Mobbning i skolan
Interpellation 2024/25:112 av Mats Wiking (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-10-16
- Överlämnad
- 2024-10-17
- Anmäld
- 2024-10-18
- Sista svarsdatum
- 2024-11-07
- Svarsdatum
- 2024-11-08
- Besvarad
- 2024-11-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Friends arbetar sedan ett antal år tillbaka med att motverka mobbning i skolan. Nu har Friends tagit fram en rapport som visar på en tydlig koppling mellan mobbning och skolprestation.
Rapporten visar att vartannat barn har blivit utsatt för mobbning eller kränkningar de senaste två månaderna. Det är hälften av alla barn som går i en klass.
Den visar också att skolan allmänt gör för lite för att minska mobbningen. Detta påverkar många elevers mående och gör att en del elever inte ens vill gå till skolan, blir hemmasittare och får underkända betyg.
Att man som ung elev inte ens vill gå till skolan för att man är mobbad är ett misslyckande för samhället.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Vad kommer statsrådet och regeringen att göra för att stoppa mobbningen i skolan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:112
Webb-tv: Mobbning i skolan
Dokument från debatten
- Fredag den 8 november 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:27
- Protokoll 2024/25:27 Fredagen den 8 novemberProtokoll 2024/25:27 Svar på interpellation 2024/25:112 om mobbning i skolan
Protokoll från debatten
Anf. 48 Statsrådet Lotta Edholm (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Mats Wiking har frågat mig vad jag och regeringen kommer att göra för att stoppa mobbningen i skolan.
Först och främst vill jag understryka att alla former av kränkningar, hot och våld i skolan naturligtvis är helt oacceptabla. Alla elever ska kunna känna sig trygga i skolan.
Rädsla och otrygghet påverkar både elevens mående och förutsättningarna för lärande negativt. En trygg skolmiljö är en förutsättning för att elever ska kunna koncentrera sig i skolan. Tyvärr har andelen elever som känner sig trygga i skolan minskat över tid, särskilt i högstadiet. Parallellt med den utvecklingen ökar mobbningen. Det är en oacceptabel utveckling, och det är uppenbart att det behöver tas till krafttag för att vända den.
Regeringen har beslutat om flera olika åtgärder för att skapa en tryggare skolmiljö för alla elever. Inte minst handlar det om att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att kunna agera vid kränkningar, hot och trakasserier. Exempelvis har regeringen gjort satsningar som ökat förutsättningarna för huvudmän att inrätta så kallade akutskolor, där elever kan placeras tillfälligt när mindre ingripande åtgärder inte varit tillräckliga. Avsikten med en sådan placering är att skapa en bättre skolsituation såväl för den elev som behöver den tillfälliga placeringen som för övriga elever och personalen vid elevens ordinarie skolenhet.
Vidare beslutade regeringen i november 2023 att en särskild utredare ska föreslå åtgärder för att varaktigt förbättra tryggheten och studieron i skolan (dir. 2023:154). I uppdraget ingår bland annat att föreslå åtgärder som säkerställer att nolltolerans råder mot alla former av trakasserier och kränkande behandling, inklusive mobbning, i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan. Det ingår också att föreslå åtgärder för att skolornas arbete mot mobbning, trakasserier och kränkande behandling, inklusive det förebyggande arbetet, på ett mer systematiskt sätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utredningen ska även föreslå hur det kan införas en skyldighet för rektor att som disciplinär åtgärd flytta elever när det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025 (dir. 2024:79).
Parallellt behöver skolan naturligtvis också få bättre förutsättningar att möta varje elev. Att kunna sätta in rätt stödåtgärder i tid är en viktig del i arbetet med att långsiktigt stärka tryggheten och studieron. Därför gör regeringen bland annat stora satsningar på fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. För att bland annat stärka skolornas förutsättningar att öka tryggheten och studieron i skolan, avlasta lärare, förbättra elevhälsan och bättre kunna möta elevernas behov av stöd föreslår regeringen även ett samlat statsbidrag för personalförstärkningar i skolan i budgetpropositionen för 2025. Regeringen föreslår att det sammanlagda statsbidraget förstärks med 850 miljoner kronor för 2025.
Skolan måste vara en trygg plats för elever, lärare och övrig personal inom skolväsendet. Kränkningar, hot och våld i skolan får aldrig accepteras. Därför måste Sveriges skolor få bättre förutsättningar att hantera och motverka kränkande behandling och trakasserier, inklusive mobbning. Jag ser fram emot att ta emot betänkandet från utredningen Stärkt trygghet och studiero i skolan.
Anf. 49 Mats Wiking (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tackar för svaret från statsrådet. Friendsrapporten 2024, som min interpellation grundar sig i, baseras på en Novusundersökning som genomfördes under våren 2024, med över 1 100 barn i åldern 10-16 år. Rapporten visar att vartannat barn i skolan har blivit utsatt för mobbning eller kränkande behandling de senaste två månaderna. Det är hälften av alla barn som går i en klass.
Jag citerar Maja Frankel från rapporten: "Om du tänker tillbaka på din klass minns du säkert ett barn eller flera som var ensamma. Kanske blev de retade eller utsatta för mobbning. Jag tror att du minns deras namn, ser deras ansikten framför dig. Kanske var det du själv?
Idag är det inte ett eller ett par barn som är utanför. Bakom varannan skolbänk sitter ett barn som fått ta emot hårda ord, psykningar, ryktesspridning, trakasserier, rasism eller sparkar och slag. Vissa någon enstaka gång, andra återkommande dag efter dag. Vecka efter vecka. Månad efter månad. År efter år.
Det är där vi står just nu i Sverige. Det är det meningen 'Vartannat barn har blivit utsatt för mobbning eller kränkningar.' betyder."
Herr talman! Bakom statistiken och siffror finns det levande barn som en gång längtat efter att börja skolan men som i dag har en klump i magen varje dag de ska gå till skolan. Det är barn som säger att allt är bra när de får frågan om hur det går i skolan. Det är barn som skäms över att bli utsatta och som därför inte berättar för sina föräldrar eller någon annan vuxen.
Vi vuxna skulle aldrig acceptera att det såg ut så här på en vuxens arbetsplats. Skolan är barnens arbetsplats. En stor skillnad är att barnet inte kan säga upp sig eller strunta i skolplikten. Det man kan göra är att stanna hemma från skolan. Över hälften av de barn som är mobbade stannar hemma från skolan för att de känner sig otrygga eller ensamma.
Herr talman! Samtidigt menar statsrådet i sitt svar att regeringen är på rätt väg när man gör vissa riktade satsningar på skolan. Det är inte samma signal som vi socialdemokrater får när vi har kontakt med skolor ute i landet. Där ger besparingar i kommuner i stället färre vuxna i skolan och mindre pengar till att jobba förebyggande mot mobbning och trakasserier.
Min fråga till statsrådet blir:
Vad kommer regeringen att göra, förutom att ge riktade statsbidrag, för att skapa en trygg skola så att ingen elev ska behöva stanna hemma på grund av mobbning?
Anf. 50 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag är väldigt glad över att Mats Wiking lyfter denna fråga. Den är stor och viktig. Precis som Mats Wiking säger är det väldigt många barn i Sverige som är utsatta för mobbning och trakasserier. Jag tror att det är väldigt bra att frågan lyfts ordentligt. Jag tycker att man alldeles för länge har sopat dessa problem under mattan i svensk skola. Man har inte tagit detta på tillräckligt allvar. Många barn som känner en stark otrygghet har från vuxenvärldens sida inte blivit tagna på allvar.
Vi kan såklart inte här i riksdagens talarstol tala om exakt hur man ska göra. Men bara att vi talar om det riktar en stark signal om att det här är väldigt allvarliga frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tror också att det krävs en kulturförändring i svensk skola. Vi måste börja se de här problemen ur brottsoffrets perspektiv, för det är brottsoffer det handlar om. Vi måste se att de beteenden som vi i dag accepterar i skolans värld skulle vi aldrig acceptera på en annan arbetsplats. Vi måste se att det finns offer, och offrets perspektiv måste hela tiden vara det viktigaste.
Så har det inte alltid varit. Vi har haft tendenser i svensk skola att tycka synd om den som mobbar. Vi har bortförklarat varför en person mobbar, och jag menar att vi måste komma ifrån detta.
Precis som Mats Wiking säger är det självklart viktigt med resurser i skolan. Vi behöver göra personalförstärkningar, och nu finns det också ökningar av statsbidragen till detta. I huvudsak är dock skolan en kommunal fråga och handlar om kommunala prioriteringar, även om vi naturligtvis också måste se till att det finns statsbidrag.
Jag ser väldigt mycket fram emot den utredning som kommer att presenteras inom några månader, som handlar om just dessa frågor och om trygghet och studiero i största allmänhet. En miljö kan vara väldigt stökig och upplevas som otrygg utan att barn utsätts för mobbning, även om dessa frågor naturligtvis hänger ihop. Utredaren ska lämna förslag på en rad olika åtgärder för att se till att situationen förbättras.
Jag är glad att Mats Wiking tar upp den här viktiga frågan, för den mår bra av att diskuteras och inte sopas under mattan.
Anf. 51 Mats Wiking (S)
Herr talman! Jag vill lyfta frågan här i talarstolen i syfte att den inte ska glömmas bort. Sedan kan man diskutera hur resurser fördelas ut till kommunerna.
Så här uttrycker sig en elev som blivit mobbad i skolan: Jag har inte gått i en vanlig klass på två år. Jag går i en liten grupp en timme om dagen på grund av att jag inte kan vara i klassen. Jag har social fobi och ångest och är rädd för att träffa mobbarna. Jag gick i en stökig klass.
Friends undersökning visar att bland barn som är utsatta för mobbning är det dubbelt så vanligt att få underkänt betyg i något av skolans kärnämnen. Sju av tio av de barn som svarade att det inte gick så bra på proven och lektionerna har varit utsatta för kränkningar eller mobbning, vilket kan jämföras med tre av tio bland dem som inte blivit utsatta.
Robert Thornberg, forskare vid Linköpings universitet, visar i en studie att om en elev är utsatt för mobbning ökar risken för skolfrånvaro, vilket i sin tur kan leda till att man presterar sämre i skolarbetet. Studien visar också att ensamhet och frånvaro av vänner är en mycket stark riskfaktor för underkända betyg i kärnämnen. Detta bekräftar också internationell forskning som visar att vänskap, det vill säga att i alla fall ha en enda vän i skolan, stärker barns förmåga till lärande.
Det är tyvärr en mörk bild, herr talman, av de konsekvenser som blir för det enskilda barnet som är mobbat. Ensamhet, psykisk ohälsa och underkända betyg är några av konsekvenserna av att skolan och samhället, inklusive vi politiker, inte hanterar frågan tillräckligt bra i dag.
Herr talman! Samtidigt finns det forskning som visar positiva resultat och en väg framåt. Robert Thornberg pekar på vad som är framgångsrikt i arbetet mot mobbning. Han framhåller ett ledarskap där lärare kan skapa positiva, varma och stöttande relationer till eleverna samtidigt som de är tydliga vuxna som, tillsammans med eleverna, sätter gränser. Ett varmt och inkännande ledarskap fungerar skyddande mot att bli utsatt för mobbning. Motsatsen till detta är negativa relationer som präglas av maktkamp, avståndstagande, ständiga konflikter och brist på värme.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Trygghet och studiero är oerhört viktigt, men det handlar som sagt var om att ha en positiv relation mellan lärare och elever så att eleverna känner sig sedda av de vuxna i skolan.
Konsekvenserna av dålig studiero och att vi inte ser eleverna i skolan blir att elever presterar sämre i skolan och riskerar att blir involverade i mobbning, antingen som utsatt eller som den som utsätter andra.
Jag vill därför fråga statsrådet: Vad drar statsrådet för slutsatser av att forskningen visar att det finns en tydlig koppling mellan att få underkänt betyg samtidigt som man är utsatt för mobbning i skolan? Vad anser statsrådet om forskarens beskrivning av att varma och inkännande relationer mellan lärare och elever motverkar mobbning i skolan?
Anf. 52 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Sämre kunskapsresultat och att elever helt enkelt är rädda för att gå till skolan och därmed blir hemmasittare är såklart ytterligare en dimension av mobbning. Problemet är ju inte enbart själva mobbningen, utan den riskerar alltid att få mycket mer långtgående konsekvenser för de elever som drabbas. Jag är helt övertygad om att Mats Wiking och rapporten från Friends har rätt i att det finns ett starkt samband i detta avseende.
Ledarskapet är avgörande i alla skolor, både rektors ledarskap och lärarnas ledarskap i klassrummet, korridorer och så vidare. För länge sedan när jag var skolborgarråd i Stockholm gjorde vi också den här typen av enkäter, och det som drabbade mig hårdast var när man ställde frågan varför mobbningen inte upphörde. Det vanligaste svaret från eleverna själva var att vuxenvärlden vände sig bort, det vill säga att vuxenvärlden valde att inte se mobbningen trots att den pågick framför ögonen på dem.
Det är helt oacceptabelt, för det är vuxnas ansvar att sätta stopp för mobbning. Man kan inte tro att eleverna själva ska åstadkomma detta. Det har ju funnits den typen av metoder där man har använt eleverna för detta, och jag menar dels att de metoderna saknar vetenskapligt värde, dels att det är helt orimligt att lägga på barn och ungdomar att sköta detta själva. Det är vuxnas ansvar att se till att det inte förekommer.
Jag menar också att det är oacceptabelt att vi fortfarande tvingar elever att vara hemma för att de är rädda och/eller att man tvingar offret att byta skola, vilket fortfarande förekommer. Om det är någon som ska byta skola är det den som utsätter andra för mobbning, inte den som blir utsatt.
Med det sagt tror jag, precis som Mats Wiking, att ledarskapet i skolan är helt avgörande. Men då måste också lärare och rektorer ha befogenheter att göra någonting utan att till exempel drabbas av anmälningar och en enorm byråkrati varje gång man till exempel tar till disciplinära åtgärder.
Anf. 53 Mats Wiking (S)
Herr talman! Tack till statsrådet för svaret!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Lagstiftningen är ganska tydlig. Enligt skollagen och diskrimineringslagen är skolor skyldiga att arbeta förebyggande mot alla former av mobbning, kränkningar och diskriminering. Den lagen är inte ny, om man säger så.
I 6 kap. skollagen beskrivs att alla elever har rätt till en trygg skolmiljö, fri från kränkande behandling och mobbning. Varje skola ska årligen upprätta en plan mot kränkande behandling där skolan ska beskriva de förebyggande åtgärder som skolan ska vidta.
Skollagen är tydlig med att varje form av mobbning eller kränkande behandling är oacceptabel, herr talman, och beskriver vidare att om en skola inte följer lagen kan Skolinspektionen ingripa och utdela sanktioner.
När man läser Friendsrapporten, som beskriver att vartannat barn mobbas eller trakasseras, är det svårt att se att Sveriges skolor och kommuner följer lagstiftningen. Man kan fråga sig om Skolinspektionen verkligen utför sitt uppdrag.
Tycker statsrådet att Sveriges skolor följer skollagen när det gäller mobbning och trakasserier? Tycker statsrådet att Skolinspektionen fullföljer sitt uppdrag?
Anf. 54 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Herr talman! Jag tycker inte att det är självklart att alla skolor i dag följer det uppdrag som finns i skollagen för att förebygga mobbning, trakasserier, hot och våld. Då skulle inte situationen se ut som den gör i dag.
Med det sagt behöver skolan mer av handfasta verktyg för att agera i frågorna. Det finns ett stort fokus på att det ska finnas detaljerade planer för det ena eller det andra, men det gäller också att planerna följs upp och kan användas när mobbning förekommer. Det ska inte bli en ursäkt när mobbning uppstår att det fanns en plan. Så kan det inte vara. Meningen med hela arbetet är att mobbning inte ska uppstå och att det finns en skyldighet att agera när så sker.
Jag är övertygad om att det behövs fler möjligheter till ingripande åtgärder från skolornas sida för att komma till rätta med problemet. Jag är också övertygad om att ledarskapet är viktigt för att komma till rätta med problemet.
Vi ska se problemen och inte sopa dem under mattan. Vi ska se mobbningen ur offrets perspektiv, inte utifrån förövarens perspektiv. Då kan vi nå långt. Varje dag som går för dessa elever är en förlorad dag, och det är inte acceptabelt.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.