Nordiskt e-recept
Interpellation 2024/25:570 av Eva Lindh (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-03-28
- Överlämnad
- 2025-03-31
- Anmäld
- 2025-04-01
- Sista svarsdatum
- 2025-04-22
- Svarsdatum
- 2025-04-28
- Besvarad
- 2025-04-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Socialdemokraterna i Nordiska rådet har länge drivit frågan om möjligheten att hämta ut e-recept (elektroniska recept) i hela Norden. Om vi ska vara en integrerad region där man ska kunna leva och verka på båda sidor gränsen är detta en enkel men viktig åtgärd. Sedan 2019 finns det en rekommendation från Nordiska rådet till Nordiska ministerrådet att prioritera frågan, men än i dag kan du inte hämta ut ditt e-recept när du passerar gränsen till något av våra nordiska grannländer.
Svaret har hittills varit att regeringarna väntar på EU, men EU har redan en lösning för att medlemmar i EES ska kunna dela recept över gränserna. Bor du i Finland kan du redan i dag tack vare EU:s e-hälsoinitiativ hämta ut e-recept i Estland, Polen, Kroatien och Portugal, men inte i något av de nordiska länderna.
I Sverige finns en färdig utredning, Utredningen om E-recept inom EES, och om regeringen skulle förverkliga dess förslag skulle svenska medborgare kunna hämta ut e-recept i Finland redan nästa år. Norge, Danmark och Island deltar däremot inte i det europeiska e-hälsosamarbetet, och därför krävs andra beslut och annat agerande.
Vi har en gemensam vision om att Norden ska bli världens mest integrerade region. Under pandemin lärde vi oss att det nordiska samarbetet är så avgörande för oss; vi kan inte förlita oss på att EU löser våra gränshinderproblem. Det är nu hög tid att Norden går före i sådana här frågor, som det uppenbart skulle förenkla för människor i vår region om de blir lösta. Det finns ett stort engagemang för att lösa gränshinder bland Nordiska rådets medlemmar.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Avser statsrådet att agera för att möjliggöra för nordiska medborgare att hämta ut e-recept inom Norden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:570
Webb-tv: Nordiskt e-recept
Dokument från debatten
- Måndag den 28 april 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:106
- Protokoll 2024/25:106 Måndagen den 28 aprilProtokoll 2024/25:106 Svar på interpellation 2024/25:570 om nordiskt e-recept
Protokoll från debatten
Anf. 1 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag avser att agera för att möjliggöra för nordiska medborgare att hämta ut e-recept inom Norden.
Expediering av e-recept mellan länder har tidigare behandlats inom ramen för Utredningen E-recept inom EES, vilket även Eva Lindh lyfter i sin fråga. Utredningen lämnade förslag som skulle kunna möjliggöra utbyte av e-recept inom EES. Utredningen rekommenderar bland annat ett antal lag- och förordningsändringar för det ändamålet.
Efter utredningens slutrapportering har däremot mycket hänt på EU-nivå. Förordningen om det europeiska hälsodataområdet, ofta förkortat EHDS, trädde i kraft den 26 mars i år. Förordningen ställer bland annat krav på medlemsstaterna att möjliggöra utbyte av e-recept sinsemellan genom den gränsöverskridande infrastrukturen MyHealth–EU, vilket skiljer sig från dagens frivilliga samarbeten mellan medlemsstaterna.
Regeringen utsåg i januari 2024 Mats Nilsson att biträda Socialdepartementet med att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata. I uppdraget ingår bland annat att anpassa svensk rätt till förordningen om det europeiska hälsodataområdet. I direktiven till utredningen ingår att beakta de förslag som lämnats i bland annat betänkandena E-recept inom EES (SOU 2021:102) och Patientöversikter inom EES och Sverige (SOU 2023:13) gällande utbyte av e-recept och patientöversikter.
Parallellt pågår ett intensivt förberedelsearbete hos E-hälsomyndigheten med att möjliggöra för utbyte av bland annat e-recept över landsgränserna i enlighet med de krav som ställs enligt EHDS.
I och med att arbetet med implementeringen av EHDS pågår för fullt bör fokus framgent ligga på den unionsövergripande lösningen och alltså inte på en egen nordisk lösning vid sidan av det nya EU-systemet. Att inrätta tillfälliga bilaterala eller regionala lösningar får ses som ett potentiellt tids- och resurskrävande dubbelarbete mot bakgrund av den nya ordning som förväntas inträda i och med att EHDS bestämmelser börjar implementeras. En särskild nordisk lösning skulle således riskera att leda till att vi inrättar parallella system, vilket i sin tur riskerar att försena arbetet med EHDS eftersom det är samma personella resurser som behövs för e-recept inom EU som inom Norden.
Med det sagt kommer jag och socialministern, som ansvarar för de digitala frågorna, att fortsätta följa frågan även framgent.
Anf. 2 Eva Lindh (S)
Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!
Vi socialdemokrater har drivit frågan om e-recept under många år. Anledningen är att vi ser att detta inte fungerar. Låt mig börja med att berätta vad e-recept är, om nu någon skulle fundera på det.
Tidigare var vi tvungna att hålla reda på den där gula lappen med receptet som vi fick utskrivet hos läkaren. Nu kan man gå med sin legitimation och få ut sin medicin. Det innebär att jag inte behöver ta med de gula lapparna mellan Stockholm och Linköping, som jag ofta reser emellan, eller någon annanstans.
Men när det gäller att resa mellan våra nordiska länder är det stopp. Då är det inte möjligt att göra på det sättet. Vi nordiska länder har en vision att Norden ska vara den mest integrerade regionen, det vill säga det område där vi kan resa lättast och enklast och enklast kan leva i ett land och arbeta och verka i ett annat. Men det här ställer till problem, som en av mina partikollegor tydligt fick erfara när han hade glömt sitt recept hemma. Det kan få väldigt stora konsekvenser.
Under de år som vi har drivit frågan har vi haft en politisk dialog, och vi har fört samtal många gånger. Varje gång får vi svaret att vi ska vänta på EU. Samtidigt ser vi att Finland, till exempel, har gjort detta möjligt. Man kan åka från Finland till de baltiska länderna och få ut sin medicin. Mellan de länderna fungerar det; man har gjort en överenskommelse.
När vi, några ledamöter från välfärdsutskottet i Nordiska rådet, var i EU och träffade de högsta cheferna på området sa de: Vänta inte på oss, utan gå före! Då kan vi ta efter det system som finns och som utarbetas så att man faktiskt kan göra detta möjligt. Så vänta inte, gå före!
Även om vi nu, precis som statsrådet så förtjänstfullt har redogjort för, har allt det arbete som har pågått och som pågår har vi inte lösningen på bordet i dag eftersom Nordiska ministerrådet säger: Vänta på EU! Och EU säger: Gå gärna före! I Nordiska rådet finns bland oss parlamentariker en gemensam frustration över att ingenting händer.
När det gäller gränshinderfrågorna, alltså när det finns hinder för att resa, leva, bo och verka i våra olika nordiska länder, finns det en hel del frågor på just hälso- och sjukvårdsområdet. Det här är en väldigt tydlig och konkret sådan fråga.
Därför är frågan: Vem har rätt? Borde vi inte kunna gå före och ta efter de länder som ändå har gjort detta möjligt och som också tillhör EU? Så kan vi göra det här möjligt mycket snabbare än om vi ska vänta på att det händer något i vårt gemensamma europeiska arbete.
Anf. 3 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman och ledamoten! Jag vet att ledamoten har ett långvarigt och gediget engagemang i nordiska frågor. Varför tidigare socialdemokratiska regeringar inte har tryckt på i den här delen kan jag inte svara på. Men jag tror – och nu tar jag i – att vi har samma uppfattning i dag som man, alltså tidigare regeringar, hade då: Eftersom EHDS är på gång är det fel att ha dubbla system.
Jag tror att det kan ha varit skälen till att tidigare socialdemokratiska regeringar i Nordiska ministerrådet inte tog de initiativ som ledamoten kanske hade önskat. Jag tror att det var en riktig åtgärd.
Låt mig även vara lite frank och säga att jag inte tror att EU har svarat våra nordiska länder att vi ska gå före, för så ser inte arbetet med EHDS ut. Jag vill i så fall gärna veta vem i EU som har svarat för EU att vi ska gå före.
Det här bygger på att vi sätter standarder som är gemensamma i EU och att vi implementerar dem i Sverige. Det är inte så att det är ett lands standarder som resten kommer att följa efter – tyvärr, för det hade kanske varit önskvärt. Men det hade inte varit Sveriges standarder, för vi har legat långt efter när det gäller digital vårdinformation. Vi har inte haft de nationella standarder som skulle ha gjort det möjligt för oss att docka ihop med Finland eller Baltikum. Det är det vi har saknat i systemet.
Nu är det på gång. Ansvarig minister är socialministern. Färdplanen presenterades sommaren 2023, och arbete pågår i alla dess delar. Men vi behövde själva göra ett arbete på hemmaplan för att kunna docka in i alla andra system, oavsett om det hade varit ett nordiskt system eller det europeiska system som nu är på gång.
I nuläget kan jag som sagt inte riktigt svara på vad som har sagts i tidigare diskussioner. Ingenstans i de beslut som har fattats här i kammaren eller från tidigare socialdemokratiska regeringar har jag noterat att man har valt att avvakta EHDS och hellre vill ha en nordisk lösning. Att man har ett nordiskt intresse av detta förstår jag dock till fullo.
När jag senast mötte mina kollegor i Nordiska ministerrådet, för två veckor sedan, var flera frågor uppe som inte var precis den här, men som ändå var angränsande. Vi var då väldigt noggranna med att säga att vi inte vill ha särlösningar. Vi vill ha gemensamma, stora lösningar. Inte minst vill vi säkerställa att de nordiska länder som inte är med i EU ska ha möjlighet att docka in och få tag i standarderna och kunna bli en del av systemet genom överenskommelser. Men ett gemensamt europeiskt system med standarder är det som är vägen framåt, ingen särlösning någon annanstans.
Det är just invånare i gränsområdet som till vardags behöver våra förändringar. De behöver ofta till vardags kunna använda och nyttja våra båda länder parallellt, helt enkelt. Det har blivit ganska mycket svårare sedan pandemin.
Vi besökte Torneå vid vårt ministerrådsmöte. Det är ett typexempel på där man förr inte tittade på var gränsen gick utan levde naturligt mellan länderna. Sedan kom pandemin, som satte upp hinder, fysiska sådana. I dag försöker man hitta tillbaka till varandra, men det är svårt. Det kommer att ta lång tid, tror jag, innan vi får den här riktiga integrationen. Det är alltså mycket arbete som behöver göras.
Självklart är det enstaka personer som reser, som både ledamoten och jag, som skulle ha nytta av detta. Men jag tänker främst på alla invånare i gränsområden som behöver fungerande lösningar.
När vi arbetar med EHDS framöver är det därför viktigt att vi får med oss våra nordiska kollegor, så att vi gör det här gemensamt. Men det ska inte vara någon särlösning i Norden parallellt med EHDS – det är regeringens uppfattning i dag.
Anf. 4 Eva Lindh (S)
Herr talman! Jag ska ge statsrådet några svar.
Vem har sagt vad? Ja, vi mötte ju cheferna – ledningen – som är ansvariga för de här frågorna i EU. De sa: Det finns inget problem med att Nordiska rådet eller Norden i sig, de nordiska länderna, går före. Så gör det!
Vi har inte ett intresse av att göra något i stället för något annat, utan det här är just att gå före. Vi tänker att det faktiskt skulle vara möjligt att göra detta och att lösa det här tidigare.
Min fråga till statsrådet blir: När tror statsrådet att det här blir konkret verklighet? Det handlar om de människor som lever i dessa områden, precis som statsrådet nämner. Den största vinsten är för människor som, som jag sa tidigare, bor och lever i ett nordiskt land och verkar eller arbetar i ett annat nordiskt land. Det är många som reser mellan länder. Det här skulle underlätta väldigt mycket för dem.
När skulle det här vara tydligt och ge en konkret effekt, som blir verklighet för de människorna?
Sedan gäller det detta med vem som har gjort vad. Jag kan bara konstatera att alla partier i Nordiska rådet är helt eniga om att det här är en prioriterad fråga. Ledamöter från alla partier i Norden kommer att ställa samma fråga till sina ministrar. Vi tycker nämligen att vi har väntat länge nog.
Sedan vi lämnade in det här medlemsförslaget i Nordiska rådet har det gått sex år. Oavsett vem som har suttit i regering i Sverige, Norge, Finland, Island eller Danmark har det inte blivit verklighet. Jag är inte intresserad av att debattera vem som har gjort vad eller inte. Ingen har gjort tillräckligt för att det här ska bli verklighet.
Nu ställer vi gemensamt frågor till våra regeringar i våra nordiska länder. Det är jag glad för. Man delar bedömningen av behovet men undrar också: Vad finns det för praktiska hinder? Precisera de hinder – praktiska, tekniska eller juridiska – som kvarstår i dag! Det är den gemensamma frågan, som vi kommer att ställa.
Min fråga är: När kommer det här att bli verklighet, om vi nu väntar på EU?
Det här är väl mer en information till alla som lyssnar: Det finns inte någon skiljelinje mellan partierna i Nordiska rådet. Vi tycker att det här är en viktig fråga. Den fråga som ställs till alla ministrar som har ansvar för de här frågorna i våra nordiska länder är: Vilka är hindren i dag när det gäller att faktiskt gå före och göra detta möjligt mellan våra nordiska länder redan nu?
Anf. 5 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! Tack, ledamoten, för kompletterande medskick och synpunkter!
Hindret är att vi saknar digital infrastruktur för sjukvården i Sverige. Det har vi saknat. Vi har inte haft de standarder som krävs. Nu pågår det arbetet. Vi kan inte docka in hos någon annan förrän vi själva har det på plats.
Som framgår av mitt svar är det som också hindrar att vi inte har gjort hemarbetet. Det är inte så att vi väntar på EU. Vi gör vårt eget arbete för att kunna docka in i alla system som kommer. Jag refererade till utredaren Mats Nilsson, som arbetar intensivt med det här. Det finns fler utredningar, ska jag säga, men det får ledamoten gärna ta med ansvarig minister.
Vi måste göra många saker nu för att kunna docka in i systemet. Men som jag uppfattar det efterfrågar ledamoten att vi samtidigt ska gå fram med ett eget nordiskt system. Det kommer vi inte att göra. Vi kommer att jobba med EHDS och möjliggöra att också resten av Norden kan finnas med i samma system. Att göra två parallella system funkar inte. Det handlar om att göra de standarder som krävs för att man ska kunna docka in i EHDS, om att se till att de blir öppna på lämpligt sätt och om att komma överens mellan stater när det gäller övriga nordiska länder.
Det är den linje som vi har från regeringens sida och som jag tycker är den enda rimliga.
Jag är fullt medveten om att partiernas uppfattning i Nordiska rådet skiljer sig från partiernas uppfattning i regering, det vill säga ministerråd.
Som jag sa: Jag kan inte veta säkert vad tidigare regeringar har tyckt. Men som jag uppfattar det har vi samma uppfattning i dag. EHDS är det som vi ska göra gemensamt. Sedan dockar vi in resten av Norden när vi har det på plats. Om det kan göras samtidigt är snarare en fråga för utredare som håller på med precis de här frågorna. De kommer säkert att återkomma med svar på detta – vad som är möjligt och inte.
Anf. 6 Eva Lindh (S)
Herr talman! Min fråga var: När tror statsrådet att det här blir synligt i verkligheten för de människor som lever och verkar i dessa områden? När blir det här verklighet? Jag tänker till exempel på dem som bor i Sverige och som jobbar i Norge. En av de längsta gränserna mellan två länder är mellan Sverige och Norge, och där är det många som just har en vardag i de två länderna.
När bedömer statsrådet att det här skulle bli verklighet – om våra nordiska länder inte går före med en lösning? Det är det som är frågan.
Vi kan fråga ytterligare om vad den socialdemokratiska regeringen gjorde. Men alla nordiska regeringar och företrädare har sagt: Vi väntar på EU. Det har inte varit något särskiljande svar från något av de nordiska länderna. Det är väl där någonstans som frustrationen ligger, att vi i sex år har väntat på att det ska hända någonting i EU. Vi skulle ju kunna gå före tillsammans.
Det finns absolut en frustration, och den har ökat eftersom svaret bara blir: Vi väntar på EU. Det är väl därför som vi gemensamt gör en aktion, för att tillsammans få ett svar från alla ansvariga ministrar i de nordiska länderna. Vi behöver gå före och lösa de hinder som finns när det gäller att leva och verka i de olika nordiska länderna eftersom vi har så mycket samarbete och utbyte. Även om inte allting är lika är våra nordiska länder mer lika än Sverige och andra länder utanför Norden.
När bedömer statsrådet att det här kan bli verklighet?
Anf. 7 Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Herr talman! När? Det får ledamoten fråga ansvarig minister om – om det finns något särskilt datum. Men vi vet när EHDS börjar gälla. Beslutet är fattat, och alla länder som tillhör EU står bakom det.
När det gäller det som ledamoten frågar efter ska jag vara väldigt rak. Just nu pågår arbete i Sverige. Vi väntar inte på någon. Det pågår många utredningar för att vi ska kunna docka in i EHDS. Detsamma gäller resten av de länder i Norden som ingår i EU. Alla jobbar med att få in sitt land i EHDS.
Ledamoten efterfrågar att vi samtidigt ska göra någonting som bara gäller för Norden. Nej, vi är nog ganska överens om att det inte är någon bra modell. EHDS är det spår som vi har. Då behöver alla jobba på hemmaplan för att klara ut att man har den digitala vårdinfrastruktur som krävs. Sedan ser man till att standarder gör att man kan docka i varandra. Som jag sa handlar det också om att möjliggöra för övriga länder, som inte ingår i EU men som vi har ett nära partnerskap med, att vara med i EHDS på lämpligt sätt. Det kan gälla primäranvändning av vårddata men också sekundäranvändning, vilket är oerhört intressant också för forskning och utveckling.
Det är de frågorna vi bär med oss i arbetet framåt. Men det är ansvarig minister, socialminister Jakob Forssmed, som kan ge mer specifika svar.
Några parallella system kommer vi inte att bygga upp, utan det är det som vi gör gemensamt. Vi vill gärna se att hela Norden är med i det arbetet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.