Nya åtgärder inför klimattoppmötet i Paris
Interpellation 2015/16:172 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-11
- Överlämnad
- 2015-11-12
- Anmäld
- 2015-11-13
- Svarsdatum
- 2015-11-24
- Besvarad
- 2015-11-24
- Sista svarsdatum
- 2015-11-26
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Om knappt tre veckor inleds klimattoppmötet i Paris, COP 21. Alla parter till klimatförhandlingarna har åtagit sig att lämna in sina bidrag med klimatåtgärder inför Paristoppmötet, så kallade INDC:er (intended nationally determined contributions). FN:s sekretariat för klimatkonventionen UNFCCC har nu analyserat de bidrag som kommit in (i skrivande stund ca 160 stycken) och konstaterar att dessa bidrag inte räcker för att förhindra en global temperaturhöjning på över två grader Celsius.
Christiana Figueres, generalsekreterare för UNFCCC, har konstaterat att världens INDC:er i bästa fall kommer att leda till en temperaturhöjning på 2,7 grader under det här århundradet, men ökningen kan bli långt högre om världens länder inte genomför allt man lovat i sina bidrag.
Christiana Figueres uppmanar därför parterna till klimatkonventionen att göra mer för att minska utsläppen och hantera den klimatförändring som redan finns.
Sverige har inte presenterat något eget klimatbidrag, utan regeringen lutar sig mot EU:s INDC. EU:s klimatbidrag är ett av de kortare som inkommit till Paristoppmötet, knappt fem A4-sidor med det enda konkreta målet att EU ska minska sina utsläpp med minst 40 procent till år 2030. Ingenting om klimatanpassning, om finansiering, om tekniköverföring eller om hur utvecklingsländerna ska ersättas för de skador och förluster (”loss and damage”) som de i dag drabbas av på grund av klimatförändringen.
Det är på klimattoppmötet i Paris ett nytt klimatavtal ska antas. Det är där och då som världssamfundet måste kunna enas om att förhindra att världen går mot en okontrollerad och direkt farlig klimatförändring. Ska vi lyckas med det måste alla länder anstränga sig och göra mer. Sverige är ett land som borde vara synnerligen väl rustat för ett större klimatåtagande. Vi borde kunna göra mer för att minska våra utsläpp, för att få EU att anta ett ambitiösare minskningsmål, att föra över den senaste miljötekniken till utvecklingsländerna, ha ny och additionell klimatfinansiering och tillmötesgå utvecklingsländerna i deras krav på kompensation för de förluster och skador (”loss and damage”) som klimatförändringen medför i deras länder här och nu.
Jag vill med anledning av detta fråga klimat- och miljöministern:
- I ljuset av att de hittills presenterade klimatbidragen, INDC:erna, inte räcker för att förhindra en okontrollerad och direkt farlig klimatförändring, vad tänker regeringen göra?
- På vilket sätt tänker ministern tillmötesgå utvecklingsländernas vädjan om ökat stöd i klimatarbetet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:172
Webb-tv: Nya åtgärder inför klimattoppmötet i Paris
Dokument från debatten
- Tisdag den 24 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:32
- Protokoll 2015/16:32 Tisdagen den 24 novemberProtokoll 2015/16:32 Svar på interpellation 2015/16:172 om nya åtgärder inför klimattoppmötet i Paris
Protokoll från debatten
Anf. 1 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Fru talman! Jens Holm har frågat mig vad regeringen tänker göra i ljuset av att de hittills presenterade klimatplanerna, INDC:erna, inte räcker för att förhindra en okontrollerad och direkt farlig klimatförändring.
Jag delar bedömningen att alla de klimatplaner, INDC, som nu har lämnats in av olika länder och presenterats globalt inte räcker för att nå det temperaturmål som vi bör nå för att undvika klimatförändringar som ger stora negativa effekter.
Svar på interpellationer
Styrkan i klimatplanerna är till stor del uppslutningen. Att så många som 170 länder nu har lämnat sina klimatplaner inför mötet i Paris är en mycket positiv signal och ett tydligt bevis på att världens länder tar frågan på större allvar och vill bidra i arbetet mot klimatförändringarna.
I detta sammanhang är det är viktigt att vi ser klimatplanerna som ett golv och inte som ett tak. Därför är det helt avgörande att det skapas ett större stöd för den svenska linjen om att Parisavtalet ska bli dynamiskt med en översyn vart femte år där ambitionen i klimatplanerna kan höjas mot bakgrund av vad den senaste forskningen visar. Samlat behöver klimatplanerna över tid kunna hålla uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. För att det ska lyckas behövs betydligt ambitiösare åtaganden.
Men regeringen väntar inte utan höjer ambitionen i klimatarbetet i Sverige nu och kommunicerar detta tydligt också internationellt. Regeringens syn är att vi ska leda genom exempel och ta vårt ansvar. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Utsläppen ska minska i den takt som behövs för att en globalt hållbar utveckling ska ske. Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta, och ambitionen är att på sikt nå ett energisystem med 100 procent förnybar energi.
Regeringen har startat initiativet Fossilfritt Sverige, där svenska aktörer ges möjlighet att synliggöra hur de bidrar till övergången till ett land utan användning av fossil energi. Fossilfritt Sverige är också en del för att stärka Lima-Paris Action Agenda, LPAA, som är en del av de internationella klimatförhandlingarna just nu och som blir den internationella plattformen för icke-statliga aktörers klimatarbete inför klimatmötet i Paris. Med företag, kommuner och organisationer utmanar vi i Sverige andra länder och aktörer att bli fossilfria och höja ambitionen i närtid genom att bland annat ta steg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi.
Jens Holm har också frågat mig på vilket sätt jag tänker tillmötesgå utvecklingsländernas vädjan om ökat stöd i klimatarbetet.
Utvecklingsländerna är de som drabbas allra hårdast av klimatförändringarnas negativa konsekvenser, och de har behov av stöd till både klimatanpassning och omställning till en koldioxidsnål utveckling. Därför anser vi att avtalet i Paris bör omfatta stöd till de fattigaste och mest utsatta ländernas klimatarbete och anpassning till ett förändrat klimat genom finansiering, teknikspridning och kapacitetsutveckling.
Sverige är ett av världens allra mest ambitiösa länder när det gäller att bidra med klimatfinansiering i utvecklingsländer. Vi är största givare per capita i både Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden. Vi är också en av de största givarna i absoluta tal i Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna. Vid sidan av multilaterala insatser sker det också ett omfattande arbete bilateralt genom Sida. Detta har kommunicerats tydligt inom ramen för de internationella förhandlingarna och har mottagits mycket väl.
Under Världsbankens årsmöte i Lima i oktober tillkännagav finansministern att Sverige avser att nära fördubbla sitt multilaterala klimatbistånd år 2016 jämfört med 2015 års nivåer. Vårt engagemang kommer att fortsätta på mycket hög nivå. Vi uppmanar alla höginkomstländer att göra mer för att skala upp klimatfinansiering och vill också se att flera länder ska bidra till internationell klimatfinansiering.
Anf. 2 Jens Holm (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vill tacka klimat- och miljöministern för svaret på min interpellation. Med en vecka kvar till klimattoppmötet i Paris behövs det nu väldigt mycket mer insatser från världens länder för att man ska kunna få ett bra klimatavtal på plats, det håller jag verkligen med om.
I klimatförhandlingarna är det de industrialiserade länderna, de rika länderna, som har det historiska ansvaret för utsläppen av växthusgaser. Det är vi som har släppt ut mest, och därför har vi också ett ansvar för att gå före och minska våra utsläpp ytterligare. Vi har också ett ansvar för att hjälpa utvecklingsländerna med att föra över ny teknik och pengar så att de inte ska behöva göra samma misstag som vi har gjort.
Inför klimattoppmötet är det synd att Sverige som land inte har någon egen klimatposition. Vi har inget eget klimatbidrag att lämna in, utan vi lutar oss mot EU:s klimatbidrag. Det består av en ganska kort text på ungefär fyra A4-sidor där man lovar en sak, att minska utsläppen med 40 procent. EU säger ingenting om hur ny teknik ska kunna överföras till utvecklingsländerna, hur man ska kunna mobilisera pengar och hur utvecklingsländerna ska kunna få hjälp att hantera de skador och förluster som de drabbas av.
Därför behövs det länder som går före på klimatområdet. Jag blev glad över att höra klimat- och miljöministern lova att Sverige ska göra det. Men det finns fortfarande en hel del kvar att göra för att det hela ska bli konkret.
För några dagar sedan träffade jag en forskare från Bangladesh som är rådgivare till regeringen i Bangladesh. Han berättade för mig att man i hans land saknar den senaste tekniken. Han berättade också att mycket av den teknik som man behöver för att minska sina utsläpp och för att hantera klimatförändringarna redan finns, men den tekniken är väldigt dyr därför att den är låst i patent som stora bolag i Europa, Japan och Nordamerika har kontroll över. Den tekniken släpps inte fri till ett land som Bangladesh. Forskaren sa: Tänk, om vi på klimattoppmötet kunde identifiera de viktigaste miljöteknikerna och säga vilka som kan släppas fria till utvecklingsländerna för att de inte ska behöva betala dyra licenser och royaltyer bara för att använda sig av den tekniken!
Eftersom Åsa Romson tar upp frågan om teknikspridning undrar jag: Skulle det kunna vara ett förslag som Sverige kan tänka sig att biträda i Paris?
Fru talman! För några veckor sedan kom det ett brev till statsminister Stefan Löfven. Brevet är från Kiribatis president, Anote Tong. I brevet uppmanar Anote Tong Stefan Löfven och världens ledare att sluta upp bakom förslaget från Kiribati om att de inte ska ta mer kol i anspråk, att inte starta några nya kolgruvor. Jag undrar vad den svenska regeringen kommer att svara presidenten i öriket Kiribati. Tycker den svenska regeringen och klimat- och miljöministern att det är ett bra förslag att införa ett moratorium mot brytning av nya kolfyndigheter?
Vi i Sverige är en stor spelare genom Vattenfall, som använder väldigt mycket kol. Ifall Sverige som första industrialiserade land skulle kunna säga att vi stöder Kiribatis förslag om att inte ta nya kolgruvor i anspråk tror jag att det skulle få en fantastisk genklang inför toppmötet i Paris. Vad säger klimat- och miljöministern?
Anf. 3 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar för en engagerad debatt kring ett toppmöte om klimatfrågorna som jag vet att ledamoten Holm är djupt engagerad i. Det är väldigt bra att flera ledamöter av Sveriges riksdag kommer att närvara under mötet i Paris i de här viktiga frågorna. Det tror jag är en styrka för Sverige. Vi har mycket kunskap, medvetenhet, engagemang och idéer som behöver spridas.
Som ledamoten var inne på är det viktigt att Sverige är en tydlig röst internationellt, inte minst i de frågor där vi har en stark position som inte är helt bunden inom EU-kretsen. Det är det som handlar om finansiering och om mellanstatligt och bilateralt samarbete. Inte minst är Sveriges historiska och nuvarande mycket starka biståndsarbete en nyckel när det gäller att säkra att klimatfrågorna i grunden är en global solidaritetsfråga.
Jag har träffat flera företrädare för Bangladesh, som är ett av världens mest utsatta länder och redan i dag uppvisar klimatförändringarnas hemska ansikte. Man har saltvatteninträngning på oerhörda nivåer. Detta driver på en flykt från landsbygdsområden. Situationen är omöjlig och förvärras delvis av de klimatförändringar som redan nu äger rum.
Klimatfrågan är i grunden en global solidaritetsfråga, och Sverige har en tydlig roll i förhandlingarna. Det handlar om klimatfinansiering och kapacitetsutveckling, och precis som Jens Holm säger är det oerhört viktigt hur vi kan sprida befintlig teknik snabbare, i större skala och till fler länder. Vi välkomnar att arbete pågår med de kapacitetshöjande åtgärderna, även med fokus på hur ny teknik kan spridas mer inom ramen för FN-förhandlingarna. Det är också någonting som Sveriges regering stöder.
Jens Holm ställde en enskild fråga om ett brev. Jag kan säga att detta bereds inom ramen för arbetet i Regeringskansliet. Jag vet också att det har kommit in frågor om detta. Vi får återkomma till det i riksdagen. Jag noterar naturligtvis den allmänna frågan. Om alla världens kollager skulle brytas skulle det bli mycket svårt att över huvud taget klara klimatförändringarna. I världen har det i dag kommit upp en mycket starkare debatt om att det inte är ett möjligt scenario. Inte minst kan man säga att det inte heller är ett möjligt scenario i förhållande till de stora föroreningsutsläpp som koldriften innebär. Inte minst har detta fått Kina att börja tänka om i en del av de leden. Det är också den utmaningen vi ser i Europa, varför bland annat ett svenskt statligt bolag som Vattenfall börjar vända kol ryggen och i stället satsar på förnybara energitekniker.
Jag skulle vilja vidga Sveriges roll under klimatförhandlingarna till att verkligen vara en roll för hela det svenska samhället, inklusive ledamöter av Sveriges riksdag, som delvis har skilda uppfattningar inom den svenska politiken men som jag tror har en ganska enad position i fråga om att klimatutmaningen är en verkligt allvarlig utmaning som vi är skyldiga våra barn att komma till rätta med och som är möjlig för världen att ta sig an om vi tar oss i kragen och skapar ett hållbart samhälle.
Anf. 4 Jens Holm (V)
Fru talman! Klimat- och miljöministern tar upp klimatfinansiering i svaret till mig och berättar att Sverige är ledande i det avseendet. Det tycker jag är bra. Jag vill bara vara riktigt säker på att den klimatfinansiering, alltså de pengar till utvecklingsländerna som är utlovade, också ligger fast. För någon vecka sedan hörde vi finansministern prata om att biståndsbudgeten ska halveras och att läget för Sveriges finanser är väldigt ansträngt. Jag vill bara påminna om att Sverige fortfarande är ett rikt land. Vi har fortfarande väldigt mycket pengar. Våra fyra svenska storbanker gjorde vinster på nästan 100 miljarder kronor i fjol. Vi subventionerar miljöskadlig verksamhet med ungefär 50 miljarder kronor. Det finns alltså pengar att ta från. Men det vore bra att få det väldigt klart och tydligt att de löften som vi avgivit ligger fast och att inga pengar hotas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Initiativet om ett fossilfritt Sverige, som ministern tar upp i svaret till mig, är väldigt intressant. Det är jättebra att ni utmanar andra länder att bli fossilfria. Men för att det här initiativet ska bli riktigt bra måste det bli konkret i så måtto att vi vet när Sverige ska bli fossilfritt. Mina konkreta frågor till klimat- och miljöministern är: Vad finns det för datum för när Sverige ska bli fossilfritt? Hur ser den konkreta vägen ut för hur Sverige ska bli fossilfritt? Vilka konkreta åtgärdsförslag lägger regeringen fram inom kort för att det verkligen ska bli så?
Även vad gäller frågan om tekniköverföring tycker jag att det är viktigt att vara konkret. Jag nämnde Bangladesh, men jag kan också nämna Filippinerna. På ett tidigare klimattoppmöte berättade en av Filippinernas delegater för mig hur man behöver hjälp med avancerade datamoduleringsprogram för att kunna förutsäga extrema väderhändelser. Filippinerna har exempelvis drabbats hårt av tyfoner de senaste åren. Sådana här avancerade program finns, men de är skyddade av upphovsrätt. Om man vill använda programmen kostar det väldigt mycket pengar - pengar som Filippinerna inte har. Här tror jag att det finns en väldigt viktig roll för Sverige att spela i att driva på för att den här tekniken ska kunna spridas fritt. Inget fattigt land ska behöva drabbas av sådana här väderhändelser ifall det går att undvika dem. Jag undrar om ministern är beredd att lyfta fram de här frågorna mer konkret på klimattoppmötet i Paris.
Sedan gäller det brevet från Kiribati. Nu ser klimat- och miljöministern brevet från president Anote Tong, men jag skulle vilja veta om hon sett det tidigare. Har klimat- och miljöministern tagit upp det här brevet, som är ställt till statsminister Stefan Löfven? Jag får nu svaret att brevet bereds. Men president Tong vill helst ha ett svar före klimattoppmötet i Paris, och det är då vi verkligen kan få skjuts i den här frågan.
Tänk om Sverige som första industrialiserade land kunde gå ut och säga: Vi stöder Kiribatis folk. Vi tänker göra allt vi kan för att människor ska kunna bo kvar på de här öarna nordost om Australien. Vi backar upp förslaget om ett stopp för nya kolgruvor. Det är en av Sveriges positioner inför klimattoppmötet i Paris.
Kan vi få höra det före mötet i Paris, Åsa Romson?
Anf. 5 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Fru talman! En av de frågor som Jens Holm ställer handlar om på vilket sätt vi bättre kan stödja kapaciteten hos inte minst små önationer att klara det som kallas för "early warning systems" och annat som är oerhört väsentligt i de klimatförändringar som vi ser. Det handlar om anpassning och hur man bygger resilienta samhällen i en tid av stark klimatförändringspåverkan.
Jag kan meddela att Sverige stöder ett antal sådana initiativ. Inte minst har vi bidragit starkt till en särskild hubb som ska sprida kunskap om detta, ett kunskapscentrum. Vi bidrar också via SMHI med en särskild kunskapsplattform till flera av de afrikanska myndigheterna för att stärka deras kunskap om och bearbetning av hur man ska planera och stärka anpassningsåtgärderna. Det handlar väldigt mycket om kunskapsspridning. Jag håller med Jens Holm om att det är viktigt att kunskap kan flöda fritt mellan länderna, när vi ser att klimatfrågan i grunden är en solidaritetsfråga för hela världen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
En annan fråga handlade om den konkreta vägen mot att Sverige ska bli fossilfritt. Den beredningen pågår, och Jens Holm deltar själv i denna. Ett av de första beslut som mitt departement i regeringen levererade handlade om att säkra diskussionerna om framtida klimatmål och framför allt ett ramverk för hanteringen av hur vi i Sverige säkerställer att vi har en långsiktigt stabil klimatpolitik där vi säkrar utsläppsminskningar och omställning i samhället och utnyttjar de fantastiska möjligheter som Sverige har att bygga ett samhälle som i grunden gör sig oberoende och fritt från fossila bränslen.
Det är viktigt att vi kommer vidare med den uppgiften. Steget för att komma vidare med det är att det bereds i bred politisk diskussion. Den beredningen heter Miljömålsberedningen, och den sitter Jens Holm själv i. Så fort ni lämnar ett betänkande finns det material för Regeringskansliet att jobba med.
Jag tror att ingen ska betvivla att när Sveriges statsminister Stefan Löfven på måndag talar inför FN:s klimattoppmöte i Paris kommer han att tala om just dessa frågor och peka på positiva exempel. Sverige har kunnat visa att man kan minska klimatutsläpp. Sverige har positionen av en brygga i de internationella förhandlingarna.
Det gäller att förmedla essensen att det är en i grunden solidarisk global uppgift. Att få ett ambitiöst men också rättvist globalt klimatavtal är en mycket hög prioritet för den svenska regeringen. Det kommer statsministern att ge uttryck för på måndag vid klimattoppmötet.
Anf. 6 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag börjar med att ta upp frågan om klimatfinansiering. Jag vill återigen ställa frågan om vi kan vara helt säkra på att de pengar som utlovats kommer att betalas ut och finns kvar. Kommer klimat- och miljöministern att ta upp frågan med finansministern? Det är oroväckande att finansministern talar om en halvering av det totala biståndet, och så vidare. Det sänder helt fel signaler.
Ett fossilfritt Sverige är ett jättebra förslag. Men det är inte riktigt okej, Åsa Romson, att rulla tillbaka ansvaret för något som statsministern har gått ut med i regeringsdeklarationen till Miljömålsberedningen.
Jag läste direktivet till Miljömålsberedningen alldeles nyss. Där står att Miljömålsberedningen - som är den beredning som bland annat jag är med i - ska utreda ett klimatpolitiskt ramverk och hur Sverige kan få nollutsläpp till 2050. Ett fossilfritt Sverige bedömer jag som ett lite oliklydande mål. Det kan komplettera nollutsläpp till 2050, men det är inte exakt samma sak.
Jag tycker inte att ni ska sitta och vänta på Miljömålsberedningen. Jag vill se konkreta förslag här och nu som ställer om Sverige och gör Sverige fossilfritt. Sedan kommer det att finnas väldigt många bra förslag från Miljömålsberedningen. Det kan jag redan nu lova.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta är ett konkret medskick från mig. Det vore fantastiskt om Stefan Löfven på måndag i Paris kunde knyta an till den vädjan som kommer från öriket Kiribatis folk. Jag tror att folket i Kiribati talar å alla utvecklingsländers vägnar. Det vill att de industrialiserade länderna ska sätta stopp för ny utvinning av fossila energikällor och gå före i klimatpolitiken. Kiribatis folk förtjänar det. Jag hoppas att det blir den svenska positionen.
Anf. 7 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Fru talman! Det är inte bara Kiribatis folk som förtjänar att världens ledare tar klimatfrågan på allvar. Det är kanske den sista generationen politiker på jorden som kan ta frågorna på allvar på ett sådant sätt att vi kan ställa om våra samhällen till någonting som gör att våra barn och barnbarn har en tillräckligt livsduglig miljö att bygga sitt välstånd på.
Där har Sverige en väldigt tydlig och viktig position som jag redogjort för. Du ska inte tro att du behöver vänta på åtgärder för att vi ska minska utsläppen i Sverige, Jens Holm. Riksdagen har på sitt bord en budget som är föreslagen av regeringen med mångmiljarder i investeringar för att vi ska kunna minska utsläppen.
Det handlar om att vi ska få ordning på fordonsflottan så att fler bilar och lastbilar kan gå på förnybara bränslen, och vi får elbussar, laddstationer till elbilar och mer biogas i fordonsflottan och i andra delar. Det handlar om att vi kan få fortsatt energieffektivisering så att vi kan nyttiggöra de resurser vi har på ett vettigt sätt. Budgeten är full av klimatinvesteringar. Man behöver inte vänta på att Sverige tar steg mot ett fossilfritt samhälle.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.