Nedläggning av servicekontor runt om i Sverige
Interpellation 2024/25:688 av Peder Björk (S)
Interpellationen är inlämnad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-05-21
- Överlämnad
- 2025-05-22
- Anmäld
- 2025-05-23
- Sista svarsdatum
- 2025-06-12
- Svarsdatum
- 2025-11-04
- Besvarad
- 2025-11-04
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Erik Slottner (KD)
Nu stängs servicekontor runt om i hela landet ned. Fram till den 30 juni i år kommer 17 kontor att ha avvecklats och invånare på följande orter stå utan tillgång till statlig service lokalt: Piteå, Simrishamn, Ludvika, Norrköping (city), Sandviken, Tranås, Arvika, Bollnäs, Filipstad, Kungälv, Landskrona, Lindesberg, Motala, Trelleborg, Växjö (Araby), Åmål och Östhammar. Ytterligare sex kontor är tänkt att avvecklas under hösten 2025. Och det här är bara början. Totalt planeras 35 kontor att stängas ned.
Anledningen är att SD-regeringens budget för 2025 inneburit en kraftig minskning av de ekonomiska resurserna till servicekontor: totalt –150 miljoner kronor till 2027. Regeringen har överlämnat till Statens servicecenter (den myndighet som driver servicekontor) att själva besluta om hur besparingarna ska genomföras och vilka servicekontor som ska läggas ned.
Även om SD-regeringen inte vill ta ansvar för vilka orter som framöver ska ha ett servicekontor har det i uppdraget till Statens servicecenter tydliggjorts att det bör finnas ett servicekontor i varje funktionell analysregion (FA-region). Dessa regioner syftar till att spegla geografiska områden som utgör lokala arbetsmarknadsområden på lång sikt. De beslut som fattats av myndigheten innebär att flera FA-regioner nu saknar ett servicekontor. Efter regeringens beslut har indelningen i FA-regioner ändrats, vilket också påverkar närvaron av servicekontor i FA-regioner.
Syftet med servicekontoren är att runt om i hela landet erbjuda en lokal statlig service åt medborgare och företag. Under 2024 hade servicekontoren cirka 2,8 miljoner besökare och hanterade under året cirka 3,3 miljoner ärenden för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Med anledning av ovanstående har jag följande frågor till statsrådet Erik Slottner:
- Bedömer statsrådet och regeringen att de genomförda och planerade nedläggningarna av servicekontor överensstämmer med uppdraget från regeringen?
- Avser statsrådet och regeringen att ta initiativ till ett förnyat uppdrag till Statens servicecenter för att säkerställa att det finns minst ett servicekontor i varje FA-region?
Debatt
(29 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:688
Webb-tv: Nedläggning av servicekontor runt om i Sverige
Dokument från debatten
- Tisdag den 4 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:26
Protokoll från debatten
Anf. 60 Civilminister Erik Slottner (KD)
Fru talman! Trevligt att se så många socialdemokrater samlade på en och samma gång! Nu förstår jag också varför jag mötte Eva Lindh här utanför. Jag sa då att jag hade fyra interpellationer utan att Eva Lindh ställt någon av dem, men nu deltar hon i debatten – trevligt!
Fru talman! Peder Björk har frågat mig om jag och regeringen bedömer att de genomförda och planerade nedläggningarna av servicekontor överensstämmer med uppdraget från regeringen samt om jag och regeringen avser att ta initiativ till ett förnyat uppdrag till Statens servicecenter för att säkerställa att det finns minst ett servicekontor i varje FA-region.
Vidare har Heléne Björklund frågat mig vilken konsekvensanalys jag och regeringen har gjort av att invånarna i Karlshamn förlorar servicekontoret, hur jag och regeringen säkerställer att äldre, personer med funktionsnedsättning och människor utan digitala verktyg inte lämnas utan stöd när kontoret stänger samt om jag avser att ta initiativ till ett skärpt uppdrag för att säkerställa en långsiktigt stark statlig närvaro i hela landet, inklusive Blekinge.
Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten planera för att på sikt tillhandahålla statlig service i samtliga så kallade funktionella arbetsmarknadsregioner.
Statens servicecenter har lämnat en delredovisning av uppdraget som redogör för utgångspunkter och principer för den framtida organiseringen, däribland tillgänglighet i hela landet. I slutredovisningen av uppdraget ska Statens servicecenter bland annat redogöra för konsekvenserna för tillgängligheten till statlig service i olika typer av geografiska områden. Jag har fullt förtroende för Statens servicecenters hantering av uppdraget och för myndighetens bedömning av vilka kontor som kan komma att avvecklas utifrån de förutsättningar som angavs i uppdraget.
Vad gäller servicekontoret i Karlshamn har Regeringskansliet fått beskedet att Statens servicecenter beslutat att upphäva tidigare beslut om att detta kontor ska avvecklas.
När uppdraget att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet lämnades fanns 60 FA-regioner i landet, enligt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers kategorisering från 2015 (FA15). Sedan uppdraget beslutades har Tillväxtverket publicerat en ny uppdatering av FA-regionindelningen för perioden 2025–2035 som innebär att det numera finns 71 FA-regioner (FA25).
Regeringen bedömer att fler mobila och flexibla kontorslösningar bland Statens servicecenters servicekontor kan bidra till en stärkt statlig närvaro och service till privatpersoner och företag på fler platser i landet. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2026 föreslagit att Statens servicecenter tillförs 10 miljoner kronor för att säkra en effektiv medborgarservice.
Den 16 oktober beslutade regeringen om en ändring av uppdraget till Statens servicecenter om att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Ändringen innebär att Statens servicecenter ska förstärka arbetet med att på sikt tillhandahålla statlig service inom samtliga FA-regioner genom att även utveckla och tillhandahålla flexibla och mobila lösningar för lokal statlig service.
Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska på sikt finnas i samtliga FA-regioner för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd.
Anf. 61 Peder Björk (S)
Fru talman! När jag lämnade in den här interpellationen i maj i år gjorde jag det för att jag ville uppmärksamma en utveckling som nu blivit verklighet. Det är redan 17 servicekontor i landet som har stängts, och ytterligare ett tjugotal står på tur. Flera FA-regioner är nu helt utan statlig service i form av servicekontor. Det är en direkt konsekvens av SD-regeringens politik, som dragit undan grunden för en väl fungerande verksamhet vid Statens servicekontor.
SD-regeringens budget innebär kraftigt minskade anslag. Det handlar om 150 miljoner kronor till 2027. De besparingarna har lett till nedläggningarna av servicekontor. Nu försöker regeringen få det att framstå som om man agerar. Man låter påskina att man satsar på mobila och flexibla lösningar för lokal statlig service och tillför 10 miljoner kronor 2026. Men, fru talman, det förändrar inte den grundläggande bilden och konsekvenserna i form av nedläggningar av ett stort antal servicekontor runt om i landet. Och vad värre är fortsätter man att stänga kontor samtidigt som man pratar om att utveckla nya, mobila och flexibla lösningar.
Fru talman! I praktiken innebär de flexibla lösningarna en omvandling av flera av dagens kontor så att de kommer att sakna fast personal och få minskade öppettider. Samtidigt påstår regeringen att man vill stärka statens närvaro. Men i praktiken innebär politiken att närvaron försvagas i hela landet.
När regeringen beslutade om nedskärningarna av servicekontoren fanns det 60 FA-regioner. Redan då stod det klart att man inte skulle klara att ha minst ett servicekontor i varje FA-region. Nu finns det ytterligare 11 FA-regioner, och det är ännu mer omöjligt att upprätthålla löftet. Det är ett mönster vi känner igen. SD-regeringen säger att de vill öka tillgängligheten, men i verkligheten blir det längre avstånd, mindre närvaro och sämre service.
Fru talman! Hur kan SD-regeringen tala om satsningar när de totala resurserna fortfarande är mycket, mycket lägre än innan deras egna nedskärningar?
(Applåder)
Anf. 62 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Tack till ministern för svaret! Av ministerns svar framgår det att Statens servicekontor i Karlshamn, som jag har ställt specifika frågor om, kommer att vara kvar. Men är det då något annat kontor som ska läggas ned? Ministern säger att det ska finnas ett i varje FA-region. Betyder det att någon annan kommun ska behöva dra igång kampanjer för att rädda sitt servicekontor? Hur ser det egentligen ut? Vi är inte helt tillfreds med svaret.
Ministern och regeringen talar också i sitt svar om mobila och flexibla lösningar. Men vad är en mobil och flexibel lösning? Är det en buss som kommer varannan månad? I så fall är det inte statlig service i hela landet för oss i Blekinge, utan det är symbolpolitik.
Våra frågor finns alltså kvar. Kommer ministern att agera för att det ska finnas statlig service i hela landet, även i Blekinge, som jag uttryckte det i min interpellation?
Vi har inom loppet av några månader varit med om att två polisstationer i Blekinge har stängts. Beskedet om att servicekontoret i Karlshamn skulle stängas kom samtidigt, och det innebar stor frustration och besvikelse hos invånarna. Det skadar tilliten och det skadar samhällskontraktet. Frågorna till regeringen kvarstår alltså. Tänker ni ge några garantier om statlig service i hela landet?
(Applåder)
Anf. 63 Ewa Pihl Krabbe (S)
Fru talman! Jag vill belysa en annan aspekt av alla dessa nedläggningar av statlig verksamhet runt om i vårt land, nämligen bibliotekariernas situation ute på våra folkbibliotek. DIK, fackförbundet för yrken inom kultur, kommunikation och information, presenterade för ett tag sedan en rapport utifrån en enkätundersökning som gjordes bland cirka 1 800 biblioteksanställda under våren 2025.
Alla bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. De ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
De ska vara tillgängliga för alla och ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteterna och personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda tekniska hjälpmedel samt litteratur på lättläst svenska och olika språk.
Fru talman! Folkbiblioteken bidrar med en stor mängd samhällsservice till invånarna. Servicen är i vissa fall en del av bibliotekens arbete med bildning, informationsteknik och delaktighet i samhället, men en stor del ligger utanför bibliotekets uttalade uppdrag. I den enkät som jag refererar till fick respondenterna uppskatta hur mycket av arbetstiden som går åt till att hjälpa besökare med exempelvis bankärenden, försäkringsärenden eller myndighetsärenden av olika slag. Det kan handla om att skriva ut eller fylla i blanketter, att tolka, att översätta myndighetsbeslut med mera.
Fru talman! Av folkbibliotekarierna uppskattar 32 procent att mer än 50 procent av verksamheten, det vill säga deras arbetstid, går åt till denna typ av service under en vanlig dag i verksamheten. Enkäten gjordes i våras, och efter det har alltmer statlig verksamhet försvunnit runt om i vårt land genom nedläggning av en lång rad servicekontor. Bland annat kommer nu skattekontoret i Simrishamn att läggas ned.
Det kommer utan tvekan att ytterligare belasta folkbiblioteken på dessa orter och drabba de individer som är beroende av stöd, inte minst personer med funktionsnedsättning och äldre personer, som inte har möjlighet att ta sig flera timmar bort för att få råd och stöd.
Den här utvecklingen går på tvärs med förvaltningslagen, som säger att myndigheter ska ge enskilda individer tillräcklig hjälp och service för att de ska kunna ta till vara sina intressen med hänsyn till deras enskilda behov. Jag vill därför fråga ministern om han anser att det är skäligt att myndigheternas service läggs över på bibliotekarierna i de allmänna folkbiblioteken i så hög grad som enkäten visar.
(Applåder)
Anf. 64 Isak From (S)
Fru talman! Jag tackar Peder Björk och Heléne Björklund för två väldigt viktiga interpellationer.
Tycker civilminister Erik Slottner att det går bra? Går avvecklingen enligt regeringens plan? Går dialogen mellan Statens servicecenter och berörda kommuner bra? Fungerar samverkan mellan berörda kommuner och Statens servicecenter, enligt regeringen?
Fru talman! Regeringen och civilministern har fått massiv kritik från berörda kommuner. Jag kan inte hitta att det någonstans har framkommit något som helst positivt med det här. Det verkar snarare vara så att regeringen vill skjuta över statliga samhällsuppgifter till berörda kommuner.
Fru talman! Det har framkommit att Nordmalingskontoret i Västerbotten ska läggas ned. Det är väldigt tydligt uttalat. Det som har påverkat Västerbotten mest är att kontoret i Piteå avvecklats, särskilt med tanke på att det gjordes samtidigt som Northvolt kom med stora varsel och uppsägningar i Skellefteå och samtidigt som Migrationsverket avvecklades i Skellefteå. Detta fick väldigt många att söka stöd och hjälp hos Statens servicecenter i Skellefteå.
Det som nu framkommit till mig är att kontoren i Vilhelmina, Storuman och Sorsele har fått höra att deras öppettider kommer att förändras. Berörda kommuner har frågat Statens servicecenter: Vi hör att öppettiderna kommer att förändras. Är det sant? Ska ni inte ha en dialog med oss om det? Varför och i vilken omfattning ska de i så fall förändras? Svaret från Statens servicecenter blev då: Jo, det kommer nog att bli förändringar, men vi kan inte gå in på det. Vi kommer att meddela det när det är klart.
Om det här är regeringens syn på dialog och samverkan med berörda kommuner kan man ha full förståelse för att berörda kommuner är upprörda.
Fru talman! Mina frågor till statsrådet är: Går det här bra? Går det enligt plan? Går dialogen med berörda kommuner bra? Går samverkan som regeringen har tänkt sig?
(Applåder)
Anf. 65 Lars Isacsson (S)
Fru talman! Tack till interpellanterna! Jag vill även tacka ministern för svaret.
Ministern säger i sitt svar att Statens servicecenter på sikt ska tillhandahålla statlig service i alla FA-regioner. Just orden ”på sikt” säger allt om regeringens sätt att styra. I verkligheten stänger man ned kontor här och nu. Staten kan inte vara en tillfällig gäst i stora delar av Sverige. Man måste stå kvar, särskilt där människor, företag och framtid växer.
I Dalarna har vi Ludvikas och Smedjebackens FA-region. Det är en av Sveriges mest expansiva industriella tillväxtregioner. Där har staten dragit sig tillbaka och stängt sitt servicekontor. I Ludvika och Smedjebacken byggs grön industri. Det handlar om grönt stål, energiomställning och kraftledningar. Dessutom brygger man öl, och det ska öppnas nya gruvor. Medan privata investeringar för miljarder rullar in drar sig staten tillbaka.
När Statens servicekontor skulle stängas sa Leif Pettersson, kommunstyrelsens ordförande, i Nya Ludvika Tidning att ”staten kan inte bara dra”. Det finns ett företag där – Hitachi – som har en orderstock på 400 miljarder, men staten bara sticker. Samtidigt skriver regeringen att man ska förstärka arbetet och på sikt nå alla regioner. Det som sker i Ludvika och Smedjebacken är inte på sikt; det händer nu.
Det handlar inte bara om servicekontor utan också om statens närvaro och legitimitet. Vad säger det om regeringens förmåga att styra landet om staten inte kan hålla sitt löfte om ett kontor i varje FA-region?
Jag hade en debatt med vice statsminister Ebba Busch här i kammaren. Då sa hon till mig: Om jag fick bestämma skulle det finnas fler servicekontor i Sverige, inte färre. Om inte vice statsministern anser att hon kan vara med och bestämma, vem är det då som styr?
Regeringen säger att det i stället för fasta kontor nu ska bli fler flexibla och mobila lösningar. Detta ska bidra till en stärkt statlig närvaro. I praktiken blir det sämre öppettider, färre personal och längre resvägar. Det är inte en förstärkning, utan det är en smygnedläggning.
I Avesta och Mora ska det bli flexibla mobila kontor. Man har redan dragit ned på öppettiderna. På kommunens servicecenter märker de tydligt att de får fler frågor de dagar som det statliga servicekontoret är stängt. Det är inte samverkan; det är en ansvarsförskjutning. Kommunerna får ta emot fler besök, mer frustration och fler frågor som egentligen är statens ansvar.
Fru talman! Det är inte rimligt att Ludvika och Smedjebacken, en motor i svensk industri, saknar det som staten själv kallar grundläggande service. Regeringen har också visat att det går att backa. Det skedde i Karlshamn efter att interpellanten Heléne Björklund jobbat hårt för det här och lyckats stoppa en planerad nedläggning. Varför kan man inte göra samma sak i Ludvika och Smedjebacken? Där är behovet minst lika stort.
När staten släcker lampan i kommun efter kommun blir signalen att man inte räknas. Jag tror tvärtom att Sverige håller ihop när staten står kvar. Frågan till ministern är därför enkel: När får Ludvika och Smedjebacken tillbaka sitt servicekontor på riktigt och inte bara på sikt?
(Applåder)
Anf. 66 Niklas Karlsson (S)
Fru talman! Jag har varit en rätt frän kritiker i fråga om regeringens politik, inte minst när det gäller nedläggning av statens servicekontor. Jag har tidigare i debatterna uttryckt det som att regeringens budskap till Sveriges medborgare är: Vi ser er inte. Vi hör er inte. Vi bryr oss inte.
Jag har efterlyst insikt och omprövning. I dagens interpellationssvar kan man ändå se tendenser till att regeringen börjar lyssna. Man anslår nu 10 miljoner kronor för någonting som kallas för flexibla och mobila lösningar. Rätt ska vara rätt. Det är ett litet, litet steg i rätt riktning.
Problemet är bara att detta fortfarande fångar den kritik som jag tidigare framfört – att regeringen inte har någon idé om varför servicekontoren finns. Det som nu föreslås är möjligen praktiskt och kostnadseffektivt, men det löser inte problemet i grunden.
Jag ska ge ett exempel. Riksbankens Jubileumsfond ger varje år ut en årsbok. Det här året handlar det om rättvisa. Ett av alstren är författade av professorn Lena Halldenius, som skriver om respekt, resurser och relationer. Så här skriver hon:
”Kommuner söker hela tiden efter olika sätt att göra besparingar inom sina verksamheter, till exempel inom äldreomsorgen. I det syftet tog en mellanstor kommun nyligen beslutet att lägga ner en lunchservering som äldre invånare i kommunen hade kunnat besöka några dagar i veckan för att äta till subventionerat pris. Serveringen ansågs vara onödigt dyr och de äldre personer som brukade gå till lunchserveringen erbjöds att istället få färdiglagad mat levererad hem. Även efter förändringen kunde de berörda personerna alltså fortfarande få lagad mat från kommunen, dessutom utan att ens behöva gå ut; maten skulle levereras till dörren. Praktiskt och kostnadseffektivt! Men de berörda protesterade. Att äta portionsförpackad kommunal mat ensam i sitt kök är helt enkelt inte samma sak. De menade att kommunen inte verkade förstå varför serveringen var så viktig för dem: att det var umgänget det handlade om.”
Precis här hamnar regeringen. Det är möjligen praktiskt och kostnadseffektivt att ha mobila och flexibla lösningar. Men det är inte så att nedläggning har inneburit att Statens servicecenter har försvunnit. Det finns ju möjlighet att ta sig fem, sex, sju eller åtta mil till närmaste servicekontor i stället. Det finns också möjlighet att utnyttja telefon eller att ha digital kontakt med servicekontoren.
Nej, det här handlar om att ni inte har någon idé om eller förståelse för varför statens servicekontor ska finnas i hela landet. Det handlar nämligen om respekt – respekt för alla Sveriges medborgare. Oavsett var man bor i vårt land ska man ha närhet till detta. Det ska vara tillgänglighet och finnas närvaro.
Den lilla manöver vi nu ser från regeringen när det gäller att inrätta flexibla och mobila lösningar är ingen lösning på det här problemet. Det krävs fler servicekontor. Det behövs att vi slutar lägga ned de förslag som nu ligger på bordet.
Det som regeringen nu presenterar är otillräckligt, ogenomtänkt och orättfärdigt. Det är en avsaknad av respekt.
(Applåder)
Anf. 67 Zara Leghissa (S)
Fru talman! I Norrbotten ser vi nu resultatet av regeringens neddragning av Statens servicecenter. Servicekontoret i Piteå har stängt igen dörrarna. Jokkmokk står näst på tur för neddragningar, och fler orter riskerar att följa efter.
Det handlar inte bara om att dörrar till ett kontor stängs. Det handlar om en försämrad arbetsmiljö för personalen när arbetsbelastningen ökar då öppettiderna förändras. Och de mobila kontoren tarvar förändrade och utökade restider till och från jobbet.
Det handlar om att staten drar sig tillbaka från människor, glesbygden och hela landsändar i vårt Sverige. Servicekontoren är inte någon lyx. De är inte en valfri service. De är en grundläggande del av staten och den fysiska närvaron av staten – Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten och Migrationsverket – i människors vardag. Här finns möjligheten för personer som saknar digital kompetens, som har funktionsvariationer eller språksvårigheter eller som bor på orter med mindre tillgång till transporter. Det är dit pensionären går för att få hjälp med sin ansökan. Det är dit den nyanlända går för att få hjälp att förstå brevet från Skatteverket. Det är dit småföretagaren går för att lösa sina administrativa frågor. Det är dit människor varje dag går för att jobba.
När staten försvinner från orter som Piteå och Jokkmokk skickas ett tydligt budskap: Ni är inte lika viktiga.
Men när det gäller vårt Sverige ska hela landet leva, inte bara storstäder som Stockholm, Malmö och Göteborg.
Regeringen pratar om effektiviseringar. Men, fru talman, är det verkligen effektivt att äldre människor måste resa tio mil för att få hjälp? Är det effektivt att kommunerna tvingas ta över uppgifter som staten lämnar efter sig? Är det effektivt när fler hamnar utanför för att de inte kan använda digitala tjänster eller inte har tillgång till tekniken? Är det effektivt att försämra arbetsmiljön för personalen? Nej, det är inte effektivt. Det är kortsiktigt, orättvist och ett svek mot landsbygden.
Vi socialdemokrater vet att statlig närvaro betyder mer än bara en kostnadspost i en budget. Det handlar om förtroende, om trygghet och om jämlikhet mellan stad och land. Därför, fru talman, vill jag fråga civil- och digitaliseringsminister Erik Slottner: Hur tänker regeringen säkerställa att alla medborgare i hela landet, även i Norrbotten, får tillgång till statlig service?
(Applåder)
Anf. 68 Agneta Nilsson (S)
Fru talman! I dag står jag här för tredje gången angående nedskärning av den statliga närvaron i vårt land eftersom SD och regeringen bestämt att lokala servicekontor ska bort. I dag är förhoppningen att det är tredje gången gillt och att civilminister Slottner och regeringen hörsammar mig. Dock ser det mörkt ut för svenska folket i denna fråga. Nedläggning av servicekontor har redan börjat. I Skåne har kontor försvunnit i en hel del kommuner. Snart står Eslövs servicekontor på tur. I januari är det slut, enligt planeringen. Då ska alla som behöver hjälp tvingas resa till nästa kontor.
Fru talman! Regionala utvecklingsnämnden i Skåne tog i våras beslutet att ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ om att skriva till regeringen och kräva att avvecklingen av servicekontoren stoppas. Alla partier stod bakom det; det var en enad nämnd. Där förstod man att den så kallade anpassning som Statens servicecenter behöver göra för att klara regeringens sparkrav kommer att försämra kontakten med statliga myndigheter för ett stort antal människor.
Jag ska citera en kristdemokratisk ledamot i Skånes regionala utvecklingsnämnd:
Att dra in servicekontoren rimmar illa med statens ansvar att motverka klyftor i samhället. När myndigheter centraliseras till större städer ökar avstånden både geografiskt och socialt. Det är ett hot mot sammanhållningen i vårt samhälle.
Där är det slut på citatet.
Regeringen har inte ens sina egna partirepresentanter ute i landet med sig.
Fru talman! När nu en fjärdedel av kontoren stängs lämnas många människor i sticket. Avvecklingen av kontoren slår ojämnt. När staten drar ned på servicekontoren drabbas människor i Eslöv och i hela landet. Det är inte enbart en fråga om budget och siffror, utan det handlar också om att människors trygghet, tillit och vardag försämras.
När SD och regeringen tar bort kontor är det en bakvänd rättvisa. I stället för att ha så nära som möjligt ska man nu ha så långt som möjligt till ett kontor. Ju längre bort, desto bättre – så verkar det resoneras.
För vem är detta effektivt? För en äldre person, en person med funktionsnedsättning eller en småbarnsfamilj utan bil blir det dyrare. Det tar längre tid, och det skapar ökande klyftor och en känsla av att staten inte anser att alla är lika värda. Effektivt blir det i vart fall inte.
Regeringens besparingar kan på papper ge en kortsiktig vinst, men på lång sikt riskerar det att bli högre kostnader. Fler felaktiga ansökningar och längre handläggningstider och denna regerings spariver skapar en växande misstro i samhället och försvagar i förlängningen demokratin.
Fru talman! Hur ser ministern och regeringen på att de styrande politikerna i berörda regioner och kommuner inte är överens med SD och regeringen om nedskärningarna, oberoende av vilket parti de tillhör?
(Applåder)
Anf. 69 Eva Lindh (S)
Fru talman! Kanske trodde SD-regeringen att neddragningen på 150 miljoner när det gäller de statliga servicekontoren inte skulle märkas så mycket. De kanske trodde att den lite fint skulle undgå uppmärksamhet och att människor inte skulle reagera.
Men varje gång jag besöker en kommun och träffar människor, särskilt äldre och pensionärsorganisationer men också andra, tar de som jag pratar med själva upp frågan om servicekontoren. Det handlar om svårigheter och om att man inte får hjälp att göra rätt. Man får inte hjälp att fylla i blanketter, och man kan inte få svar på frågor.
Men väldigt tydligt handlar det också om något grundläggande, nämligen tillit. Det handlar om att känna tillit till att staten är till gagn för oss alla – att staten finns där och att man kan få den hjälp man behöver.
Detta är, tror jag, något som vi i dessa orostider behöver vara väldigt rädda om. Att lägga ned statliga servicekontor i det här läget är inte bara illa generellt, utan det är särskilt illa i dessa tider.
Nu läggs fler statliga servicekontor ned, också i Östergötland: i Motala, som Johan Andersson kommer att beröra, och också i östra delen av Östergötland. Där har citykontoret i Norrköping lagts ned, och nu ska kontoret i Finspång göras om till ett obemannat kontor, där det inte finns personal att ta hjälp av mer än någon dag i veckan. Lite fint kallas det för flexibelt. Det är så det brukar kallas när man försöker göra något finare än vad det egentligen är. Men vad innebär flexibelt? Det innebär att människor inte kommer att kunna få den hjälp som de har fått tidigare.
Ministern säger i sitt svar att regeringen bedömer att fler mobila och flexibla kontorslösningar bland Statens servicecenters servicekontor kan bidra till en stärkt statlig närvaro och service till privatpersoner och företag. Tror verkligen civilministern på detta? I så fall är han nog en av de få som gör det.
Vi socialdemokrater vill i stället att statens närvaro ska förstärkas och att vi ska bygga ut servicekontoren. Men varje gång vi diskuterar detta försöker regeringen att få det att låta finare än vad det är. Nu har de 10 miljonerna, som kom som ett slags plåster på såren, blivit något som SD-regeringen beskriver som att man nu ska göra det lite bättre. Men det blir inte bättre!
När man tar 34 bullar och ger tillbaka en halv utan socker blir det inte fler bullar. Det blir färre bullar. Här ser vi precis samma sak. Servicekontorens verksamhet och stöd ute i landet läggs ned och försvinner. Det innebär att människor måste resa längre. De vet inte vart de ska vända sig för att få den hjälp som de behöver – det fanns ju ett skäl till att vi byggde ut servicekontoren. Dessutom försämras människors tillit till staten.
Detta är ett dåligt beslut. Jag undrar hur civilministern själv ser på neddragningarna och vad effekterna av dem betyder för alla de ställen som vi representerar i hela Sverige.
(Applåder)
Anf. 70 Markus Kauppinen (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för beskedet om Karlshamn. Men det bekräftar att regeringen saknar en grundläggande plan för statens närvaro.
Staten ska inte stänga servicekontor bara för att kortsiktigt spara pengar. I debatten här har det nog märkts att vi socialdemokrater står upp för en god statlig närvaro och service i hela landet.
Ministern måste se vad som händer när man drar ned på servicen. Servicekontoret i Tranås stängdes i slutet av 2024 på grund av nedskärningar som regeringen drev igenom. Jag har fått mig tillsänt en namninsamling med 562 namn, som visar hur besvikna invånarna i Jönköpings län är på regeringen. Jag tänker överlämna den till ministern efter debatten, om han accepterar att ta emot den.
Att stänga kontoret innebär att tiotusentals invånare i Tranås och omkringliggande kommuner förlorar möjligheten till det fysiska mötet med staten. Det finns de som inte kan sköta alla sina ärenden digitalt – äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Det är de som drabbas hårdast.
Ministern talar om effektivisering, men detta är en politik som ökar klyftorna och gör vardagen svårare för många. Staten har ett ansvar att ge alla, oavsett var de bor, tillgång till den hjälp de behöver från Försäkringskassan, Skatteverket eller Pensionsmyndigheten.
Fru talman! Jag vill ställa följande frågor till civilminister Erik Slottner: Hur motiverar regeringen att man drar in service i kommuner som Tranås? Hur säkerställer regeringen att de individer som är beroende av det fysiska mötet, de som inte kan använda digitala tjänster, fortsatt ska ha en rimlig tillgång till nödvändig statlig hjälp utan att tvingas resa långa sträckor?
(Applåder)
Anf. 71 Adrian Magnusson (S)
Fru talman! Tack till interpellanterna och statsrådet för debatten och för svaret på interpellationerna! Det här är ju en fråga som vi har stött och blött i den här kammaren tidigare.
I februari i år besökte jag Statens servicecenters kontor i Ystad, min hemstad. Det är det sista kontor som finns kvar i sydöstra Skåne, för kontoret i Simrishamn avvecklades lite senare under 2025. Jag träffade personal på Statens servicecenter i Ystad. Jag träffade personal som var väldigt stolt över sitt jobb. De var väldigt glada över att få jobba på Statens servicecenter och tacksamma och stolta över att få hjälpa människor i deras vardag med den typ av problem som kan uppstå när man ska fylla i olika formulär eller ha kontakt med staten på olika sätt. Man var stolt över att kunna hjälpa och stötta människor som var i behov av det.
Sedan dess har den här vågen av nedläggning av statlig service slagit över hela landet. Den har särskilt slagit mot sydöstra Skåne. Skatteverkets kontor i Simrishamn läggs ned, som ledamoten Pihl Krabbe nämnde här tidigare. Jag vet att personalen på Skatteverket har tillskrivit civilministern om detta. Jag vet inte om civilministern har återkommit, men jag vet att han har tillskrivits. Servicekontoret i Simrishamn har lagts ned, som jag sa, och polisstationer i sydöstra Skåne håller stängt för allmänheten.
Denna våg har skapat en oro bland de få statliga institutioner som fortfarande finns kvar i sydöstra Skåne. Häromveckan var jag och handlade hemma i Ystad. När man är riksdagsledamot från en liten stad händer det ofta att folk kommer fram till en när man ska handla. Det tar ibland lite längre tid att handla än man hade tänkt sig. Den här gången kom det fram en anställd från Statens servicecenter som jag träffat tidigare, som berättade för mig att deras hyreskontrakt skulle gå ut i januari 2026 och att de var ganska oroliga för vad som ska hända med servicekontoret i Ystad.
Med tanke på hur de andra nedläggningarna av servicekontor runt om i landet verkar ha skötts – det verkar ha varit hyreskontraktets längd som har avgjort om kontoren ska läggas ned eller inte – blev jag djupt orolig. Det här kontraktet går ut i januari, och enligt den dialog jag har haft med Statens servicecenter finns det ännu ingen ny lokal bestämd för servicekontoret i Ystad.
Jag tänker inte stå här och ropa varg. Det finns inget nedläggningsbeslut – det ska man vara tydlig med. Men återigen: Med tanke på hur de här nedläggningarna har hanterats blir man bekymrad när det är två månader kvar och Statens servicecenter ännu inte har hittat någon ny lokal i Ystad.
I den bästa av världar skulle det kunna bli en skarv så att man har en period då Statens servicecenter inte finns i Ystad. Men den skarven riskerar, med tanke på hur detta har hanterats, att bli ganska permanent. Invånarna i sydöstra Skåne betalar statlig skatt som alla andra. De förtjänar också att ha en närvarande stat och inte en stat som är helt frånvarande.
Jag hoppas att den klump i magen som den anställda på Statens servicecenter kände när hon pratade med mig bara är en falsk oro och att man inte behöver känna den oron. Jag hoppas att min klump i magen också är en falsk oro och att detta kommer att lösa sig. Men det finns en tydlig oro, hos mig men framför allt hos alla dem som är i behov av Statens servicecenter i sydöstra Skåne och i Ystad.
Skulle resultatet bli att detta kontor läggs ned har vi inget statligt servicekontor i sydöstra Skåne längre, och den statliga närvaron kommer att minska ytterligare. Detta kommer att skada människor där jag kommer från, liksom deras tilltro till och respekt för staten – det kan jag garantera.
(Applåder)
Anf. 72 Johanna Haraldsson (S)
Fru talman! I den konsekvensanalys som Statens servicecenter tagit fram med anledning av avvecklingen av servicekontoret i Tranås kommun kan man läsa: ”Myndighetens lokala verksamhetsnärvaro är viktig ur flera aspekter. Statliga myndigheter har i betydande grad digitaliserat sin service. Det finns … fortsatt behov av att erbjuda lokal statlig service vid sidan om de digitala kanalerna för individer som behöver träffa myndigheten fysiskt för att lösa sina ärenden. Servicekontorsverksamheten är på detta sätt viktig för att upprätthålla legitimitet och förtroende för de statliga myndigheterna.”
Precis som står att läsa i analysen handlar tillgången till statlig service i hela landet om flera saker. Det handlar om likvärdig service. Många äldre, personer med funktionsnedsättning eller språksvårigheter och de som har svårt att hantera myndigheternas digitala verktyg behöver få hjälp med kontakter med myndigheter – Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket.
Men det handlar också om tilliten till staten och myndigheterna. Man ska kunna lita på att staten och samhället finns där när man behöver dem och att staten är tillgänglig och inte drar sig undan.
Fru talman! När konsekvensanalysen av nedläggningen i Tranås publicerades hade servicekontoret i Tranås redan varit nedlagt i tre månader på grund av att hyreskontraktet löpt ut. Konsekvensanalysen hade redan spelat ut sin roll. Möjligheten till snabba besparingar verkar utifrån sett ha varit den enda anledningen till att man bestämde sig för att stänga kontoret i Tranås. Kommunen och de lokala politikerna fick informationen först efter att man redan stängt, utan möjlighet till dialog eller påverkan på beslutet.
De tusentals individer som besökt servicekontoret i Tranås och fått hjälp med sina ärenden och med kontakt med olika myndigheter har nu längre resväg, och många riskerar att inte alls få det stöd och den hjälp som de upplever att de har rätt till. Regeringens nedskärningar av servicekontoren innebär att det blir allt svårare att få hjälp för den som behöver det allra mest.
Vi socialdemokrater byggde ut Statens servicecenter och öppnade flera nya kontor för att staten skulle bli mer tillgänglig och för att öka servicen till medborgarna. Detta är uppenbart inte en viktig prioritering för SD och regeringen. Steg för steg raderar man nu ut utbyggnaden och backar bandet när man stänger en fjärdedel av Statens servicecenters kontor.
Besvikelsen över att statliga servicekontor lägger ned är stor på de orter som drabbas. När vi socialdemokrater i Jönköpings län vände oss till Tranåsborna och frågade vad de tyckte om regeringens nedläggning av deras servicekontor skrev över 500 personer under protestlistan mot nedläggningen. Man vill att staten ska finnas där och ge det stöd man har rätt till. Många vänder sig emot att staten drar sig tillbaka.
Jag undrar vad ministern har att säga till alla dem som protesterar mot nedläggningarna av de statliga servicekontoren, i Tranås och på andra orter, och till alla dem som behöver det stöd som regeringen nu drar undan.
(Applåder)
Anf. 73 Johan Andersson (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!
Den 25 mars stod statsrådet och jag här i kammaren och debatterade avvecklingen av servicekontoret i Motala, som då hade varit känd i ett par månader. Det rörde sig om ett rykte, men den 25 mars fick vi det bekräftat av statsrådet.
Jag tänker inte dra så mycket statistik kring detta; det gjorde vi i samband med den interpellationen. Men jag kan bara konstatera att behovet kvarstår. I dag får man som boende i Motala eller västra delen av Östergötland, som täcker fem kommuner, resa till Linköping. Det är inte som att resa till USA, absolut inte. Men det är ändå ett avstånd, framför allt för dem som bäst behöver den service som servicekontoret kan leverera.
Såväl Motala kommun som Region Östergötland och omkringliggande kommuner svarade väldigt negativt på att servicekontoret skulle avvecklas. Man hänvisade till statistik och underlag. Jag har allt detta, om statsrådet vill ha det. Han har fått det tidigare, i dubbla eller kanske till och med tredubbla upplagor, tror jag. Men det finns ytterligare underlag.
Den 1 juni lades servicekontoret ned, som sagt var. Det är sex månader sedan nu. Det är kanske lite för tidigt att göra en konsekvensanalys av detta. Men jag har en konkret fråga till statsrådet, som jag gärna skulle vilja få svar på. Statsrådet har en otrolig möjlighet att i samband med att man skriver regleringsbrevet till Statens servicecenter, alltså myndigheten för de här kontoren, också se till att det kommer någon form av analys av vad det har blivit för konsekvenser för befolkningen där ute.
Statsrådet har pratat om – och gör det nu också i sitt svar – att det handlar om mobila lösningar. På sex månader har vi inte sett några mobila lösningar i min del av landet. De kanske kommer, till jul förhoppningsvis, och ligger i ett paket under granen på torget i Motala. Det ser vi fram emot. Är detta något jag kan hänvisa till, att det kommer ett paket från statsrådet Slottner som kommer att levereras under granen i Motala, med tekniska lösningar för detta?
Min uppmaning är: Se nu till att det blir en ordentlig analys av detta! Det är lätt att ta beslut, men det är mycket svårare att ändra felaktiga beslut. Samtidigt är detta inget man räds. Slottner har också varit politiker i många år och vet att det emellanåt händer att man fattar ett felaktigt beslut. Då får man ändra det och göra rätt saker.
Vi har sett en del sådant. Jag tänker nu på Karlshamnskontoret, som jag förstår är en konsekvens av Slottners ställningstagande när det gäller detta. Men andra kontor i landet har lagts ned. Hur har utvecklingen blivit för kommuninvånarna, de brukare som finns i respektive kommun? Vilka slutsatser drar regeringen och statsrådet av detta? Jag tror att han kan övertyga också SD:s partiledare på detta område, om han har ett väldigt bra underlag.
(Applåder)
Anf. 74 Civilminister Erik Slottner (KD)
Fru talman! Jag ska försöka att strukturerat gå igenom de frågor som jag hinner med på fyra minuter. Eva Lindh och Peder Björk får vänta – de får väl åka till någon planet i något universum och leta upp något ufo som sitter i en SD-regering. Jag gör det i alla fall inte. Eftersom SD inte sitter i regeringen tänker jag heller inte bemöda mig om att svara på ledamöternas frågor.
Till att börja med ska sägas att statens servicekontor inte försvinner. De minskar i antal, vilket är en konsekvens av den budget som regeringen har lagt, men de försvinner inte. Den stora majoriteten servicekontor finns kvar runt om i landet. Inte ens när Socialdemokraterna styrde och vi hade 148 kontor – nu är det runt 140 – hade en majoritet av kommunerna servicekontor. Jag vet inte om Socialdemokraterna då höll på och kompenserade de kommuner som saknade servicekontor med pengar till bibliotek för att de fick så mycket merjobb.
Jag tycker att det byggs upp överord i den här debatten. Jag kräver inte att alla ska tycka att det är bra att vi minskar antalet servicekontor, men jag tycker att man kan sansa proportionerna något.
Jag vill också lägga till att det inte har skett några uppsägningar på Statens servicecenter. Det kan också vara bra att veta. Det sades inte rakt ut att det var så, men det andades lite grann här under debatten, tyckte jag.
En del av de frågor som ställs är av en sådan art att jag inte kan svara på dem, utan det måste myndigheten själv göra. Ledamöterna vet mycket väl att var kontoren ska ligga är myndighetsbeslut. Peder Björk sitter nu och rycker på axlarna, eftersom han tycker att det var ett dåligt beslut. Det är en sak, men regeringen har beslutat att myndigheten självständigt ska fatta beslut om var dessa kontor ska ligga, och därmed kan jag inte kommentera den exakta lokaliseringen av enskilda kontor. Man kan tycka att det beslutet var dåligt, men om jag hade svarat på en del av de frågorna skulle jag förmodligen, kanske av någon ledamot som närvarar här i kammaren, bli anmäld till konstitutionsutskottet.
Isak From ställde frågan om kundnöjdhet och om jag tycker att relationen till kommunerna har funkat. Det är såklart väldigt svårt för mig att svara på i varje enskilt fall. Vad jag vet från de myndighetsdialoger och årsredovisningar som följer upp med myndigheterna är att kundnöjdheten har ökat markant på Statens servicecenter. Det har av olika skäl varit lite skralt med detta under ett antal år, men nu ökar det, vilket är väldigt roligt. Jag måste säga att både generaldirektören och styrelseordföranden är fantastiskt engagerade. Jag hade ett möte med dem senast för två veckor sedan, och det finns ett väldigt stort engagemang i frågan. Man jobbar mycket bra på regeringens uppdrag.
Heléne Björklund frågar om andra kontor ska läggas ned i stället för det i Karlshamn. Nej, det tror jag inte, men det får myndigheten svara på. I och med tillskottet på 10 miljoner som vi ger nästa år kan man dock rädda bland annat Karlshamn och bygga vidare på mobila lösningar. Däremot är det helt publikt vilka beslut styrelsen fattar, och det finns alltså en lista över kontor som kommer att läggas ned framöver. Det är ingen hemlighet. Jag har dem inte i huvudet här och nu, men det är inte så att man räddar Karlshamn på bekostnad av något annat kontor.
Vad är en mobil lösning, frågade Heléne Björklund också. Det kan vara en ambulerande lösning i form av fordon som åker till en stad i samband med särskilda event eller särskilda händelser som motiverar närvaro. Man kan också hyra in sig på ett kommunalt kontor ett antal timmar i veckan. Det ser lite olika ut.
Jag får återkomma till de många frågor jag fick under de 13 inläggen.
Anf. 75 Peder Björk (S)
Fru talman! Statsrådet hänvisar i sitt svar till ufon. Den enda här i kammaren som saknar markkontakt och är i något slags omloppsbana i universum är statsrådet själv. Vi är 13–14 ledamöter i salen som i inlägg efter inlägg visar på betydelsen av dessa servicekontor. Det är namninsamlingar, det är människor som stoppar ledamöter i affären, det är inlägg i medierna och det finns kommun- och regionledningar som starkt protesterar mot det som SD-regeringen gör. Den enda som inte verkar tycka att det är ett problem att dra undan service för medborgare runt om i hela landet är statsrådet själv; han är ute på rymdtur och saknar fullständigt markkontakt.
Fru talman! Statlig närvaro handlar inte bara om service och myndigheter, utan det handlar också om tillit till staten. När människor märker att staten finns där de bor med service, arbetsplatser och lokal närvaro, då stärks förtroendet för staten. Men när servicekontoren stängs, när de statliga jobben flyttas och när det blir två timmars bilresa till närmaste myndighet enkel väg, då urholkas denna tillit.
Det är exakt det vi ser under SD-regeringens tid vid makten. För de äldre i Filipstad, för företagaren i Åmål eller för den nyanlända i Sandviken betyder faktiskt ett nedlagt servicekontor att man inte längre har en dörr att knacka på. Staten blir något avlägset, en röst i telefonen, en webbsida som krånglar eller ett formulär på byråkratisk svenska.
När människor slutar känna att staten finns där för dem växer också klyftan mellan stad och land. Det är farligt för demokratin, för sammanhållningen och för den samhällsgemenskap som Sverige har byggt upp under decennier, fru talman.
Statsrådet talar gärna om flexibla lösningar och mobila kontor. Det låter modernt. Men sådana lösningar kan inte ersätta den fasta, fysiska närvaron. Ett mobilt kontor som dyker upp någon gång då och då, som statsrådet sa alldeles nyss, kan inte ersätta tryggheten i att veta att staten är lokalt representerad av ett servicekontor eller en annan myndighet.
Fru talman! Vi socialdemokrater vill att statens närvaro ska stärkas och byggas ut, inte dras in. Sverige ska ha en statlig närvaro i hela landet. Vi ska inte ha en ordning där placering av statlig verksamhet har Stockholm som norm och allt annat är en avvikelse och där man dessutom inte ser betydelsen av och styrkan i en sammanhållning i hela landet.
Fru talman! Jag har ingen förhoppning om att SD-regeringen kommer att agera för att stärka människors tillgång till statlig service, men jag hoppas att de kan erkänna att för dem är detta inte en prioriterad fråga. Faktiskt verkar frågan inte ens vara viktig.
(Applåder)
Anf. 76 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Vi står här och diskuterar statens servicekontor i hela landet. Det är en verksamhet som många gånger finns för att ersätta eller samla myndigheter som inte finns med egna kontor på orten.
Min kommun skulle gärna ha en fullt fungerande arbetsförmedling i Blekinge. Den behövs i dessa tider. Vi skulle gärna ha en fullskalig tingsrätt eller varför inte en polisstation. Men vi har ingenting av detta. Däremot har vi av den socialdemokratiska regeringen fått viss kompensation genom de statliga servicekontoren.
Precis som jag har sagt till ministern flera gånger finns det en vrede. Där jag kommer från pratar man om makten som Stockholm, och man pratar inte om det som något positivt. Det är inte Stockholms stad man avskyr, inte människorna eller den vackra huvudstaden, utan det är makten. Man känner sig som en förlorare gång på gång, och vädjan är att visa att hela landet betyder något.
Det är inte för inte som det firas så extraordinärt på små orter när de gör något bra som att vinna SM-guld i fotbollsallsvenskan. Det är så viktigt att få visa att vi gör något bra. Det är inte heller för inte att man kan driva med sig själv och sätta traktorer på tröjorna när man kommer till Södermalm. Därmed visar vi att vi vet att ni driver med oss, men vi är stolta.
Staten måste visa att man finns överallt genom lokala polisstationer, genom närvarande arbetsförmedlingar, genom tingsrätter, genom servicekontor. Det handlar om att visa att det är viktigt att alla människor kan känna tillit till staten. När man inte känner tillit skapas, menar vi, en vrede som bryter samhällskontraktet och som skapar ett avstånd till regeringen, till politiken och till makten. Det är viktigt att vi klarar frågorna. Det är viktigt för oss alla, och det är viktigt för demokratin.
(Applåder)
(forts.)
Anf. 77 Isak From (S)
Herr talman! Som talmannen ser har vi här i kammaren en hel rad socialdemokrater som är engagerade i frågan om statens närvaro i hela landet.
Före avbrottet för gruppmöten redovisade statsrådet Erik Slottner vilka konsekvenser han ser av det som händer. Han redovisade att han haft ett möte med generaldirektören, som visat stort engagemang. Frågan är om det engagemanget är sammankopplat med att skyltar för statlig service just nu släcks runt om i landet. Det är förutsättningarna. Statens servicecenter har också redovisat vilka kontor som har stängts och som kommer att stängas.
Statsrådet redovisade att kundnöjdheten har ökat. Det vet vi, eftersom vi har debatterat den här frågan med statsrådet Erik Slottner tidigare. Men det bygger faktiskt på hur det var innan neddragningarna började. Det är klart att många då tyckte att det började fungera. Orsakerna till utbyggnaden och till aviserade utbyggnader som den socialdemokratiska regeringen uppgav var nämligen att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan försvann från ort efter ort men måste ersättas. En ny myndighet skulle samla det i Statens servicecenter för att myndigheterna skulle finnas på ort och ställe.
Frågorna kvarstår alltså: Tycker statsrådet Erik Slottner att neddragningarna går bra? Går de enligt regeringens plan? Är statsrådet nöjd med Statens servicecenters agerande?
Anf. 78 Niklas Karlsson (S)
Herr talman! Regeringen tycks utgå från ett resonemang om att även om de lägger ned en del statliga servicecenter finns det fortfarande tillgång till statlig service hos Statens servicecenter. Man kan ta bilen, man kan ta tåget, man kan ringa och man kan starta datorn. Nu införs också en ambulerande lösning.
Vad blir då problemet för regeringen? Jag vill påstå att det krävs en förståelse, herr talman – en insikt om att det inte handlar om att Statens servicecenter som organisation ska finnas kvar. Det handlar om närvaron på plats, om närheten, om tillgängligheten och om visad respekt. Då blir en mobil och flexibel lösning helt irrelevant. Det som nu sker, med nedläggning av Statens servicecenter på en massa orter runt om i vårt land, gör nämligen att något annat går förlorat.
Herr talman! Jag är av uppfattningen att om staten inte vill visa sina medborgare respekt förtjänar staten inte heller någon tillit. Och ett samhälle utan tillit eller med avtagande tillit skapar en samhällsutveckling där vissa medborgare blir mer värda än andra. Det skapar och förstärker utanförskap. Det delar landet.
Om man inte har den förståelsen kan man försöka svara på den kritik som man nu utsätts för med att regeringen inte kan tycka till om enskilda kontor eller var de ska finnas. Men inget kan vara mer fel.
Regeringen styr riket. Och regeringen kan tala om vilket uppdrag myndigheterna har. Om regeringen och Sverige som stat kan vara tydliga med att varje kommun ska ha ett systembolag kan regeringen också vara tydlig med att alla eller betydligt fler kommuner ska ha ett statligt servicekontor.
(Applåder)
Anf. 79 Zara Leghissa (S)
Herr talman! Jag vill tacka interpellanterna Peder Björk och Heléne Björklund för den här jätteviktiga debatten och även ministern för bemötandet av vissa frågor. Men jag måste säga att det inte räcker. Att hänvisa till digitalisering och effektivitet är inget svar till pensionären i Jokkmokk som nu måste resa betydligt längre och som får en merkostnad. Det är inget svar till den ensamstående som inte har bil eller dator.
Regeringen säger att man värnar om landsbygden men visar genom sin handling någonting helt annat. Man stänger kontor, man drar in resurser och man lämnar människor därhän. Hur tänker regeringen trygga och bygga broar för människor genom personlig hjälp med frågor om blanketter och stöd med digitala tjänster, vägledning och språkligt och digitalt stöd?
Statens servicekontor har stor betydelse för samhället. Demokratisk tillgänglighet betyder att alla kan få kontakt med staten. För regional utveckling ska de finnas tillgängliga i stad och i glesbygd. Förtroendet för staten och tilliten till myndigheterna ökar genom personlig och tillgänglig service. När det gäller samhällsnytta och trygghet känner människor sig trygga när de kan få korrekt hjälp med viktiga ärenden som rör ekonomi, pension, skatt och social trygghet.
Socialdemokratin står för en närvarande stat, en jämlik service och en sammanhållning i hela Sverige. Staten ska finnas där människor finns, inte bara där det är mest lönsamt.
(Applåder)
Anf. 80 Agneta Nilsson (S)
Herr talman! Jag har hittills inte hört något positivt om denna statliga neddragning när jag har talat med Eslövsbor. Tvärtom uttrycker folk sitt missnöje över att statliga myndigheter sakta men säkert försvinner. Man oroar sig för hur man ska lösa sina ärenden efter januari 2026. I Eslöv kommer det att bli tomt på statlig närvaro när Statens servicecenter försvinner. Så ser det ut på många orter där kontoren har försvunnit eller är på väg bort.
För att hålla ihop ett samhälle är en statlig närvaro viktig. Fungerande statlig service gör det möjligt att bo och arbeta i hela landet. Men denna nedskärning kommer att begränsa människor som bor i Sverige, framför allt på mindre orter eller på landsbygden. Jag tror nämligen inte att de nya förslagen på andra sorters närvaro kommer att komma Eslöv till del.
Vad händer då? Blir det kommunen som får högre tryck på sig och som måste utföra arbetsuppgifter som borde tillhöra det statliga ansvaret? Mobila lösningar, som är ett förslag, hade kunnat bli en utveckling av statlig service för att stärka den och vara närvarande i hela landet, om det hade handlat om en utökning av antalet kontor. Men nu handlar det i stället om att rasera statlig närvaro. Fler ska få det sämre och andra ingenting alls.
Servicekontoren behövs för att människors vardag ska kunna fungera. Alla i vårt land har rätt till samma tillgång, oberoende av var man bor.
(Applåder)
Anf. 81 Eva Lindh (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater anser att statens närvaro ska stärkas, inte försvagas. När servicen försvinner från lokalsamhället urholkas tilliten till det offentliga. Det borde vara en självklarhet för en regering att värna om människors rätt att få hjälp av staten så nära sin bostad som möjligt.
Att lägga ned kontor på det här sättet är faktiskt inte annat än ett dråpslag mot östgötarna, som nu inte längre har kontor i Motala och Norrköpings city. Nedläggningen av kontoret i Tranås påverkar också många östgötar i de södra delarna. Nu ska även Finspång drabbas. Jag tycker att det är ett både oseriöst och respektlöst förslag.
Ministern säger att vi använder övertoner. Då kanske inte ministern har hört de människor som är förtvivlade över att man inte längre kan gå till ett servicekontor och få den hjälp som man behöver. Då kanske inte ministern har mött den oro som många känner över att nu inte kunna göra rätt.
Jag tycker att det vore på sin plats med ett respektfullt svar till dessa människor, som kanske sitter och lyssnar i dag – inte till mig och de andra här i kammaren, även om vi också berörs – och ett respektfullt erkännande av att det här berör människors vardag, tilliten till staten och i förlängningen även demokratin.
(Applåder)
Anf. 82 Markus Kauppinen (S)
Herr talman! Jag noterar ministerns svar. Men det är faktiskt regeringen som har det politiska ansvaret att garantera en statlig service som är jämlik i hela landet. Ministerns agerande visar att man prioriterar uträknade besparingar framför människors trygghet och service. Det är ett svek mot hela Tranås. Att tvinga människor i Tranås att resa långa sträckor för att få grundläggande service är inte att bygga ett tryggt Sverige utan att öka utanförskapet. Det vill jag påminna ministern om.
Vem betalar då priset för regeringens nedskärningar? Jo, det är vår äldre befolkning, de som är beroende av personlig service och de som står längst bort från den digitala världen. För dem är servicekontoret inte bara ett ställe där man kan hämta ut ett kort utan en grundbult i den sociala tryggheten och i vardagsekonomin.
Ministern har inte kunnat ge ett rakt besked om varför regeringen försämrar servicen för just dessa individer i Tranås. Ni talar om undantag i Karlshamn, men vad säger ni till de människor i Jönköpings län som förlorade sin service i oktober förra året?
Vi behöver en stat som tar ansvar, står nära medborgarna och bygger trygghet, inte en stat som flyr från landsbygden. Jag förväntar mig ett tydligt svar om hur regeringen avser att återställa tryggheten för medborgarna i Tranås och norra Jönköpings län.
(Applåder)
Anf. 83 Adrian Magnusson (S)
Herr talman! Jag har några olika invändningar mot de resonemang som har framförts av ministern och även av andra företrädare för regeringen.
Jag har invändningar mot regeringens principiella hållning i fråga om statlig närvaro. Jag har invändningar mot oförståelsen och det ointresse som finns för att förstå. Man vill helt enkelt inte förstå vad det gör med ett samhälle när staten inte längre är närvarande – eller så är man bara helt ointresserad. Jag vet inte vad det är, men jag har invändningar mot den hållningen.
Jag har invändningar mot regeringens hantering av statlig närvaro. Vi hör både här i ministerns svar och i andra sammanhang hur regeringen skjuter ifrån sig ansvaret och säger att det här med statlig närvaro inte är en fråga för regeringen utan en fråga för respektive myndighet, ett uttalande som borde få ganska många att reagera ganska kraftigt. Det får inte vara så att regeringen pekar på myndigheten och säger: ”Det är bara ni som har ansvar för var ni finns – vi bryr oss inte.” Vad är det här egentligen för syn på statsförvaltningen och staten?
Jag har också invändningar mot regeringens hantering av vilka servicekontor som läggs ned. Den frågan har vi haft här många gånger. Det finns ingen tydlighet i vilka servicekontor som läggs ned. Ministern måste väl någon gång ha frågat generaldirektören vad som gör att vissa servicekontor läggs ned men inte vissa andra. Den enda slutsats man kan komma fram till är att det är hyresavtalets längd som avgör vilka servicekontor som läggs ned. Då blir jag, som jag sa i mitt förra inlägg, bekymrad för servicekontoret i min hemstad.
Det finns mycket att fundera över i den här debatten och diskussionen men också i andra debatter och diskussioner kring statlig närvaro. Med tanke på det vi ser med Statens servicecenter men också med stängda polisstationer och nedlagda skattekontor – kanske snart även med andra statliga myndigheter som försvinner från orterna – tror jag tyvärr att vi får anledning att återkomma till de här frågorna framöver.
(Applåder)
Anf. 84 Johanna Haraldsson (S)
Herr talman! Ministern lyfter fram att servicecentren är viktiga och står för viktig service. Men trots det drar man ned. Man raderar ut hela den socialdemokratiska utbyggnaden av statlig service i hela landet. Det är något som drabbar landsbygden hårt, särskilt de personer som är beroende av det personliga mötet.
Nu verkar regeringen ha backat en liten bit. Man minskar nedskärningen på Statens servicecenter en aning. Ministern talar om mobila och flexibla lösningar som en utväg för den statliga servicen. Det väcker en mängd frågor från min sida. Vad kommer detta att innebära för de orter där man redan har lagt ned eller planerar att lägga ned Statens servicecenter? Kommer dessa kontor att ersättas av mobila och flexibla lösningar? Kommer invånarna i Tranås att kunna förvänta sig att Statens servicecenter kommer tillbaka till orten i någon form?
Ministern verkar vara väldigt ivrig att spara på statliga myndigheter och har varit väldigt stolt över de besparingar man gör på olika håll. Med anledning av det funderar jag på om fler kommuner och medborgare har anledning att vara oroliga för att ännu fler servicekontor ska ersättas av de flexibla eller mobila lösningarna.
Erik Slottner talar om kundnöjdhet. Jag kan garantera att de som nu har förlorat sin statliga service i sin kommun inte är nöjda.
(Applåder)
Anf. 85 Civilminister Erik Slottner (KD)
Herr talman! Jag fortsätter där jag var tidigare. Men bara för att det är 13 deltagare får inte statsrådet mer tid, vill jag påpeka. Det gör att det blir lite svårt att hinna med alla svar ibland.
Niklas Karlsson började tala om människovärdet. Det är då jag tycker att det blir brösttoner. Han menar att regeringen tycker att människorna är mer värda i kommuner där det finns servicekontor än i andra kommuner. Då undrar jag: Eftersom en majoritet av Sveriges kommuner saknade servicekontor under förra mandatperioden, tyckte då Socialdemokraterna att man var mindre värd i de kommunerna?
Agneta Nilsson sa i sitt första inlägg: Till och med Slottners partikamrater är kritiska runt om i landet. Ja, men jag tror att det även var ett och annat av de beslut som fattades av den förra regeringen – om vi nu ska kalla den S-regeringen, V-regeringen, C-regeringen eller MP-regeringen – som lokalpolitiker inte var helt nöjda med. Ibland finns det konflikt och friktion mellan stat och lokal nivå. Det är inte i sig något uppseendeväckande eller väldigt ovanligt.
Jag kan inte kommentera enskilda kontor, Markus Kauppinen. Det har jag redan sagt. Nu kom frågan om Tranås. Varför läggs kontoret i Tranås ned? Den frågan får ställas till myndigheten, som kan svara enligt vilka kriterier den lagt ned det. Jag kan inte svara på frågan och ska inte svara på den, för det är inte ett regeringsbeslut.
Adrian Magnusson säger att det är hyreskontraktets längd som avgör. Det där har jag hört lite då och då, så jag lyfte faktiskt upp det med styrelsen. Jag ville veta om det stämde eller inte. Svaret är att det inte är sant. Det är inte så att det är den enda faktor som påverkar. Det kan dock vara en parameter emellanåt.
Regeringen har gett principer för kontorsnedläggningar framöver. Vad ska man ta hänsyn till? Ekonomiska förutsättningar är en av de principerna, men också geografiskt läge, besöksantal och annat. Det är klart att hyreskontraktets längd kan påverka till viss del. Men det är absolut inte så att det är vad man går efter och sedan utgår från det.
Mobila lösningar nämns här emellanåt. Det skulle vara någon julklapp under Motalas julgran, tror jag. Det är inget nytt besked från regeringen. Ganska tidigt under mandatperioden ville jag att myndigheten skulle jobba med fler mobila och flexibla lösningar just för att kunna vara mer tillgänglig, kunna jobba billigare och mer effektivt och kunna finnas på platser där det ibland uppstår situationer där man kan behöva extra stark statlig service. Det har jag jobbat för under i princip hela mandatperioden. Nu har myndigheten börjat få mer konkret arbete i detta. Det finns olika typer av mobila och flexibla kontor, som jag redogjorde en del för i mitt förra inlägg.
Jag tyckte att jag svarade på frågan från Isak From i förra inlägget om huruvida jag är nöjd med myndigheten. Jag tycker att både styrelse och generaldirektör är engagerade och svarar på regeringens uppdrag. Man har en mycket seriös plan framåt för hur man vill skapa ett bra nät över hela Sverige med något färre resurser och färre kontor.
Nu har jag 20 sekunders talartid kvar. När man läser Socialdemokraternas skuggbudget ser man att ni lägger 50 miljoner mer nästa år. Men ni återställer inte de 50 miljoner som togs bort i år. Ni har accepterat minus 50 miljoner och täpper bara igen. Det finns inte heller några nya pengar för 2027.
Av de totalt 150 miljonerna har ni accepterat 100 miljoner. Frågan skulle kanske ställas till Socialdemokraterna: Var tycker Socialdemokraterna att kontor ska läggas ned framöver?
Anf. 86 Peder Björk (S)
Herr talman! Jag ska först kommentera budgetfrågan. Om vi i vår socialdemokratiska skuggbudget skulle återställa allt tok som den här regeringen har hållit på med skulle hela vårt utrymme gå åt till att bara göra det. Vi står självklart upp för kontoren, och vi har självklart budgeterat för detta.
Herr talman! Det är uppenbart i den här debatten och i tidigare debatter att statsrådet uttrycker att han är både stolt över och nöjd med de nedläggningar som nu sker av 25 procent av servicekontoren runt om i landet. Debatten om nedläggningar av servicekontor handlar i grunden om vilket Sverige vi vill ha, ett land där staten finns nära medborgarna eller ett land där servicen försvinner och tilliten eroderar.
Statsrådet talar länge och gärna om effektivisering. I praktiken betyder det att man väljer bort lokal statlig service för människor som bor på platser som inte är viktiga för SD-regeringen.
Herr talman! Vi socialdemokrater tror tvärtom på en stark statlig närvaro i hela landet och en statlig service som fungerar och finns där för alla. Sverige ska hålla ihop. Staten ska finnas där människorna finns. Där är de statliga servicekontoren en viktig pusselbit.
Den pusselbiten väljer nu SD-regeringen att kasta bort. Därmed kommer samhällsbygget Sverige att få hål i sig. Det, herr talman, försvagar tilliten och samhällsgemenskapen. Det kommer också att bli statsrådet Slottners eftermäle efter sina år i SD-regeringen.
(Applåder)
Anf. 87 Heléne Björklund (S)
Herr talman! Civilministern talar om att det säkert har funnits socialdemokratiska kommunpolitiker som har kämpat för den lokala servicen mot en socialdemokratisk regering. Ja, det stämmer. Jag var en av dem.
Jag kämpade för att förklara precis det som jag förklarade för civilministern i mitt förra inlägg. Det handlar om hur det känns när man inte har statlig service. Jag är inte säker på att det var just därför, men det kom ett statligt servicekontor till min hemkommun under den förra S-ledda regeringen. Jag vädjar om att de ska få finnas kvar, för de betyder så mycket.
Nu försvinner 50 miljoner om året. Vi talar bara om detta år. Men det försvinner 50 miljoner om året i er budget. Även om ett eller annat kontor nu verkar ha räddats är frågan: Vad händer långsiktigt? Det har inte ministern svarat på här.
Jag upplever att ministern svarar så seriöst han kan på våra frågor och också vill att det ska bli bra. Men det blir inte det. Det måste också Erik Slottner se med den nedskärning som finns i budgeten.
Det finns säkert utrymme för effektivisering. Jag har inte den insynen. Men det är inte effektivisering att ta bort service för medborgarna. Det får man göra på ett annat sätt. Det är riktigt dåligt. Jag tror att Erik Slottner håller med om det, men det kan han inte säga här.
Vi behöver de här verksamheterna. Vi behöver statlig service i hela vårt land, av skäl som jag har gett innan. Det är inte bara av serviceskäl utan också av demokratiskäl.
(Applåder)
Anf. 88 Civilminister Erik Slottner (KD)
Herr talman! Jag har under debatten förstått att ledamöterna tycker att det är dåligt. Det har framgått väldigt tydligt. Men jag vill ändå göra saken tydligare.
Om Socialdemokraternas skuggbudget skulle gå igenom i riksdagen skulle det inte rädda alla kontor. En del kontor skulle den rädda, men inte dem som lades ned förra året. Man ökar på 50 miljoner mot minus 100 miljoner. Det är faktiskt så.
Peder Björk har en vana att sitta här och nicka och himla med ögonen. Men skulle man återställa den nivå som gällde 2024 skulle man behöva plussa på med 100 miljoner. Jag kan möjligtvis förlåta att man inte lägger på de 27 miljonerna. Jag minns själv när jag jobbade med skuggbudgeterna. Mitt parti satte upp detaljerade budgetar för år två och tre.
Sedan får jag frågan: Vad händer framöver? Vi kan titta på budgeten. Den som vi lade fram nu för 2026 sträcker sig också över 2028. Där finns ingen neddragning på servicecenter. Nu är det stopp i och med 2027 års sänkning av anslagen. Det blir totalt 150 miljoner. Vi kompenserade nu med plus 10 miljoner som på tre år blir plus 30 miljoner. Alltså blir det minus 120 miljoner.
Jag kan förstå att Socialdemokraterna inte i sina budgetar kan riva upp alla dåliga beslut. Man vågar aldrig dra tillbaka skattesänkningsförslag. Det var väldigt pompöst här i talarstolen med tal om hur klyftorna vidgas och välfärden förstörs. Men när det införs inkomstskattesänkningar låter man dem ligga kvar i sina skuggbudgetar. Gör man det kan man inte heller återställa alla sänkningar man gör. Det är fullt förståeligt.
Sedan vill jag avslutningsvis säga att vi från regeringen gör en historisk satsning på statliga jobb runt om i landet inom rättsväsen, försvar och infrastruktur, som kommer att märkas i landet. Det tycker jag att vi glömmer bort i den här debatten.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.