Nödvändig upprustning av skollokaler

Interpellation 2013/14:135 av Fridolin, Gustav (MP)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2013-11-19
Anmäld: 2013-11-20
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält: 2013-11-28
Sista svarsdatum: 2013-12-03
Besvarad: 2014-01-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 november

Interpellation

2013/14:135 Nödvändig upprustning av skollokaler

av Gustav Fridolin (MP)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Arbetsmiljöverket genomför just nu ett särskilt arbete med att intensifiera granskningen av luften och inomhusmiljön i Sveriges skolor. Anledningen är att luftens kvalitet är dålig, och att underhåll av skolor ofta dröjer länge av ekonomiska skäl. I anmälningar till Arbetsmiljöverket som rapporterats om i medier framkommer att skyddsombud uppger att man i en femtedel av de anmälda fallen rörande fukt- och mögelskador eller dålig ventilation känt till problemen i mer än två år. Det uppges också att problemen i vissa fall varit kända i många fler år än så, utan att de åtgärdats. TV4 Nyheterna har rapporterat om att varannan kommun avstår från att göra kontroll av inomhusventilationen.

En analys av Energimyndigheten och Boverket från 2007 visar att inomhusklimatet i Sveriges skolor innebär allvarliga problem för hälsan och pedagogiken. Tre av fyra skolor hade då så dålig luft att den skapar hälsoproblem bland elever och skolpersonal.

Energimyndighetens och Boverkets ingående analys om inneklimat och energianvändning var genomförd vid 130 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor från Malmö i söder till Arjeplog i norr. Urvalet inkluderade skolor i storstäder som Stockholm och Göteborg såväl som landsbygdskommuner som Mörbylånga och Kramfors. 1 965 skolanställda deltog i studien.

Skolmiljön konstaterades vara bristfällig och rent av hälsofarlig:

· Nästan tre av fyra undersökta skolor har så pass allvarliga problem med luftklimatet att det kan kopplas till besvär för elever och skolpersonal.

· Tre av fyra skolor har påtalade eller identifierade problem med det termiska klimatet, det vill säga för hög värme i klassrummen på sommarhalvåret eller för kallt under vinterhalvåret.

· Över hälften av skolorna har bristfällig ljudisolering eller andra akustikproblem.

· 72 procent av skolorna saknar helt eller delvis flimmerfri belysning.

· 80 procent av skolorna har drabbats av fuktproblem och 40 procent har fuktskador.

· Fuktproblem gör att risken för hälsoproblem kopplade till detta bedöms som påtaglig.

· I stort sett ingen skola har bra städbarhet vilket medför att skolorna är svåra att hålla rena.

Studien släpptes 2007 men fortfarande över fem år senare har inget hänt, vilket Arbetsmiljöverkets inledda studier ger belägg för. Inomhusklimatet på Sveriges skolor är fortfarande bristfälligt och snarare mer problematiskt är tidigare. Problem med bristande miljöfaktorer i inomhusmiljö kan leda till hudproblem, trötthet och huvudvärk.

Studier utförda i skolmiljö visar att högre halter koldioxid, som ett mått på dålig ventilation, ökar sjukfrånvaron. Svenska studier visar också att förbättrad ventilation kan minska frekvensen av astmasymtom som är relaterade till skolan.

Ansvaret för det löpande underhållet av skolbyggnaderna vilar på skolans huvudmän. Men ansvaret för att se till att alla barn får bra förutsättningar till studier är delat mellan stat och kommun. Det är därför rimligt att staten deltar i medfinansiering i de omfattande renoveringar som det nu finns behov av. Alternativet är uppenbarligen att nödvändiga renoveringar fördröjs och elever och skolpersonal får fortsätta arbeta i en arbetsmiljö som försämrar hälsan och möjligheten till goda skolresultat. I Miljöpartiets budgetförslag finns 1,5 miljarder avsatta i statliga medel för att understödja renoveringar av skollokaler i en utvidgad ROT till skolans område.

I dag kan en ägare av en privatbostad få skatteavdrag för att göra renoveringar, medan huvudmän för skolor och förskolor inte kan få del av statliga medel och därför alltför länge dras med stora inomhusmiljöproblem vilket barnen och skolpersonalen får betala för.

Det finns andra vinster att göra med att finna en modell för att utvidga ROT-avdraget också till skollokaler. Svenska skolor kan spara mycket energi och samtidigt förbättra innemiljön i lokalerna. Energibesparingspotentialen för skolor och förskolor är i genomsnitt 20 procent enligt Boverket och Energimyndigheten. Sedan 1990 har elanvändningen på skolorna ökat med ca 15 procent. En direkt effekt av energieffektivisering är också att skolornas huvudmän, kommunerna och de fristående huvudmännen, långsiktigt sparar pengar som i stället kan komma utbildningen till del.

I många skolor i Sverige ser lektionssalarna och övriga utrymmen ut på samma sätt som de gjordes när de planerades och byggdes för 40 eller fler år sedan. I en del skolor tycks gardinerna ha hängt kvar sedan dess. Under tiden har vi lärt oss mycket om hur inlärning sker, och pedagogiken har utvecklats i skolan. När renoveringar genomförs har man möjlighet att bygga om lokalerna så att de är ändamålsenliga för modernt pedagogiskt arbete. Det finns också möjlighet att involvera elever i arbetet och på så sätt skapa ett större ägarskap för den egna skolan, och därigenom minska risken för klotter och skadegörelse.

År 2005 sjösatte Storbritannien en brittisk variant av ett sådant klassrumslyft: ”Building Schools for the Future”. Tiotals miljarder pund avsattes för att förvandla Storbritanniens nedslitna och hälsovådliga skolor till utbildningslokaler med en innovativ och högteknologisk miljö i världsklass. Syftet var även att inspirera elever, lärare och skolans omgivande näringsliv samt utöka möjligheterna för föreningsliv och närsamhället att nyttja skollokalerna.

Reformen blev mycket populär och över 40 procent av landets skolor hann inkluderas i programmet innan det lades ned av Toryregeringen 2010. Vid den tidpunkten hade omfattande investeringar gjorts i flera tusen skolor som låg i områden med högre arbetslöshet och större sociala problem än genomsnittet.

Mot bakgrund av Arbetsmiljöverkets inledda studier om brister i elevers och skolpersonals arbetsmiljö vill jag fråga utbildningsministern om han avser att vidta åtgärder för att säkerställa att nödvändig upprustning av landets skollokaler kommer till stånd.

Debatt

(9 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2013/14:135

Webb-tv: Nödvändig upprustning av skollokaler

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2013/14:53 Tisdagen den 14 januariProtokoll 2013/14:53 7 § Svar på interpellation 2013/14:135 om nödvändig upprustning av skollokaler

Protokoll från debatten

Jan Björklund (FP)

Anf. 2 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Fru talman! Gustav Fridolin har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att säkerställa att nödvändig upprustning av landets skollokaler kommer till stånd. Självklart ska elever och lärare verka i en god miljö. Regelverk och granskningar fyller en viktig funktion för att så sker. I skollagen finns bestämmelser som ställer krav på elevernas utbildningsmiljö. Det ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Vidare ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Dessutom gäller arbetsmiljölagens bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö även i skolan. I läroplanen för grundskolan anges också att skolan ska sträva efter att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Som interpellanten skriver i sin fråga är det dock skolans huvudman, väsentligen kommunerna, som ansvarar för att gällande bestämmelser följs. Statens uppgift är att kontrollera att huvudmannen tar detta ansvar. Arbetsmiljöverket granskar därför elevers och lärares arbetsmiljö i det tillsynsarbete som myndigheten utför. Även Statens skolinspektion granskar om skolan skapat en god miljö för lärande och utveckling i sin tillsyn. Gällande ordning ska följas, och staten har i denna fråga fullgjort sitt åtagande genom regler och genom tillsyn. Det är nu upp till huvudmännen - kommunerna - att fullgöra sitt åtagande genom att följa såväl den reglering som finns i skollagen och arbetsmiljölagen som Arbetsmiljöverkets rekommendationer.

Gustav Fridolin (MP)

Anf. 3 Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! När man går till skolan i Sverige ska man möta engagerade och kunniga lärare som ser en och har tid för en. Man ska ställas inför kluriga uppgifter som får kunskapen att växa, och man ska jobba i sjysta och fräscha miljöer med moderna redskap. Man ska helt enkelt bli pigg - inte trött. Så är det dock inte i dag. Enligt Boverket och Energimyndigheten är luften i tre av fyra skolor så dålig att den skapar hälsoproblem, trötthet och huvudvärk bland elever och lärare. Det är klart att det påverkar resultaten i skolan. Det påverkar direkt: En elev som är trött och har ont i huvudet har svårt att hänga med på lektionerna sist på eftermiddagen, och en lärare som inte har tid att förbereda sig och dessutom utvecklar allergi under sina år i skolan har till slut svårt att vara den bra lärare man ville vara när man valde lärarbanan. Det påverkar också resultaten indirekt: Går man i en skola med ofräscha miljöer där toaletterna inte är ordentligt städade, vilket vi har kunnat se i granskningar i TV4:s nyheter, där barnen håller sig och till slut till och med utvecklar sjukdomar på grund av det - ja, då är det svårt att känna den där lusten för lärandet som gör att man kan ta det extra steget, verkligen nå kunskapsmålen och överträffa sina och andras förväntningar. Den dåliga miljön i skolorna och den dåliga luften - som skapar huvudvärk, trötthet och allergier hos elever och lärare - påverkar alltså skolresultaten i Sverige. Därför, fru talman, ställde jag frågan till utbildningsministern om han avser att göra någonting när tre av fyra skolor har så dålig luft att den skapar huvudvärk och hälsoproblem hos elever och lärare. Utbildningsministern svarade i dag riksdagen att nej, det avser han inte att göra. Jag tycker att det är märkligt handlingslöst av en minister som annars inte har varit rädd att utsätta skolan för både den ena och den andra reformen så att verkligheten för lärare har förändrats gång efter annan. Den skollag som genomfördes 2010 är snart ändrad så många gånger att den ena handens fingrar inte räcker till för att räkna förändringarna. Jag tycker också, fru talman, att det är märkligt snålt av en regering som är beredd att varje år lägga över 10 skattemiljarder på att du och jag ska få subventioner när vi bygger om våra kök. Jag är inte emot ROT, och jag vill behålla RUT. Men om vi har råd att skattesubventionera renoveringar i hemmet tycker jag nog att vi har råd att ge våra elever en bra arbetsmiljö i skolan. Därför har vi förslaget att också skolan ska få del av ROT. På samma sätt som staten är med och skattesubventionerar renoveringar av privata hem skulle vi kunna medfinansiera renoveringar av svenska skollokaler. Vi har en sådan finansiering. Vi har visat att genom en statlig insats kan vi arbeta för att alla elever och lärare i svensk skola ska ha en bra arbetsmiljö senast 2020. Man ska bli pigg av att gå i skolan, inte trött, fru talman.

Finn Bengtsson (M)

Anf. 4 Finn Bengtsson (M)

Fru talman! Låt mig inleda med att säga att Gustav Fridolin och Miljöpartiet har tagit upp ett viktigt problem. Interpellationen är en naturlig konsekvens av det man uttalade i somras om en satsning på skolmiljön, och det välkomnar jag verkligen. Jag har själv en hustru som arbetar som skyddsombud i en kommunal skola och som verkligen kan vittna om de problem som det innebär med dålig miljö. Jag tycker att man kan kräva, inte minst i min hemkommun Linköping, att de kommunala bostadsbolagen som ansvarar för skolbyggnaderna ska ta ett större ansvar. Jag är helt inne på den linjen. Låt mig ändå, fru talman, göra en liten historisk exposé med tanke på att utbildningsministern trots allt beskriver ansvarsfördelningen på ett väldigt tydligt sätt, och det är så som den måste se ut i en kommunaliserad skola. Kommunaliseringen ligger nu drygt 20 år tillbaka i tiden. Ansvariga för den var dåvarande statsminister Göran Persson och Ylva Johansson, som då representerade Vänsterpartiet kommunisterna och som lyckades få sin partigrupp att stödja Göran Persson i fråga om kommunaliseringen. Hon belönades med att bli skolminister i en socialdemokratisk regering när hon sedan bytte parti. Miljöpartiet röstade, som många av oss, emot kommunaliseringen vid den tidpunkten. Men vad som just nu sker är att nuvarande Vänsterpartiet och Miljöpartiet har bytt plats, det vill säga att nu vill Vänsterpartiet förstatliga skolan men inte Miljöpartiet. Samtidigt kan man ställa sig frågan: Hur ser Gustav Fridolin på ansvaret för kommunerna och deras vidgade ansvar enligt såväl skollag och arbetsmiljölag som myndigheternas rekommendationer? Utbildningsministern lyfte också fram frågan. I finansieringsmodellen är det slående att det som Miljöpartiet lyfter fram som stora satsningar är den lilla biten. Den stora kostnaden, de 6 miljarder ni satsar, ligger på att kommunerna ska tvingas fram med en motprestation. Det må vara ett sätt att driva en kommunaliseringsönskan att vilja behålla kommunaliseringen men lägga ett direkt tryck på kommunerna. Jag förmodar då att det blir ett ökat skatteuttag på statlig nivå på uppemot 50 miljarder, som Miljöpartiet har beskrivit i sin skuggbudgetmotion, men även att kommunerna ska tvingas till skattehöjningar för detta. Fru talman! Man kan också reflektera lite grann över det som Gustav Fridolin skriver om att få en bättre pedagogisk miljö i skolan. Jag tycker att det är en helt riktig ingång, och det är klart att där betyder sunda lokaler väldigt mycket. Men lika mycket betyder trots allt det som alliansregeringen redan har gjort i form av att ha lyft skolan, sett till att det blivit en bättre genomtänkt lärarutbildning, skapat karriärtjänster för att öka lärarnas status och ambition och vilja att lära ut kunskaper till eleverna. Både det pedagogiska innehållet och den yttre miljön där pedagogiken ska verka måste trots allt verka tillsammans. Frågan är då vilket som är viktigast att börja. De skolreformer som har genomförts, huvudsakligen genom utbildningsministerns insatser stödda av Alliansens samtliga partier, har varit en förutsättning för att vi kunde påbörja nedmonteringen av en flumskola och uppmonteringen av en kunskapsskola. Kan vi sedan bygga vidare och också se till att vi får lokaler som befrämjar detta är det naturligtvis välkommet. Som Gustav Fridolin skriver i sin interpellation började den här byggnationen för 40 år sedan. Kommunaliseringen vidtog för 20 år sedan. Under ganska lång tid efter det att kommunaliseringen inträdde har Miljöpartiet varit ett stödparti till Socialdemokraterna, även om man röstade emot kommunaliseringen vid den tiden. Frågan är då: Vad gjorde man under alla dessa år? Skolmiljön var ju säkert inte särskilt mycket bättre då än nu, men det är först nu man agerar.

Jan Björklund (FP)

Anf. 5 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Fru talman! Jag delar interpellantens beskrivning, och den kommer från våra statliga myndigheter som har till uppgift att utöva tillsyn. Det finns stora brister när det gäller skollokaler på många håll. Man måste ha lite perspektiv när Gustav Fridolin sätter in det här som en delförklaring till svenska skolans sjunkande resultat. Vi har bättre skollokaler än de flesta länder i världen. Så är det. Jag har inte besökt alla länder, långt ifrån. Men jag har besökt många jämförbara länder, och vi har skyhögt högre kvalitet på våra skollokaler, trots bristerna. Jag förringar på intet sätt allvaret i den kritik som Arbetsmiljöverket riktar när det gäller ventilation och annat, men vi måste ändå ha ett perspektiv på att det skulle bero på detta. De länder som ligger hästlängder före oss i resultat har ofta mycket sämre skollokaler. Det är inget argument för att ha dåliga skollokaler. Vi ska ha bra skollokaler i Sverige. På många håll behöver de förbättras. Jag tror att vi är överens om problembeskrivningen. Därför blir det intressanta att diskutera lösningen. Då säger Gustav Fridolin: Staten ska ta ansvaret. Men det är problematiskt. Vi måste någonstans diskutera detta vad kommunaliseringen betyder. Staten kan inte gå in och betala så fort en kommun missköter sig, för då funkar inte kommunaliseringen. Jag är inte så angelägen om kommunalisering och tror att jag är den enda i den här debatten som representerar ett parti som vill återförstatliga skolan. Men om nu skolan är kommunal måste ju kommunerna tillåtas att ta ansvar. Med Fridolins system blir det så här: Nu struntar vi att ta ansvar för våra lokaler, och då kommer statens till sist in och betalar. Men det är ett dåligt incitament. Det måste fungera så - det är den ordning som skollagen bygger på och som vi har varit eniga om i denna riksdag - när vi har en kommunal skola att staten ställer krav på standarder och inspekterar sedan att de uppfylls. När det gäller skollokaler är det en mix mellan Skolinspektionen, som granskar att det finns en pedagogisk ändamålsenlighet, och Arbetsmiljöverket, som granskar lokalerna ur arbetsmiljösynpunkt. Om det då konstateras att det finns kritik är det fastighetsägaren, kommunen, som måste åtgärda bristerna. Om staten då ska gå in och betala det kommer ju ingen att sköta sina lokaler. Man har i alla fall inget incitament att göra det. Har vi denna ansvarsfördelning kan vi inte ständigt gå in och betala det som kommunerna struntar i att utföra. Det går inte, menar jag. Till sist bygger det in ett väldigt dåligt incitament. Jag delar Gustav Fridolins åsikt att flera åtgärder behöver vidtas på många håll, och det är också vad Arbetsmiljöverket har konstaterat. De har enligt lagstiftningen befogenheter att utdöma viten och annat när det är tillräckligt allvarligt. Det har vi gemensamt försett myndigheten med. Då ska inte vi, regeringen eller riksdagen, försöka att ta över Arbetsmiljöverkets uppgift att lösa detta. De har instrument för att lösa detta till sist, och struntar en kommun i att göra det kan de gå rätt långt i olika sanktioner. Gustav Fridolin säger: Vi har finansierat detta i vår budget. Det är klart att man inte kan låta bli att tänka tanken att det är dessa chockhöjda bensinskatter och skatter på allting som ska betala detta. Och du har inte med dig några andra på den rödgröna sidan. Det finns inte en enda utgift, Gustav Fridolin, som du inte säger ja till. Om det nu skulle vara så illa att ni vinner valet måste du lära dig att säga ordet nej ibland. Det går inte att säga ja till alla utgifter, för då kommer det inte att fungera. Man måste göra prioriteringar. Det finns inte ett enda statligt åtagande som inte Fridolin vill utöka, och det går inte. Om det nu är ett kommunalt ansvar måste kommunerna ta ansvaret. Annars bör vi välja Folkpartiets linje och förstatliga skolan, och då har staten ansvaret. Men att vi bara ska betala räkningar som kommunerna skickar till oss duger inte som ordning. Sedan måste kommunerna skärpa sig, för jag delar uppfattningen att arbetsmiljön på sina håll är för dålig.

Gustav Fridolin (MP)

Anf. 6 Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Ja, man måste prioritera, och Miljöpartiet prioriterar klimatet och skolan. Vi är beredda att investera i klimatet och skolan före att införa nya skattesänkningar. Vi säger nej till nya skattesänkningar för att ha råd att investera i skolan och klimatet. Jag är till och med övertygad om att de med de högsta inkomsterna i Sverige är beredda att betala lite mer skatt för att se till att vi får en bra skola och att vi möter klimathotet. Det är en prioritering, Jan Björklund, och det är en annan prioritering än din. Du lade precis fram en budget på riksdagens bord där ni lade 62 procent av satsningarna på skattesänkningar och 2 procent på skolan. Det är klart att om skattesänkningar alltid går före får man säga nej väldigt många gånger. Jan Björklund försöker hitta argument för att säga nej till satsningar på skolan. Ett argument är tydligen att det är ännu värre i andra länder. Ja, det finns nog länder som har undervisning i skjul och under plåttak, men jag tycker inte riktigt att det är skolor i dessa länder som vi ska jämföra svensk skola med. Jag tror att Jan Björklund vet och har sett bilderna. Annars kan jag berätta om skolor som jag har jobbat på. Vi har i dag skolor med en arbetsmiljö som vi inte skulle acceptera på någon annan arbetsplats. Så ska det inte se ut. Man ska vara pigg i skolan. Det ska vara en bra arbetsmiljö där man varken får huvudvärk eller blir trött av luften i klassrummet. Därför måste vi rusta upp skolorna. Jan Björklund säger: Ja, men någon annan borde göra det. Sedan spelar han ut sitt frikort i varenda skoldebatt, nämligen att skolan borde vara statlig och anger på något sätt kommunaliseringen som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gjorde för 20 år sedan som förklaring till dålig skolmiljö. Problemet med denna förklaring är att skollokalerna redan då var kommunala. Skollokalerna har aldrig varit statliga. Det har alltid varit ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun att se till att vi har en bra arbetsmiljö i Sverige, också för barn och lärare. Jag kan tycka att en utbildningsminister som så ofta talar om att det borde tas större statligt ansvar för skolan någon gång också borde ta statligt ansvar för något i skolan. Jag begär inte att staten ska gå in i varenda skola och rusta upp dem till moderna lärmiljöer. Jag begär bara att staten ska ge skolan samma sak som den ger mig om jag vill rusta mitt kök. Om jag tycker att mitt kök har blivit slitet och vill rusta upp det kan jag få skatteavdrag av Jan Björklund, nämligen ROT-avdrag. Det är en bra insats för renoveringar, och kan vi dessutom styra det mot att klimatsäkra fler av Sveriges byggnader är det jättebra. Varför ska skolan inte kunna få ROT-avdrag? Här har vi de största behoven av upprustning och renovering. Tre av fyra skolor har så dålig luft att eleverna får ont i huvudet och blir trötta. På samma sätt som staten medfinansierar renovering i egna hem genom ROT-avdrag bör staten kunna medfinansiera skolrenoveringar och ta ansvar för att elever och lärare får en bra arbetsmiljö. Det ska vara en delfinansiering som bygger på avtalslösningar med huvudmän och kommuner i syfte att nå målsättningen att alla elever och lärare ska ha en bra arbetsmiljö 2020. Det är dags att lämna en skoldebatt där utbildningsministrar av skiftande kulör skyller alla problem i skolan på kommunerna och där kommunerna skyller alla problem i skolan på utbildningsministrarna och i stället börja ta gemensamt ansvar. Ett sätt är att börja rusta upp skolmiljöerna. Det kan vi göra genom att införa ROT-avdrag också för skolor, skol-ROT.

Finn Bengtsson (M)

Anf. 7 Finn Bengtsson (M)

Fru talman! Precis som utbildningsministern delar jag Gustav Fridolins syn att vi behöver göra något åt skollokalerna och skolmiljöerna. Gustav Fridolin talar om Miljöpartiets prioritering av klimat och skolmiljö. Jag håller dock med utbildningsministern om att det är många fler prioriteringar. Snart sagt allt är prioriterat. Miljöpartiets gruppledare i riksdagen sitter i samma utskott som jag, socialförsäkringsutskottet. Hon hävdar med emfas att vi måste återgå till det bidragssystem inom socialförsäkringarna som vi hade tidigare. År 2002 var det statens enskilt största budgetpost och höll på att ruinera landet, och Göran Persson-ministären insåg att den var tvungen att göra något åt det. Men nu vidhåller Miljöpartiet att vi ska återgå till en ordning vi hade då. Jag talar inte om satsningen på 1,5 miljarder, som språkröret talar sig varm för. Jag talar om utgifter som är 10-20 gånger den utgiften, i ganska snabb takt. Därför delar jag utbildningsministerns bedömning att det är allt till alla i Miljöpartiets ekonomi. Nyss var Ibrahim Baylan i salen. För åtta år sedan var han ansvarig minister för skolorna i Sverige. Det är intressant att fundera över perspektivet i interpellantens beskrivning av att skolorna för 40 år sedan började bli mindre och mindre moderna för varje decennium som gick. När Ibrahim Baylan var skolminister backade Fridolins parti upp hans tankar om utveckling av skolan. Stod skolmiljön på agendan då? Och kommer den att stå på agendan om vi, Gud förbjude, byter regering till det rödgröna alternativet? Kommer Fridolin då att ha med sig Ibrahim Baylan på båten?

Jan Björklund (FP)

Anf. 8 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Fru talman! När jag satt i skolstyrelsen i Stockholm i mitten av 90-talet fick Stockholms kommun ett antal ålägganden från Arbetsmiljöverket om dålig arbetsmiljö på ett antal utpekade skolor. Det handlade om luftkvalitet, ventilation, belysning och annat. Det tog vi på största allvar och åtgärdade, för det ingick i vårt ansvar som skolhuvudmän att göra det. I en stor kommun finns det mängder av skolor, och det kommer ständigt nya anmärkningar. Dessa åtgärdas eftersom det är kommunens ansvar. Tänk om vi i Stockholms kommun hade struntat i att åtgärda det för att staten skulle betala det. Jag lovar att du i så fall inför ett dåligt incitament, Gustav Fridolin. Det handlar inte om ett engagemang mot dålig arbetsmiljö, för det har vi alla. Men säger vi att den som är ansvarig slipper ta sitt ansvar för att staten tar det kommer de som har ansvaret att vara mindre benägna att ta ansvaret eftersom de kan lämpa över räkningen på staten. Det är dåligt och kommer att leda till att kommunerna tar mindre ansvar för skolrenoveringar i framtiden. Statens sätt att styra den kommunala skolan måste vara att ha lagstiftning och generella statsbidrag. Sedan måste kommunerna ta ansvaret. Arbetsmiljöverket och annat granskar och riktar kritik, och kommunerna måste rätta till felen. Gör inte kommunerna det kan det bli vite och annat enligt lagstiftning. Denna ordning är jag beredd att försvara. Den har hela riksdagen varit enig om. Den är också klok, om vi har en kommunal skola. Snart sagt varenda samhällssektor vill ha ROT- och RUT-avdrag. Vi måste dock sortera ut när denna modell ska användas. ROT och RUT har varit viktiga instrument i sektorer och på områden där vi av erfarenhet vet att det förekommer ett omfattande svartarbete, till exempel när privatpersoner renoverar hus eller har städtjänster i hemmet, och det har inneburit att många svarta jobb har blivit vita. Men det finns väl inga kommuner som renoverar skolor svart, hoppas jag. Har Fridolin belägg för det får han nämna det. Alla vill ha ROT och RUT. Inför vi det för alla verksamheter kan vi tala om skattesänkning, Fridolin. Jag tror inte heller på den tekniska modell som du föreslår. ROT och RUT bör förbehållas det som det är avsett för. Fridolin säger att jag jämför med länder där de har plåtskjul och hyddor. Det är lite förminskande mot andra länder i till exempel Europeiska unionen. Jag kan lova att inget europeiskt land har sina skolor i plåtskjul och hyddor. Sverige hör till de länder som lägger ned absolut mest pengar på skollokaler. Det är inget försvar för att det finns brister, men vi ska ha lite perspektiv. När du försöker förklara de sjunkande svenska kunskapsresultaten med lokalproblem, Gustav Fridolin, tror jag att du är fel ute. Det är 40 års flummig skolpolitik som har sänkt den svenska skolan. PISA pekar inte på lokalproblem utan på disciplinproblem, vilket är ett stort arbetsmiljöproblem i den svenska skolan. Det handlar om elever som skolkar eller kommer för sent. Men den typen av frågor interpellerar du aldrig om, Gustav Fridolin. Den typen av frågor tar du aldrig upp, för du är helt ointresserad av det. Men det vore också intressant att diskutera, för det är förklaringen till sjunkande svenska kunskapsresultat. Vi ska ha bra skollokaler, och problemen ska givetvis åtgärdas. Men de som har ansvaret måste också bära ansvaret. Det finns dock andra saker på arbetsmiljöområdet som verkligen påverkar kunskapsresultaten, och det handlar om studiedisciplinen i våra skolor. Det borde vi tala om här i kammaren.

Gustav Fridolin (MP)

Anf. 9 Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jan Björklund säger att jag inte bryr mig om ordning och reda i klassrummet. Han har nog aldrig pratat med någon av mina elever på folkhögskolan, för de skulle säkert säga emot. En lärare som får tid får också möjlighet att lösa situationer på plats i klassrummet. Det ska inte regleras på Utbildningsdepartementet. Lärare ska få förutsättningar att göra sitt jobb. En sådan förutsättning är moderna lärmiljöer och bra arbetsmiljö. Jan Björklund säger att jag förklarar skolans bristande resultat med problemen i lokalerna. Nej, det gör jag inte. Jag förklarar skolans bristande resultat med problem med utbildningsministern. Sedan 2006 har Jan Björklund utsatt svensk skola för ett reformregn som för nio av tio lärare inneburit att de har fått ägna mer tid åt att fylla i papper och mindre tid åt att vara med sina elever. Under samma tid som Alliansen har styrt och Jan Björklund varit ansvarig för skolan har tolv och ett halvt tusen pedagogiska medarbetare försvunnit från svensk skola. Färre medarbetare ska alltså använda mer tid till att fylla i papper, och då blir det mindre tid över till eleverna. Med mindre tid över till eleverna får vi sjunkande skolresultat. Det är klart att det inte underlättar om eleverna också blir trötta av att gå in i klassrum och andas luften där och om de får huvudvärk därför att man inte har fixat ventilationen. Om vi ska vända utvecklingen i svensk skola är en del av detta att skaffa bra skolmiljöer - moderna läromiljöer och bra luft i klassrummen. Jan Björklund säger att det fungerar i dag. När man får en anmärkning från Arbetsmiljöverket fixar man det. Det är inte vad anmälningarna visar. Anmälningarna visar att problemen ofta har varit kända i mer än två år. Stockholm är ett dåligt exempel eftersom det i Stockholm har gått så långt att Arbetsmiljöverket har fått lägga in vite därför att lärarnas arbetsmiljö har belastats så hårt. Systemet fungerar inte i dag, och då måste man ha ett gemensamt ansvarstagande mellan stat och kommun. Skol-ROT är en del av ett sådant gemensamt ansvarstagande.

Jan Björklund (FP)

Anf. 10 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Fru talman! Det blev plötsligt en bred utbildningsdebatt från Fridolins sida, och då måste jag bemöta det. Lärartätheten i svensk skola är högre i dag när det gäller utbildade lärare än vad den var 2006, när de rödgröna styrde. Den är högre. Personaltätheten när det gäller elevhälsovård, skolsköterskor och så vidare är högre i dag än vad den var 2006, när de rödgröna styrde. Personaltätheten är inte lägre. Den är högre - bland de högsta i den industrialiserade världen. Resurserna är högre i dag än vad de var 2006, när de rödgröna styrde. Ja, vi genomför omfattande reformer i det svenska utbildningsväsendet. Vi är det mest reformintensiva landet i Europa. Just nu genomförs de största reformerna sedan folkskolereformen på 1800-talet. Bakgrunden till det är att den gamla utbildningspolitiken slog helt fel. Det yttersta beviset för detta är PISA-resultatet från 2012. Det var den sista spiken i kistan för den gamla utbildningspolitiken, och det är därför Sverige nu byter utbildningspolitik. Vi kommer att behöva göra ännu mer. Lokalerna behöver rustas upp. På den punkten har Fridolin rätt, och det följer Arbetsmiljöverkets påpekanden till kommunerna och till skolhuvudmännen att det måste ske. Men ansvarsfördelningen måste vi i denna kammare klara av att stå upp för. Så länge skolan är kommunal måste kommunerna ta ansvaret. Jag beklagar att skolan är kommunal, men det är inte jag som har kommunaliserat den. Det har ni i de andra partierna gjort. Det kan inte vara så att staten ska in och betala så fort kommunerna missköter sig och struntar i att göra något. Så fungerar inget ansvarsutkrävande i verkligheten.

Intressenter

Frågeställare

Gustav FridolinMiljöpartiet

Besvarad av

Jan Björklund