixter (V)
Fru talman! Det jag hör är att kvinnor ska betala priset för att kvinnor ska kunna göra karriär.
Under mycket lång tid har vi vetat att föräldraförsäkringen är ett av de största jämställdhetsproblemen vi har. Att kvinnor tar ut den allra största delen av föräldrapenningen leder till att kvinnor får lägre livsinkomster och pensioner än män. För att komma till rätta med det problemet vill inte regeringen se till att pappor ska ta ett större ansvar, utan de ska i stället överlåta till någon annan att ta det ansvaret, för att kvinnorna ska kunna fortsätta hänga med i löneutvecklingen.
Det är en politik som jag inte ställer mig bakom. Man försöker ta upp att det handlar om ensamstående mammor eller att man ska fixa för stjärnfamiljer, men varför gör man då inte åtgärder som hjälper just den gruppen?
Det är väldigt tydligt att detta handlar om att öka valfriheten till vilket pris som helst. Om det leder till ökad bidragsbrottslighet är det ett pris som den här regeringen är villig att betala för ökad valfrihet; om det leder till försämrad jämställdhet är det ett pris som den här regeringen är beredd att betala för ökad valfrihet.
Vi kan se att vi har varit naiva tidigare när det gäller gängbrottsligheten, till exempel att reglerna om fri etableringsrätt är en guldgruva för gängen. Varför öppnar man nu upp våra socialförsäkringssystem på ett sätt som skulle kunna komma att användas på väldigt dåliga sätt?
Valfrihet från jämställdhet - det tycker jag att man ska få bekosta själv.
Anf. 89 Statsrådet Anna Tenje (M)
Fru talman! Ledamoten sammanfattar sin syn på valfrihet ganska fint i sitt slutanförande: Valfrihet ska bekostas av en själv. De som då inte har råd med valfrihet kommer alltså inte att få någon valfrihet i Vänsterpartiets Sverige. Så vill jag inte ha det.
Syftet med reformen är att öka friheten, flexibiliteten och möjligheten för alla barnfamiljer, oavsett hur stor plånbok de har. Alla barnfamiljer får nu en ökad möjlighet att få ihop sin vardag och sitt livspussel, även om släkt och vänner skulle befinna sig på helt annan ort eller av olika skäl inte kan hjälpa till att stötta eller vara ett alternativ.
Det är fler kvinnor än män som har ensam vårdnad om barn och har barnet boende hos sig på heltid. Därför kommer denna överlåtelsereform i föräldrapenningen att särskilt kunna gynna de kvinnor som i dag tar ett otroligt stort ansvar, så att de kan kombinera ett aktivt familjeliv med ett aktivt arbetsliv. Det kommer att få stora konsekvenser för deras ekonomi, inte minst sedermera deras pension. Det tycker jag är oerhört viktigt att ha med sig.
Jag hoppas att alla partier är måna om en modern, välfungerande och flexibel föräldraförsäkring som underlättar för alla barnfamiljer, men särskilt för de hårt kämpande ensamstående kvinnorna och för våra stjärnfamiljer som nu kan ta ett större gemensamt ansvar för sina barn.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.