Fru talman! Jens Holm har frågat mig vad regeringen tänker göra i ljuset av att de hittills presenterade klimatplanerna, INDC:erna, inte räcker för att förhindra en okontrollerad och direkt farlig klimatförändring.
Jag delar bedömningen att alla de klimatplaner, INDC, som nu har lämnats in av olika länder och presenterats globalt inte räcker för att nå det temperaturmål som vi bör nå för att undvika klimatförändringar som ger stora negativa effekter.
Svar på interpellationer
Styrkan i klimatplanerna är till stor del uppslutningen. Att så många som 170 länder nu har lämnat sina klimatplaner inför mötet i Paris är en mycket positiv signal och ett tydligt bevis på att världens länder tar frågan på större allvar och vill bidra i arbetet mot klimatförändringarna.
I detta sammanhang är det är viktigt att vi ser klimatplanerna som ett golv och inte som ett tak. Därför är det helt avgörande att det skapas ett större stöd för den svenska linjen om att Parisavtalet ska bli dynamiskt med en översyn vart femte år där ambitionen i klimatplanerna kan höjas mot bakgrund av vad den senaste forskningen visar. Samlat behöver klimatplanerna över tid kunna hålla uppvärmningen så långt under två grader som möjligt. För att det ska lyckas behövs betydligt ambitiösare åtaganden.
Men regeringen väntar inte utan höjer ambitionen i klimatarbetet i Sverige nu och kommunicerar detta tydligt också internationellt. Regeringens syn är att vi ska leda genom exempel och ta vårt ansvar. Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Utsläppen ska minska i den takt som behövs för att en globalt hållbar utveckling ska ske. Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta, och ambitionen är att på sikt nå ett energisystem med 100 procent förnybar energi.
Regeringen har startat initiativet Fossilfritt Sverige, där svenska aktörer ges möjlighet att synliggöra hur de bidrar till övergången till ett land utan användning av fossil energi. Fossilfritt Sverige är också en del för att stärka Lima-Paris Action Agenda, LPAA, som är en del av de internationella klimatförhandlingarna just nu och som blir den internationella plattformen för icke-statliga aktörers klimatarbete inför klimatmötet i Paris. Med företag, kommuner och organisationer utmanar vi i Sverige andra länder och aktörer att bli fossilfria och höja ambitionen i närtid genom att bland annat ta steg mot en cirkulär och biobaserad ekonomi.
Jens Holm har också frågat mig på vilket sätt jag tänker tillmötesgå utvecklingsländernas vädjan om ökat stöd i klimatarbetet.
Utvecklingsländerna är de som drabbas allra hårdast av klimatförändringarnas negativa konsekvenser, och de har behov av stöd till både klimatanpassning och omställning till en koldioxidsnål utveckling. Därför anser vi att avtalet i Paris bör omfatta stöd till de fattigaste och mest utsatta ländernas klimatarbete och anpassning till ett förändrat klimat genom finansiering, teknikspridning och kapacitetsutveckling.
Sverige är ett av världens allra mest ambitiösa länder när det gäller att bidra med klimatfinansiering i utvecklingsländer. Vi är största givare per capita i både Gröna klimatfonden och Globala miljöfonden. Vi är också en av de största givarna i absoluta tal i Anpassningsfonden och Fonden för de minst utvecklade länderna. Vid sidan av multilaterala insatser sker det också ett omfattande arbete bilateralt genom Sida. Detta har kommunicerats tydligt inom ramen för de internationella förhandlingarna och har mottagits mycket väl.
Under Världsbankens årsmöte i Lima i oktober tillkännagav finansministern att Sverige avser att nära fördubbla sitt multilaterala klimatbistånd år 2016 jämfört med 2015 års nivåer. Vårt engagemang kommer att fortsätta på mycket hög nivå. Vi uppmanar alla höginkomstländer att göra mer för att skala upp klimatfinansiering och vill också se att flera länder ska bidra till internationell klimatfinansiering.