Ny förköpslag
Interpellation 2024/25:286 av Ingela Nylund Watz (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-17
- Överlämnad
- 2024-12-18
- Anmäld
- 2024-12-19
- Svarsdatum
- 2025-01-16
- Besvarad
- 2025-01-16
- Sista svarsdatum
- 2025-01-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Det som sker på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden är av stor strategisk betydelse för samhällets utveckling och en central fråga för landets kommuner, som har bostadsförsörjningsansvaret och är angelägna att skapa goda och hållbara livsvillkor för medborgare och företag. Det var mot denna bakgrund som det under åren 1967–2010 fanns en lagstiftning som gjorde det möjligt för kommunerna att, med förköpsrätt, träda in i köparens ställe vid planerade fastighetsförsäljningar. Denna lagstiftning avskaffades 2010 utan att nya verktyg infördes och trots att två utredningar framförde att kommunerna behövde något redskap för långsiktig hållbar planering. Boverket ansåg till exempel att det skulle vara rimligt att ge kommunerna möjlighet till förköp för att klara utvecklingen i tät bebyggelse. Lagstiftaren tog dock ingen hänsyn till detta, och det huvudsakliga motivet att avskaffa lagen var att förenkla och förbilliga försäljningsprocesserna.
Mycket har dock hänt på fastighets- och bostadsmarknaden sedan 2010, och dessvärre har oönskade effekter av att lagstiftningen avskaffades uppstått på många håll i landet. Strategisk mark i kommunerna ingår dessvärre alltför ofta i avancerade köp- och säljupplägg som sällan syftar till annat än kortsiktig vinstmaximering. Än värre är dock att det i sammanhanget förekommer kopplingar till organiserad brottslighet. Södertälje är en kommun som tidigt uppmärksammat dessa risker och därför successivt skärpt markanvisnings- och tillsynsprocesser. Kommunen arbetar också aktivt med att skanna samtliga de processer som är aktuella i samband med mark- och fastighetsaffärer där kommunen har strategiska intressen. De redskap som kommunen i dag förfogar över räcker dock inte till.
Sedan den gamla lagen avskaffades har samhällets utmaningar vuxit, och den organiserade brottslighetens ökade närvaro på fastighets- och bostadsmarknaden kräver nya åtgärder. Mot denna bakgrund är det rimligt att överväga att återinföra den kommunala förköpsrätten eller att införa ny lagstiftning med syftet att ge kommunerna bättre möjligheter att klara sitt bostadsförsörjningsansvar, motverka den organiserade brottsligheten och att bidra till en sund samhällsutveckling. Den socialdemokratiska regeringen påbörjade våren 2022 ett sådant utredningsarbete. SD-regeringen förändrade emellertid direktiven till utredningen och begränsade uppdraget till att enbart komma med förslag i syfte att motverka organiserad brottslighet. Mot bakgrund av kommunernas bostadsförsörjningsansvar och behov av att kunna erbjuda såväl trygga, sunda miljöer för sina invånare som näringslivsutveckling och samhällelig utveckling är denna begränsning beklaglig.
Utredningen om digitala fastighetsköp och förköpsrätt vid fastighetstransaktioner, SOU 2024:38, presenterades i maj, och remisstiden gick ut i oktober i år. Utredningen föreslår bland annat att det ska införas en kommunal förköpsrätt vid särskilt motiverade situationer i syfte att motverka organiserad brottslighet. Det är, trots att det vore önskvärt med en bredare grund för kommunal förköpsrätt, ett angeläget och nödvändigt steg i rätt riktning. Det har nu emellertid gått snart två och ett halvt år sedan den socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet med att ta fram en ny förköpslag, men den SD-ledda regeringens hantering av utredningen har dessvärre bidragit till att försena införseln av ny lagstiftning. Kommunernas möjligheter att motverka och förebygga organiserad brottslighet på den lokala fastighetsmarknaden är därför fortsatt begränsade.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
När avser statsrådet och regeringen att komma med en proposition till riksdagen som möjliggör införandet av en ny förköpslag?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:286
Webb-tv: Ny förköpslag
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:57
- Protokoll 2024/25:57 Torsdagen den 16 januariProtokoll 2024/25:57 Svar på interpellation 2024/25:286 om ny förköpslag
Protokoll från debatten
Anf. 81 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig när jag och regeringen avser att komma med en proposition till riksdagen som möjliggör införandet av en ny förköpslag. Jag tackar Ingela Nylund Watz för interpellationen om denna viktiga fråga.
Den organiserade brottsligheten är systemhotande. Våldet, hoten, rekryteringen av barn och den kriminella ekonomin innebär både direkt och indirekt påverkan på människors trygghet och säkerhet liksom på samhällsviktiga funktioner. Jag vill börja med att slå fast att uppgiften att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är en av regeringens allra viktigaste.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den 2 juni 2022 gav den dåvarande regeringen en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till ny förköpslag. Den nuvarande regeringen ändrade i maj 2023 inriktningen på utredningens uppdrag till att lämna förslag på åtgärder för att motverka den organiserade brottsligheten och underlätta för det civila försvarets och det militära försvarets skydd.
Det finns tecken på att aktörer inom den organiserade brottsligheten har gett sig in på bostadsmarknaden och bland annat använder fastighetsaffärer för penningtvätt. Samhällets motståndskraft mot den här kriminaliteten måste förstärkas i grunden. Att stärka kommunernas förmåga att motverka den organiserade brottsligheten kräver flera verktyg. Möjligheten till förköp vid överlåtelser av fastigheter kan vara ett av dem.
Det försämrade säkerhetspolitiska läget har också förstärkt behovet av att främja Sveriges säkerhet och hävda Sveriges territoriella integritet. Utredningen har därför lämnat förslag på en statlig förköpsrätt av fastigheter för det civila och det militära försvaret.
Utredningens betänkande har under hösten varit ute på remiss, och det har inkommit många remissvar. Beredning av betänkandets förslag pågår inom Regeringskansliet. Det är i dagsläget för tidigt att säga när regeringen kan lämna en proposition till riksdagen.
Anf. 82 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Södertälje kommun uppmärksammade tidigt att fastigheter i allt högre grad blivit intressanta objekt för kriminella aktörer. Kommunen har därför successivt skärpt markanvisnings- och tillsynsprocesserna och arbetar aktivt med att skanna samtliga processer som är aktuella i samband med fastighetsaffärer där kommunen har strategiska intressen. Men de verktygen räcker inte. Därför behövs en ny förköpslag.
I januari förra året avslöjade DN att Södertälje tingsrätt, som ligger mitt i stadens centrum, ägs av en bolagskoncern som har direkt koppling till det så kallade Södertäljenätverket. Tingsrätten i Södertälje hanterar - precis som andra tingsrätter - mycket allvarlig grov brottslighet som mord, människorov och utpressning liksom välfärdsbrottslighet och penningtvätt. Många gånger är det dessvärre stökigt i lokalerna i samband med mål med anknytning till gängkriminella. Det skapar oro och otrygghet.
Tingsrätten ägdes tidigare av ett stort börsnoterat fastighetsbolag. Men när de valde att lämna Södertälje såldes fastigheten till ett litet lokalt bolag, som ganska snabbt köpte in sig i en större bolagskoncern. Det fick polis och åklagare att reagera kraftfullt, eftersom huvudägaren utreddes för grov brottslighet. Mycket kan sägas om detta, men jag vill bara använda det som illustration till hur viktigt det är att kommunerna får möjlighet att agera. De har ju den bästa kännedomen om den lokala fastighetsmarknaden.
Statsrådet säger att regeringen avser att agera kraftfullt och att det är viktigt att bekämpa den organiserade brottsligheten. Det är till och med en prioriterad fråga. Det är bra att regeringen har höga ambitioner. Vi är överens om väldigt mycket i detta. Men när det handlar om kommunernas möjligheter att leva upp till lagstiftningen om brottsförebyggande arbete, som vi fattade beslut om här i riksdagen förra året, är verktygen lite skrala. Det finns heller ingen gemensam definition av vad brottsförebyggande arbete är, vilket är ett problem i sig. Men det finns möjlighet att öppna dörren för att kommuner verkligen ska kunna agera kraftfullt, eftersom de har god kännedom om vad som sker på den lokala marknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Att återinföra förköpslagen - som avskaffades 2010 - är kanske just nu det enda effektiva verktyget för att stoppa kriminella aktörers framfart på fastighets- och bostadsmarknaden. Därför blir jag lite konfunderad när jag hör statsrådets svar. Jag tycker att statsrådets formuleringar är vaga. Statsrådet sa att en förköpslag kan vara ett verktyg men också att det inte finns någon tidsplan för när en proposition skulle kunna lämnas till riksdagen. Jag ställer mig alltså frågande till de höga ambitionerna när det gäller att bekämpa grov organiserad brottslighet. Gäller de inte när det handlar om att ge kommunerna verktyg att agera mot den här typen av kriminalitet? Är det bara vackra ord?
Anf. 83 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Jag uppfattar det som att ledamoten har ett starkt engagemang för detta. De berättelser, ögonblicksbilder och beskrivningar av verkligheten som ledamoten tar upp är ju anledningen till att vi behöver skärpt lagstiftning på det här området. Syftet är att komma åt organiserad brottslighet men också att möjliggöra förköp vad gäller totalförsvarets behov.
Herr talman! Det är möjligt att jag skulle ha betonat svaret på ett annat sätt: En förköpslag kan vara ett verktyg. Det behövs många verktyg för att bekämpa den organiserade brottsligheten, och det här kan vara ett av dem.
Herr talman! Det är lite förvånande att tonläget är förhållandevis högt. Det var ju vår regering som fick skärpa direktivet till utredningen vars förslag vi nu diskuterar. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte utredningen med det övergripande syftet att ge kommunerna verktyg att bedriva en aktiv markpolitik - inte att motverka organiserad brottslighet. Det är alltså bakgrunden till vårt tilläggsdirektiv.
Vårt tillägg innebar skärpt fokus på just organiserad brottslighet. Hade det varit med från början, herr talman, hade vi haft ett beredningsunderlag på plats tidigare. Vi fick i stället skärpa utredningens direktiv och har nu ett underlag på bordet. Utredningen är klar och har remitterats, och vi bereder detta.
Det finns alltså möjligen visst utrymme för självrannsakan. Om man tycker att det borde ha varit på plats för länge sedan fanns det möjligheter redan när man tillsatte utredningen att rikta den mot just organiserad brottslighet. Det gjorde inte den förra regeringen. Därför gjorde vår regering det genom ett tilläggsdirektiv som gett ett betydligt skarpare underlag till att få en ny förköpslag på plats. Fokus ligger på att bekämpa kriminalitet och underlätta för totalförsvaret.
Anf. 84 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Jag tänker inte ledas in i en pingpongmatch om vem som bär skuld till vad. Vi står med ett reellt problem här. Nu är nu, och då var då.
Jag är den första att erkänna att jag gärna hade sett sådan här lagstiftning betydligt tidigare. Det var inte möjligt. Däremot är det nu tre år sedan den socialdemokratiska regeringen började arbeta med en ny förköpslag, och jag är helt säker på att vi inte har haft något emot de tilläggsdirektiv som den här regeringen kom med. De var bra. Jag har inget emot dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vad vi gemensamt måste göra nu är att bestämma oss för om kommunerna ska få den här möjligheten - kanske lite sent men ändå. Ska de få möjligheten, eller ska de inte få den? Den frågan äger ju regeringen, och det är därför jag ställer frågor.
Det är också därför jag blir lite konfunderad när jag hör svaret. Statsrådet får ursäkta mig, men att detta kan vara en möjlighet eller ett instrument är fortfarande en väldigt vag formulering.
Varför anar jag oråd? Jo, jag har tagit del av remissvaren. Många kommuner, Sveriges Kommuner och Regioner och Ekobrottsmyndigheten är väldigt tydliga med att det här är lagstiftning som måste komma på plats. Inte minst Ekobrottsmyndigheten har väldigt tydliga skrivningar i sitt svar om hur utvecklingen av brottsligheten på marknaderna för bostadsmark och fastigheter har sett ut på senare år.
Jag har också läst andra remissvar, inte minst från de stora privata fastighetsägarna, som med all önskvärd tydlighet talar om för regeringen att detta vore att göra våld på den privata företagsamheten.
Det är väl inte så underligt att jag som socialdemokratisk företrädare med god kännedom om vilka relationer den här regeringen har, inte minst med privata företag, tillåter mig att fundera över vad det kan vara som gör att regeringen är så tveksam och varför regeringen är så vag i sitt svar på mina frågor.
Jag är nämligen rädd att de uttalanden som justitieminister Strömmer, i samband med att DN-artikeln om tingsrätten i Södertälje publicerades, gjorde om att det vore rimligt att införa en ny förköpslag var lite grann en stundens ingivelse. Det ska jag naturligtvis fråga honom om när jag får tillfälle, men jag har ju statsrådet som är ansvarigt för frågan här nu.
Därför tycker jag att det är rimligt att kräva av regeringen att tala om här i dagens debatt ifall regeringen över huvud taget tänker komma till riksdagen med en proposition som skulle ge möjligheter för kommunerna att utöva förköpsrätt när det finns risk att man annars skulle sätta viktiga strategiska fastigheter i händerna på kriminella aktörer - eller om det är så att regeringen har fått kalla fötter därför att många av de stora privata fastighetsbolagen tycker att det här är en förfärlig idé. Det vore intressant att få ett konkret och tydligt svar på den frågan.
Det är också så att den brottslighet som vi nu ser äta sig in på marknaderna för bostadsmark och fastigheter runt om i vårt land inte är någon isolerad företeelse. Det är bara ett av olika brottsupplägg som innehåller många andra typer av kriminalitet inom samma hank och stör. Det kan handla om arbetslivskriminalitet, fusk med sophantering eller vad det nu må vara. Men det handlar om en mycket bredare problematik än bara fastigheterna.
Min direkta fråga är: Kommer regeringen att komma med en proposition över huvud taget?
Anf. 85 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Det är många frågor som ledamoten vidrör här.
Ledamoten påstår att mitt svar är vagt, herr talman. Ledamoten har förstås all rätt att tycka precis vad hon vill om en ministers svar här i kammaren. Men var det något som var vagt var det de utredningsdirektiv som den förra regeringen gav. Det handlar inte om en pingpongmatch på något sätt, utan det handlar om att idka någon form av självrannsakan när man riktar väldigt tuff kritik mot regeringen i en fråga där man faktiskt bär ansvar för att arbetet har sinkats i den mening som ledamoten är inne på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det var nämligen så att de utredningsdirektiv som gavs till den här utredningen från början inte över huvud taget hade med det brottsförebyggande perspektivet. Ni nämnde inte ens det brottsförebyggande perspektivet i de utredningsdirektiven. Det var därför vår regering gjorde detta, med tanke på just den problematik som jag delar ledamotens syn på. Vi ser att det här är ett viktigt område. Vi ser att det är ett område där det är rimligt och skulle vara lämpligt att ha förköpslagstiftning riktad mot just organiserad brottslighet och även för totalförsvarets behov.
Det var den inriktning som vi gav utredningen. Vi fick ett underlag. Nu är det ute på remiss. Vi har förstås inga ambitioner att dra det här i långbänk utan kommer att bereda det i så högt tempo som möjligt. Men anledningen till att vi inte har detta på plats redan i dag vågar jag påstå är att man missade det brottsförebyggande perspektivet mot organiserad brottslighet från början. Det fick vi städa upp, och det har vi nu gjort.
Jag hoppas att jag kan lugna ledamoten med att vi kommer att fortsätta bereda det här med inriktningen att det ska bli en proposition och ny lagstiftning som blir ett viktigt verktyg för att bekämpa grov organiserad brottslighet och ge stöd till totalförsvaret och totalförsvarets behov.
Jag har ägnat många år åt arbete i riksdagens justitieutskott, så jag är mycket väl medveten om att de satsningar som behöver göras för att bekämpa brottsligheten inte bara handlar om de historiskt stora satsningar vi gör på svensk polis och inte bara handlar om mycket effektiva åtgärder vad gäller sociala förebyggande insatser med familjestödsprogram, förbättrade åtgärder för socialtjänsten och ändringar i sekretesslagstiftningen som gör att man kan samarbeta bättre för att förhindra att unga rekryteras och dras in kriminalitet. Väldigt mycket handlar också om att få med hela samhället, inte minst fastighetssidan och fastighetsägare.
Det är det som den här lagstiftningen kommer att syfta till. Men nu är vi i ett läge där vi bereder förslaget från en utredning. Det har remitterats. Det har sin gång. Jag kan dock lugna ledamoten med att säga att det här inte är något som ligger på hyllan. Det är ett av regeringens viktiga, prioriterade områden för att bekämpa brottslighet.
Sedan tycker jag att ledamoten gör en lite för stor poäng av mitt svar att det här kan vara ett av verktygen. Det är en hel verktygslåda som behöver finnas på plats för att vi ska lyckas trycka tillbaka brottsligheten, och statistiken visar att den här regeringen hittills har varit framgångsrik i det arbetet. Vi är inte på något sätt klara.
Jag uppskattar att ledamoten understryker att det här är något som vi i grunden är överens om. Då hoppas jag också på stöd i det fortsatta arbetet.
Anf. 86 Ingela Nylund Watz (S)
Herr talman! Jag tillåter mig att vara oroad över att regeringen uttrycker sig vagt i sitt svar.
När jag skrapar på ytan och läser remissvaren från de tunga privata fastighetsägarna i Sverige tror jag att regeringen har lite bekymmer med att övertyga också dem om att lagstiftning om att i vissa fall ge kommunerna möjlighet att gå in och göra förköp är en rimlig väg att gå när vi totalt sett behöver tillföra nya verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten. Det är inte konstigt att en högerregering lyssnar på privata särintressen, så jag tillåter mig att vara oroad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som jag sa i mitt förra inlägg är jag den första att säga att jag tycker att det hade varit mycket bättre om den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte också hade haft det här perspektivet. Att det sedan tillkom välkomnar jag, inte minst ur Södertäljes perspektiv. Jag tycker att det är bra. Men då var då, och nu är nu. Nu är det statsrådet Carlson som har ansvaret för att föra det här till ett beslut i Sveriges riksdag, och av det man kan utläsa ur interpellationssvaret blir man inte övertygad om att det kommer att komma en proposition till riksdagen över huvud taget. När statsrådet försöker svara här och säger att det finns gott hopp om att man ska kunna komma till riksdagen, vilket statsrådet alldeles nyss sa, blir jag inte mindre otrygg.
Jag ger nu statsrådet en sista chans. Kommer regeringen under den här mandatperioden att leverera en proposition till riksdagen med ett förslag som gör det möjligt för kommunerna att gå in med förköp i ett läge där man ser risker för att den organiserade brottsligheten annars etablerar sig på den lokala fastighetsmarknaden - ja eller nej?
Anf. 87 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Det finns alla möjligheter för ledamoten att gå tillbaka och titta i protokollet och se skriftligt vad jag sa muntligt: att det nu pågår ett arbete för att bereda förslaget. Ambitionen och riktningen är att det ska komma fram ett lagförslag som gör att vi får på plats en ny förköpslagstiftning riktad just mot organiserad brottslighet och totalförsvarets behov. Det är det arbete som pågår.
Ledamoten vet mycket väl hur arbetet fungerar. Vi tillsätter utredningar och inhämtar synpunkter för att vi ska få ett så bra underlag som möjligt. Jag har i dag inget besked om tidsplanen för när ledamoten kan förvänta sig en proposition på riksdagens bord. Men arbetets riktning är förstås att vi ska förändra lagstiftningen för att det här ska bli ett av de verktyg som kan användas i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det hoppas jag ska lugna ledamoten. Alla andra som har lyssnat på den här debatten har nog redan lugnats.
Med detta tackar jag för engagemanget och för diskussionen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.