Miljöskatt på flyget och energiskattedirektivet
Interpellation 2010/11:394 av Sjöstedt, Jonas (V)
Interpellationen är besvarad
- Anmäld:
- 2011-05-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad:
- 2011-05-18
- Svar fördröjt anmält:
- 2011-05-30
- Sista svarsdatum:
- 2011-06-08
- Besvarad:
- 2011-06-22
Interpellationen
den 18 maj
Interpellation
2010/11:394 Miljöskatt på flyget och energiskattedirektivet
av Jonas Sjöstedt (V)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Det pågår för tillfället en översyn av EU:s energiskattedirektiv. Det kommer troligen att bli flera ändringar inom en rad områden. Dock verkar EU-kommissionen inte vilja ändra på artikel 14, som bland annat berör miljöskatter på flyget. Enligt artikel 14 är det inte tillåtet att lägga energi- eller koldioxidskatt på flygfotogen när det gäller utrikes flygtrafik.
Eftersom ändringar av direktiv sker med många års tidsrymd skulle ett bibehållande av dagens skrivning i artikel 14 göra att EU låser fast sig vid att flyget under lång tid framöver inte kommer att kunna beskattas med energi- eller koldioxidskatt. Det skulle vara mycket olyckligt för miljön, människorna och konkurrensneutraliteten mellan olika trafikslag.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
Vad avser statsrådet att göra för att EU ska ändra artikel 14 i energiskattedirektivet så att det i framtiden blir möjligt att miljöbeskatta flyget?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:394
Webb-tv: Miljöskatt på flyget och energiskattedirektivet
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 108 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Jonas Sjöstedt har frågat infrastrukturministern vad hon avser att göra för att EU ska ändra artikel 14 i energiskattedirektivet så att det i framtiden blir möjligt att miljöbeskatta flyget. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag till framtidens energibeskattning. I förslaget behålls det principiella förbudet mot att beskatta bränsle för yrkesmässig luftfart. Samtidigt behålls möjligheten för medlemsländerna att beskatta flygbränsle som används inom landet. EU:s medlemsstater får också bilateralt avtala om att beskatta bränsle för flygtrafik mellan länderna.
Det principiella förbudet mot beskattning av flygbränsle grundar sig på internationella luftfartsavtal. Om man ska slopa den nuvarande skattefriheten för flygbränsle är det därför inte i första hand energiskattesystemet som ska ändras. I stället måste det internationella regelverket ändras.
Slutligen vill jag påminna om att luftfartens utsläpp kommer att omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter från och med 2012. Därmed tas ett viktigt steg mot att minska flygets miljöpåverkan. Sverige har varit mycket pådrivande i detta, och vi kommer även i fortsättningen att vara pådrivande så att flyget tar ansvar för sina miljöutsläpp.
Då Jonas Sjöstedt, som framställt interpellationen, anmält att han var försenad till sammanträdet medgav talmannen att Jens Holm inledningsvis fick ta emot interpellationssvaret.
Anf. 109 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tackar för svaret.
Att komma till rätta med flygets kraftigt växande utsläpp borde vara en prioriterad fråga i klimatpolitiken. Sedan 1990 har flygets utsläpp fördubblats i Europa, och så kan det förstås inte fortsätta.
Ett bra sätt att komma till rätta med detta vore om man kunde få en skatt på bränsle för lufttrafiken. Det har vi på alla andra områden vad gäller transporter, men inte vad gäller flyget. Nu när EU ska se över sitt energiskattedirektiv skulle Sverige kunna spela in just ett sådant förslag, där man borde kunna ändra på artikel 14 för att detta skulle kunna regleras.
Finansministern svarar att man inte får göra det. Om det verkligen är på det sättet inom Chicagokonventionen kan vi diskutera. Chicagokonventionen är en överenskommelse som stämmer tillbaka till andra världskrigets dagar, och det vore väldigt märkligt om vi hade en överenskommelse från 1944 som man inte över huvud taget kan ändra på.
Jag skulle vilja ställa ett par frågor till finansministern. Den ena är att om vi kan anta att det finns en möjlighet att införa en skatt på flygbränsle, skulle finansministern då vara intresserad av att driva denna fråga? Om det är finansministerns vilja skulle jag i så fall vilja veta om man egentligen har försökt att driva denna fråga över huvud taget på EU-nivå eller på högre nivå inom ICAO, alltså på den globala nivån.
Anf. 110 Edward Riedl (M)
Herr talman! Det är inte ofta jag blir så här glad när jag ser Jonas Sjöstedt komma in i samma rum, men i dag blev jag det eftersom jag hade hoppats få debattera med honom.
Under våren har vi haft flera debatter i riksdagen om flyget och flygets miljöpåverkan. Jag vill vara tydlig med att det inte är flyget vi ska bekämpa, utan det är de utsläpp som flyget genererar vi har att hantera. Som finansministern har påtalat flera gånger är det få länder i världen som har så ambitiös miljö- och klimatpolitik som just Sverige, och det är givetvis en tradition vi ska både vårda och vara stolta över.
Miljöskatter är ofta bra styrmedel, men det kan vara en fara med miljöskatter om Sverige går alltför långt före omvärlden. Då hotas nämligen den svenska konkurrenskraften. Det är viktigt att Sverige trots allt fortsätter att vara drivande när det gäller internationella överenskommelser. Därför är det bra att vi från och med 2012 kommer att ha utsläppsrätter tillsammans i hela EU. Det kommer att påverka och sänka flygets miljöpåverkan utan att skada den svenska konkurrenskraften, och det är viktigt.
Jonas Sjöstedt kommer från samma län som jag, vi är från Västerbotten båda två. Det är västerbottningarna som har skickat ned oss hit till riksdagen i Stockholm. Därför, herr talman, förvånas jag lite grann över Jonas Sjöstedts stora iver att göra det dyrare för flyget och fördyra lastbilstransporter med kilometerskatter. Det är ett allmänt motstånd mot gruvnäringen, som jag kan tolka det. Allt detta skadar tillväxt, jobb och möjligheter i vårt hemlän Västerbotten, ett län där vi är beroende av att kunna hantera långa avstånd både inom länet och ut till marknaderna i Europa, ned till Stockholm och så vidare.
Därmed har jag två frågor till Jonas Sjöstedt. Den första är: Hur mycket dyrare ska det bli med er politik att resa med flyget från Umeå till Stockholm? Hur dyrt vill ni att det ska bli för att ni ska vara nöjda?
Den andra frågan är: På vilka fler sätt vill du försämra förutsättningarna för flyget, ett flyg som vi i vårt län är väldigt beroende av?
Med detta skulle jag vilja, herr talman, önska en glad midsommar.
Anf. 111 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman! Jag tycker att det här är en principfråga att ta ställning till. Ska flyget vara skattemässigt gynnat jämfört med att till exempel åka bil eller att ha andra färdslag som släpper ut koldioxidgaser? Om svaret på det är nej, åtminstone någon sorts konkurrensneutralitet bör råda, kanske till och med i marknadsekonomins namn, Edward Riedl, är det väl rimligt att arbeta för att man ska kunna beskatta internationella flygresor. Varför ska just de vara undantagna från skatt?
Det första jag skulle vilja höra är om finansministern håller med om principen att det är riktigt att ha likartad beskattning på det som orsakar lika stora klimatutsläpp och som skapar en bättre konkurrensneutralitet mellan olika transportslag.
Det andra är klimatfrågan. Vi står inför en helt avgörande klimatkris. Även om flyget i sig utgör en mindre del av utsläppen av växthusgaser är det den snabbast växande delen och det mest miljöskadliga transportsättet att transportera sig på jämfört med andra alternativ.
Det finns en vanlig missuppfattning om Chicagokonventionen, och det är att Chicagokonventionen skulle förbjuda beskattning av flygbränsle vid internationella flygtransporter. Det här regleras i Chicagokonventionens artikel 24, tror jag, där det står att det man inte får beskatta är sådant bränsle som kommer på planet i ett annat land. Det kan man förstå, för det är en form av dubbelbeskattning i praktiken. Jag menar att det inte stämmer att Chicagokonventionen faktiskt förbjuder en sorts beskattning på internationella flygtransporter. Även om det vore så vore det fel att ytterligare befästa det på EU-nivå, därför att vårt mål måste vara att inom ramen för de internationella förhandlingarna ta bort artikeln som i alla fall hindrar en effektiv beskattning på internationell nivå.
Min fråga till Anders Borg är: Är den svenska regeringen beredd att agera för att ta bort det här otidsenliga hindret, som infördes 1944, för att kunna ha en effektiv klimatbeskattning på det internationella flyget? Är man beredd att ta upp det i relevanta organ, att driva det såväl inom internationella luftfartens organ som inom ramen för den europeiska unionen, som delvis har ett inflytande i de här frågorna?
Är den grundläggande inställningen att man inte ska ha ett skatteförbud på just flygbränsle, är det väl rimligt att artikel 14 i energiskattedirektivet korrigeras så att vi inte bygger in det en gång till, fast på den europeiska unionens nivå.
Även om man, vilket jag tycker är positivt, för in flyget som en del av handeln med utsläppsrätter, vilket jag antar att Edward Riedl är emot därför att det kanske ger 2 kronor dyrare flygbiljetter från Umeå, är det en mycket liten del av den samlade beskattningen och inte alls i relation till den skada på klimatet som utsläppen från flygindustrin gör. Man kan se att EU:s vitbok på transportområdet förutspår en dramatisk ökning av utsläppen från just flyget, trots att det blir effektivare flygplan.
Det är mina huvudsakliga frågor.
Så inrikesflyget, som Edward Riedl förde upp här. Jag tycker att målsättningen för vår politik ska vara att vår järnväg ska vara så bra att i stort sett allting söder om och inklusive Sundsvall täcks av tågtrafik. Där ska vi ha en så bra järnväg att man inte behöver något inrikes flyg över huvud taget. En avgörande del av den rödgröna politiken är att göra massiva investeringar för att både bygga ny järnväg och renovera befintlig järnväg, till skillnad från den borgerliga regeringen som konsekvent vansköter och underinvesterar i det svenska järnvägsnätet. Där ingår inte bara Botniabanan utan även Norrbotniabanan, någonting som Edward Riedl har röstat emot ska komma till hans eget hemlän.
Anf. 112 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Det är alldeles självklart att flyg och andra ekonomiska aktiviteter ska bära sina fulla kostnader, det vill säga också kostnader för sina CO2-utsläpp, så gott vi kan bedöma att sådana föreligger. Det är uppenbart att flyget som är extremt bränslekrävande påverkar CO2-utsläppen, och det bästa vore om vi kunde beskatta flyget på samma sätt som vi beskattar bilar. Detta gäller naturligtvis även sjöfarten, som är ännu mer underbeskattad därför att vi har en massa skattelättnader både på företagssidan och på inkomstskattesidan trots att båtarna ofta till och med går på spillolja. Självklart borde alla transportslag bära sina CO2-kostnader. Det faktum att det skulle ge mig ytterligare skatteintäkter och möjliggöra fler jobbskatteavdrag är bara en sidoeffekt som vi kan glädjas åt - man ska se på det med ett mått av humor.
I sakförhållandet har vi dock en svårighet, och det är möjligheten att upphäva Chicagokonventionen och ytterligare sådana avtal, bland annat open skies-avtal. Om detta som framkomlig väg skulle jag kunna ha en rolig interpellationsdebatt med Jonas Sjöstedt. Det är helt utsiktslöst, enligt det underlag jag har fått från tjänstemännen, att tro att man tar sig fram den vägen.
Betyder det att möjligheterna att lägga CO2-relaterade kostnader på flyget är obefintliga? Nej, det är de inte. Jag skulle säga att handelssystemet är ett viktigt första steg. Vi vet hur det ser ut för Sverige. Vi kan beskatta inrikes flyg men inte utrikes flyg. En stor del av våra flygtransporter sker naturligtvis från södra Sverige och norrut. Om du åkte över till Köpenhamn skulle du så att säga undgå beskattning. Handelssystemet bör självklart - det har jag påpekat många gånger i EU-sammanhang - omfatta flyget. Det är en uppenbar brist att det inte gör det.
Jag skulle vilja säga att det skulle underlätta om vi fick vara lite mer flexibla, apropå debatten med Jens Holm, när det gäller tillämpningen av handelssystemet så att vi fick handla med handelssystemet utan att använda det. Låt oss anta att Sverige kunde ha flexibla mekanismer inom EU:s handelssystem, det vill säga köpa utsläppsrättigheter och stänga dem. Det skulle ytterligare driva på utvecklingen och på ett mycket kostnadseffektivt sätt underlätta vår kamp mot koldioxiden.
Är det möjligt att förstärka det här arbetet i EU via energiskattesystem och handelssystem? Ja, absolut. Jag tycker inte att det bara ska gälla flyget utan hela vårt transportssystem. Vi har en uppenbar underbeskattning på sjöfarten som är minst lika stötande. I den frågan delar jag helt Jonas Sjöstedts hållning. Däremot får jag säga, givet vad jag har sett av internationella klimatförhandlingar och finansmarknadsförhandlingar, att utsikterna är små för att vi ska nå framgång med amerikaner och kanadensare och andra som måste godkänna förändringarna i Chicagokonventionen, open skies-avtal och sådant. Vi ska veta att bara detta att vi nu försöker få in det i handelssystemet ligger i en domstolsprocess, där ett antal amerikanska flygbolag och branschorganisationer ifrågasätter det.
Låt oss välja en bra väg framåt, ett internationellt samarbete som öppnar för koldioxidbeskattning av inte bara av flyg utan också av sjöfart och som gör att alla de olika transportslagen bär sina kostnader. Ett första steg i det arbetet måste naturligtvis vara att vi får in hela flyget i EU:s handelssystem. Det är klart att hela transportssystemet måste in i handelssystemet. Det vore utomordentligt bra.
Anf. 113 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag tycker att Anders Borg sade någonting ganska intressant på slutet: att hela transportsystemet ska in i handelssystemet. Jag vet inte om det är en den svenska regeringens linje, men det vore intressant att höra om det verkligen är den svenska regeringens linje att även långtradartrafiken, personbilarna och så vidare ska in i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Jag tror att det är lättare att få ned utsläppen därifrån med andra styrmedel, till exempel med kilometerskatt på långtradartransporter. Det skulle inbringa minst 4 miljarder kronor varje år till Anders Borg så att han kunde investera de pengarna i offentlig sektor och inte fortsätta sänka skatter för sig själv, mig och andra höginkomsttagare som bara skulle köpa en ny platt-tv för pengarna.
Flyget ingår redan nu i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. När jag satt i EU-parlamentet förhandlade jag just om den saken. Jag är besviken på slutresultatet, eftersom det kom att leda till väldigt begränsade minskningar av flygets utsläpp.
Andelen utsläppsrätter som ska auktioneras, alltså det som flygbolagen måste betala för att släppa ut, är ju bara 5 procent. Det är nästan ingenting, så de får i princip alla utsläppsrätterna gratis. Där hade jag önskat att Sverige hade kunnat driva en bättre linje, så att vi hade fått ett handelssystem som verkligen fungerar.
Sedan är det så, Anders Borg, att det fina med ett handelssystem är att man kan göra precis som du sade. Man kan ha en utsläppsrätt och man kan annullera den. Man behöver inte använda den. Varje land och varje företag har en avgränsad mängd utsläppsrätter. Man kan köpa och sälja dem till varandra.
Som jag tog upp tidigare har Sverige nu ett överskott på 70 miljoner koldioxidekvivalenter i utsläppsrätter inom FN-systemet. Och Anders Borg och regeringen kan inte ge besked ifall man ska sälja dem, så alla minskningsansträngningar som svenska folket har gjort går bara upp i rök i ett polskt kolkraftverk eller liknande.
Ge oss nu besked - jag ställde frågan tidigare till finansministern men fick inget besked - om vad svenska regeringen avser att göra med överskottet på 70 miljoner utsläppsrätter som vi förfogar över!
Det bästa vore att beskatta flyget, säger finansministern. Det håller jag helt med om. Men då förstår jag inte varför finansministern och regeringen inte åtminstone försöker - politik är ju att vilja och att kämpa ända in i kaklet - få en skatt på flygbränslet. En konkret fråga: Har ni över huvud taget försökt inom ramen för EU, inom ramen för det globala samarbetet?
Det kan inte vara så att Chicagokommissionen från 1944 ska gälla för allt tid och evighet. Klimatförändringarna finns här och nu. Och, som jag sade tidigare, hade vi stått i Bangladesh hade det varit en självklarhet att vi måste göra allt vi bara kan för att få ned utsläppen. Då vet vi att flygindustrin har fördubblat sina utsläpp från 1990. Det är inte okej. Därför är det så bra att finansministern vill beskatta flyget. Men då vill vi faktiskt se lite handling. Då vill vi att finansministern åtminstone väcker frågan där man kan väcka den och kämpar med näbbar och klor för att vi ska kunna beskatta flygbränslet.
Anf. 114 Edward Riedl (M)
Herr talman! Jonas Sjöstedt pratar om konkurrensneutralitet mellan transportslagen. Jag är den första att instämma i att det är någonting som är viktigt, och en av de delar som regeringen faktiskt arbetar med är att försöka likställa de olika delarna av transportsystemet. Men det finns andra delar där konkurrensneutralitet är minst lika viktigt. Det handlar om att Sverige, svenska företag, svenska resenärer och andra inte ska missgynnas kontra omvärlden. Där är det också viktigt med konkurrensneutralitet. Därför stoppade regeringen det före 2006 planerade införandet av flygbränsleskatt just med motiveringen att vi inte kan beskattas hårdare än omvärlden, därför att det skapar en alldeles för stor ojämlikhet.
Nu kom Jonas Sjöstedt in sent och kanske var andfådd och därför inte hörde allting som jag sade. Jag förutsätter att det var så, för han funderade på om jag är emot EU:s handel med utsläppsrätter. Jag försökte ju vara tydlig med att säga att det är någonting som jag är väldigt positiv till, därför att det bygger ett brett samarbete mellan många olika länder. Det får dessutom större effekt när många gör samma sak. Men det gäller också att enskilda länder som vill gå före inte missgynnas i alltför stor utsträckning. Därför är det bra att jobba med internationella överenskommelser så långt vi kan för att försöka se till att även flyget får bära sin del av kostnaderna för klimatet.
Bara en kort passning när det gäller Norrbotniabanan som Jonas Sjöstedt fick in här på ett lämpligt sätt. Den är jättebra, vi är helt överens om vikten av att den ska byggas, men den ska också finansieras på ett rimligt sätt. Då kan det vara väl värt att säga till den som lyssnar på debatten att Jonas Sjöstedts sätt att klara av att finansiera Norrbotniabanan var att slå ut hela lastbilsnäringen i bland annat Norrland med kilometerskatten. Det är någonting som jag är glad att vi inte finansierar den framtida Norrbotniabanan med.
Mina två frågor kvarstår. Min talartid är ute. Och jag tror inte att Jonas Sjöstedt kommer att svara på de frågor som jag ställde i mitt första inlägg. Men det hade varit intressant att veta hur mycket ni vill försämra för flyget och hur dyrt det ska bli för den som reser från Umeå.
Anf. 115 Jonas Sjöstedt (V)
Herr talman! När jag hör Anders Borg kommer jag osökt att tänka på den tjeckiske författaren Jaroslav Hasek som skrev
Den tappre soldaten Svejk
. Han hade ett parti som hette Partiet för måttliga framsteg inom lagens gränser. På något sätt är det lite grann Anders Borgs ambitionsnivå: Vi tror inte att vi kan ändra den här helt otidsenliga regeln. Därför försöker vi inte ens. Och därför godtar vi att EU förbjuder någonting som självklart borde vara tillåtet.
Jag skulle önska att Anders Borg hade lite mer ambitioner än så när det kommer till att ta ledningen i klimatpolitiken. Det kan ju inte bara vara för högtidstalen. Det måste också vara för förhandlingarna.
Sedan bestrider jag att artikel 24 A i Chicagokommissionen innebär det som Anders Borg säger. Jag menar att om man läser den ordagrant framgår det att den syftar på det bränsle som flygplanet medför. Det finns alltså alla möjligheter att utmana på det området om man skulle vilja göra det.
Handeln med utsläppsrätter är bra, men den är helt otillräcklig. Som min kollega Jens Holm har påpekat ligger den inte på de nivåer som krävs.
Anders Borg har uttalat sig för konkurrensneutralitet. Och Edward Riedl, som brukar upprepa det som den moderata partiledningen säger med stor exakthet, har sagt samma sak, att det ska vara konkurrensneutralitet. Men det är ju precis det som det inte är. Flyget är ju undantaget.
Min fråga till Edward Riedl är: Om du ska ha konkurrensneutralitet, har du i så fall funderat på hur mycket biljettpriserna mellan Umeå och Stockholm ökar? Du måste ju ta konsekvensen av ditt eget resonemang. När det gäller kilometerskatten är det just konkurrensneutralitet som det inte är, därför att de utländska åkerierna slår ut de svenska åkerierna på löpande band, just därför att vi har en helt omodern form för beskattning av den tunga lastbilstrafiken.
Jag skulle vilja gå tillbaka till principfrågan, Anders Borg. I den bästa av världar - du får bestämma själv för en dag i de internationella luftfartsförhandlingarna - lyfter du bort förbudet mot beskattning på bränsle för den internationella luftfarten?
Anf. 116 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Efter att ha tillbringat en dag i kammaren sedan klockan nio i morse kan man känna att man kan bli något övermätt på riksdagsdebatter. Men det är naturligtvis upplivande, i brist på syre härinne, att vi får prata om koldioxid.
Herr talman! Det centrala här är naturligtvis att alla transportslag rimligen ska bära sina koldioxidkostnader. Jag har naturligtvis inte förordat något sådant som att vi skulle ha in hela transportsektorn i EU:s handelssystem, utan vi har en CO2-skatt i Sverige. Men antingen ska man ha en CO2-skatt eller så ska man vara en del av handelssystemet. Endera av detta är för mig tillfredsställande. Själv tror jag att handelssystemet på sikt måste leda till att priserna på koldioxid gradvis höjs och att vi får en större effekt av handelssystemet. Det är ett bra sätt att hantera det här på.
Det är lite märkligt att det är Jens Holm och Vänsterpartiet som för upp den här frågan som så hårt kämpade för dieselnedsättningen under tidigare regeringsperiod när jordbruket skulle befrias från CO2-skatt. Det var vänsterrabatten i CO2-skatten som vi började avskaffa under förra mandatperioden när vi tog ned de här nedsättningarna, och det ska vi naturligtvis fortsätta att göra.
Politik är att vilja, säger debattörerna. Ja, men låt oss åtminstone vilja någonting som finns på kartan av existerande verklighet. Att uppnå förändringar i konventioner och i open skies-avtal är givet de positioner som länderna har. Jag har mycket svårt att se hur det över huvud taget ska vara möjligt.
Jag har företrätt Europa i G20-förhandlingar med finansministrar. Jag har suttit med Kinas, Brasiliens och Indiens finansministrar för att diskutera de här sakerna, och jag har hört vad andra av G20-länderna säger, till exempel våra vänner i Kanada och andra länder. Att de skulle öppna för att vi får en förändring av de här avtalen, så att vi kan få en CO2-beskattning den vägen, tror jag inte är realistiskt. Den realistiska vägen är att EU går framåt via handelssystem och via CO2-skatt, där vi får en större beskattning av alla transportslagen.
Däremot har Jonas Sjöstedt en retorisk fråga som det bara kan finnas ett svar på. Skulle jag, om jag fick bestämma, vilja ha skatt eller handelssystem för flyget? Ja, självklart. Självklart vore det bättre att både sjöfart, lastbil, bil och alla andra tänkbara transportslag beskattades lika. Det måste vara den rimliga utgångspunkten. Men är det möjligt i den värld vi lever i? Nej.
Låt oss då i stället koncentrera energin på det som är möjligt, det vill säga EU:s energiskattesystem, EU:s utvidgning av handelssystemet, EU:s skärpningar av handelssystemet och våra egna skärpningar av dessa. Det är bra och vettiga åtgärder, och det ska vi sträva efter.
Jag vill passa på att önska alla en glad midsommar.
Anf. 117 Jens Holm (V)
Herr talman! Finansministern får inte gå ännu; vi kör en vända till.
Det är positivt att höra att finansministern vill ha en skatt på flygbränslet. Men varför är finansministern så säker på att det är omöjligt? Vid andra tillfällen brukar vi säga att Sverige ska ta ledningen i klimatfrågan. Varför gör man inte det här?
Jag frågade tidigare om finansministern över huvud taget har väckt frågan. Anders Borg sade att han har talat med ledare från de olika länderna. Men har du lyft upp Chicagokonventionen? Har du lyft upp möjligheten att införa en skatt på flygbränslet? Om du inte har det, varför kan du inte åtminstone försöka så att vi får ett konkret svar på vad det är som händer? Annars har man gett upp innan matchen ens har börjat och inte tagit ledningen i klimatfrågan.
Jag noterar att vi ännu inte har fått svar på vad Sverige ska göra med det stora överskottet av utsläppsrätter. I tidningen Veckans Affärer i julas stod det att finansministern hade haft samtal med sin polska motsvarighet om möjligheten att sälja överskottet. Jag vill ha en kommentar: Planerar Sverige att sälja överskottet av utsläppsrätter eller inte? Om ni inte tänker sälja överskottet utan annullera de 70 miljonerna utsläppsrätterna, varför redovisar ni inte det tydligt till riksdagen? Det är precis vad riksdagen, miljöutskottet och Riksrevisionen har krävt att regeringen ska göra, men ni gör inte det.
Tack för en trevlig debatt och trevlig midsommar och sommar!
Anf. 118 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Möjligtvis var det bristen på syre och överskottet av koldioxid som gjorde att jag blandade ihop inlägg och slutanförande.
Jag tackar interpellanten med flera för interpellationen och diskussionen.
Det är självklart att jag som finansminister inte kan göra det Jens Holm säger. Jag kan inte annullera och fatta beslut om miljardbelopp på eget bevåg. Det måste tas i sedvanlig budgetordning med sedvanliga strukturer och beredningsprocesser. Det som skiljer mig från en vänsterpartist är att jag inte bränner av miljardbelopp utan att ha grund för det.
Jag vill understryka att jag aldrig någonsin fört en diskussion med Polens finansminister med den inriktning som Jens Holm återgav. Det har aldrig inträffat och kommer aldrig att inträffa.
Det är viktigt att vi står för en hållbar tillväxt tillsammans. Det är självklart att även flyget bör bära sin CO2-belastning. Det är en uppenbar sak. Det gäller naturligtvis också sjöfarten. Där finns det alltför ofta krafter på vänstersidan som vill lätta skattebelastningen ytterligare och förvärra underbeskattningsproblematiken på sjöfartssidan.
Jag önskar talmannen, den fantastiska personalen och mina meddebattörer en glad midsommar och sommar.
