Öresundsverkets framtid

Interpellation 2022/23:163 av Joakim Sandell (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-26
Överlämnad
2023-01-27
Anmäld
2023-01-31
Svarsdatum
2023-02-09
Besvarad
2023-02-09
Sista svarsdatum
2023-02-10

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Den rådande energikrisen har satt svensk el- och energiförsörjning i nytt ljus. Under det senaste året har det blivit tydligt att tillgången till prisvärd och tillförlitlig el inte bara är viktigt för de svenska hushållens och företagens ekonomier utan också för den svenska säkerhetsberedskapen. I dagsläget saknar elprisområde 4 förutsättningar att uppfylla gällande lagstiftning för nödsituationer och återuppbyggnad, riskberedskap samt elberedskap ur ett totalförsvarsperspektiv. Därför är det av största vikt att snabbt utöka den svenska el- och energiproduktionen, inte minst i södra Sverige. Läget är akut, inte minst för hushållen och företagen i södra Sverige, och åtgärder som kan underlätta situationen i närtid behöver prioriteras.

Öresundsverket är ett gaskraftverk beläget i Malmö med kapacitet för både el- och fjärrvärmeproduktion genom naturgas. Verket genomgick en stor modernisering som färdigställdes 2009 och vars syfte var att kompensera för den elproduktion som föll bort i och med stängningen av Barsebäck 1 och 2.

Öresundsverkets elproduktion har en maximal effekt på 440 megawatt, och produktionskapaciteten för fjärrvärme är 250 megawatt. Om Öresundsverket var i full produktion skulle Skåne dessutom tillföras en mereffekt på ytterligare 200 megawatt, tack vare att den nybyggda Sydvästlänken skulle kunna utnyttjas med full kapacitet.

Öresundsverket ägs i dag av det tyska statliga energibolaget Uniper. År 2016 beslutade ägarna att ta verket ur drift på grund av de dåvarande låga prisnivåerna på el. År 2017 lades verket i malpåse. Beslutet om att ta verket ur drift togs när priset på både el och fjärrvärme var betydligt mycket lägre än vad det är i dag. Elpriset var då cirka 50 öre per kilowattimme, och fjärrvärmen var cirka 10–20 procent billigare än i dag. I dag råder andra, betydligt högre prisnivåer på marknaden vilket således skapar andra förutsättningar för Öresundsverket att bedrivas på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Uniper har ingått ett köpeavtal med det holländska konsultbolaget Paco Holding, som planerar att i närtid inleda nedmonteringen av verkets inkråm för att sedan föra detta utomlands. Därför är det nu brådskande om åtgärder ska vidtas från regeringen för att rädda verket.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

  1. Tänker ministern och regeringen ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras?
  2. Vilka åtgärder planerar ministern och regeringen att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen?

 

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:163, Öresundsverkets framtid

Interpellationsdebatt 2022/23:163

Webb-tv: Öresundsverkets framtid

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! har frågat mig om regeringen tänker ta några generella initiativ så att Öresundsverkets framtid kan säkras och vilka åtgärder regeringen och jag planerar att vidta för att öka el- och energiproduktionen i södra Sverige i närtid och därmed bidra till den sydsvenska beredskapen.

Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ett uppdrag till Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet - det som ibland kallas bara Svenska kraftnät och Energimyndigheten - om att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på kort och lång sikt. Bland annat omfattar uppdraget att Svenska kraftnät ska genomföra förberedande åtgärder för att utvidga effektreserven eller motsvarande avtal med elproducenter för att säkra resurstillräcklighet för Sverige fram till och med den 16 mars 2025. Deluppdraget ska redovisas redan den 28 april, i god tid före nästa vinter.

Därtill ska Svenska kraftnät föreslå en utformning av framtida kapacitetsmekanismer för att säkerställa resurstillräcklighet, kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och lämna förslag om hur stödtjänstmarknader, inklusive skydds- och återuppbyggnadstjänster, kan utformas för att ge incitament för stödtjänstleverantörer att bidra till en robust och effektiv elförsörjning.

Vidare ska Energimyndigheten med stöd av Svenska kraftnät kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion och föreslå en indikativ dimensionering för trygg elförsörjning och elförsörjning för totalförsvarets behov.

Jag har inte för avsikt att förekomma Svenska kraftnäts och Energimyndighetens slutsatser och kan därför i nuläget inte svara på vilken roll Öresundsverket kommer att spela för elförsörjningen i södra Sverige.

Jag kan dock konstatera att denna regering under sina första två månader vid makten redan har tagit steg för att vidta alla de åtgärder som Joakim Sandell pekar på. Detta har gjorts för att ge Sveriges elsystem de bästa förutsättningarna för att så snabbt som möjligt säkerställa en trygg elförsörjning.

Utöver att ge relevanta myndigheter förutsättningar för att tydliggöra vad som krävs för att elsystemet ska leverera en trygg elförsörjning har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för att ny elproduktion ska kunna byggas och befintlig elproduktion behållas.

Vi har bland annat initierat ett nytt energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt, vi har remitterat ett förslag om att ta bort förbud mot att bygga nya reaktorer, både begränsningen i antal och lokalisering, och vi avskaffar skatter på kraftvärmeproduktion.

Vi har också vidtagit åtgärder för att möjliggöra snabbare tillståndsprocesser för både elproduktion och elöverföring. Som exempel har Energimarknadsinspektionen fått 25 miljoner kronor i ökat anslag för innevarande år för att bland annat intensifiera arbetet med just tillståndsprocesser.


Anf. 2 Joakim Sandell (S)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation.

Låt mig ge lite bakgrund, för alla kanske inte känner till Öresundsverket. I dagsläget saknar elprisområde 4, det vill säga södra Sverige, förutsättningar för att uppfylla gällande lagstiftning för nödsituationer, återbyggnad, riskberedskap och elberedskap ur ett totalförsvarsperspektiv. Därför är det av största vikt att snabbt utöka den svenska el- och energiproduktionen, inte minst i södra Sverige.

Läget är akut, inte minst för hushåll och företag i södra Sverige, och åtgärder som kan underlätta situationen i närtid behöver prioriteras.

Öresundsverket är ett gaskraftverk beläget i Malmö med kapacitet för både el- och fjärrvärmeproduktion genom naturgas. Verket genomgick en stor modernisering som färdigställdes 2009 vars syfte var att kompensera för den elproduktion som föll bort i och med stängningen av Barsebäck 1 och 2. Verket har en elproduktion med maximal effekt på 440 megawatt, och produktionskapaciteten för fjärrvärme är på 250 megawatt.

Vi debatterade just fjärrvärme och fjärrvärmepriser i en interpellationsdebatt förra veckan.

Om Öresundsverket var i full gång skulle Skåne dessutom kunna tillföras en mereffekt på ytterligare 200 megawatt tack vare att den utbyggda Sydvästlänken då skulle kunna utnyttjas med full kapacitet.

År 2019 skulle Svenska kraftnät göra en upphandling av en extra effektreserv, det vill säga ett avtal med en elproducent som kan se till att det finns tillräckligt med el när elförbrukningen är som högst. Man fick då bara in ett bud, och det var från Öresundsverket, kraftvärmeverket i Malmö.

Radioprogrammet Kaliber i P1 har gjort ett intressant reportage om just hanteringen av denna upphandling. I reportaget svarar generaldirektören för Svenska kraftnät att det 2019 var ett bud man inte ville ta för att det var för högt. Generaldirektören svarar vidare att det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare var beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast.

Detta betyder i klartext att Svenska kraftnät har antagit att industriföretagen själva ska ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Till saken hör att det tidigare fanns avtal med dessa företag om att mot ersättning gå ned i elutnyttjande, men dessa avtal finns inte kvar. Det skulle kunna vara ett sätt att gå vidare i denna fråga.

Med anledning av detta, och i och med att det finns en risk för avstängning som kommer att kosta företagen pengar, tänkte jag fråga statsrådet om regeringen ämnar ta några initiativ för att få till de här avtalen så att företagen klarar sig utan ekonomisk skada, i händelse av att det skulle bli effektbrist i Skåne.


Anf. 3 Larry Söder (KD)

Herr talman! Joakim Sandell och jag är överens om en sak: Det finns ingen energiproduktion att tala om i södra Sverige, det vill säga i Malmöregionen. Vi har som nation lagt ned Barsebäck, och Öresundsverket är inte i drift. Detta är en problematik som vi ser i Sverige i dag i och med de priser vi har. Jag tycker att näringsministern i sitt svar redovisar föredömligt hur man tänker arbeta framåt med detta för att öka försörjningstryggheten, inte bara i energiområde 4 utan även i andra områden, till exempel energiområde 3, som jag bor i.

Det finns en implementering av ett EU-regelverk, en kommissionsförordning som fanns redan 2018. Den dåvarande regeringen har alltså haft åtta år på sig att implementera detta och faktiskt trygga försörjningen även i elområde 4. Jag kan bara konstatera att den dåvarande socialdemokratiska regeringen under åtta år inte tagit hänsyn till att den här problematiken kan uppstå, alltså att man kan få en nödsituation där man inte har tillräckligt med energi. Man litade fullständigt på att det skulle lösa sig genom att man effektiviserade, vilket vi vet att det inte gör.

Jag menar att det är ganska magstarkt av en socialdemokratisk riksdagsledamot att ställa sig i talarstolen och tala om för en regering som har suttit i två månader att de ska lösa en problematik som de själva inte har löst på åtta år. Jag skulle vilja fråga riksdagsledamoten från Socialdemokraterna: Hur har riksdagsledamoten påverkat sin egen regering, som satt i åtta år och inte löste problematiken, när han tycker att det är helt okej att ställa sig i talarstolen och kräva ett svar från näringsministern efter två månader?

Riksdagsledamoten tog också upp radioprogrammet Kaliber, och jag menar att det var alldeles riktigt att de gick på Svenska kraftnät. Det riksdagsledamoten inte talade om är dock att också andra intressenter har kritiserat den dåvarande svenska regeringen. Den europeiska tillsynsmyndigheten talade ganska tidigt, 2021, om för den svenska regeringen att den inte uppfyllde kraven. Även Svenska kraftnät talade så sent som 2022 om för den svenska regeringen att den inte uppfyllde kraven. Då undrar jag vad den socialdemokratiska regeringen egentligen gjorde, om man duckade eller om man trodde att detta skulle lösa sig på annat sätt.

Min fråga till riksdagsledamoten är: Varför har inte Socialdemokraterna tagit denna situation på allvar? Malmö står utan egen energiförsörjning, och man blundar. Varför ville man skapa situationen att Malmöregionen faktiskt inte har en egen energiförsörjning utan där man i stället litar på att man ska energieffektivisera? Jag tycker att det är väldigt konstigt att man skapar den situationen för alla Malmöbor. Jag skulle vilja ha svar från riksdagsledamoten på de två frågorna.


Anf. 4 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag skulle vilja göra några nedslag, och jag börjar med frågan om effekt. Som riksdagsledamoten Sandell mycket riktigt påpekar skulle det här verket kunna generera i två olika delar, kan man säga, motsvarande 700 megawatt, men det ger också en potentiell ökad överföringskapacitet om 200.

Det är inte helt lätt för dem som försöker följa med i alla el- och energidiskussioner inte minst i medierna genom åren: Har vi elbrist eller inte? Vi har ett effektproblem - vi har en hel del potential i väldigt många olika kraftslag; man kan säga att när saker och ting går för fullt produceras mycket el. Men vi har en effektbrist, för vid varje givet tillfälle vet vi inte exakt hur mycket vi har, och vi har inte tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. För dem som lyssnar på detta hemma i tv-sofforna och ibland tycker att det låter som om politikerna pratar förbi varandra i frågan om energiförsörjning, har det många gånger att göra med att man blandar ihop elproduktion i största allmänhet - vad man har för potential i de kraftslag vi har i dag - och effekt.

Det är därför, precis som ledamoten Sandell mycket riktigt påpekar, vi har ett behov av att se över att vi har tillräckligt mycket där det behövs när det behövs. Detta gäller särskilt i ett läge där Sverige nu förväntas öka sin elkonsumtion med minst det dubbla fram till 2045 om vi ska klara klimatutmaningen, nå våra högt ställda klimatmål, klara den gröna omställningen och samtidigt säkra jobb och svensk konkurrenskraft så att svenska mammor och pappor har ett arbete att gå till och möjlighet säkra sin egen försörjning.

Med det sagt vill jag göra ytterligare ett påpekande, och det gäller frågan om totalförsvarsperspektivet. Jag är väldigt glad över att detta nu kommer upp i debatten i högre utsträckning. Det är en viktig del i det uppdrag som vi gav till våra myndigheter den 15 december; det tankar in i detta. Jag vill göra en liten randanmärkning om att den här typen av regelverk som finns för nödsituationer och olika typer av riskberedskap samt elberedskap inte finns tydligt stipulerade per elområdesnivå. Men funktionerna påverkar såklart om man behöver se till helheten i olika delar av landet.

Väldigt mycket av det som efterfrågas i ledamotens interpellation menar jag att vi har svarat upp mot primärt med uppdraget den 15 december. Vi ser fram emot att få återkoppling i april och se vad detta renderar. Det är myndigheternas ansvar att verkställa utifrån de här uppdragen, och vi ser fram emot att höra vad de kommer tillbaka med.


Anf. 5 Joakim Sandell (S)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Då får vi väl se vad som händer i slutet av april och om vi kan få något svar från Svenska kraftnät när det gäller Öresundsverket.

Det har ju hänt en hel del i svensk politik det senaste året som såklart också har fått en påverkan på hur vi ser på energi- och elpolitik. Det har gått snart ett år sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari. Detta har lett till omvärderingar av gamla tiders sanningar. En enig riksdag har faktiskt beslutat att för första gången sedan finska vinterkriget skicka vapen till ett krigförande land. Det var inte aktuellt före den 24 februari förra året, om jag minns rätt. På samma sätt har vi sett en omsvängning i opinionen när det gäller synen på ett Natomedlemskap. Det finns nu en tydlig majoritet i kammaren för att vi ska ansluta oss till Nato.

Med allt detta i beaktande tycker jag att man måste vara beredd att ompröva gamla beslut och gamla sanningar, också på elproduktionsområdet. Den situation som vi var i 2017-2019 skiljer sig från den situation som vi i dag befinner oss i. Därför tycker jag att det är rimligt att man som riksdagsledamot frågar den nuvarande regeringen vad den ämnar göra i denna fråga snarare än att vända sig till den gamla regeringen och fråga vad den borde ha gjort. Det är därför jag som riksdagsledamot ställde interpellationen till nuvarande statsrådet Ebba Busch.

Den andra delen gäller definitionen av närtid och energiproduktion. Frågan är vad man kan göra för att snabbt få på plats elproduktion i södra Sverige. Öresund är på många sätt särskilt intressant för etablering av havsbaserad vindkraft med tanke på bland annat vindresurser, relativt grunda vattendjup samt möjlighet att ansluta vindkraftsparker till befintlig elnätsinfrastruktur.

Det finns förslag om lokaliseringar i Öresundsregionen som skulle vara mycket fördelaktiga med hänsyn till den stora elförbrukningen av såväl hushåll som industrier samt att det råder ett stort underskott på elproduktion i regionen.

Det finns till exempel en planerad vindkraftspark som kallas Sjollen och som skulle kunna tillföra 1,1-1,3 terawattimmar el varje år. I dag är produktionen 3 terawatt. Frågan är vad vi har gjort. Jag är socialdemokrat från Malmö, och vi har välkomnat beslutet. Men från våra kranskommuner får vi intressanta svar, bland annat från det moderatstyrda Lomma som menar att Öresund är en olämplig plats sett till de marina värden som finns där.

Samtidigt har Lomma öppnat för att eventuellt se positivt på nyetablering om etableringen sker på danskt vatten. Det är fascinerande hur man från statsministerns parti ser på havsbaserade vindkraftverk i Öresund. Det funkar om det är på den danska sidan av territorialgränsen.


Anf. 6 Larry Söder (KD)

Herr talman! Jag är en person som uppskattar att politiker vågar ta nya initiativ och göra nya ställningstaganden om det händer något i Sverige eller utlandet. Kriget i Ukraina liksom Nato har givetvis förändrat vår syn på många olika saker.

När det gäller energiförsörjningen har EU-kommissionen varit tydlig med vad som behövs för att klara av till exempel situationer där man behöver nödel. Det var därför kommissionsförordningen kom till och skulle implementeras i Sverige 2018. Där menar i alla fall jag att en regering som under åtta år inte har implementerat detta och som får kritik för det från sin egen myndighet inte har gjort sin uppgift. Jag tycker inte att man kan skylla på ett krig som startade 2022 eller på Natoansökan under samma år. Under sju år hade man kunnat lösa uppgiften, och då hade situationen kanske inte varit bra nu men mycket bättre. Jag tycker inte att man kan skylla det här på den nuvarande regeringen.

Näringsministern har på ett föredömligt sätt sagt vad man har gjort under två månader och vad man förväntar sig framöver de närmaste månaderna. Det är ett faktum att den dåvarande regeringen inte tog detta på allvar.

Joakim Sandell har inte svarat på en enda av mina frågor. Vad har Joakim Sandell gjort för att påverka sin egen regering under de åtta åren, till exempel för att Öresundsverket skulle vara kvar och för att det skulle finnas kraftförsörjning i södra Sverige? Vad är det som gör att man kan påstå att den svenska regeringen under åtta år gjorde sitt jobb när den de facto inte gjorde det när det gäller energiförsörjningen?

Jag skulle vilja ha svar på dessa två frågor. Du har ett inlägg kvar, Joakim Sandell.


Anf. 7 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag skulle vilja återkomma till Sandells fråga om hur vi på kort sikt ska få loss mer kraftproduktion. Jag vill utveckla mitt svar lite och de åtgärder som regeringen har vidtagit.

Jag vill trycka på att det kommer att ske ett stort skifte när Sverige nu ändrar målsättningen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Detta har att göra med att vi är i ett läge där vi behöver kraftsamla. Vi behöver få loss så mycket kraftproduktion som det bara är möjligt, och den behöver vara utsläppsfri. Vi behöver fokusera mindre på exakt vilka teknikslag som används; det behöver inte politiken lägga sig i och styra över.

Förhoppningsvis kommer det att ske mycket på forsknings- och innovationsområdet de kommande åren som gör att vi i framtiden kanske till och med har helt ny teknik som ännu ej är upptäckt. Då behöver fokus som sagt ligga på att den är utsläppsfri och på vilka egenskaper som behövs för att kunna säkerställa inte bara driftsäkerhet och sådant som man har tittat på och lagt mycket tid och kraft på utan också att hela systemet i sig är robust, att systemet levererar tillräckligt mycket el där och när det behövs, oavsett var i landet man befinner sig, och att systemet klarar av att balansera i svåra lägen. Då behövs olika typer av kraftslag därför att dessa har olika egenskaper. Detta var lite om målet 100 procent fossilfritt.

Det är ett stort steg att vi har sagt att vi nu behöver gå ifrån att man bara får bygga kärnkraft på vissa ställen och bara ett visst antal. Denna restriktion lyfter vi nu bort. Förslaget skickades på remiss den 11 januari i år. Den 13 december, före årsskiftet, beslutade riksdagen att avskaffa avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraft- och värmeproduktion för att försöka få loss lite till även där. Detta trädde i kraft den 1 januari 2023.

Jag ska säga något om tillståndsprocesserna. Det handlar om både elproduktion och elöverföring. Där pågår ett viktigt arbete med två utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, som kommer att få effekt på vindkraften. Det är i alla fall planen. Vi välkomnar vindkraft i Sverige. Det ser ljust ut för den som vill fortsätta att investera i både landbaserad och havsbaserad vindkraft i Sverige framöver.

I debatten har det funnits en bild av att det skulle gå så himla fort med vindkraft. Som Svensk Vindkraft själv visade i en rapport från våren förra året är sanningen tyvärr att det tar 12 ½ till 17 ½ år att få på plats havsbaserad vindkraft. Det är hål i huvudet - det är alldeles för långa ledtider. Det är därför regeringen nu i det nya Klimat- och näringslivsdepartementet lägger så mycket tid och kraft på att se över och korta tillståndsprocesserna så att den lagstiftning vi har för miljö och klimat går hand i hand med behovet hos både våra hushåll och våra företag.

Vi kommer inte att lyfta det kommunala vetot, men där vindkraften är välkommen ska den vara det på riktigt. Där ämnar vi underlätta och försöka bana väg framåt. Detta tror vi kommer att göra skillnad.


Anf. 8 Joakim Sandell (S)

Herr talman! Förutom Öresundsverket hade interpellationen sin utgångspunkt i frågan om att bygga ut produktionen i närtid. Vi får vara ärliga med att det från start till mål tar tid med havsvindkraft. Det tar också tid från start till mål att bygga ny kärnkraft. Däremot finns det ett antal tillstånd på regeringens bord som skulle kunna vara i hamn mycket snabbare än de upp till 17 år som statsrådet talade om.

Jag lyfte fram förslaget om vindkraftverk i Öresund som skulle kunna ge upp till 1,3 terawattimmar. Det beräknas kunna vara på plats till 2027-2028, vilket i fråga om el måste sägas vara i relativ närtid. Det finns som sagt andra tillstånd också som ligger för beslut på regeringens bord.

Frågan kopplad till de beslut som regeringen ämnar fatta är: När kan vi skåningar och andra se fram emot dessa beslut?


Anf. 9 Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Herr talman! Jag ser positivt på att vi förenas i viljan att förkorta tillståndsprocesserna.

Om man tycker att det blir tjatigt får man hålla för öronen nu, men det finns ett problem. Man kan tycka vad man vill om det som ledde fram till det, men vi står inför det faktum att fyra kärnkraftsreaktorer har försvunnit de senaste åtta åren.

Men därtill hade man ganska långt gångna planer på två nya kärnkraftsreaktorer från Vattenfalls sida fram till 2012. År 2014 lade man det i malpåse.

Tänk om man hade haft åtta år till och kommit åtta år in på planeringen av nya reaktorer som hade kunnat stå 60-80 år samtidigt som vi arbetat med den havsbaserade vindkraften. Det hade verkligen kunnat bli en riktigt kraftfull kombo.

Jag tycker att min statsrådskollega, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, uttryckte det klokt när hon påpekade att ingenting ligger på regeringens bord utan att det arbetas väldigt aktivt. Ingenting ligger och samlar damm.

Jag menar inte att ledamoten har påstått att vi rullar tummarna. Men jag vill bara understryka att vi jobbar väldigt aktivt med detta.

Det är många olika viljor och hänsyn som ska vägas in. Även Försvarsmakten ska säga sitt i detta svåra säkerhetspolitiska läge. Men vi gör det vi kan från Klimat- och näringslivsdepartementets sida för att hålla ett högt tempo i fråga om de ansökningar som ändå ligger på regeringens bord.

Avslutningsvis vill jag till dem som tycker att svaret var lite tekniskt och krångligt och till de skåningar som undrar om Öresundsverket skulle kunna bidra i detta läge säga: Ja, men det vore olämpligt om jag som minister pekade och sa att det är detta som nu ska köpas tillbaka, eller hur det nu ska göras, och som ska användas på exakt detta sätt.

Men på frågan om det har potential att bidra med mer megawatt och dessutom ökad överföringskapacitet är mitt svar ja. Men det är upp till myndigheterna att bedöma på vilket sätt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.