Moskéers samröre med främmande makt
Interpellation 2025/26:72 av Nima Gholam Ali Pour (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-15
- Överlämnad
- 2025-10-16
- Anmäld
- 2025-10-17
- Svarsdatum
- 2025-11-04
- Besvarad
- 2025-11-04
- Sista svarsdatum
- 2025-11-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I slutet av januari kom uppgifter om att Säpo hade gjort bedömningen att moskén Imam Ali Islamic Center i Järfälla har fungerat som en plattform för den iranska regimens underrättelseverksamhet. Detta resulterade bland annat i att moskéns imam utvisades från Sverige. Imam Ali Islamic Center är den största shiamuslimska församlingen i Norden. Dess samröre med den iranska regimens underrättelsetjänst är en indikator på att den iranska regimen kan ha samarbeten med andra shiamuslimska institutioner runtom i Sverige.
Det här är inte första gången det kommer fram uppgifter om att moskéer används av främmande makt för att bedriva underrättelseverksamhet. 2017 avslöjade Dagens Nyheter att nio svenska moskéer i Sverige genom sina imamer rapporterade in till den turkiska staten vilka som var regimkritiker i Sverige.
2017 invigdes även Skandinaviens största moské i Malmö av Qatars viceminister för religiösa affärer. Qatar hade då donerat 30 miljoner kronor för byggandet av moskén.
Det finns otaliga exempel på moskéer i Sverige som har nära band med regimer i Mellanöstern och får donationer av dessa regimer. Andra moskéer i Sverige har kopplingar till Muslimska brödraskapet. Moskéer som inte har sådana band är nästan obefintliga. Det är uppenbart att det finns starka indikationer på att moskéer i dag används av främmande makt för att bedriva underrättelseverksamhet och påverkanskampanjer i Sverige.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till justitieminister Gunnar Strömmer:
- Hur avser ministern att verka för att höja vaksamheten avseende moskéer som, enligt vad som anförs ovan, bedriver underrättelseverksamhet åt främmande stater?
- Anser ministern att moskéers samröre med regimer i Mellanöstern och islamistiska organisationer riskerar att underminera Sveriges säkerhet?
- Vilka åtgärder avser ministern att vidta mot bakgrund av händelserna vid Imam Ali Islamic Center?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:72
Webb-tv: Moskéers samröre med främmande makt
Dokument från debatten
- Tisdag den 4 november 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:26
- Protokoll 2025/26:26 Tisdagen den 4 novemberProtokoll 2025/26:26 Svar på interpellation 2025/26:72 om moskéers samröre med främmande makt
Protokoll från debatten
Anf. 145 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag avser att verka för att höja vaksamheten avseende moskéer som, enligt vad som anförs i interpellationen, bedriver underrättelseverksamhet åt främmande makter. Han har också frågat mig om jag anser att moskéers samröre med regimer i Mellanöstern och islamistiska organisationer riskerar att underminera Sveriges säkerhet samt vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av händelserna vid Imam Ali Islamic Center.
Jag vill först som utgångspunkt slå fast att regeringen värnar ett öppet och demokratiskt samhälle där grundläggande fri- och rättigheter respekteras. Vi kommer aldrig att acceptera att detta utnyttjas för att bedriva säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.
Säkerhetspolisen bedömer att Iran tillsammans med Ryssland och Kina utgör de största säkerhetshoten mot Sverige. Iran har också bedrivit säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige under flera år. Jag har fullt förtroende för hur Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter arbetar med dessa frågor.
I januari i år bedömde Säkerhetspolisen att det shiamuslimska centret i Järfälla hade använts som plattform för iransk underrättelseverksamhet i Sverige och mot individer i den iranska diasporan i Sverige. Med Säkerhetspolisens yttrande som grund återkallade Myndigheten för stöd till trossamfund en del av de medel som shiasamfundet hade beviljats i statsbidrag.
Den nya lagen om statsbidrag till trossamfund trädde i kraft den 1 januari i år. Lagen innehåller ett nytt och tydligare demokrativillkor för att ett trossamfund ska kunna beviljas statsbidrag eller statlig avgiftshjälp. Sådant statligt stöd får inte lämnas om ett trossamfund eller en företrädare för samfundet utövar våld, diskriminerar grupper av personer eller främjar sådana ageranden eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket. De nya reglerna möjliggör bättre kontroll men också krav på återbetalning vid brott mot regelverket.
Sedan mars 2025 finns även en särskild stödfunktion inom Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Stödfunktionen ska bistå myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter med fördjupande granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism. Syftet är att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer.
Det är också angeläget att se över möjligheterna att motverka att trossamfund och andra verksamheter används och finansieras i antidemokratiska, extremistiska eller radikaliserande syften. Därför gav regeringen i maj i år en utredare i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen. Syftet är att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom sådant finansiellt stöd från andra stater, utländska organisationer eller finansiärer. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj nästa år.
Regeringen tar alla frågor som rör Sveriges säkerhet på mycket stort allvar och står i nära dialog med berörda myndigheter på området, inte minst Säkerhetspolisen. Vi följer utvecklingen noga och överväger löpande nya åtgärder.
Anf. 146 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Rätt länge har det rapporterats om moskéer i Sverige som på ett eller annat sätt har kopplingar till främmande makt eller till islamistiska organisationer som Muslimska brödraskapet. Det kan handla om att moskén har finansierats av en diktatur i Mellanöstern, om administrativa samarbeten med en regim i Mellanöstern eller om ideologiska kopplingar till sådana regimer eller islamistiska organisationer.
Jag tror att medier och politiker i Sverige länge har trott att sådana moskéer var undantag. Men när man ser tillbaka på skandalerna kring moskéer i Sverige de senaste åren ser man att sådana kopplingar i stället verkar vara regel. Undantaget verkar vara de moskéer som inte har sådana kopplingar till islamistiska regimer eller organisationer. Ofta blir sådana moskéer bojkottade av andra moskéer i Sverige.
I flera år var det rätt många, bland andra jag själv, som varnade för det samröre som moskén Imam Ali Islamic Center hade med regimen i Iran. Att imamen vid Imam Ali Islamic center hade täta kopplingar till regimen i Iran var känt och redovisat sedan länge, men det var först i år som imamen utvisades och det slogs fast att moskén bedriver underrättelseverksamhet tillsammans med mullornas regim.
Erdoğans regim har inflytande över många moskéer i Sverige och kartlägger meningsmotståndare. Den turkiska islamistiska och antisemitiska organisationen Millî Görüş planerar nu att bygga Nordeuropas största moské i Skärholmen, och av någon anledning är det ingen som hindrar dem.
Detta är regimer och organisationer som bedriver antagonistisk verksamhet mot västvärlden. I flera fall är det redan bevisat att underrättelseverksamhet bedrivs från flera moskéer. Det finns belägg på att radikalisering och rekrytering till jihadistiska miljöer sker i moskéer.
Det är också naivt att tro att länder som Turkiet, Iran och Qatar, som stöder jihadister i många andra länder, skulle stödja moskéer i Sverige av ren välvilja. Redan från början borde det ha funnits en diskussion om varför dessa länder över huvud taget vill stödja moskéverksamhet i Sverige.
I alla dessa tre länder finns det statliga förvaltningar som kontrollerar alla moskéer. Varför skulle de stödja självständig moskéverksamhet i Sverige när de inte gör det i sina egna länder?
Det råder ingen tvekan om att dessa länder, och även länder som Saudiarabien, har finansierat och samarbetat med moskéer i Sverige för att få politiskt inflytande men också för att påverka muslimer i Sverige. Med tanke på vilka värderingar som präglar regimerna i dessa länder och vilka politiska rörelser de stöder är det ett stort problem att dessa länder får inflytande över Sveriges muslimer.
Att det finns moskéer i Sverige är en ständig påverkanskampanj med tanke på vilka som finansierar och har inflytande över moskéerna. Frågan är om justitieministern ser och erkänner detta problem.
Anf. 147 Sara Gille (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för en mycket angelägen interpellation och även tacka justitieministern för svaret. Men jag måste säga som det är: Det svar vi fick speglar den svenska naivitet som har gjort att detta problem har kunnat växa under så många år.
Säkerhetspolisen har i sin öppna årsbok konstaterat att Iran, Ryssland och Kina utgör de tre största säkerhetshoten mot Sverige. Säpo har dessutom beskrivit hur Iran bedriver underrättelseverksamhet mot exiliranier i Europa och hur religiösa och kulturella mötesplatser används för att identifiera, övervaka och påverka oppositionella.
Ändå har Iran kunnat använda en svensk moské, Imam Ali Islamic Center i Järfälla, Nordens största shiamuslimska församling, som plattform för underrättelseverksamhet. Det är Säpos egen bedömning. Denna moské har tusentals medlemmar och stor symbolisk tyngd. När en sådan institution används av främmande makt handlar det inte längre om individer – det handlar om Sveriges säkerhet.
När religion används för att kartlägga oppositionella och påverka opinionen är det inte längre religionsfrihet utan ett hot mot vårt fria samhälle.
Fru talman! Redan 2017 avslöjade Dagens Nyheter att imamer i minst nio svenska moskéer rapporterade till den turkiska statens religionsmyndighet Diyanet om vilka som var regimkritiska i Sverige. Samma år invigdes den stora moskén i Malmö, med 30 miljoner kronor i finansiering från Qatar och med Qatars viceminister för religiösa frågor på plats.
Detta är tre olika regimer med ett gemensamt mönster: att genom religion skaffa politiskt inflytande, skapa lojaliteter och kontrollera diasporor.
Fru talman! Detta är politisk islam som används som verktyg för statlig påverkan. Det är en långsam men tydlig islamisering, där främmande makter utnyttjar vår öppenhet för att flytta fram sina positioner.
Säkerhetspolisen har varnat för att regimer som Iran och Turkiet systematiskt arbetar med diasporaorganisationer för att påverka svensk samhällsdebatt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i flera rapporter påtalat att religiösa miljöer kan utnyttjas som kanaler för radikalisering, propaganda och informationspåverkan. Och Brå har lyft fram behovet av att myndigheter samordnar sina granskningar när det gäller religiösa aktörer med möjliga kopplingar till extremism.
Trots dessa varningssignaler har svenska myndigheter fortsatt att betala ut bidrag till organisationer som i praktiken främjar värderingar som strider mot jämställdhet, yttrandefrihet och demokrati.
Men det är inte för sent. Regeringen gav först i maj 2025 en utredare i uppdrag att se över ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med koppling till religiös extremism eller främmande makt. Det är ett viktigt steg, men det finns mycket kvar att göra.
Vi kan respektera tro, men vi kan aldrig acceptera att tron används som politiskt verktyg mot vårt eget land.
Fru talman! Svensk demokrati måste skyddas även mot dem som gömmer sig bakom bönemattor och minareter.
Anf. 148 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Låt mig tacka för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor i dag. Jag vill bara inledningsvis fråga om jag hörde rätt: Menar Sara Gille att svaret på något sätt skulle återspegla min eller regeringens naivitet i dessa frågor? Det är viktigt att få klarlagt att det inte är på det sättet. Tvärtom baseras det här svaret på alla de källor som också Sara Gille hänvisar till, det vill säga Säkerhetspolisens bedömningar, Brottsförebyggande rådets bedömningar och andra viktiga myndigheters bedömningar. Det är bedömningar som på ett tydligt sätt pekar ut ett antal länder som de verkliga hoten mot Sveriges inre säkerhet – Ryssland, Kina och Iran, som förstås är särskilt relevant avseende de frågor som vi diskuterar här i dag.
Jag konstaterar att det under den här regeringens vakt har tagits flera mycket väsentliga steg för att komma åt den här problematiken. Det är inte minst en ny lag om statsbidrag till trossamfund som trädde i kraft den 1 januari i år. Där finns ett nytt och mycket tydligt demokrativillkor, som finns till just för att trossamfund bara ska kunna beviljas statsbidrag eller avgiftshjälp under förutsättning att de lever upp till de högt ställda demokratikrav som framgår av den lagstiftningen.
Avseende det shiamuslimska center i Järfälla som det har refererats till här konstaterar jag att Säkerhetspolisen i januari i år gjorde bedömningen att det hade använts som plattform för iransk underrättelseverksamhet. Det var mot den bakgrunden som Säkerhetspolisen yttrade sig, med konsekvensen att några ytterligare offentliga medel till den verksamheten inte skulle aktualiseras.
Jag vill också påminna om att regeringen i maj i år gav ett viktigt uppdrag till en utredare. Det handlar just om att se över detta och föreslå regler som tar sikte på utländsk finansiering av trossamfund och andra liknande verksamheter i Sverige. Det var uttryckligen en efterfrågan om att förbjuda eller på andra sätt motverka sådan finansiering just i syfte att värna vårt fria och öppna samhälle, vår demokrati och våra medborgares trygghet och säkerhet.
Utan att gå in närmare på enskilda fall kan jag konstatera att den problematik som lyfts fram i interpellationen och i andra inlägg här onekligen förtjänar en mycket seriös diskussion i vårt samhälle. Jag konstaterar också att de myndigheter som har till uppgift att värna vår inre säkerhet, inte minst Säkerhetspolisen, är mycket aktiva på det här området.
Jag konstaterar att vi nu har fått ny lagstiftning på plats, som är väsentlig för att motverka den här typen av krafter och värna vårt fria och öppna samhälle. Mer är på gång vad gäller utländsk finansiering. Detta menar jag är åtgärder som återspeglar allvaret i den problematik som lyfts fram i dagens diskussion.
Anf. 149 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Det som jag säger här i dag är inget nytt. Självklart har Säpo haft ögonen på dessa moskéer, som egentligen fungerar som underrättelsecentraler för främmande makt. Flera rapporter från svenska myndigheter om sådana moskéer har publicerats genom åren.
Men jag beklagar att det politiska narrativet inte har beskrivit problembilden. Det är därför jag lyfter upp just frågan om vaksamhet. Vad som krävs här är att även allmänheten förstår att nästan alla moskéer på något sätt har kopplingar till främmande makt eller islamistiska organisationer och att de därmed även påverkas av dessa aktörer.
När man från politikens håll inte är tydlig om dessa moskéer blir resultatet att dessa moskéer kan påverka det svenska samhället genom kontakter med ett naivt civilsamhälle eller en naiv kommunförvaltning. Järfälla kommun hade ju samarbete med Imam Ali Islamic Center under flera år eftersom man inte var vaksam.
Det är inte bara kommunen som saknar vaksamhet. Myndigheten för stöd till trossamfund fördelade 3,1 miljoner kronor till Islamiska Shiasamfunden i Sverige förra året. Det är en paraplyorganisation med organisatoriska kopplingar till Imam Ali Islamic Center. Om man skulle titta närmare på detta skulle det inte överraska mig om man skulle finna att det är samma organisation.
Här är det uppenbart att det behövs vaksamhet. Vi kan inte säga att det finns en moské som bedriver underrättelseverksamhet i samarbete med den iranska regimen och samtidigt betala ut skattemedel till organisationer som har nära samarbete med den moskén.
Här har Justitiedepartementet och justitieministern ett ansvar att se till att information genom lämplig myndighet kommuniceras ut till allmänheten om vad dessa moskéers agenda egentligen är.
Låt oss vara ärliga! När den informationen inte kommuniceras ut lyckas moskéerna infiltrera civilsamhället och genom civilsamhället påverka politiken. De lyckas få skattemedel från kommun, region eller stat för att finansiera sin verksamhet. Med tanke på vilka syften de har är det inte bra för Sverige att deras inflytande ökar.
Det är därför justitieministern genom tydlighet om vilka aktörer som står bakom dessa moskéer måste öka allmänhetens vaksamhet. Det här är inte några religiösa tempel. Det här är inte muslimernas version av en kyrka. Det finns en politisk styrning av moskéerna. Länder som Iran, Qatar och Turkiet och organisationer som Muslimska brödraskapet använder nästan alla dessa moskéer för att sprida vissa värderingar som gör samhället instabilt. Det är värderingar som utmanar de svenska värderingar som ska skapa social sammanhållning.
Jag menar att justitieministern måste vara mer öppen med detta för att dessa moskéer inte ska få mer inflytande i Sverige. Det handlar i grunden om att skydda Sverige. Vårt öppna samhälle får inte blir en svaghet som utnyttjas av främmande makter eller ideologiska rörelser som vill omforma vårt land inifrån.
Att se och erkänna hotet är inte att misstänkliggöra en religion. Att se hotet är att försvara friheten för alla som lever i Sverige.
Anf. 150 Sara Gille (SD)
Fru talman! Det vi ser i Sverige i dag är en medveten strategi från främmande makter som använder religion som verktyg för makt och inflytande.
Iran, Turkiet och Qatar har tre helt olika regimer men samma mål att använda religion för att styra lojalitet och påverka samhällsutvecklingen i en religiös riktning.
Fru talman! Det är en pågående islamisering av vårt land. När regeringar och myndigheter har varit rädda för att tala klarspråk om islamism har extremistiska krafter fått växa i det tysta.
Regeringen hänvisar till den nya lagen om statsbidrag och till den pågående utredningen om utländsk finansiering, som ska redovisas 2026. Men, fru talman, för varje år som går cementeras nya strukturer, nya lojaliteter och nya beroenden. Vi ser hur offentliga medel fortfarande riskerar att gå till samfund som främjar segregation, könsseparatism och religiös lydnad framför svensk lag.
Sverigedemokraterna kräver total transparens i fråga om trossamfundens finansiering, förbud mot utländska donationer och ett tydligt system för att kunna dra in stöd till aktörer som bryter mot demokrativillkoren.
Vår lojalitet ligger inte hos religiösa ledare eller utländska regimer. Vår lojalitet ligger hos det svenska folket och det fria och sekulära Sverige. Sverige ska aldrig styras av religiösa intressen – varken från Teheran, Ankara eller Doha.
Anf. 151 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Jag konstaterar väl att samtliga de punkter som togs upp, inte minst i det senaste tillägget, är sådant som nu genomförs i nära samspel mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Det är delar av Tidöavtalet. Till och med den exakta tidsplaneringen är så att säga förhandlad med Sverigedemokraterna. I den bemärkelsen kan man säga att inget nytt framkommer i det avseendet.
Jag ska också säga att allt det här syftar till att värna vårt fria och öppna samhälle. En grundläggande sak i ett fritt och öppet samhälle är förstås rätten att fritt utöva sin religion, enskilt och tillsammans med andra. Det är en rättighet som naturligtvis tillkommer var och en oavsett om man är kristen, muslim, jude eller någonting annat. Den grundläggande rättigheten kommer naturligtvis alltid att vara en helt central sak att försvara. I själva verket är det en väsentlig del av det vi menar när vi säger att vi ska stå upp för det fria och öppna samhället.
Detta står inte på något sätt i ett motsatsförhållande till den vaksamhet som också efterfrågas i den här diskussionen. Det är inte i första hand, så att säga, regeringen som ska granska enskilda trossamfund. Det ska däremot våra myndigheter göra. Säkerhetspolisen bedriver ett sådant mycket aktivt arbete. Den årsrapportering som det hänvisats till är ett uttryck för precis en sådan informationsgivning till medborgarna. Den redogör på ett mycket osminkat sätt hur olika extremistiska hot mot vårt fria och öppna samhälle ser ut, inklusive inte minst det islamistiska extrema hotet.
Det är också så att den lagstiftning som vi talar om är ägnad att åstadkomma precis det som efterfrågas, nämligen att om en granskning leder till slutsatsen att finansieringen exempelvis används för att underminera vårt fria samhälle, det vill säga inte lever upp till högt ställda krav på en demokratiefterlevnad, ska dessa bidrag dras in och inga nya bidrag betalas ut.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi nu är i full färd med att få till en lagstiftning som tar sikte på utländsk finansiering, just för att kapa möjligheterna för aktörer utanför Sveriges gränser att använda olika institutioner som bulvaner för sina intressen mot Sverige.
För min egen del är det väldigt avgörande att kampen för det fria och öppna samhället både inkluderar värnandet av vars och ens rätt att utöva sin religion enskilt eller tillsammans med andra och att i varje läge säkerställa att religiösa samfund lever upp till högt ställda demokratikrav. Om de inte gör det ska de granskas, avslöjas och bli av med sina offentliga medel med mera.
Anf. 152 Nima Gholam Ali Pour (SD)
Fru talman! Jag vill tacka justitieministern för debatten.
Jag menar att nästan alla moskéer i Sverige har någon koppling till en främmande makt eller till en islamistisk organisation. Det finns ett och annat undantag, men nästan alla moskéer har en sådan koppling. Det är jättetråkigt, men så är det. Om justitieministern anser något annat får han säga det och gärna referera till något belägg.
Just moskéernas koppling till främmande makt och islamistiska organisationer är någonting som regeringen borde skapa vaksamhet omkring. Det råder ingen tvekan om att rika och mäktiga länder i Mellanöstern stöder jihadistiska rörelser runt om i världen. Det har även visat sig att de har använt moskéer i Sverige och i andra delar av västvärlden för att bedriva denna verksamhet.
Jag menar att regeringen borde verka för att informera allmänheten om hur islamister använder moskéer i Sverige. Sverige har varit sent med att berätta om att organiserad islam i Sverige ofta styrs genom statliga institutioner i Mellanöstern. Dessa länder har en agenda, och de kommer att använda dessa moskéer för att driva sin agenda.
Jag tror att justitieministern är väl medveten om detta, men fler måste bli medvetna om att ett sådant hot finns. Det är många kommuner och organisationer inom civilsamhället som i dag samarbetar med moskéer som har dessa kopplingar. Ingen har berättat för dem att nästan alla moskéer har någon koppling till främmande makt eller islamistiska organisationer.
Därför uppmanar jag justitieministern att agera med tydlighet, att tala klarspråk och att se till att svenska myndigheter inte längre blir verktyg för krafter som motverkar vårt samhälle.
Anf. 153 Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Fru talman! Tack för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor här i afton!
Jag konstaterar återigen hur oerhört centralt det är att vi har en stor vaksamhet mot olika hot mot vår inre säkerhet, detta oavsett om vi talar om terrorism, våldsbejakande extremism eller för den delen organiserad brottslighet eller kopplingar mellan olika hot av det slaget.
När det gäller det extremistiska hotet råder det ingen tvekan om att det också kommer från olika håll. Det islamistiska hotet, den våldsbejakande islamismen, hör utan tvekan dit, och sett över de senaste åren är det ett av de största hoten mot Sveriges inre säkerhet. Jag vill också säga att det återspeglas i regeringens arbete på det här området, både vad gäller lagstiftning och vår myndighetsstyrning, och det återspeglar myndigheternas arbete.
Jag konstaterar som sagt var att Säkerhetspolisen har varit mycket aktiv i relation till några av de konkreta fall som vi har diskuterat här i kväll, och baserat på de granskningar och de yttranden som har kommit från Säkerhetspolisen har också bidrag dragits in.
Jag konstaterar också att vi nu har ett demokrativillkor på plats som gör att inga verksamheter, oavsett om det är samfund eller andra slags verksamheter, som bedriver en verksamhet i strid med grundläggande krav på demokrati ska få exempelvis offentlig finansiering i Sverige. Jag konstaterar också att vi nu har ett lagstiftningsarbete på gång som just tar sikte på otillbörligt utländskt inflytande på och otillbörlig utländsk finansiering av religiösa samfund i Sverige.
Allt detta är ett uttryck för vikten av att manifestera en vaksamhet. Inget av detta är ett uttryck för att någon skulle vilja sopa verkliga problem under mattan – tvärtom. Allt detta gör vi i syfte att värna det fria, öppna samhället och tryggheten och säkerheten för medborgare i Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.