Till innehåll på sidan

Omläggning av arbetsmarknads- och integrationspolitiken

Interpellation 2022/23:115 av Johanna Haraldsson (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-12-15
Överlämnad
2022-12-16
Anmäld
2022-12-17
Svarsdatum
2023-01-24
Besvarad
2023-01-24
Sista svarsdatum
2023-01-26

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

I ett pressmeddelande från Regeringskansliet deklarerar arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson att vi går en tuffare framtid till mötes när nu arbetslösheten ökar. Han låter också meddela att han kommer att prioritera att få fler utomeuropeiskt födda kvinnor i arbete genom att lägga om arbetsmarknads- och integrationspolitiken. 

I pressmeddelandet daterat den 15 december 2022 utvecklar dock inte ministern hur detta ska gå till och på vilket sätt denna omläggning ska göras, inte heller vilka åtgärder som ska vidtas vid denna omläggning. 

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

  1. Vilka nya konkreta nya åtgärder avser ministern att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om?
  2. Vilka insatser planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten?
  3. Vilka insatser menar ministern är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2022/23:115, Omläggning av arbetsmarknads- och integrationspolitiken

Interpellationsdebatt 2022/23:115

Webb-tv: Omläggning av arbetsmarknads- och integrationspolitiken

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Johanna Haraldsson har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta när arbetsmarknads- och integrationspolitiken nu ska läggas om. Vidare frågar Johanna Haraldsson vilka insatser som planeras på kort sikt för att möta den nu ökande arbetslösheten och vilka insatser jag menar är viktiga för att långtidsarbetslösheten nu inte ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla som kan arbeta ska arbeta. Det är en grundläggande rättvisefråga och avgörande för att öka tryggheten och stärka välfärden. Ökad sysselsättning är även avgörande för att förbättra integrationen. Arbetslinjen behöver återupprättas. Det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, och det ska finnas tydliga aktivitetskrav för att man ska kunna få bidrag.

På kort sikt handlar det om att använda befintliga insatser som är arbetsplatsnära för att göra arbetsmarknadspolitiken mer kostnadseffektiv och utformad så att fler kommer i, helst ett reguljärt, arbete. Det finns ett utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer bland annat när det gäller arbetsmarknadsutbildning, matchningstjänster och arbetspraktik. Arbetet med att anvisa fler till reguljära studier ska fortsätta, och regeringen har i budgetpropositionen för 2023 föreslagit att vuxenutbildningen ska stärkas för att motverka arbetslöshet.

På längre sikt har de fyra samarbetspartierna i Tidöavtalet enats om att arbeta för att en stor bidragsreform ska genomföras under mandatperioden som syftar till att förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete och därmed pressa tillbaka utanförskap. Ett bidragstak ska införas, tydliga och anpassade aktivitetskrav ska ställas på alla som har försörjningsstöd och möjligheten till samhällsnyttiga insatser ska utredas. Möjligheterna till omställning behöver stärkas, och det omställningsstudiestöd som nu införts är centralt i detta arbete.

Det är också nödvändigt med en ny arbets- och utbildningslinje i integrationspolitiken med särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnors utanförskap. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att nyanlända ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Undervisningen i sfi ska ses över i syfte att förstärkas, bland annat genom att sfi-undervisning kombinerat med yrkesutbildning bör erbjudas nyanlända i alla kommuner.

Regeringen är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder på arbetsmarknadsområdet under mandatperioden om läget på arbetsmarknaden försämras.


Anf. 16 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Tack, Johan Pehrson, för svaret! Arbetsmarknadsministern menar att arbetsmarknads- och integrationspolitiken behöver läggas om. Jag undrar givetvis på vilket sätt som omläggningen kommer att ske. Jag har lyssnat intresserat efter vilken typ av nya åtgärder och insatser som det här skulle innebära. Därför lämnade jag in denna interpellation, där jag frågar regeringen hur man tänker möta den nu ökande arbetslösheten och risken för att fler blir långtidsarbetslösa, utöver att jag undrar vilka nya åtgärder man ska vidta för att lägga om.

Jag tycker att det är svårt att se, även efter Johan Pehrsons svar, vad som är så pass stora förändringar att man kan kalla detta för en omläggning. Jag saknar också satsningar som kan möta en högre arbetslöshet.

Ministern menar i sitt svar att det behövs en arbetslinje i integrationspolitiken. Alla som kan jobba ska jobba. Det är något som vi socialdemokrater har sagt väldigt många gånger, även under tidigare mandatperioder. Och det är något som vi är helt överens om.

Vi socialdemokrater lade om etableringsprogrammet så att det faktiskt ställdes mer krav. Man hade en skyldighet att delta i de insatser som bäst bedömdes leda till arbete. Alla nya åtgärder hade fokus på arbete eller utbildning och språk. Men Johan Pehrsons regering minskar nu - trots ministerns tal om jobbfokus - kraftigt resurserna till både de insatser som ska leda till jobb och de insatser som ska stötta arbetslösa att få ett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man menar också att det behövs en utbildningslinje i integrationspolitiken. Det är också bra, och något som även den förra regeringen fokuserade på. Vi införde en utbildningsplikt för nyanlända. Vi har infört en skyldighet att delta i språkutbildning om man behöver det för att kunna få ett jobb. Vi har också byggt ut antalet utbildningsplatser kraftigt.

Ministern vill gärna säga att han satsar på utbildning. Han säger i sitt svar på interpellationen att vuxenutbildningen stärks. Men det är ju inte så. I den här budgeten som regeringen drev igenom så sent som i december minskar man satsningarna på vuxenutbildning med över 1 miljard. Det är detta som Johan Pehrson i nästa andetag säger sig vilja satsa på. Man kan kalla det vad man vill, men alla som kan räkna ser att det är en neddragning.

Ministern säger också att man ska ha särskilt fokus på utomeuropeiskt födda kvinnor. Det är ju så att begränsningen i föräldraledighet, avskaffande av vårdnadsbidrag och införande av extratjänster har flyttat utrikes födda kvinnor närmare arbetsmarknaden.

Vi har varit oerhört tydliga i styrningen av Arbetsförmedlingen om att arbetsplatsnära åtgärder ska nå fler kvinnor. Vi tillsatte utredningar, och vi har gett i uppdrag att man ska finnas nära människor som har de största behoven av stöd. Det här försvåras också nu av högerregeringens nedskärningar.

Av ministerns interpellationssvar hör jag att vi i mångt och mycket är överens om vad vi behöver ha fokus på för att få fler i arbete. Det rimmar ganska väl med vad mitt parti redan har drivit igenom. Men min fråga kvarstår: Vad är nytt i högerregeringens politik? Vilka nya initiativ ska man ta för att leva upp till sina stora ord om omläggning, utöver de nedskärningar som vi nu ser?


Anf. 17 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Jag kan förstå och respektera att oppositionen alltid vill ha mer resurser. Att tycka att det som görs är för lite eller för sent ligger i oppositionens eviga privilegium. Och ska jag vara helt ärlig har jag väl själv sett detta komma någon gång.

Förra regeringen lade i sina senaste budgetar förslag som innebar att man avslutade stora satsningar som vi hade haft under pandemin - det tyckte både de och jag var bra, och så verkställs detta. Men sedan säger man att man har nya pengar nu. Det hade man ju i så fall kunnat ha från början när man skrev budgetarna för 2021 och 2022, där man framför allt kan se de tidssatta anslagen som berodde på pandemin. Där tycker jag att man måste vara korrekt. Detta hindrar inte att ni ändå lägger på mer pengar.

Det som blir skillnaden är det som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Här vill jag även i denna interpellationsdebatt understryka att om man lägger till höjd a-kassa och omställningsstödet görs det stormiljardsatsningar för att se till att lösa kompetensbristen och minska arbetslösheten när omvärlden påverkar oss på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi håller kvar många delar, såsom det här med etablering - det tycker jag var ett bra fokus. Det började ju med den regering som vi hade före åtta år med Socialdemokraterna som nu är avslutade. Vi flyttade hela etableringen till Arbetsförmedlingen. För hör och häpna: Man kanske skulle ha funderat på om människor som kom till vårt land skulle jobba i stället för att vara i kommunen eller haft någon annan idé om vad de skulle bidra med direkt. "Välkommen till Sverige! Här jobbar vi, pratar svenska och sköter oss." Det är ju en ganska enkel integrationspolitik, men dock svår att omsätta i praktiken.

När det gäller omläggningen är det stora som vi har aviserat en bidragsreform. Vi får se om Socialdemokraterna är med på detta, på att se till att det alltid lönar sig att arbeta. Men detta har vi inte hunnit göra i den här budgeten. Mellan valet och första budgeten är det, trots att valet har tidigarelagts en vecka under valår, lite kort tid för detta. Vi jobbar på det.

Att arbeta fram en del av det här var ju motkravet för försörjningsstöd. Det har funnits många varianter i kommunerna genom åren på modellen "välkommen till försörjningsstöd, du är vuxen och frisk, jag förväntar mig att du är här och att du gör det här, och så använder du resten av tiden åt att söka arbete". Detta har på många håll och under olika färgade politiska styren visat sig vara effektivt. Här verkar det vara annat som avgör: vilja snarare än exakt politisk hemvist.

Det vi också gör här är satsningar på skolan. Det är helt avgörande för många föräldrar, också som arbetslösa under kort, mellanlång eller lång tid, att skolan fungerar för barnen. Om skolan och dessutom förskolan fungerar har man drivkraft att lättare ta sig mot arbete, praktik eller subventionerad anställning.

Sedan tycker jag också att satsningarna vi gör på idrott i de utsatta områdena är en omläggning. Det är mer fokus på kvinnors organisering och inte bara prat om alla män som det är problem med; det är att se till att kvinnor får chansen att organisera sig utan att för den skull sluta prata om män som kanske inte sköter sig - apropå aktuella frågor i den här staden.

Vi har också språkkravet för medborgarskap. Allt det här är stora saker som nu är på gång. Det är ganska stora omläggningar som borde ha kommit för 20 år sedan.


Anf. 18 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är som jag kunde utläsa: bidragstaket och bidragsreformen är den stora omläggningen.

Men jag tänkte att jag skulle bemöta detta med utbildningssatsningar och satsningar på arbetsmarknadspolitiken och att oppositionen alltid vill ha mer resurser: Nja, vi prioriterar annorlunda. Vi har ju samma pengar att röra oss med. Vi valde i och för sig att inte sänka skatten för dem som har högst inkomster i Sverige, men i övrigt har vi samma pengar att förhålla oss till. Och vi förhåller oss också till verkligheten. Det är klart att vi måste omvärdera när vi ser att vi går in i en lågkonjunktur och därför behöver satsa mer på aktiv arbetsmarknadspolitik och utbildning. Och vi är ju helt överens om att det är viktigt att se till att omställningsstudiestödet faktiskt får de resurser det behöver så att folk verkligen kan ställa om och möta den kompetensbrist som finns i Sverige.

A-kassan vet ju arbetsmarknadsministern också att vi är överens om. Och det är bra att man flyttar över ansvaret för etableringen till Arbetsförmedlingen. Det är någonting som vi har hållit fast vid under våra åtta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men som sagt, bidragstak är ju det som gäller nu för tiden. Det är ett förslag som regeringen och Sverigedemokraterna håller väldigt hårt fast vid. Det är en stor bidragsreform som ska förbättra chanserna för människor att komma in i eget arbete. Det är ett oerhört otydligt förslag som vi som står utanför slottspartierna bara kan spekulera om vad det får för konsekvenser för människor som nu står utan jobb. Särskilt finns det en oro bland människor för hur detta ska påverka barn i familjer med låga inkomster som kanske går på försörjningsstöd. Men ministern kanske kan möta min och andras oro med några besked i dag.

Fler behöver komma i jobb. Om det finns hinder som vi kan göra något åt politiskt för att fler ska närma sig arbetsmarknaden ska vi givetvis göra det. Därför tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som ska komma med förslag på ökade drivkrafter till jobb och egen försörjning i försörjningsstödet och där det också ska tas fram ett förslag på hur man ska kunna genomföra aktivitetskravet, som Johan Pehrson nämner.

Men det är inte endast genom att ställa krav och genom förändringar i olika ersättningssystem som vi ökar möjligheterna till eget jobb och försörjning. Det är genom att göra både och; genom att både ställa krav och på olika sätt ge stöd så att de som står utan jobb kan skaffa sig nya kunskaper och få nya jobberfarenheter. Det behövs en bredd av insatser. Människor är olika och behöver olika typer av stöd. En del kan ta del av många stöd samtidigt, och en del behöver en kedja av stöd. Bredden är viktig. Det rimmar dåligt med ministerns tal om effektivisering. Inte för att jag tycker att effektivisering på något sätt är dåligt i sig utan för vad det verkar betyda för den här regeringen: mindre resurser och mindre utbud av stöd som kan passa olika individer.

Det behövs fler utbildningsplatser, och det behövs en upprustad arbetsmarknadspolitik i hela landet. Vi vet att Sverigedemokraterna tidigare har velat minimera antalet insatser för arbetslösa, och då särskilt de som riktar sig till utrikes födda. Är det så att Johan Pehrson i själva verket vill ha en kraftfull arbetsmarknadspolitik men har fått ge efter för Sverigedemokraternas krav?

Med tanke på att den stora reformen faktiskt är bidragsreformen skulle jag också vilja fråga hur det eventuellt kommer att påverka familjer som kan tänkas träffas av den.


Anf. 19 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Vi börjar i det sista, alltså att det ska löna sig att arbeta. Det är ju en ganska viktig strukturförändring. Jag har inte träffat en enda människa inom någon arbetstagarorganisation eller inom facken - och inte heller en enda människa som jobbar med forskning på området, med rekrytering eller med sociala villkor - som har sagt att det inte spelar någon roll. Alla säger i stället att det är viktigt att det lönar sig att arbeta.

Då måste man titta på detta, och där blir det en kollision. Vi har ju enormt höga sociala ambitioner, med försörjningsstöd som en yttersta bottenplatta, vilket är väldigt bra. Men jag vill påminna om att det under den förra mandatperioden var flera socialdemokratiska företrädare - i regeringen också, tror jag faktiskt - som till exempel pratade om det här med flerbarnstillägg. Frågan ställdes om det är rimligt. Jag sa att det är svårt men att jag tycker att det är rimligt att frågan ställs och att man tittar på de villkoren, vilket Socialdemokraterna lyfte i artiklar och så vidare, om jag inte minns helt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att vi måste titta på den sammanvägda bilden. Jag åker ut på besök, och det hoppas jag att alla ledamöter i riksdagen också gör. Ja, det vet jag att ni gör. Man träffar då stora, mellanstora och små företag som säger att de har problem att hitta folk: "Här är det en massa människor som är vuxna och friska, men de jobbar inte." Företagen har i stället löst detta med arbetskraftsinvandring från valfritt land väldigt långt bort. Då inser man att någonting är fel här - och att det kan vara så att den här bidragsreformen verkligen behövs.

Jag ser såklart fram emot att Socialdemokraterna håller fast vid det de sa om till exempel stödet till barnfamiljer, det vill säga att de är beredda att titta på det. Det sa de före valet, och jag hoppas att det gäller även efter valet. Jag hoppas också att de håller fast vid det de säger om att det är viktigt med motprestation för försörjningsstöd efter en viss tid när det gäller vuxna, friska människor. Jag tycker att det är helt nödvändigt om vi ska knäcka den här nöten och få en förbättrad integration och ett minskat utanförskap.

Det räcker dock inte med bara detta, utan det behöver finnas arbeten. Det behöver finnas ett första jobb, som kanske är enkelt. Sedan utvecklas vi alla på våra arbeten - även i riksdagen, vill jag understryka. Det händer saker under den tid vi har ett uppdrag eller går till ett arbete. Ibland byter man också jobb. Vi behöver fokusera så mycket som möjligt på det som är arbetsplatsnära för att så många som möjligt ska komma i reguljära jobb.

Det förhindrar inte att vi har diskussioner med inte minst Arbetsförmedlingen om subventionerade anställningar och att de behöver öka. Jag ska träffa Samhall i närtid för att se vad de behöver för hjälp och stöd, så att Arbetsförmedlingen hjälper de personer som har möjlighet till ett kraftigt förbättrat liv vad gäller frihet och värdighet genom att göra sin bästa insats på Samhall. Det handlar om att ha någonstans att gå på dagarna. Arbete är väldigt bra. Det hindrar alltså inte detta.

Jag vill också understryka att satsningar på skolan, språkkrav för medborgarskap, satsningar på idrott i de utsatta områdena så att ungdomar har en meningsfull fritid och satsningar på att öka kvinnors engagemang är ett uttryck för att det inte bara handlar om att ställa krav utan också om att visa att det finns en omsorg. Det är även andra insatser som krävs, inte bara nya krav.

Jag ska ge en sista släng gällande den släng som gavs om skatt på arbete. Jag har uppfattat att Socialdemokraterna i nästan alla år, eller åtminstone under de senaste tio, har tyckt att det har varit bra att vi har indexeringar för graviditetsersättning, pensioner och CSN - och även för skattesystemet. Men jag ser att man har lämnat den åsikten nu.


Anf. 20 Johanna Haraldsson (S)

Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för den här debatten.

Jag kan väl slänga tillbaka att det återigen handlar om det här med prioriteringar. Det är klart att det är viktigt att vi håller skatterna på rimliga nivåer och att vi hela tiden ser över vad vi har för intäkter för att kunna finansiera det vi behöver göra, till exempel inom arbetsmarknadspolitiken eller de stora satsningar som vi vill göra på våra kommuner och regioner för att välfärden ska hålla måttet över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som arbetsmarknadsministern tror jag att vi behöver titta på olika stöd. Till exempel individualisering av etableringstillägget är en reform vi skulle stötta om regeringen gick fram med en sådan. Flera andra viktiga reformer genomfördes under den socialdemokratiska regeringens tid för att få fler i arbete och korta etableringstiden. Fokus i integrationspolitiken har flyttats till att handla mer om jobb och utbildning, och det är någonting vi är helt överens om.

Precis som jag sa tidigare behöver vi en jobbpolitik som både ställer högre krav och ger ett stort stöd. Därför vill vi socialdemokrater satsa mer på både utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik. Johan Pehrsons tal om en omläggning av politiken ekar faktiskt ganska tomt och innehåller egentligen inte så många nya åtgärder, förutom möjligen en väldigt ofärdig och otydlig bidragsreform. Den enda förändring vi hittills har sett är mindre resurser till både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Det är ingenting som kommer att gynna den som inget hellre vill än att jobba och försörja sig själv men som har stått utan jobb och kanske saknar den kompetens som efterfrågas.

Jag ser positivt på den sista meningen i arbetsmarknadsministerns svar, det vill säga att man är beredd att ta fram nya åtgärder om det behövs. Då kommer vi socialdemokrater att stå beredda att lyssna på, värdera och debattera förslagen, för vi kommer alltid att fortsätta jobba för att förbättra möjligheten för fler att få jobb.


Anf. 21 Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

Fru talman! Förutom att säga att det är för lite och för sent, vilket är oppositionens privilegium, sägs ofta att det ekar tomt - vilket också är oppositionens privilegium. Jag tillhör dock inte dem som sa att det ekade tomt. När Socialdemokraterna under förra mandatperioden gick fram och sa att vi måste titta på ersättningssystemen och om det är rimligt med dessa flerbarnstillägg sa jag: Oj, det här var modigt! Det sa jag då det finns krafter i riksdagen som tycker att man inte alls ska prata om det här, för det är bara dåligt.

Men att människor ska försörja sig själva - att människor hela tiden ska ha stöd och hjälp men också personligen ta ansvar - är ju en tanke som jag vet har varit stark inom socialdemokratin genom åren, och det är bra att den kommer tillbaka. Människor har ett personligt ansvar för sig själva och sin egen försörjning. Oavsett om arbetsmarknadspolitiken är på den nivå som gällde under den förra mandatperioden, det vill säga den nivå som Socialdemokraterna stod bakom då, eller på den nivå som Socialdemokraterna nu står bakom finns det alltid ett personligt ansvar som det är viktigt att ta. Den här diskussionen kommer att fortsätta.

När det gäller kompetensbrist och rekryteringar vet jag att även Socialdemokraterna är djupt kunniga i frågan om behoven inom offentlig sektor och sjukvården. Det gäller sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, Jas-piloter och allt vad det nu är. Ändå går ni fram med saftiga skattehöjningar för dem som har jobbat länge inom sitt yrke, Johanna Haraldsson. Ta till exempel poliser som har jobbat länge - eller ingenjörer, som vår industri skriker efter. Ni går fram med kraftiga skattehöjningar för dem, och jag vet inte om det leder till omedelbart fler nya jobb. Det är få ekonomiska teorier från svenska universitet som visar på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.