Objektiv undervisning i skolan
Interpellation 2020/21:722 av Tobias Andersson (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-11
- Överlämnad
- 2021-05-12
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-31
- Besvarad
- 2021-05-31
- Sista svarsdatum
- 2021-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Redan 2014 berörde Skolvärden i en artikel med namnet ”Lärare röstar annorlunda” (den 15 augusti 2014) hur lärarkåren var avsevärt mer vänstervriden än väljarkåren i allmänhet. Detta utifrån siffror från Orvesto Näringsliv 2014 som pekade på att det inom lärarkåren var hela 53,1 procent som svarat att de definitivt eller kanske skulle rösta på Miljöpartiet och 34,5 procent som definitivt eller kanske skulle rösta på Vänsterpartiet. En radikal skillnad gentemot det faktiska valresultatet, i vilket MP och V erhöll 6,89 respektive 5,72 procent.
Utöver denna överrepresentation för vänstersympatier inom lärarkåren utmärktes då även att endast 5,2 procent av lärarna definitivt eller kanske skulle rösta på Sverigedemokraterna. Detta samtidigt som SD erhöll 12,86 procent i valet.
Skolans vänstervridning har även återkommande uppmärksammats i andra situationer, varvid det kanske mest omskrivna är hur Richard Jomshof, nuvarande partisekreterare för SD, behandlades under sin tid som lärare. Andra exempel har berört hur skolor i ren desperation försökt att uppläxa eleverna efter att SD erhållit högt stöd i skolvalet, hur en rektor tagit fram eget propagandamaterial för att själv distribuera det till skolans elever och hur skolor välkomnat vänsterradikala föreläsare för att oemotsagda få ge sin bild av bland annat SD.
Det senaste exemplet på temat var hur man på Kungshögaskolan i Mjölby försökte ”lära” eleverna att SD-väljare inte har ”värderingen människovärde/allas lika värde”, någonting som Samnytt rapporterade om den 10 maj 2021.
Mot bakgrund av det ovanstående vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Bedömer ministern att den svenska skolan i någon utsträckning är vänstervriden, och avser ministern att vidta några åtgärder för att garantera en objektiv skolgång för Sveriges elever?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2020/21:722
Webb-tv: Objektiv undervisning i skolan
Dokument från debatten
- Måndag den 31 maj 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:130
- Protokoll 2020/21:130 Måndagen den 31 majProtokoll 2020/21:130 Svar på interpellation 2020/21:722 om objektiv undervisning i skolan
Protokoll från debatten
Anf. 78 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag bedömer att den svenska skolan i någon utsträckning är vänstervriden och om jag avser att vidta några åtgärder för att garantera en objektiv skolgång för Sveriges elever.
Den fria åsiktsbildningen är fundamental för den svenska demokratin och slås därför fast just som en grundval för statsskicket redan i regeringsformens första bestämmelse. En fri åsiktsbildning innefattar i väsentliga delar vad som brukar kallas politiska fri- och rättigheter och innebär en garanterad rätt för den enskilde medborgaren att hysa vilka åsikter som helst, att sprida dem och att försöka övertyga andra om deras riktighet.
Av regeringsformen framgår även att alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet måste iaktta saklighet och opartiskhet. Kraven på saklighet och opartiskhet kan sammanfattas under det gemensamma begreppet objektivitetsprincipen - en princip som givetvis gäller för alla lärare och rektorer på alla skolor, såväl kommunala som fristående.
Kraven i läroplanerna om att undervisningen ska vara saklig och allsidig kan också ses som ett uttryck för den grundlagsfästa objektivitetsprincipen. Alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Skolan har ett demokratiskt uppdrag. Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värderingarna och klart ta avstånd från det som strider mot dem. Detta innebär att den som till exempel är motståndare till demokratins idéer inte ska få utveckla sina tankar i sin yrkesutövning.
Som Justitieombudsmannen har påpekat i ett beslut är räckvidden av den grundlagsfästa meddelar- och yttrandefriheten för offentligt anställda inte obegränsad (1997-1867). Arbetsuppgifter och andra skyldigheter som följer med anställningen innebär att den anställde inte alltid kan åberopa sin yttrandefrihet om han eller hon härigenom åsidosätter sina åligganden. En lärare kan, enligt vad Justitieombudsmannen anför i sitt beslut, inte ta lektionstid i anspråk för att inför klassen redovisa sin privata syn i en politisk fråga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har stort förtroende för lärarnas förmåga att leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet samt för att de på ett bra sätt kan ta ansvar för skolans demokratiska uppdrag.
Anf. 79 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Tack så mycket för svaret från utbildningsministern!
Redan 2014 berörde Skolvärlden i en artikel med rubriken "Lärare röstar annorlunda" hur lärarkåren var avsevärt mer vänstervriden än väljarkåren i allmänhet. Siffror från Orvesto Näringsliv pekade på att det inom lärarkåren var hela 53,1 procent som svarade att de definitivt eller kanske skulle rösta på Miljöpartiet och 34,5 procent som definitivt eller kanske skulle rösta på Vänsterpartiet. Det var en radikal skillnad gentemot det faktiska valresultatet, i vilket Miljöpartiet och Vänsterpartiet erhöll drygt 7 respektive drygt 6 procent.
Utöver denna överrepresentation för vänstersympatier inom lärarkåren märktes även att endast 5,2 procent av lärarna definitivt eller kanske skulle rösta på Sverigedemokraterna, detta samtidigt som Sverigedemokraterna erhöll 12,86 procent i valet.
Skolans vänstervridning har även återkommande uppmärksammats i andra sammanhang. Det kanske mest omskrivna är hur Richard Jomshof, nuvarande partisekreterare för Sverigedemokraterna, behandlades under sin tid som lärare. Trots lovord från eleverna fick han sparken två gånger som en direkt konsekvens av hans partitillhörighet.
Andra exempel på temat är hur skolor i ren desperation har försökt att läxa upp elever efter att SD har erhållit högt stöd i skolvalet. En rektor har tagit fram eget propagandamaterial för att själv distribuera till skolans elever under skoltid. Skolor har välkomnat vänsterradikala föreläsare att föreläsa om inte minst Sverigedemokraterna.
Fru talman! I min interpellation frågade jag utbildningsministern bland annat om hon bedömer att den svenska skolan i någon utsträckning är vänstervriden. Anna Ekström ger ett ytterst formellt svar utan att egentligen svara på frågan om ministerns egen bedömning av den för mig alldeles uppenbara slagsidan åt vänster i svenskt utbildningsväsen. Anna Ekström svarade att en lärare enligt vad Justitieombudsmannen anför i sitt beslut inte kan ta lektionstid i anspråk för att inför klassen redovisa sin privata syn i en politisk fråga. Det låter naturligtvis klokt, fru talman, men det är alldeles uppenbart utifrån vad jag har redogjort för och mycket annat att lärare, rektorer och skolor återkommande brister i detta. Det senaste exemplet på temat, vilket föranledde denna interpellation, var hur man på Kungshögaskolan i Mjölby försökte lära eleverna att SD-väljare inte tror på värderingen människovärde/allas lika värde. En lärare använde i sin undervisning ett exempel som sa att om man tror på värderingen människovärde röstar man förmodligen inte på Sverigedemokraterna.
Hur kan utbildningsministern mot bakgrund av sitt svar, i vilket ministern själv lyfter upp att regeringsformen fastslår att alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet måste iaktta saklighet och opartiskhet, ändå ha, som utbildningsministern uttrycker det, stort förtroende för lärarnas förmåga att leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet, trots uppenbara exempel på att detta brister i Sveriges skolor i dag?
Anf. 80 Linus Sköld (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi har under förra mandatperioden infört nya regleringar av politisk information i skolorna. Skolans uppdrag präglas av saklighet och allsidighet, och det är ytterst viktigt att vi hedrar detta. Skolans undervisning ska stå fri från påverkan av religiös och politisk art. Undervisningens innehåll och utformning ska ägas av skolans professionella, av lärare och rektorer. Det betyder inte att politiska uppfattningar inte är välkomna i skolan, men det betyder att i den mån de förekommer ska de vara ett medvetet inslag i undervisningen.
Detta gör det oerhört viktigt att vi som är politiker är otroligt noggranna med och respekterar att det är lärarna som beslutar om undervisningens innehåll. Detta har Tobias Anderssons partikamrater uppenbarligen svårigheter med. Både det som utspelade sig tidigare i våras i Lund och den interpellation som vi ska debattera direkt efter denna är tydliga exempel på den svårigheten.
Vad var det som hände i Lund? I ett mejl till en lärare på Polhemskolan skrev Tobias Anderssons partikamrat Johan Ohlin, som är kommunfullmäktiges ordförande i Hörby, att han kände sig beklämd av lärarens omaskerade vänsterslagsida. Han jämförde utbildningsformen med gamla Östtyskland. Sverigedemokraten fortsatte därpå skicka mejl med innehållet att han ska dokumentera framtida undervisning och återkomma vid behov. Det kan inte förstås som något annat än ett hot om åtgärd om läraren i fråga undervisar om fakta och historiska skeenden som inte faller sverigedemokraten i fråga på läppen. Detta är höjden av politiskt ingrepp i undervisningens allsidighet och saklighet. Så min försiktiga vädjan till Tobias Andersson är att han ska tänka sig noga för innan han kastar sten i glashus.
Tobias Andersson har gjort en bitter sammanställning av statistik över lärares partisympatier. Det är en intressant fråga som Andersson lyfter upp, nämligen om ministern bedömer att skolan är vänstervriden och om hon vill göra något åt det. På frågan om skolans eventuella vänstervridning tycker jag att det är värt att påpeka att de tre senaste läroplanerna har tagits fram av borgerliga regeringar.
Men det är intressant att fundera över vilka åtgärder som Andersson kan ha i åtanke. Kan det vara åsiktsregistrering han tänker sig? Kanske han vill se ett register över lärares partisympatier och lagreglera rektors ansvar för att representationen på varje skola ska stämma överens med det senaste valresultatet. Kan han vilja stryka saklighet och allsidighet ur läroplanen? Kanske vill han se en ny skrivning i stället eller att högerbudskap och värdet av kulturell och etnisk homogenitet inte får vara underrepresenterad i undervisningen. Så skulle det kunna stå i en portalmening.
Kan han vilja ha åsiktsvakter i klassrummen, det vill säga personer som på regeringens uppdrag ingriper om en lärare propagerar för en politisk uppfattning? Förmodligen inser han själv det orimliga i alla dessa idéer. Då återstår frågan vad han har tänkt sig. Tycker Tobias Andersson att lärare ska åsiktsregistreras, och tycker han att politiker ska lägga sig i vad enskilda lärare gör och säger när de utövar sitt uppdrag att bedriva saklig och allsidig undervisning?
Jag tänker att kunskapen som lärare har om den reglering som finns om saklighet, objektivitet och allsidighet hänger starkt ihop med lärares kompetens. Eftersom jag ratar alla de möjliga insatser som jag här har räknat upp tänker jag att det finns ett starkt samband mellan lärares utbildning och kompetens och möjligheten till objektiv undervisning. Till ministern kan det vara lämpligt att fråga: Hur ska vi få fler behöriga lärare att leva upp till kravet på objektivitet i undervisningen?
Anf. 81 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tobias Andersson verkar antyda att jag inte har besvarat frågan i interpellationen. Jag ska gärna besvara den fråga Tobias Andersson ställer, det vill säga om jag anser den svenska skolan i någon utsträckning är vänstervriden. Svaret på den frågan är nej. Jag anser inte att den svenska skolan i någon utsträckning är vänstervriden. Därmed anser jag att just det påstådda problemet inte är något som man behöver göra något åt.
Jag skulle kunna hänvisa till det som Linus Sköld tog upp i sitt anförande, nämligen att vi sedan 1980 haft borgerligt framtagna och beslutade läroplaner. Lgr 80 beslutades av skolminister Britt Mogård, Lpo 94 beslutades av skolminister Beatrice Ask och Lgr 11 beslutades, som bekant, av utbildningsminister Jan Björklund.
Påståendet om att den svenska skolan skulle vara vänstervriden underbygger Tobias Andersson med ett antal godtyckligt tagna exempel. Det duger inte, Tobias Andersson, med ett antal godtyckligt tagna exempel. Det duger inte, Tobias Andersson, att plocka ut ett antal exempel ur den egna erfarenheten eller några tidningsartiklar man har hittat och utifrån det bygga ett påstående om att det skulle vara en statistisk sanning.
Jag säger dessutom som svar på Linus Skölds underförstådda frågor att jag inte vill se någon åsiktsregistrering av lärare, och jag vill inte se några register av vilka lärare som har vilka åsikter. Jag vill inte heller se någon form av kontroll vid antagningen till lärarutbildningen. Jag vidhåller att de skrivningar som finns i den svenska skolans läroplan, som handlar om allsidighet, saklighet och opartiskhet och de skrivningar som finns i vår regeringsform, är bra skrivningar. Det är skrivningar som vi ska leva upp till. Då är det viktigaste det förtroende vi ska ha för vår lärarkår. Den svenska lärare som i ett svenskt klassrum står upp för läroplanen och läroplanens skrivningar om saklighet, opartiskhet, allsidighet och fri åsiktsbildning ska ha hela samhällets stöd i ryggen.
Anf. 82 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tillskrivs direkt och indirekt en rad uppfattningar och åsikter som varken jag eller mig veterligen någon annan sverigedemokrat har gett uttryck för. Det är beklämmande, inte minst från Linus Skölds sida, som frågar sig vad vi tycker om utbildningspolitik. Han sitter själv i utbildningsutskottet, till skillnad från mig. Det får väl vara snudd på yrkesfel att inte ha djupare förståelse för det.
Man får väl också tolka det som att Linus Sköld har lågt förtroende för sin egen utbildningsminister, givet att han själv behöver lägga sig i debatten. Men nog om det.
I samband med att jag författade denna interpellation delade jag på sociala medier en artikel om händelsen på skolan i Mjölby. De följande 24 timmarna överöstes jag med exempel från elever och föräldrar som upplevt precis samma sak, med andra ord att deras eller deras barns lärare, rektor eller skola brustit i att upprätthålla objektivitet och saklighet. De berättade om hur lärare återkommande tagit lektionstid i anspråk för att inför klassen redovisa sin privata syn på en politisk fråga, något som utbildningsministern själv konstaterade att Justitieombudsmannen har anfört är fel. Exemplen som inkom gjorde ofta gällande att lärare misslyckats med att vara sakliga och objektiva, inte sällan i samband med att undervisningen eller eleverna berört Sverigedemokraterna som parti.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har fått ta del av beskrivningar av och även bilder på skoluppgifter och undervisningsmaterial samt videoklipp från inspelade föreläsningar, och jag tänkte återge ett axplock av dessa. Jag har underlag om utbildningsministern skulle vara intresserad.
En gymnasieelev delade ett klipp i vilket en lärare på lektionstid uttrycker följande om Sverigedemokraterna: Det finns ett parti i Sveriges riksdag som hotar demokratin och går emot den värdegrund som skolan vilar på, nämligen allas lika värde och lika rättigheter.
En elev berättade att hans SO-lärare hade visat Socialdemokraternas valfilm och därefter argumenterat för partiet i samband med ett val.
En annan elev berättade att hans lärare hade ringt hem till hans föräldrar och beskyllt honom för att vara fascist för att han uttryckt stöd för Sverigedemokraterna i skolan.
Det senaste exemplet fick jag i dag från en student på Södertörns högskola som fått höra följande från sin föreläsare: Är man högerpopulist och röstar på SD har man problem att ha relationer med kvinnor och ser inte invandrare som människor.
Flera ungdomar har även beskrivit hur lärare i samband med skolval tagit avstånd från SD och beskyllt elever som röstat eller tänkt rösta på SD för att vara rasister.
Än fler har beskrivit att de inte vågat engagera sig politiskt eller uttala sig politiskt eftersom de räds att deras lärare då inte kommer att bedöma dem objektivt och att de riskerar sänkta betyg på grund av sina partisympatier. Vissa menar att de redan har drabbats av detta.
Deras oro stärks av ageranden likt det på Gotland, där en rektor skickade brev till vårdnadshavare efter att elever burit SD:s logga i samband med en torgaktivitet. Rektorn har kritiserats av Justitieombudsmannen men står fortfarande bakom sitt uttalande och fortsätter att vara rektor på skolan.
Har utbildningsministern förståelse för att konservativa elever känner sig tvungna att tiga i skolan eller räds repressalier för sina åsikter i dagens skola, oavsett om utbildningsministern personligen uppfattar den som vänstervriden eller inte?
Anf. 83 Linus Sköld (S)
Fru talman! Jag är väl förtrogen med Sverigedemokraternas utbildningspolitik. Som nämnts sitter jag i utbildningsutskottet.
Jag har också ett djupt och orubbat förtroende för Anna Ekström. Det vill jag ha fört till protokollet.
Anna Ekström talar om förtroendet för lärarkåren som det bärande här, och eftersom jag är så förtrogen med Sverigedemokraternas utbildningspolitik som jag är vet jag att Sverigedemokraterna på flera sätt vill montera ned förtroendet för lärarkåren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För det första agerar Sverigedemokraterna till skydd för det rådande systemet, där elever har blivit kunder på en marknad. Det finns inget bättre sätt att sänka lärares status och minska förtroendet för lärarkåren än att säga att den som undervisas i yttersta fall kan byta leverantör. Då flyttar vi makten från läraren i klassrummet till eleven och elevens föräldrar. Det är hur Sverigedemokraterna till att börja med vill montera ned lärares status och förtroendet för kåren.
Till det kan man lägga de exempel som jag gav på att representanter för Sverigedemokraterna, politiker, agerar för att styra innehållet i utbildningen, vilka läromedel som används och hur man beskriver historiska skeenden, för att få lärare att ändra sig och för att detaljstyra undervisningens innehåll.
Det finns inget bättre sätt att montera ned förtroendet för lärarkåren än att göra dessa saker.
Om jag har fel, Tobias Andersson, redogör då för guds skull för vilka åtgärder det är du har tänkt dig om det inte är de som jag föreslår att det kan vara!
Anf. 84 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag noterar att Tobias Andersson fortsätter sin katalogaria med utsagor. Det är en räcka av anekdotiska beskrivningar av verkligheten, säkert upplevda och säkert kända - djupt kända - av dem som beskriver dem men uppsamlade via Tobias Anderssons konton på sociala medier. Det är inte ett statistiskt bevis för att svensk skola är vänstervriden.
Jag noterar också att Tobias Andersson uppenbarligen har lyssnat på mitt interpellationssvar, där jag noggrant redogjorde för hur lagstiftningen ser ut och vilka möjligheter man som medborgare i Sverige har att vända sig till rättsvårdande myndigheter av olika slag. Vi har tillsynsmyndigheter, Justitieombudsmannen, rektorer och huvudmän att vända oss till. Vi har ett väl fungerande system, där vi i vår svenska rättsstat har angivit hur man som förälder eller elev ska bete sig om det är så att man känner sig illa behandlad i skolan.
Trots det fortsätter Tobias Andersson att avkräva mig något slags besked om vad som ska hända med diverse olika lärare och rektorer som inte har betett sig på ett sätt som Tobias Andersson tycker är riktigt rätt.
Fru talman! I Sverige är det politiker som stiftar lagar. Men vi politiker - oavsett om vi sitter i riksdag, regering, kommunfullmäktige eller kommunstyrelse - går inte in och talar om för tjänstemän hur dessa lagar ska tillämpas. Det gör tjänstemännen, i det här fallet lärare och rektorer, på sitt eget ansvar - sitt professionella yrkesansvar. Är vi sedan missnöjda med det sätt man tillämpar reglerna på finns det rättsstatliga principer att vända sig till.
Jag vänder mig emot försöken att hela tiden få mig och andra att uttala oss om enskilda lärares och enskilda rektorers åtgärder i yrkesutövningen. Jag vidhåller, Tobias Andersson, att jag har stor respekt för de svenska lärarnas förmåga att leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet. Jag kan bara hoppas att den som inte tycker att en lärare har gjort det som läraren ska använder sig av de rättsstatliga medel som vi har ställt till medborgarnas förfogande.
Jag noterar också att Tobias Andersson antyder att det skulle vara någon form av misstroende att man som riksdagsledamot deltar i debatten. På samma sätt som Linus Sköld vill jag gärna ha fört till protokollet att jag tycker att det är en fördel att svenska riksdagsledamöter deltar i debatten. Jag välkomnar den debatt som sker här i riksdagen och skulle aldrig drömma om att tolka den som någon form av misstroende mot någon.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vår svenska skola är viktig. Dess uppdrag definieras i en läroplan som är noggrant framtagen. Den läroplan vi har nu togs fram under ledning av Jan Björklund. Den dessförinnan är undertecknad av Beatrice Ask, och den dessförinnan är undertecknad av Britt Mogård.
Våra läroplaner ska inte spegla någon form av politisk åsiktsinriktning, partipolitisk sådan, utan våra läroplaner ska spegla det som svenska barn och ungdomar behöver för att kunna komma ut i samhället som individer som kan ta det ansvar som krävs i vårt samhälle. Jag förväntar mig att de svenska lärarna har respekt för den läroplanen, och jag förväntar mig att de svenska riksdagsledamöterna också har det.
Anf. 85 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Jag tackar åter statsrådet för svaret.
Jag kan egentligen bara konstatera att jag har återgett mediala uppgifter och beslut från Justitieombudsmannen. Jag har absolut också ägnat mig åt anekdotisk bevisföring, både utifrån information som nått mig och utifrån min egen skolgång - jag är väl en av få i denna kammare som fortfarande har denna relativt nära i tid.
Jag minns själv hur min SO-lärare stod allra längst fram och vände mig ryggen när jag talade och välkomnade Jimmie Åkesson till Skövdes torg i valrörelsen inför valet till Europaparlamentet 2014. Jag har också kampanjat på hundratals skolor där jag har mötts av rektorer och lärare som, den ena mer högljutt än den andra, kommit fram och tagit avstånd från oss, önskat att vi skulle lämna skolan och beskrivit för sina elever, som stått och lyssnat vid vårt bokbord, att de inte borde stå där, att vi är rasister och så vidare.
Om man har genomlevt detta och i närtid upplevt hur situationen ser ut på svenska skolor och om man dessutom har regelbunden kontakt med elever på svenska skolor tror jag att det är väldigt svårt att blunda för att vissa lärare, vissa rektorer och vissa skolor har brustit i sin objektivitet och saklighet.
Jag har full respekt för om det är så att denna typ av inspel inte dimper ned hos utbildningsministern regelbundet, men när man avskriver detta rakt av och säger att det är helt otänkbart att det skulle finnas någon form av vänstervridning i skolan är det väldigt många elever - konservativa elever - som upplever detta i sin vardag som absolut inte delar utbildningsministerns syn på saken.
Om man vill gå till botten med problemet och helt och hållet kunna avskriva påståendet från mig borde regeringen ta initiativ till att granska hur det ser ut på svenska skolor och inte minst granska om beslut från Justitieombudsmannen faktiskt efterlevs i praktiken.
Anf. 86 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att den svenska läroplanen, med dess skrivningar, är klar och tydlig. Den svenska regeringsformen är också klar och tydlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan också konstatera att den medborgare som är missbelåten med hur skolan sköter sitt viktiga demokratiska uppdrag har både tillsynsmyndigheter och huvudmän att vända sig till.
Jag utgår från att de svenska lärarna lever upp till det högt ställda förtroende som de har fått i och med vår regeringsform och våra grundlagar. Detta är ett förtroende som bygger på den svenska regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.
Därmed, fru talman, får jag tacka för denna interpellationsdebatt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.