Moms för e-tidningar
Interpellation 2013/14:226 av Pertoft, Mats (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2014-01-15
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-01-15
- Svar fördröjt anmält
- 2014-01-23
- Sista svarsdatum
- 2014-01-29
- Besvarad
- 2014-03-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 januari
Interpellation
2013/14:226 Moms för e-tidningar
av Mats Pertoft (MP)
till finansminister Anders Borg (M)
I en interpellationsdebatt i riksdagen i december fick finansminister Anders Borg frågan vilka initiativ och åtgärder finansministern avsåg att vidta för att ”skapa en koalition för förändring av momsdirektivet så att den konstlade skillnaden mellan tryckta medier och e-medier kan avvecklas”.
Finansministers svar var att det ur svensk synvinkel är ”angeläget att lika produkter beskattas lika. När det t.ex. gäller frågan om momssats för e-böcker har Sverige påtalat detta både vid olika mötestillfällen med övriga medlemsländer i EU och vid enskilda möten med EU-kommissionen. Inom det fortsatta EU-arbetet med frågor om momssatser kommer regeringen fortsätta att lyfta fram sin ståndpunkt att lika produkter ska beskattas på samma sätt.”
Både fråga och svar fokuserar på e-böcker. Jag vill därför be finansministern förtydliga huruvida regeringen till EU-kommissionen också framfört ovanstående ståndpunkt avseende tidningar och tidskrifter.
Min fråga till finansministern är:
Kommer ministern att agera för att säkerställa att EU-kommissionens förslag till nytt momsdirektiv innefattar ett utkast till sänkt och enhetlig moms för såväl tryckta som digitala tidningar och böcker?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:226
Webb-tv: Moms för e-tidningar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:84 Fredagen den 14 marsProtokoll 2013/14:84 7 § Svar på interpellation 2013/14:226 om moms för e-tidningar
Protokoll från debatten
Anf. 8 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Mats Pertoft har frågat mig om jag kommer att agera för att säkerställa att EU-kommissionens förslag till ett momsdirektiv innefattar ett utkast till sänkt och enhetlig moms för såväl tryckta som digitala tidningar och böcker.
Som Mats Pertoft nämner så har jag tidigare svarat på frågor om momssats på e-böcker. Jag har då svarat att det är angeläget att lika produkter beskattas på samma sätt och att detta är något som Sverige påpekat vid flera tillfällen inom ramen för EU-arbetet både vid möten med andra EU-länder och vid enskilda möten med EU-kommissionen.
Mats Pertoft har bett mig förtydliga huruvida regeringen har framfört ovanstående ståndpunkt till EU-kommissionen även avseende tidningar och tidskrifter.
Regeringen har framfört samma ståndpunkt när det gäller både e-böcker och andra digitala medier, det vill säga att det är angeläget för Sverige att lika produkter beskattas på samma sätt. Sverige förde fram denna ståndpunkt så sent som i februari i år i samband med ett möte i EU:s högnivågrupp för skatter.
Anf. 9 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det gladde mig, men samtidigt är jag lite undrande. Tyvärr har regeringen ett inte en alltför bra track record, eller historia, i denna fråga.
Riksdagen har däremot varit väldigt tydlig från början. År 2011 beslöt en enig riksdag som svar på EU-kommissionens grönbok att Sverige ska jobba för en enhetlig sänkt moms på e-böcker. Det ska vara samma moms på e-böcker som för pappersböcker. Detta framfördes dock aldrig av regeringen i svaret till EU-kommissionen.
Trots vad finansministern säger är jag fortfarande tveksam. Senast i höstas fick jag uppgifter från Tidningsutgivarna, som är anledningen till interpellationen, om att deras representant i Bryssel hade haft ett möte med den svenska skatteattachén och där fått ett svar som handlade om att man var neutral men inte positiv.
Jag måste ändå tolka beteckningen neutral men inte positiv som att man inte aktivt arbetar för att genomföra riksdagens ståndpunkt i denna fråga. Det går tvärtemot det beslut som riksdagen fattade för två veckor sedan. Ett enigt riksdagsbeslut följde skatteutskottets förslag att uppmana regeringen att speciellt följa riksdagens beslut i frågan.
Jag träffade tillsammans med några andra ledamöter från skatteutskottet i januari en fransk före detta minister som har uppdraget från franska regeringen att arbeta med denna fråga som också uttalade sig skeptiskt. På min direkta fråga sade han: I Bryssel är man väl medveten om riksdagens hållning i frågan, men man vet ingenting om den svenska regeringens hållning.
Jag skulle ändå vilja skicka frågan till finansministern: Vad gör att jag nu ska kunna lita på att Sverige verkligen framför denna fråga? Regeringen har inte en positiv historia i frågan. Anna-Karin Hatt och regeringen har uttalat att Sverige ska vara på topp. Vi ska vara en it-nation och ligga långt framme.
Vad är det då som gör att vi inte är det land som går i bräschen och verkligen slåss för att oberoende av medium ska böcker och tidskrifter beskattas lika? Oberoende av om det är papper eller elektronisk bakgrund när vi läser våra tidningar eller böcker ska det vara samma skattesats.
Det borde vi vara eniga om. Vi är det till ord. Men vi ska vara det också i vår kommunikation utåt och särskilt gentemot EU-kommissionen.
Anf. 10 Lena Asplund (M)
Fru talman! Det är riktigt som Mats Pertoft säger att vi har varit positiva till det här i skatteutskottet. Jag kan läsa vad vi skrev i betänkandet för några veckor sedan: "Utskottet förutsätter att regeringen vid översynen av mervärdesskattedirektivet delar denna hållning."
Vi hörde av finansministern alldeles nyss att regeringen
är
positiv och att man ser att det är viktigt att lika produkter har lika skattesats. Om det är i digital eller i tryckt form har inte så stor betydelse. Vidare vet vi att Frankrike och Luxemburg redan har infört lågmoms på elektroniska böcker. Det gjorde man den 1 januari 2012, men man har fått bassning av kommissionen som har börjat vidta rättsliga åtgärder. Det var väl en av anledningarna till att fransmannen - jag kommer inte ihåg vad han heter, och jag brukar inte kunna uttala namn på franska ändå - var här i januari. Jag var med på det mötet.
Jag vill tala om det här med enhetlig momssats, för det är faktiskt rätt viktigt. Vi har fler exempel på problem där vi inte har haft enhetlig momssats. Jag vill fråga Mats Pertoft vad han gör för att påverka sina kamrater på den rödgröna sidan när det gäller enhetlig momssats på maten på restauranger. Kommissionen beslutade redan 2009, tror jag att det var, att man kunde sänka momsen på mat på restauranger, och det gjorde regeringen den 1 januari 2012. Det är också ett led i arbetet mot skattefusket. Jag vet att Miljöpartiet delar vår syn på det här, och då undrar jag vad man gör för att få med sig de övriga.
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag vill påminna om att debatten handlar om moms för e-tidningar.)
Ja, jag vet det. Jag vill bara exemplifiera hur viktigt det är med enhetliga momssatser. Det finns andra områden där det också är bra med enhetliga momssatser för att stävja fusket. Att få ned skatteundanhållandet och få bort fusket är någonting som vi alla jobbar för. Moms har ju varit ett område där det har varit lätt att fuska. Nu tror jag inte att det är riktigt lika lätt att fuska när det gäller böcker och digitala medier som när det gäller mat på restaurang. Jag har inget exempel, men det kanske Mats Pertoft har, på att man har fuskat och att det på kvittot har stått att det har varit en tryckt bok när det egentligen har varit en digital bok. Jag har inga exempel på huruvida det finns fusk i det här också eller att det bara är olika behandling, men givetvis ska det bli lika. Jag hoppas att kommissionen återkommer angående det här så småningom så att regeringen kan ta tag i det, för jag är övertygad om att regeringen tycker att det är viktigt, och det svaret fick ju Mats Pertoft också.
Anf. 11 Gunnar Andrén (FP)
Fru talman! Jag tycker att det är alldeles uppenbart att riksdagens beslut, som vi är eniga om från skatteutskottet, och regeringens ståndpunkter sammanfaller. Sedan är naturligtvis frågan: Hur är det möjligt för Sverige att i olika sammanhang framföra denna ståndpunkt med kraft inom EU-maskineriet? Det är inte alltid helt lätt, ska sägas. Även Socialdemokraterna, när de stöddes av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, hade problem att nå fram med en del ståndpunkter. Det hör ju till ett litet lands situation.
Jag har dock en helt annan synpunkt på den här frågan. Det betyder inte att jag inte delar regeringens, skatteutskottets och riksdagens mening. Den har att göra med vilket inflytande som EU ska ha på skattepolitiken. Det är, fru talman, en delvis annan fråga, men den finns med i detta också. Det är viktigt, tycker jag, att vi i Sverige slår fast att skattepolitiken utformas i det egna landet.
För mig är det en smula förunderligt att höra att det är en representant för Miljöpartiet, som tidigare har varit motståndare till att vi skulle vara medlemmar i EU, som går in så här hårt för att vi ska implementera också skattelagstiftningen i EU. Det här är egentligen två olika saker. I sak delar jag uppfattningen att det är bra att vi ska ha, som regeringen och skatteutskottet och även mitt lilla parti tycker, gemensam mervärdesskatt för samma produkter. Det gäller enligt min mening även mat.
Anf. 12 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Den svenska regeringen har en tydlig hållning. Vi anser att lika produkter ska behandlas lika. Vi anser alltså att det är viktigt att kommissionen gör en grundlig analys på det här området och att man därefter landar i sin position. Eftersom Mats Pertoft känner en oro för vad regeringen har för hållning i frågan har jag tagit fram de talepunkter och den redovisning som finns som vi har internt utifrån rådsmötena. I rådets högnivågrupp för skattefrågor den 4 februari 2014 diskuterades frågan om lågmoms på digitala medier. I redovisningen står det: Sverige ansåg att den allmänna principen om att lika produkter ska behandlas lika även ska gälla för e-böcker och andra digitala medier. Sverige vill inte föregripa resultatet av kommissionens analys av den frågan, utan man vill avvakta kommissionens arbete.
Det är alltså den exakta position som Per Classon, chef för skatteavdelningen, redovisade som är exakt den position som redovisades i interpellationssvaret och som är den position som Sverige har och som vi uppfattar att vi har stöd för i Sveriges riksdag.
Varför är det då viktigt att man gör en grundlig analys av de här frågorna? Till att börja med är momsfrågor gemenskapsrätt, så det är viktigt att kommissionen fullgör sitt ansvar att utreda frågorna. Det kan låta som att det är en enkel sak att säga vad som är en digital publikation, en e-bok eller en pappersbok, och just i det fallet är det enkelt. Sedan finns det ett oändligt antal omständigheter då det blir väsentligt mycket mer komplicerat att bedöma vad som är en nyhetstjänst, en boktjänst eller någon annan tjänst som man tillhandahåller digitalt. Jag tror inte att någon föreställer sig att vi ska momsbefria eller lågmomssätta
alla
digitala tjänster, för det skulle skapa oändliga gränsdragningsproblem för en massa andra områden. Säljer man till exempel kläder på nätet bör det rimligtvis vara samma momssats som om man säljer kläder i en affär.
Det är alltså inte fullt så enkelt att man snabbt kan säga vad som är lika produkter och hur lika produkter ska avgränsas. Det jobbar kommissionen med, och vi förutsätter att de kommer tillbaka med ett förslag. Då kommer det naturligtvis att vara Sveriges utgångspunkt att lika produkter ska behandlas lika. Sedan får vi naturligtvis göra vår värdering av om vi delar kommissionens bedömning av vad som är lika produkter.
Jag vill gärna slå ett slag för att man ska vara försiktig med alltför många skattesatser också på momssidan. Det som gör att vi får den här diskussionen så intensivt i EU är att ett antal länder, inte minst vårt grannland Danmark men även de baltiska staterna och ett antal andra, driver linjen hårt att man i praktiken bara ska ha
en
momssats. De svenska utvärderingarna visar att man då och då kan ha olika momssatser men att man bör vara restriktiv med det. Vi vet ju till exempel att utvärderingen av matmomsen tyder på att det har varit en fördelningspolitiskt rätt ineffektiv åtgärd och att det hade varit betydligt mer träffsäkert att ha en enhetlig moms på det området, kanske inte minst ur folkhälsosynvinkel, och sedan i stället ge ekonomiska stöd till barnfamiljer.
Nu har vi det system som vi har, och det är ingen som föreställer sig att det ska ändras. Men jag tror att man ska vara försiktig med att skicka runt momssatserna. När vi valde att göra det på hotell- och restaurangsidan var det ju för att det fanns starkare skäl där än på många andra områden, i termer av risk för svartarbete och i termer av att det är särskilt farligt med en hög skattesats inom tjänstesektorn.
Regeringens ståndpunkt i frågan är alldeles klar, och den är att lika produkter ska behandlas lika.
Anf. 13 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Jag tackar så mycket för förtydligandet och uppläsandet av talepunkterna, för det gör det här väldigt tydligt. Jag hoppas verkligen att det här stämmer. Jag måste dock ställa mig frågan: Hur länge har det här gällt? Senast i höstas fick jag andra besked, och det var det som ledde till den här interpellationen. Om det hade funnits en enhetlig, tydlig politik från regeringens sida i denna fråga som hade följt riksdagens beslut hade vi aldrig behövt ha den här debatten. Men det har det inte funnits.
Från 2011, när riksdagen tog ett enhetligt beslut att man ville sänka digitalmomsen till samma momssats som på pappersprodukter, fram till nu har det funnits frågetecken. Det är något som gör att jag måste fråga mig hur gamla dessa talepunkter är. Jag vill påpeka att jag inte har något problem med dessa talepunkter, utan jag gläder mig åt att det är så tydligt.
Apropå momssatser kan jag säga att jag delar finansministerns ståndpunkt. Det borde finnas mer enhetlighet. Det är därför vi i Miljöpartiet, tillsammans med flera andra partier i riksdagen, har drivit frågan om generell skatteöversyn. Tyvärr har framför allt Moderaterna inte varit villiga att gå på den linjen. När jag har frågat enskilda ledamöter i skatteutskottet har alla utom moderaterna varit intresserade. Det är dock inte detta vi diskuterar här.
Min fråga är helt enkelt: Hur länge har dessa talepunkter gällt? En riktig öppenhet i den här frågan skulle underlätta historiebilden också. Jag har ju inte kommit hit till kammaren bara för skojs skull utan för att jag vill ha svar på en fråga. Branschföreningar, väljare och så vidare har frågat mig var Sverige står i denna fråga. Nu har finansministern tydligt visat talepunkterna, och dem är jag som sagt nöjd med. Men jag skulle vilja veta: Från och med när har dessa talepunkter gällt?
Så sent som i höstas fick tidningsutgivare svaret att Sveriges förhållningssätt är neutralt men inte positivt - neutral, not positive. Det tycker jag inte stämmer. Det är inte samma sak som det Anders Borg just nu sade. Det är detta som gör mig orolig. Vi kan se att riksdagen har en uppfattning och regeringen en annan, och så finns det i Bryssel ytterligare en uppfattning. Sverige ska tala med en röst. Det är på det sättet vi kan nå framgång.
Regeringen och finansministern har ett ansvar för att Sverige ska tala med en röst. Efter vad jag kan se har detta inte skett förrän nu. Det är jättebra om det sker nu, och det är jättebra om vi nu gemensamt kan gå vidare och möta EU-kommissionens kommande förslag med en enig hållning och dessutom är överens inte bara med Frankrike utan till exempel med Tyskland. Den nya tyska regeringen har i sitt koalitionsfördrag mellan socialdemokrater och kristdemokrater skrivit in att de också vill verka för detta. Det finns alltså en bred europeisk enighet om att möjliggöra att ha samma momssats för pappersprodukter som för digitala produkter. Sedan ska det förstås inte gälla alla digitala produkter - även där är vi överens - men om det gäller tidningar och böcker är jag nöjd.
Min fråga till finansministern är alltså: Från och med när har dessa talepunkter gällt?
Anf. 14 Lena Asplund (M)
Fru talman! Mats Pertoft har också läst vårt mervärdesskattebetänkande. Där har vi ju skrivit också om kommissionens hållning. Kommissionen kom med ett meddelande om mervärdesskattens framtid den 6 december 2011 - mot ett enklare, robustare och effektivare mervärdesskattessystem. Där finns en punkt som säger: "Liknande varor och tjänster bör omfattas av samma mervärdesskattesats och de tekniska framstegen bör beaktas i sammanhanget, så att frågan om konvergens mellan onlinemiljön och den fysiska miljön uppmärksammas."
Jag känner mig inte särskilt orolig för att kommissionen kommer med något annat när man väl blir klar och sätter ned foten om hur mervärdesskattedirektivet ska se ut framöver.
Det finns ju andra gränsdragningsfrågor också. Vi har en hel rad motioner i betänkandet som gäller gränsdragningsfrågor när det gäller momssatser. Detta är svårt. Att ha en lägre momssats är ett sätt att styra vad man vill ha; om man skulle ha en enhetlig momssats skulle den hamna omkring 21,7 procent, tror jag att Momsutredningen sade, och det är väl ingen av oss som tycker att det känns särskilt lockande att höja momsen på mjölk, bröd, smör och pasta för barnfamiljerna för att det ska bli billigare att köpa platt-tv?
Det kan alltså bli gränsdragningsproblematik. Vi hade ett exempel som gällde momsen på gästhamnar kontra momsen för en husvagn som stod vid kajen. Visst finns det knepigheter, men jag känner mig rätt trygg med att regeringen gör vad den ska och att kommissionen kommer med något positivt.
Anf. 15 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Sverige har haft samma ståndpunkt i den här frågan hela tiden. Jag har kontrollerat det med mina tjänstemän. Det är samma ståndpunkt som vi har framfört vid alla möten. Det hade Mats Pertoft enkelt kunnat kontrollera med en skriftlig fråga i stället för att gå på hörsägen från olika branschintressen i den här frågan.
Det finns alltså ingen förändring i den svenska regeringens hållning. Den har varit precis lika tydlig hela tiden. Men det är bra att vi ändå får en viktig debatt här om detta.
Anf. 16 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Jag är överens med finansministern om ståndpunkten. Sedan tycker jag att man ska vara lite försiktig med att tala om hörsägen när det handlar om skriftliga minnesanteckningar från ett möte. Det måste vara något som inte har fungerat riktigt i den här frågan, och det är därför den här interpellationen blev nödvändig. Jag har själv ställt skriftliga frågor tidigare. Andra ledamöter har haft interpellationsdebatter - senast var i november förra året, tror jag - och det har inte gjort det helt tydligt.
I dag har vi fått ett tydligt besked. Jag är glad över att det är tydligt vilken Sveriges ståndpunkt är och att regering och riksdag är eniga, men det har inte varit en helt lätt väg dit. Jag kan påminna om att det som först fick mig att haja till i den här frågan var att det i regeringens svar på EU-kommissionens grönbok inte fanns ett enda ord om detta med e-boksmoms, trots att det fanns ett enhälligt beslut i riksdagen i den frågan. Riksdagen har hela tiden velat ha samma momssats på såväl papper som digitala produkter.
Nu har vi fått ett tydligt besked, och jag vill tacka finansministern för svaret. Det är trevligt att vi är överens i denna fråga. Kanske vi kan slippa sådana debatter i framtiden då.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.