Oseriösa aktörer vid bolagsförsäljning
Interpellation 2024/25:1 av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-10
- Överlämnad
- 2024-09-11
- Anmäld
- 2024-09-12
- Svarsdatum
- 2024-09-24
- Besvarad
- 2024-09-24
- Sista svarsdatum
- 2024-09-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Som företagare är det inte ovanligt att sälja sitt bolag för att låta ett specialiserat företag sköta den administrativa avvecklingen av bolaget. Det är inte minst vanligt vid dödsbon.
Ett enkelt kontrakt ingås, och brott mot kontraktet har enbart civilrättsliga påföljder. Säljaren av bolaget har dock inget incitament att följa upp att bolaget verkligen avvecklas. Det är dock ett stort samhällsproblem att bolag säljs vidare. Oavsett om avsikten är brottslig eller inte så skapar det dessutom osund konkurrens om ett nystartat bolag kan utge sig för att ha en fin historik i resultat- och balansräkning och därmed kunna delta i till exempel offentlig upphandling som kräver detta.
En rättsfall från det senaste året visar att tusentals bolag har sålts vidare. Tingsrätten anser att åklagaren endast har kunnat styrka brott vid elva bolagsförmedlingar. Ekobrottsmyndigheten kommer enligt ett eget uttalande till medierna inte att överklaga ärendet.
Systematiken med att sälja bolag som ska läggas ned och dessutom göra det möjligt för personer med tung brottslig bakgrund att köpa bolag är samhällsfarlig och utgör grunden för illegala affärer som skapar brottsvinster som är många gånger större än de som görs på narkotika.
Frågan till justitieminister Gunnar Strömmer är:
- Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att bolag inte ska kunna säljas vidare på det sätt som görs i dag?
- Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att näringsförbud ska bli mer omfattande så att inte tungt kriminella kan starta bolag när straff är avtjänat?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:1
Webb-tv: Oseriösa aktörer vid bolagsförsäljning
Dokument från debatten
- Protokoll 2024/25:9 Tisdagen den 24 septemberProtokoll 2024/25:9 Svar på interpellation 2024/25:1 om oseriösa aktörer vid bolagsförsäljning
Protokoll från debatten
Anf. 17 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Elisabeth Thand Ringqvist har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att bolag inte ska kunna säljas vidare på det sätt som görs i dag och vilka åtgärder jag tänker vidta för att näringsförbud ska bli mer omfattande så att inte tungt kriminella kan starta bolag när straff är avtjänat.
Till att börja med är det inte ovanligt att kriminella aktörer använder sig av företag för att tjäna pengar på olaglig väg. Den brottslighet och de regelöverträdelser som begås i företag leder till stora förluster för såväl samhället som enskilda. Hederliga näringsidkare slås ut när de konkurrerar mot oseriösa eller kriminella aktörer, och de vinster som genereras genom olaglig verksamhet i företag finansierar annan brottslighet. Det är därför regeringen arbetar aktivt för att förhindra att kriminella aktörer får tillgång till företag för att begå brott.
En del av regeringens arbete mot brottslighet i företag handlar om att stärka Bolagsverkets kontrollfunktion. Den 1 april gjordes en ändring i verkets instruktion som innebär att myndigheten nu mer aktivt ska verka för att uppgifterna i verkets register är korrekta. Ändringen har också gett Bolagsverket bättre möjligheter att samverka med andra myndigheter i brottsförebyggande syfte. Så sent som för ett par veckor sedan överlämnade regeringen också propositionen Bolag och brott, med förslag som ger Bolagsverket bättre verktyg att genomföra kontroller av företagsregistren.
Genom bättre kontroller av registren kan Bolagsverket motverka att målvakter används för att dölja de aktörer som utnyttjar ett företag för att begå brott. Bättre kontroller och bättre samverkan mellan Bolagsverket och andra myndigheter kan också bidra till att förhindra andra brottsliga upplägg, till exempel systematisk förmedling av företag för olagliga ändamål.
En annan viktig del i arbetet mot brottslighet i företag är att se till att aktörer inom den organiserade brottsligheten stoppas från att bedriva näringsverksamhet. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som via snabbspår ska ta fram förslag som gör det möjligt att meddela näringsförbud för brott som har begåtts inom ramen för organiserad eller systematisk brottslighet även om brottsligheten inte har koppling till en näringsverksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Hos de allra flesta näringsidkare finns en strävan efter att följa lagar och regler. Det gäller även de som arbetar med att förmedla företag. De som utnyttjar företag för att begå brott, eller möjliggör sådant utnyttjande, måste dock stoppas. Jag följer utvecklingen noga och är inte främmande för att överväga ytterligare åtgärder mot brottslighet i företag och dem som gör sådan brottslighet möjlig.
Anf. 18 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Herr talman! Jag tackar justitieminister Strömmer för svaret.
Det finns många skäl till att väl fungerande bolag avslutas. Att avsluta ett bolag är inte som att stänga ett bankkonto; det är skatter, avgifter, årsredovisningar och annat som ska avvecklas över tid. Orsakerna till avveckling kan vara många: Ett bolag i en koncernstruktur kanske inte behövs längre, man kan ha tröttnat på att driva bolag eller också går en företagare plötsligt bort och familjen sitter med ett bolag i knät.
I det senare fallet är det många som inte har en aning om hur man ska göra med bolaget och gärna vill hitta ett sätt att hantera det. Jag använde mig själv av ett likvideringsbolag när en familjemedlem gick bort, och detta trots att jag har ganska god kunskap om hur man driver och hanterar ett aktiebolag. Det kändes enkelt att för en rimlig peng säkerställa att det var någon som hanterade allt det där. Jag fick då en rekommendation av familjens revisor, och allt fungerade precis som det skulle.
Jag måste dock erkänna att jag i sorgens ögonblick nog kanske inte hade läst det finstilta om att bolaget eventuellt skulle kunna säljas vidare. Även om det hade stått tydligt i avtalet att det skulle avvecklas och någon hade brutit mot det var mitt incitament för att följa upp saken absolut obefintligt. Det var först när frågan lyftes i Dagens industri som jag i panik kontrollerade att bolaget verkligen var avslutat - vilket det var.
Det kan också finnas flera skäl till att man vill köpa ett historikbolag. Vi har de personer som har ett brottsligt förflutet, stora skulder och svårt att starta bolag och få tillgång till ett bankkonto. Det finns personer som vill kunna visa upp ett företag med fin historik och bra resultaträkning och balansräkning för att kunna delta i offentliga upphandlingar eller kvalificera sig som underleverantörer till etablerade bolag.
Precis som justitieministern beskrev är effekterna av det här väldigt allvarliga: Ärliga bolag förlorar upphandlingar mot kriminella bolag med låtsashistorik, bolagen möjliggör brottslig verksamhet som vida överstiger vinsterna från narkotika och företagare som säljer bolag kan helt ofrivilligt bli indragna i olika härvor.
Den som i dag säljer vidare ett bolag som ska avslutas bryter formellt bara mot en klausul i ett kontrakt, men som jag beskrev tidigare har motparten i kontraktet inget incitament att följa upp att likvidationen sker. Nationellt underrättelsecentrum kom förra veckan ut med en mycket bra rapport med många idéer på detta tema, och jag skulle vilja lyfta fyra konkreta åtgärder.
Den första är skärpta straff för kontraktsbrott när ett bolag säljs vidare när det egentligen ska avslutas. I rapporten skrivs: "En särskild straffbestämmelse om att handla med falskt avvecklade historikbolag skapar klara ramar och förenklar brottsbekämpningen och kan även ge den drabbade företagaren bättre möjligheter att ta vara på sina rättigheter."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den andra åtgärden är att införa en licens för konsulter som ska förmedla eller avveckla bolag.
Den tredje åtgärden - det här står inte i rapporten - innebär att flera tidigare huvudmän får ett meddelande från Bolagsverket där frågan ställs om allt verkligen stämmer när ett bolag byter hela styrelsen och huvudman. Då kommer nämligen tidigare ägare att få veta att bolaget inte är avslutat.
Den fjärde åtgärden är att det ska noteras hos Bolagsverket och därmed synas på exempelvis Allabolag att ett bolag byter inriktning. Då kan man nämligen som företagare själv fundera över om det är rimligt att ett företag som jobbat med kommunikation helt plötsligt jobbar med bygg.
Jag vet att jag och justitieministern inte är särskilt oense i den här frågan. Vi vill båda två se hur vi snabbt kan komma åt problemet utan - och det är ett viktigt "utan" - att göra det superkrångligt för alla de företagare som gör och fortsätter att göra ett bra jobb. Min fråga till statsrådet är därför hur han resonerar kring den här typen av förslag.
Anf. 19 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Ett stort tack till Elisabeth Thand Ringqvist för att den här frågan lyfts och för att vi får möjlighet att diskutera den också här i kammaren!
Även jag har tagit del av rapporteringen i Dagens industri om det här problemet. Jag har också tagit del av de förslag som Elisabeth Thand Ringqvist har fört fram i det sammanhanget, och jag vill i grund och botten bara möta det genom att säga att vi är beredda att kolla på alla förslag som är ägnade att komma åt brottslighet som begås i företagsformat, inklusive det problem som lyfts upp i den här interpellationen.
Jag tycker också att den praktiska beskrivning av problemets art som Elisabeth Thand Ringqvist gör här belyser å ena sidan problemet för hederliga företagare eller delägare av företag som har ett intresse av att göra sig av med ett bolag och å andra sidan de sårbarheter som finns i det läget och därmed möjligheterna för kriminella aktörer att så att säga använda sig av det här utrymmet för sina brottsliga syften.
Jag noterar de fyra förslag som lyfts upp här från Elisabeth Thand Ringqvist - de skärpta straffen, licensfrågan, informationsgivningen till fler personer som har haft en roll i det aktuella företaget samt noteringen av byte av inriktning i ett bolag. Jag tycker att alla förslagen låter intressanta, och vi får helt enkelt hitta ett format för att titta vidare på dem.
Den brottslighet vi talar om här får inte bara förödande konsekvenser för den enskilde utan är också en väsentlig del i den organiserade brottslighet vi i dag vet omfattar 100-150 miljarder, om vi ska tro polisens beräkningar - och det tycker jag att vi har all anledning att göra. Vi vet också att den ekonomiska brottslighet som bedrivs bland annat i bolagsformat också genererar de ännu mer brutala uttrycken för den här brottsligheten, det vill säga alltifrån våld till rekrytering av barn och unga in i de kriminella nätverken.
Låt oss alltså fortsätta diskussionen framåt och titta förutsättningslöst också på de förslag som lyfts fram i kammaren i dag!
Anf. 20 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar statsrådet för resonemanget kring förslagen.
Jag konstaterar att det i den nya propositionen Bolag och brott finns ett antal åtgärder. Det handlar till exempel om att inte återställa revisionsplikten för små bolag. Jag tror inte heller att det är rätt väg att gå, utan jag tror att de saker vi talar om här är mycket viktigare. Det handlar om att inte göra det svårare för alla utan säkerställa att vi gör det svårt för de kriminella bolagen. Det är också bra att Bolagsverket har fått en mycket mer aktiv roll och nu även ska kunna gå in med skärpningar gällande bolagskapningar och annat som har diskuterats mycket tidigare.
I den första ronden av digitalisering var det väldigt bra för företagen; allt blev enklare. Digitaliseringen gjorde att man kunde integrera sin bokföring hela vägen till Skatteverket. På många sätt har det blivit väldigt bra.
I den andra ronden har de kriminella utnyttjat de möjligheter som digitaliseringen har erbjudit. Därför är det väldigt viktigt att vi nu i den tredje ronden ser till att generativ AI, eller maskininlärning, kan användas så att man säkerställer att man upptäcker de avvikelser som finns när allting rapporteras in digitalt. Till exempel har det gått att se att Bolagsverket har missat att det har lämnats in årsredovisningar med nollresultat i större omfattning än tidigare. Detta borde det digitala absolut kunna fånga upp.
Det är ju detta som är så fantastiskt - avvikelser från det som ska finnas med sorteras ut lätt. Därmed är det viktigt att Bolagsverket kan träffa personer på riktigt där det finns avvikelser för att göra en bedömning av om det är rätt person med rätt syfte.
Jag vill gå in lite på frågan om näringsförbud. Vi har båda läst om fallet med en bolagsförmedlare som åtalades av Ekobrottsmyndigheten. Man kunde bara styrka brott i 11 fall av 1 159, och ingenstans blev det så att näringsförbud kunde utdömas. När kommer näringsförbud att kunna utdömas för fler typer av brott och i större omfattning, enligt den tidtabell som regeringen jobbar med nu?
Anf. 21 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Herr talman! Jag vill först säga några ord om Bolagsverket och dess roll i detta, med anledning av det Elisabeth Thand Ringqvist tog upp i vårt meningsutbyte. Jag vill bekräfta betydelsen av att Bolagsverkets kontrollfunktion stärks, utan att man för den skull inför regleringar som framför allt kommer med en väldigt stor kostnad för hederliga småföretagare och därmed för konkurrenskraften i Sveriges ekonomi och samhället i stort.
Jag går vidare till det vi har lagt fram till riksdagen i september månad som gäller just bolag och brott. Vi lyfter fram att Bolagsverket, för att säkerställa att det är rätt företrädare, ska få möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register. Företagskapning kriminaliseras. Maxstraffet för brott mot bolagsförbudet höjs. Förseningsavgiften när det gäller att lämna in årsredovisningar för sent höjs.
Dessutom säger vi att alla bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar också ska lämna in sina årsredovisningar till Bolagsverket. Detta är en påminnelse om att det inte bara är företag som används som brottsverktyg, utan det gör snart sagt alla legala strukturer - både kommersiella och ideella - som skapar en plattform för kriminalitet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Näringsförbudet är i dag ett alldeles för trubbigt verktyg, vilket understryks i en del av de fall som lyfts upp här i diskussionen, och det kan användas i alldeles för få fall. Som jag sa har regeringen tillsatt en utredning i ett snabbt spår. Detta är en smal och spetsig fråga som kan utredas intensivt under kort tid. Jag kan inte på rak arm säga om utredningstiden går ut på den här sidan årsskiftet eller på andra sidan, men det är i alla fall en kortare process än sedvanligt. Detta betyder att vi i varje fall under nästa år ska kunna ha förslag som vi sedan kommer att kunna hantera i relation till riksdagen.
Det råder ingen tvekan om att personer som har begått allvarliga brott inom ramen för den organiserade brottsligheten inte ska ha möjlighet att skaffa sig företag för att fortsätta sin brottsliga verksamhet i detta format, även om brottsligheten inte tidigare har skett i näringsverksamhet.
Jag vill slutligen säga att jag noterade i Dagens industri - det refereras mycket till Dagens industri här - att Elisabeth Thand Ringqvist lyfte upp en annan fråga som jag tror är väldigt viktig, nämligen vikten av en tydlig styrning av våra myndigheter i dessa delar. Regeringen har förstås både regleringsbrev och särskilda myndighetsuppdrag till sitt förfogande. Vad gäller Bolagsverket har vi redan i det regleringsbrev som gäller för det här året tydliggjort vikten av att flytta fram positionerna när det gäller det brottspreventiva arbetet. Med de nya funktioner och uppdrag som följer av dessa lagstiftningsförändringar får Bolagsverket också ett särskilt uppdrag att se till att de verktyg som nu kommer på plats får fullt genomslag i praktiken.
Sammantaget bedömer jag att vi gör väldigt mycket för att strypa den kriminella ekonomin. Av alla de problem vi hanterar skulle jag dock säga att detta kanske är det mest underdiskuterade eller underanalyserade, också politiskt. Inte minst ur den synvinkeln är alla goda förslag välkomna. Vi ska hantera dem på ett så bra sätt som möjligt för att komma vidare med dem konkret.
Anf. 22 Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Herr talman! Jag tackar statsrådet för beskrivningen av vad vi ska göra framöver.
Eftersom det här är ett område som är underanalyserat och underdiskuterat tror jag att det är viktigt att ha örat mot marken inom många områden. När jag tidigare var vd för Företagarna stod bluffakturor högt på dagordningen. Det var för ungefär 13 år sedan. Då förstod vi inte riktigt hur stort problemet med bluffakturor var. Det var någonting som man skulle skämmas lite för, innan man insåg att det var satt i system. Många var vi då som samlade myndigheter och företagare för att få insikt i vad det egentligen var som hände där ute på fältet. Då kunde man också agera snabbt.
Jag tror att det är viktigt att fortsätta med sådana samtal för att höra hur saker och ting fungerar ute på fältet. Många gånger är det nog företagare som ser vissa delar av detta missbruk, som tar ett tag för myndigheter att upptäcka, eftersom myndigheter är så fragmentiserade. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion om de här frågorna.
Anf. 23 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar återigen Elisabeth Thand Ringqvist för möjligheten att diskutera den här väldigt väsentliga frågan i dag. Jag vill ta fasta på det som Elisabeth Thand Ringqvist lyfte fram på slutet, nämligen vikten av att ligga väldigt nära den praktiska, konkreta verkligheten för att så snabbt som möjligt och med så stor precision som möjligt få en uppfattning om hur denna brottslighet tar sig fram och vilka sårbarheter som används och missbrukas för brottsliga syften. Detta kan också gälla för goda uppslag kring hur de här problemen bäst kan hanteras och bemötas.
Jag vill verkligen understryka betydelsen av att ha en nära dialog med enskilda företagare och företrädare för företagsamheten i detta. Jag tycker att vi lär oss mycket genom att ligga nära både de brottsbekämpande aktörerna och andra aktörer i samhället som arbetar med de här frågorna och ser hur det slår.
Det är också viktigt att se hur regelverk slår igenom i praktiken, inte minst i domar i våra domstolar, som visar i vilken utsträckning våra verktyg når ända fram eller om de i själva verket inte har den kraft som krävs för att komma åt de här problemen. Det finns en del fall på senare tid som antyder att vi har en bra bit kvar innan vi kan säga att vår verktygslåda är så skarp och effektiv, och står för ett så omfattande genomslag i praktiken, att vi är där vi vill vara när det gäller våra insatser för att strypa den kriminella ekonomin.
Tusen tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för dagens diskussion! Vi får fortsätta det gemensamma arbetet framåt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.