Nedskärningar på Sjöfartsverket
Interpellation 2024/25:482 av Fredrik Lundh Sammeli (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-27
- Överlämnad
- 2025-02-28
- Anmäld
- 2025-03-06
- Svarsdatum
- 2025-03-14
- Besvarad
- 2025-03-14
- Sista svarsdatum
- 2025-03-21
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Sjöfartsverkets aviserade nedskärningar med bland annat försämrad isbrytning och underhåll av sjöfartsleder riskerar att slå hårt mot basindustrin och svensk tillväxt.
Det kan få stora konsekvenser för industrin och för näringslivet, då sjöfarten transporterar nio av tio varor inom svensk import och export. Försämringarna kan mycket väl leda till stängda hamnar längs Norrlandskusten och samtidigt äventyra den viktiga industriella omställningen som nu sker inte minst i norr.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Andreas Carlson:
Hur kommer statsrådet att säkerställa att inga svenska hamnar tvingas hålla stängt vissa perioder på grund av Sjöfartsverkets nedskärningar?
Debatt
(13 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:482
Webb-tv: Nedskärningar på Sjöfartsverket
Dokument från debatten
- Fredag den 14 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:84
Protokoll från debatten
Anf. 85 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Isak From har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att säkerställa nödvändig isbrytning för industrin och för att Sjöfartsverkets flygräddning ska utvecklas, inte avvecklas. Ulrika Heie har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Sjöfartsverket ska kunna fortsätta sin viktiga verksamhet för Sveriges transportinfrastruktur, totalförsvar och näringsliv när man tvingas göra så stora nedskärningar och hur jag och regeringen ämnar säkerställa Sjöfartsverkets långsiktiga finansiering. Fredrik Lundh Sammeli har frågat mig hur jag kommer att säkerställa att inga svenska hamnar tvingas hålla stängt vissa perioder på grund av Sjöfartsverkets nedskärningar.
Jag väljer att svara på de tre interpellationerna i ett sammanhang.
Sjöfartsverket befinner sig i ett bekymmersamt ekonomiskt läge. Men trots det är det oerhört viktigt att den samhällskritiska verksamheten inom myndigheten kan upprätthållas, inte minst med hänsyn till det omvärldspolitiska läge som Sverige befinner sig i. Det gäller såväl isbrytning som sjö- och flygräddning men även exempelvis lotsning. Detta är något som Sjöfartsverket måste beakta när besparingsåtgärder nu planeras.
Sjöfartsverket har i sin treårsplan redovisat till regeringen vad myndigheten anser krävs för att få rätsida på sin ekonomiska ställning. Detta underlag kommer nu att analyseras inom Regeringskansliet. Det är viktigt att myndigheten kan tillhandahålla tjänster för en fungerande sjöfart och ett fungerande flyg, såväl civilt som militärt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då Ulrika Heie (C), som framställt interpellation 2024/25:464, och Fredrik Lundh Sammeli (S), som framställt interpellation 2024/25:482, anmält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Ulrika Liljeberg (C) och Zara Leghissa (S) i stället fick delta i interpellationsdebatten.
Anf. 86 Isak From (S)
Fru talman!
Tack till statsrådet och till mina meddebattörer i en otroligt viktig fråga!
När jag ställde interpellationen var det mot bakgrund av att det här har varit en fråga under ett antal år. Det var ju så att 2023 och 2024 stängdes farleden upp till Kalix. Det var utgångspunkten: I fyra veckor stod det still. Det innebar att industrin i Kalix och övrig industri längst upp i Bottenviken fick antingen pausa eller använda andra transportmedel, och vi vet att järnvägen är överbokad.
Mot bakgrund av detta har jag både skrivit motioner och lämnat in en skriftlig fråga till Andreas Carlson, och han säger att det är oerhört viktiga frågor.
I sitt svar säger Andreas Carlson nu att Sjöfartsverket ska säkerställa att inga svenska hamnar tvingas hålla stängt. Sjöfartsverket har för ett år sedan redovisat till Andreas Carlson vad man tycker krävs, och där handlar det också om höjda farledsavgifter. Det innebär i förlängningen ett dyrare gods, och det är inte de utländska transportföretagen som kommer att drabbas av dessa ökade kostnader utan den svenska industrin.
Min fråga till Andreas Carlson är därför: Vad är regeringens prioritering? Är prioriteringen att industrin ska stå för den här kostnaden, eller har regeringen och samhället ett ansvar för att säkerställa att isbrytningen fungerar?
Det är klart att industrin är något förvånad. I stället för två nya isbrytare blev det en ny isbrytare, som nu blev en isbrytare mindre. Det är ju en ganska stor skillnad. Till råga på allt lyfter man också in Sjöfartsverkets sjöräddning i den här besparingskarusellen, och det får ju effekter på så många andra. Även här är det ganska oklart; jag har inte någonstans sett regeringen uttala sig om vad man vill med verksamheten. Det kan finnas flera vägar att gå. Det finns till exempel en utredning från så långt tillbaka som 2012 som föreslår att sjöräddningsverksamheten borde ligga på Kustbevakningen.
Det vore ganska intressant för Sjöfartsverket och berörda att veta vad regeringen vill med Sjöfartsverkets verksamhet, för det är klart att industrin både vill ha tillgång till sin exportmarknad och vill att nödvändigt gods ska kunna transporteras till de norrländska hamnarna. Man behöver kunna transportera kalk och insatsvaror upp till Luleå men även till den finska sidan, man behöver kunna transportera bränsle till värmeverken och så vidare.
Regeringen måste väl ändå ha en idé om vad man vill och inte lägga över åtgärder och hela besparingsansvaret på Sjöfartsverket. I så fall blir det ju, som Sjöfartsverket vill, höjda farledsavgifter och neddragningar på sjöräddningen.
Anf. 87 Ulrika Liljeberg (C)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!
Det finns många viktiga aspekter för samhället i den här frågan. Centerpartiet vill särskilt lyfta näringslivet och försvars- och säkerhetspolitiska aspekter.
Är det någonting som näringslivet inte gillar är det osäkerhet, risker och uteblivna besked. Näringslivet vill ha tydlighet, långsiktighet och stabilitet, särskilt i en tid av geopolitisk oro och när vi har ett tullkrig och en hotad frihandel i världen. I Sverige har vi en låg tillväxt, hög arbetslöshet och en lite osäker inflationssituation. Vi har energibeslut som dröjer, och vi har konkurser i närtid. Då behöver vi inte även detta problem med Sjöfartsverket. Sverige behöver tydlighet och stabilitet.
På samma sätt är det med säkerhetssituationen, med kriget i Ukraina och det spända världsläget, där Östersjön är central. Där handlar det bland annat om skuggflottor. Med tanke på att 90 procent av all frakt till och från Sverige sker via båt behöver vi bygga både det civila och det militära försvaret starkt. Vi behöver ha en robusthet även i denna infrastruktur – och då behöver vi inte detta.
Nya tider kräver handlingskraft och ansvarstagande. Sjöfartsverket behöver både en tryggad finansiering på kort sikt och på lång sikt en annan finansieringsmodell.
Min fortsatta fråga till statsrådet gäller regeringens riskbedömning utifrån både näringslivets situation och det säkerhetspolitiska läget. Vad är regeringens riskbedömning av ett försenat besked när varje vecka är viktig för både näringslivet och vår försvarsförmåga?
Anf. 88 Zara Leghissa (S)
Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.
En väl fungerande sjöfart är viktig för handel och näringsliv och för att realisera de delar av transportpolitiken respektive klimatpolitiken som handlar om överflyttning av gods till sjöfart. Cirka 90 procent av all varuimport och varuexport transporteras vattenvägen på en del av sträckan. Sjöfarten är avgörande för Sveriges handel med omvärlden och därmed ytterst för Sveriges välstånd. En stärkt svensk sjöfart är ett viktigt verktyg för att flytta allt fler godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart. Därmed bidrar man till minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Därtill är sjöfarten helt avgörande för vår försörjningstrygghet samt beredskap och säkerhet.
Nyligen meddelade Sjöfartsverket att man tvingas genomföra ett omfattande besparingsprogram. Myndigheten presenterade en besparing på 200 miljoner kronor per år under en treårsperiod. Utöver försämrad isbrytning och minskat underhåll av sjöfartsleder minskar även sjömätning, och helikopterbaser läggs ned. Det kommer att innebära längre väntetider på isbrytare och risk för att vissa farleder och hamnar inte kan hållas öppna. Ytterst riskeras jobb och samhällsviktiga tjänster, inte minst i norra Sverige där industrin är beroende av tillförlitliga sjötransporter året runt för att hålla igång sin produktion.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Precis som Isak From nämnde tidigare i debatten tvingades man stänga farleden till Kalix i hela fyra veckor då Sjöfartsverkets isbrytarflotta av ett antal olika anledningar inte hade möjlighet att hålla farleden öppen. Den incidenten visade tydligt på näringslivets sårbarhet. Konsekvenserna av att ta isbrytare ur drift är riktigt allvarliga. Statsrådet svarar att det är viktigt att myndigheten kan tillhandahålla tjänster för en fungerande sjöfart och ett fungerande flyg såväl civilt som militärt och att underlaget nu kommer att analyseras inom Regeringskansliet.
Fru talman! Jag vill fråga om statsrådet kommer att verka för att säkra att svenska hamnar inte stängs på grund av Sjöfartsverkets neddragningar.
Anf. 89 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag vill börja med att kommentera Isak Froms lite svepande beskrivning av beskedet att man upphandlar en i stället för två isbrytare. Det beror ju på att den förra nationella planen, som nu gäller och som den förra regeringen ansvarar för, var underfinansierad kopplat till kostnadsökningarna. Det är alltså lite magstarkt att beskylla nuvarande regering för det. Vi försöker förstås hantera detta på bästa sätt.
Sjöfartsverket har på den öppna marknaden lyckats införskaffa en mindre isbrytare som kan förstärka isbrytarverksamheten. Regeringen har också ingått ett fördjupat samarbete med Finland kring isbrytarverksamheten. Det är aviserat. Det handlar både om den operativa isbrytarförmågan och om den framtida flottan. Vi har ju en lite liknande situation med en åldrande isbrytarflotta. Det är väldigt viktigt att arbeta nära Finland i det avseendet.
När det gäller utredningen från 2012 rörande helikopterräddningen är det en relevant fråga. Isak From hade möjlighet att ställa den frågan till den tidigare regeringen – inte under ett år utan under alla år som hans eget parti ansvarade för den. Vi kommer förstås att titta på olika förslag och andra åtgärder som kan vara relevanta när det kommer till den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket.
Situationen här och nu har inte uppstått av en slump. Det är ett ekonomiskt läge som är mycket bekymmersamt och besvärande, vilket beror på en rad samverkande faktorer. Fartygstrafiken har gått ned under lång tid, vilket har påverkat Sjöfartsverkets möjlighet att ta ut avgifter. Det är ett affärsverk, vilket innebär att verksamheten huvudsakligen finansieras av avgifter och affärsinkomster.
De samlade godsvolymerna är relativt konstanta, men antalet anlöp med större fartyg minskar, vilket påverkar avgiftsinkomsterna negativt. Därtill har stora delar av kryssningstrafiken i Östersjön försvunnit i spåren av kriget i Ukraina, vilket har bidragit till minskade inkomster för Sjöfartsverket. Samtidigt är kostnaderna för Sjöfartsverket i hög grad fasta. Kostnaderna för vidmakthållande av infrastrukturen och beredskapen för att tillhandahålla lots, isbrytning och sjö- och flygräddning är desamma oavsett hur många fartyg som anlöper svenska hamnar. Det gör att minskade intäkter omedelbart får stor negativ påverkan på resultatet. Därtill var förra vintern väldigt besvärlig och ledde till stora kostnader.
Det är samtidigt ett faktum att de anslag som Sjöfartsverket har för att finansiera viss verksamhet som inte bör betalas av handelssjöfarten med något undantag inte har räknats upp på ungefär 20 år. Det är alltså en viktig fråga, som flera är inne på, inte minst när det kommer till den långsiktiga finansieringen. Den kommer vi att återkomma till i kommande budgetprocesser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Situationen här och nu är väldigt bekymmersam. Det är viktigt att den samhällskritiska verksamheten, exempelvis sjö- och flygräddningen, kan upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.
Vi har precis tagit emot Sjöfartsverkets treårsplan och anslagsframställan där de beskriver vilka åtgärder de planerar att vidta för att sänka kostnaderna. Även angående detta får jag återkomma i kommande budgetprocesser, men jag håller med om att situationen är besvärlig och angelägen.
Anf. 90 Isak From (S)
Fru talman! Vi är naturligtvis medvetna om att det har varit fördyringar utifrån den tidigare nationella planen, då man räknade fram kostnaden för att införskaffa två nya isbrytare. Men Andreas Carlson har faktiskt varit infrastrukturminister sedan den 18 oktober 2022. Socialdemokraterna lade fram sin sista stora budget i september 2021.
Regeringen och Andreas Carlson har ansvaret för de kostnadsökningar som sker nu och som riskerar att läggas över på industrin. Om de ska tas ut via farledsavgifter läggs de på den svenska industrin. Då går det inte att hänvisa till att det är utländska bolag. Det kommer att vara transporter till den svenska industrin som kommer att bekosta det här.
Det är klart att de stora förändringar som vi har att hantera, oavsett om vi sitter i regering eller i opposition, beror på att stora delar av det svenska försvaret avvecklades. Det gjorde att man i stället för att hyra helikopter från Försvarsmakten fick ta in privata bolag. Det var grunden till att alliansregeringen tillsatte utredningen om bland annat sjöräddningen.
Det slutade med att man kom fram till att man inte kan hantera sådan samhällsviktig verksamhet i privata bolag, vilket gjorde att samhället – regeringen och Sjöfartsverket – köpte in bolaget. Sedan har man hanterat detta utifrån de förutsättningarna.
Nu har vi ett annat och ännu allvarligare geopolitiskt läge när vi ska bygga upp Försvarsmakten. Samtidigt litar ganska många på den viktiga sjöräddningen och att den finns någonstans i närheten om de skulle hamna i sjönöd med sin segelbåt, eller vad det nu kan vara. Det är ju ganska långt mellan till exempel Luleå och Gävle eller Göteborg och Skåne. Man har redan i dag långa avstånd att hantera, och då måste den sjöräddning som finns fungera utmed hela den svenska kusten. Här och nu är detta den nuvarande regeringens ansvar.
Anf. 91 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Det är positivt att statsrådet inser vikten av denna verksamhet. I en tid av geopolitisk oro aviserar alltså Sjöfartsverket neddragningar. Sjöfartsverket är ju de som ansvarar för att sjövägarna är framkomliga, tillgängliga och säkra. Av all frakt till och från Sverige går 90 procent sjövägen. Sjöfartsverket aviserar att det kommer att bli skarpa konsekvenser av neddragningarna.
Det här sker i en tid då svensk tillväxt, handelsförutsättningar, konkurrenskraft, export, import och beredskap bör ligga särskilt högt upp på dagordningen. Det är nästan otänkbart att man tillåter att de grundläggande förutsättningarna för detta försämras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Dessa ord kommer från viktig svensk basindustri. Skogsindustrierna, Transportföretagen, Näringslivets Transportråd, Jernkontoret, Swemin och Föreningen Svensk Sjöfart uppmanar regeringen att vidta skyndsamma åtgärder för att säkerställa en permanent och stabil finansiering av Sjöfartsverkets verksamhet, och det skriver vi från Centerpartiet under på. Regeringen behöver ta ansvar för tillväxt och trygghet.
Från denna talarstol pratas det ofta om vad som borde ha gjorts tidigare. Det är bakåt, framåt och tal om kommande regeringar. Jag väljer att fokusera på här och nu. Med makt kommer ansvar att agera. Det här är förvisso ett affärsverk, men det är nya tider nu. Det finns redan ett statligt ansvar, och det behöver bli tydligare.
Jag efterfrågar fortfarande en riskbedömning från statsrådet. Hur lång tid kommer den analys att ta som regeringen säger att den ska göra i frågan? Vilken påverkan på näringslivet och säkerheten i landet bedömer man att dröjsmålet för beskedet kommer att få?
Anf. 92 Zara Leghissa (S)
Fru talman! Det är viktigt att statsrådet och regeringen ser allvaret i detta. Den gröna industriomställningen och de investeringar och industrietableringar som sker i Norrbotten nu har potential att bli en motor för hela Sverige. År 2030 kan industrisatsningarna bidra med mellan 80 och 160 miljarder kronor till Sveriges bruttonationalprodukt. Det motsvarar 2–3 procent av dagens bruttonationalprodukt. På längre sikt kan det bli ännu mer.
De planerade industrierna skulle kunna öka Sveriges export med 100 miljarder kronor till år 2030, vilket motsvarar en fördubbling av nuvarande export. Det skulle generera nya skatteintäkter på cirka 30 miljarder kronor årligen. Det är pengar som kan stärka vårt gemensamma: vård, skola, omsorg, infrastruktur med mera. Nyindustrialiseringen skulle dessutom kunna generera 20 000 nya arbetstillfällen. Denna industrialisering pågår här och nu, och den bidrar till ett bättre klimat, en bättre tillväxt och en bättre välfärd, något som Sverige behöver i dag.
Fru talman! Detta riskerar dock att gå i stå om sjöfarten inte fungerar. Hur ska godset fraktas? Det kommer att krävas en ganska kraftig omställning av väg och järnväg – liksom för transportbranschen, som ska använda sig av den undermåliga infrastruktur som vi har i dag.
Om näringslivet inte fungerar kommer ytterligare konkurser och uppsägningar. Men, fru talman, är inte konkurserna nog många? Är en arbetslöshet på 10 procent för låg för den här regeringen? Är det regeringens mening att minska Sveriges konkurrenskraft?
Trafikutskottet hade den 13 mars ett öppet sammanträde om det civila försvaret och transporter, och dit var myndigheter och representanter från branschen inbjudna för att berätta om nuläget och om utmaningar. Min kollega i trafikutskottet, Mattias Ottosson, frågade då hur myndigheterna ställde sig till neddragningarna av isbrytning och räddningshelikoptrar. Svaret var att det får enorma konsekvenser, både civila och militära. Även norra delen av Sverige måste garanteras räddning, skydd, livsförnödenheter och medicin i såväl fred som krig.
Vad är då statsrådets och regeringens budskap gällande Sveriges tillväxt, klimat, beredskap, säkerhet och välfärd? Ska hela Sverige leva?
Anf. 93 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag har i debatten varit väldigt tydlig om att samhällskritiska verksamheter, som sjö- och flygräddning, ska kunna upprätthållas för att ytterst inte riskera människors liv och hälsa. Det gäller även isbrytningsverksamheten. Trafiken till hamnarna i norra Sverige måste fungera vintertid.
Jag har också vid flera tillfällen i debatten pekat på att vi precis har tagit emot anslagsframställan i vilken Sjöfartsverket beskriver vilka åtgärder man planerar att vidta. Inga av dessa åtgärder är dock vidtagna än.
Det är förstås viktigt att se att den situation som Sjöfartsverket nu befinner sig i är mycket bekymmersam och att det är något som har byggts upp under lång tid. Jag har i debatten också pekat på att regeringen kommer att återkomma. Det här är något som kommer att bli föremål för uppmärksamhet i kommande budgetprocesser vad gäller både det korta perspektivet och de situationer som rör helikopterbaserna och den isbrytare som enligt åtgärdsplaneringen ska kallställas. Det är förstås viktigt att se till att dessa kritiska funktioner inte tas ur bruk. Jag avser att återkomma om detta.
Det är viktigt att se hur vi kan få en bättre finansiering, som är mer långsiktig, uthållig och hållbar, för Sjöfartsverkets viktiga funktioner och tjänster så att de kan hålla en fullgod nivå. Mot ljuset av det säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i är det också en fråga av yttersta vikt att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga verksamhet bibehålls. Det är viktigt för näringslivets behov. Det är viktigt ur beredskapssynpunkt. Det är också viktigt för människors liv och hälsa.
Sjöfartsverket är en så kallad räddningstjänstmyndighet i och med att de tillhandahåller sjö- och flygräddningstjänst i Sverige. Sjöräddningen i Sverige är vi nog alla stolta över. Det finns ett stort engagemang i Sjöräddningssällskapet med ideella krafter som bistår och som står för mycket av sjöräddningen. De är förstås beroende av andra aktörer med sjögående och flygande enheter som bistår dem.
Sjöfartsverket bistår även annan räddningstjänst. Exempelvis bistår Sjöfartsverket polisen med fjällräddning och eftersök av försvunna personer. Man bistår Kustbevakningen med miljöräddning, och man bistår lokal räddningstjänst vid drunkningstillbud på sjöar såväl sommar- som vintertid. Det handlar ofta om att rädda liv, och det är av yttersta vikt att denna verksamhet fungerar. Jag kan i denna debatt inte vara nog tydlig, fru talman, med att detta är regeringens avsikt i det fortsatta arbetet när vi nu har fått en framställan från Sjöfartsverket. Den har precis landat på regeringens bord, och jag ser fram emot att återkomma med hur dessa viktiga funktioner ska kunna säkerställas.
Svaret på Ulrika Liljebergs fråga kopplat till vilka risker vi ser är att det handlar om liv och hälsa, beredskap och industrins behov, men det är också viktigt att slå fast att detta är en framställan där åtgärder beskrivs och att inga av dessa åtgärder är vidtagna. Jag ser fram emot att återkomma till frågan i kommande budgetprocesser, både på kort och lång sikt. Jag hoppas att det finns en samsyn när det gäller att få en bättre långsiktighet i finansieringen och organisationen av Sjöfartsverket så att vi, som någon var inne på, inte pekar åt olika håll utan tar ansvar i en svår tid för Sverige.
Anf. 94 Isak From (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Nu var statsrådet lite tydligare än i sitt interpellationssvar, och det tror jag att många uppskattar. På kort sikt har regeringen redan i vårändringsbudgeten tydliga möjligheter att adressera frågan vad man avser att göra. Redan för ett år sedan fick Andreas Carlson tydlig information om Sjöfartsverkets bristfälliga finansiering, och nu har han fått ett förslag för en treårsperiod på vad som händer om inget görs. Det blir höjda farledsavgifter och stängda helikopterbaser, och det är vi nog överens om att ingen av oss vill se.
Långsiktigt kan man i höstbudgeten avisera hur man tycker att denna verksamhet ska organiseras och finansieras. Om det föreligger grundläggande fel i förhållande till samhällsutvecklingen och rådande orosläge är det ändå regeringen som har ansvaret att adressera frågan, och det är ganska många som undrar vad regeringen avser att göra. Det är ju nu man beställer transporter för det som ska ske nästa vinter. Varenda vinter är inte som fjolårets eller vintern dessförinnan. I och med klimatförändringarna har vi också mer drivis med mera, vilket inte bara påverkar de stora fartygen utan kanske särskilt de mindre. Detta gör behovet av helikopterräddning ännu större. Och precis som Andreas Carlson säger bistår sjöräddningen, särskilt i norra Sverige, också fjällflyget, vilket också är viktigt.
Anf. 95 Ulrika Liljeberg (C)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för debatten och dialogen, för det är av stor vikt att lyfta upp dessa infrastrukturfrågor. Jag uppskattar även de satsningar som görs generellt på exempelvis eftersatt underhåll inom viktig infrastruktur.
Vi har i dag diskuterat sjövägarna, som kanske inte alltid får sin rättmätiga plats i debatten om infrastrukturen. Vi har järnvägar som ska transportera både gods och personer, vi har enskilda, kommunala och statliga vägar och vi har flygtrafik. Det är oerhört viktigt för Sverige som land att alla dessa är robusta.
Det är positivt att statsrådet nämner att mycket av det vi har sagt utgör kärnan i Sjöfartsverkets verksamhet. Det är också därför verket är statligt finansierat genom anslag. Men vi vet att omvärlden ändras och därmed både hotbilder och behov, och då behöver regeringen i kraft av sin makt ta ansvar.
Jag tackar för positiva besked men vill återigen påminna om den skyndsamhet som näringslivet efterfrågar. Vi vill alla ha långsiktighet och stabilitet, men vi lever just nu i en värld av snabba besked och beslut från bland andra världsledare. Det gör att Sveriges regering behöver gå in skyndsamt med tydliga besked som tryggar både Sveriges näringsliv och Sveriges säkerhet.
Anf. 96 Zara Leghissa (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för debatten, och jag hoppas att statsrådet och regeringen är lyhörda och på riktigt förstår vilka konsekvenser dessa nedskärningar på Sjöfartsverket faktiskt kan få.
Det har sagts mycket klokt i debatten, och jag är positiv till statsrådets besked. Jag vill ändå trycka på vikten av att snabbt fatta beslut i frågan. Nedskärningarna kan tyckas små för människor som inte har kunskap eller insikt eller som har en direkt ovilja mot att skapa tillväxt, bättre välfärd, trygghet och beredskap. Men om nedskärningarna blir verklighet får det allvarliga konsekvenser för en lång tid framöver.
Anf. 97 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag tackar för debatten och engagemanget och kan konstatera att det råder en samsyn.
Ulrika Liljeberg pekade på det eftersatta underhållet, och här behöver vi komma i kapp i alla trafikslag. De isbrytare vi har i Sverige och som är till åren komna är mycket väl underhållna, och det beror på att en del reservdelar kanske inte ens går att få tag på. Det är alltså väldigt viktigt att underhålla denna kapacitet.
Vi har talat om det kortsiktiga behovet här och nu och den långsiktiga finansieringen av Sjöfartsverket, som jag avser att återkomma om. Men låt mig åter lyfta fram den avsiktsförklaring som har gjorts med Finland vad gäller just uppdatering av isbrytarflottan och isbrytarförmåga.
Jag upprepar gärna vikten av att vi, i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss och med det strategiska läge Bottniska viken och Östersjön har, stärker samarbetet med Finland. Det här arbetar nu båda länderna nära med, och det var en av utkomsterna av det gemensamma regeringssammanträde Sverige och Finland höll för några månader sedan. För några veckor sedan kunde jag avisera beslutet om detta fördjupade samarbete, som sker på teknisk nivå. Experter på både svensk och finsk sida av viken arbetar nu för att ta detta vidare.
Fru talman! Det är som sagt av yttersta vikt att kärnan i de mycket viktiga samhällsfunktioner Sjöfartsverket har även framöver ska kunna nyttjas vad gäller sjöräddning, helikopterbaser och isbrytare, och vi avser att återkomma till detta i kommande budgetprocesser.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.